En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Limbo när försöksverksamhet med fjärrundervisning upphör

Sedan januari 2016 ansvarar Skolverket för en försöksverksamhet som ger huvudmän möjlighet att bedriva fjärrundervisning i andra ämnen än de som skollagen tillåter. Försöksverksamheten upphör i juni i år.

I maj 2017 lämnade Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad sitt slutbetänkande. Utredningen föreslog att ändringar i skollagen om fjärrundervisning skulle träda i kraft den 1 juli 2018. Detta förutsätter att en proposition läggs under våren 2018. Men på regeringens propositionslista för våren finns fjärrundervisningen inte med.

Elevernas drabbas

Den fjärrundervisning som bland annat Värmdö skärgårdsskola och Lapplands gymnasium bedriver måste avbrytas då försöksverksamheten upphör. Det blir konsekvensen av att nya regleringar i skollagen saknas.

Eleverna i Värmdö skärgård riskerar att inte får tillgång till NO- och SO-undervisning av behöriga och legitimerade lärare eller tvingas pendla långt varje dag, vilket inte alltid fungerar då väderleken sätter stopp för båtturer. Eleverna på Lapplands gymnasium riskerar att få ett smalare kurs- och programutbud på den ort där de studerar, vilket kan innebära att de behöver flytta till en annan ort då avstånden är stora.

Skolverket har konstaterat att en försöksverksamhet med fjärrundervisning inte är något som bara kan startas och upphöra från en dag till en annan. Det får negativa konsekvenser för eleverna.

Kommunalråden ser behoven

Den 25 januari publicerade Svenska Dagbladet debattartikeln Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan. Den är underskriven av 75 kommunalråd som framhåller att regeringen skyndsamt måste lägga fram en proposition.

Nu uppstår alltså ett läge då det varken finns försöksverksamhet eller lagliga möjligheter. Situationen är inte hållbar. På kort sikt måste försöksverksamheten förlängas, men så snart som möjligt måste skollagen ändras. Regeringen måste lyssna på kommunalråden.

Ta gärna del av webbseminariet Fjärrundervisningens villkor och möjligheter som SKL anordnade tillsammans med Ifous den 1 februari.

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: Bli först att kommentera
    Kategori: Fjärrundervisning

    Obligatorisk prao införs den 1 juli i år

    Den 7 februari fattade riksdagen beslut om att återinföra obligatorisk praktisk arbetslivsorientering (prao) för elever i årskurs 8 och 9 samt 10 i specialskolan. Praon ska omfatta minst tio dagar sammanlagt. Det hade behövts en flexibilitet i regleringen.

    Kommunens studie- och yrkesvägledning är ett viktigt verktyg för att stärka barns, unga och vuxnas möjligheter att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Idag finns också ett ökat behov av stöd från unga och vuxna för att kunna navigera genom och mellan utbudet av utbildningar, yrkesinriktningar och utbildningsformer i takt med att dessa växer. För nyanlända unga och vuxna handlar det även om att få information om det svenska utbildningssystemets möjligheter och om olika yrkesbehov.

    Trots att skolans skyldighet att erbjuda prao avskaffades i och med den läroplan som infördes 1994, är det fortfarande mycket vanligt med någon form av praktik eller arbetsplatsbesök i grundskolan. Rätt använt kan prao eller praktik vara ett effektivt verktyg för att stärka arbetslivsanknytningen i skola och för att lära sig mer om arbetsmarknaden.

    Det finns samtidigt ett antal kommuner som gått ifrån traditionella praoveckor och byggt upp en nära samverkan med arbetslivet genom till exempel arbetsplatsbesök på flera olika arbetsplatser, entreprenörskapsprojekt, temadagar, yrkestävlingar och besök på mässor för att bredda elevernas perspektiv och för att få kunskap om nya yrkesområden. Jag hade gärna sett en viss flexibilitet i regleringen så att även sådana insatser hade kunnat få räknas in istället för bara än ”en elev – en arbetsplats” för alla skolor och elever.

    Även om många kommuner har prao och då det finns ett antal goda exempel på det ute i verksamheterna, är det inte heller alla som har det i omfattningen på tio dagar, vilket kommer att vara en utmaning för vissa utifrån hur arbetsmarknaden ser ut lokalt. Praon ställer också höga krav på huvudmännen gällande säker arbetsmiljö ute på praktikplatserna. Arbetsmiljöverket har information om vad som gäller vid praktik för unga på deras hemsida och i skriften Så får barn och ungdomar arbeta. Skolverket ska även ta fram ett stödmaterial för huvudmännen som påminner om Skolverkets lathund för APL. Det är viktigt att det finns stöd hos myndigheterna för vad som gäller så att eventuella frågetecken kan rätas ut.

    För att lyfta aktuella frågor inom studie- och yrkesvägledning samt inspireras av goda lokala och regionala exempel på hur man kan arbeta med studie- och yrkesvägledning och prao har vi gjort en webbsändning med olika inslag och filmreportage. Sändningen hittar ni här.

     

    Per-Arne Andersson

    Avdelningschef

    Be Sociable, Share!

      Bra med politik i skolan – men rektor beslutar på vilket sätt

      Den 1 januari 2018 infördes en ny bestämmelse i skollagen för att tydliggöra reglerna om politisk information i skolan. Det är rektorn som beslutar om skolan ska bjuda in politiska partier och på vilket sätt det ska gå till. Ibland har huvudmän och rektorer tidigare känt en osäkerhet inför hur de ska göra. De nya bestämmelserna syftar till att ge skolan tydligare handlingsregler. På SKL har vi uppdaterat vårt stödmaterial Politiska partier i skolan – vad gäller? i enlighet med de nya reglerna. Vi hoppas att det blir ett stöd för huvudmän och rektorer.

      Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag…

      Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. En del av detta är att ge eleverna en bild av det politiska systemet, vilka partier som finns och vad de står för. Att bjuda in politiska partier till skolan är ett bra sätt att ge eleverna en bild av hur demokratin och vårt politiska system fungerar. En annan viktig del handlar om att öppet redovisa och analysera olika värderingar, synsätt och problemställningar som finns i vårt samhälle, och hur man från politikens sida förhåller sig till detta.

      Läroplanernas intention är  att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Det ligger i skolans uppdrag att överföra grundläggande demokratiska värden för att därigenom förbereda dem för att leva, arbeta och verka i samhället. När partier och förtroendevalda ges möjlighet att komma till skolan och elever själva kan se, höra och samtala med politiskt aktiva så kan elevernas intresse för samhällsfrågor och politik öka. Demokrati försvaras bäst genom öppen debatt och diskussion!

      …och det är bra om politiska partier bjuds in till skolan!

      Det är upp till varje skola att bestämma hur arbetet med skolans demokratiska uppdrag ska organiseras. Det finns inget som säger att företrädare för politiska partier behöver bjudas in. Skolor väljer själva hur de vill göra och det är rektor som fattar beslutet om det ska ske och i så fall på vilket sätt. Det är alltså inte en rättighet för ett politiskt parti att få tillträde till en skola.

      Rektor får begränsa antalet partier som får komma till skolan så länge det görs på ett sakligt och opartiskt sätt. Det kan till exempel handla om att bjuda in de partier som är representerade i riksdagen eller i kommunfullmäktige. Urvalet får dock aldrig göras i syfte att utestänga ett visst politiskt parti.

      Ibland har osäkerheten kring vad som gäller lett till att skolor avstått från att samverka med företrädare för politiska partier och neka alla politiska partier tillträde. Ett sådant beslut är principiellt korrekt men det innebär att ett viktigt inslag i skolors arbete med demokratiuppdraget riskerar att gå förlorat.

      Att bjuda in politiska partier till skolan är som sagt ett bra sätt att ge eleverna en bild av hur demokratin fungerar. Men det är också bra att besluten kring detta fattas på den enskilda skolan, och av ansvarig rektor.

      Be Sociable, Share!

        Författare:
        Kommentarer: Bli först att kommentera
        Kategori: Ledning och styrning
        Etiketter:

        Behovet av lärare ställer krav på nya arbetssätt i skolan

        Antalet elever blir allt fler samtidigt som många lärare går i pension. Behovet av lärare är så stort att det inte räcker att enbart utbilda fler. Vi måste även hitta nya sätt att organisera och arbeta i skolan.

        Volymökningen sker i hela utbildningssystemet på samma gång – från förskola till vuxenutbildning. Det är en ny situation. Tidigare har vi sett ökningar i vissa årskullar som vi sedan slussat genom utbildningssystemet. Här är några siffror:

        -Fram till år 2020 kommer 80 000 fler elever än idag finnas i grundskolan. Det motsvarar nästan en hel årskull.

        -Ungefär 250 nya skolor och 600 nya förskolor behöver byggas.

        -UKÄ visar att ungefär 14 000 lärare skulle behöva examineras från lärarutbildningen per år jämfört med dagens cirka 8 000 lärare för att möta arbetsmarknadens behov.

        På måndag den 18 december publicerar Skolverket en aktuell prognos över behoven av att rekrytera och utbilda lärare.

        Öka flödet in och behålla lärare

        Lärarutbildningen är redan idag Sveriges största yrkesutbildning. Var fjärde av alla nya studenter på högskolans yrkesutbildningar börjar idag en lärarutbildning. Ja, du läste rätt, 25 procent! För att möta behovet skulle den siffran behöva vara betydligt högre samtidigt som avhoppen behöver minska markant. Till bilden hör att många andra yrken också har ett växande underskott på arbetskraft. Enbart en utbyggnad av lärarutbildningen är därför inte realistiskt för att lösa lärarbristen.

        Samtidigt som lärarutbildningens kvalitet behöver vässas behöver genomströmningen öka och introduktionen av nyexaminerade lärare stärkas. Det måste bli lätt att återkomma som lärare eller bli lärare mitt i arbetslivet.

        Strategier för att öka flödet in och behålla lärare kan vara vidareutbildning av redan anställda, underlätta att byta yrke mitt i livet, samverkan med lärosäten på olika sätt och flexiblare lärarutbildningar. Vi behöver också fånga upp lärare med utländsk utbildning och förlänga arbetslivet. För att lyckas behöver vi självklart vara en attraktiv arbetsgivare.

        Organisation och skolans arbetssätt

        Hur kan vi då arbeta för att bibehålla en god kvalitet i undervisningen när behovet av lärare är större än vad som kommer att examineras? En nyckel är att skolor och kommuner inventerar verksamheten så att medarbetarnas kompetens används på bästa sätt. En del lärare kan koncentrera sig på vissa områden och stötta kollegor i dessa. Andra yrkesgrupper kan ge stöd till lärare att koncentrera sig på det som hör undervisningen till. Digitaliseringen ger här utrymmen för nya sätt att arbeta.

        Stat och huvudmän har ett gemensamt ansvar

        Som sagt krävs en palett av åtgärder – både på kort och lång sikt: Att öka flödet in i yrket och behålla lärarna, men också att förändra organisation och arbetssätt.

        Arbetsgivare och staten – och även de fackliga organisationerna – sitter i samma båt. Vi behöver ta sikte mot samma mål och ro tillsammans för att undvika grynnor och skär. Vi kan inte blunda för den demografiska utvecklingen. Det är vårt ansvar inför eleverna och den svenska välfärden.

        Ny rapport presenteras i februari

        Jag är övertygad om nödvändigheten av att tänka nytt och våga prova nya vägar. Och det sker redan idag i många kommuner. I början av nästa år kommer SKL att visa exempel på hur några kommuner arbetar med de frågor som jag beskrivit här. Håll utkik efter ny rapport i februari!

        Per-Arne Andersson

        Avdelningschef

        Be Sociable, Share!

          Missa inte Öppna jämförelser – Grundskola på tisdag 12 december!

          Så här i adventstider räknar vi inte bara ner dagarna till jul, utan även till publiceringen av årets Öppna jämförelser – Grundskola. På tisdag den 12 december klockan 10 släpper vi årets rapport och kommenterar innehållet i en direktsändning på webben. Varmt välkommen att följa oss på skl.se!

          Det sammanvägda resultatet, som ibland också benämns som SKL:s skolranking, presenteras från och med i år inte i själva rapporten. Uppgiften finns dock i databasen Kolada från publiceringsdagen. Då släpper vi också de modellberäknade värdena som beskriver resultat i årskurs 9 med hänsyn tagen till elevernas socioekonomiska bakgrund. Gå gärna in i Kolada redan nu och titta på de resultat som ligger ute och på de verktyg för analys som finns.

          Vi kommer att fortsätta att ta fram det sammanvägda resultatet ytterligare en tid. Samtidigt arbetar vi med att utveckla nya sätt att mäta och analysera skolutveckling med grund i statistiken. Min bild är att kommunerna är redo att ta ett kliv vidare.

          Olika bilder av utvecklingen

          Öppna jämförelser – Grundskola 2017 fokuserar på kommunernas resultat för läsåret 2016/17. Precis som när Skolverket presenterade statistiken tidigare i höst framstår en relativt dyster bild av kunskapsutvecklingen med minskande andelar elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6 och 9 respektive behörighet till gymnasieskolan. Än så länge finns inte en klar analys av orsakerna till detta tapp. I rapporten kommenterar jag läget samtidigt som vi också lyfter exempel på kommuner som visar en positiv resultatutveckling i olika avseenden.

          Två aktuella internationella studier visar på en positiv utveckling för svenska elever. För en månad sedan skrev jag om svenska elevers fina resultat i den internationella studien ICCS, som belyser demokrati- och samhällsfrågor. Nu i veckan visade resultaten från senaste PIRLS att läsförmågan bland svenska fjärdeklassare markant förbättrats sedan förra mätningen. Den positiva utvecklingen märks både bland flickor och pojkar, och bland såväl hög- som lågpresterande elever. Resultaten ligger över genomsnittet för OECD och EU och i nivå med motsvarande resultat för svenska elever när studien genomfördes 2001. Den nya delstudien ePIRLS visar också att elevernas digitala läsförmåga är mycket god, till och med ännu bättre än läsningen på papper.

          Ökad ojämlikhet en utmaning

          I likhet med flertalet internationella studier av svenska elevers kunskapsutveckling visar även PIRLS att elevernas familjebakgrund spelar en stor roll för resultaten. Vi behöver en bred kraftsamling för att komma till rätta med skillnaderna i skolresultat som har med elevernas hemförhållanden att göra.

          I Öppna jämförelser ser vi att det finns kommuner där eleverna har högre kunskapsresultat än förväntat med hänsyn till deras socioekonomiska bakgrund. En sådan kommun är Ödeshög. Följ webbsändningen på tisdag och se hur de arbetar för att nå bra kunskapsresultat och skapa arbetsro och trygghet i skolan.

          Be Sociable, Share!

            Vad har hänt med Gymnasieutredningens hundra förslag?

            För nästan på dagen ett år sedan skrev jag om Gymnasieutredningens betänkande. Utredningen hade lagt sina nästan hundra förbättringsförslag med syftet att få fler ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning.

            Två av förslagen återkom i en promemoria från Utbildningsdepartementet under hösten – behörighetsgivande kurser på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. Båda dessa förslag är viktiga förändringar av gymnasieskolans innehåll.

            SKL stödjer förslagen

            Att underlätta för elever på yrkesprogram att få grundläggande högskolebehörighet, och på så sätt stimulera fortsatt lärande, ligger helt i linje med målsättningar om att öka ungdomars intresse för yrkesutbildningar och att säkra kompetensförsörjningen på framtidens arbetsmarknad.

            I SKL:s  yttrande lyfter vi dock ett antal frågor som rör genomförbarhet och konsekvenser. Till exempel saknar vi en diskussion om vid vilken tidpunkt eleven ska välja bland de olika studieupplägg som beskrivs. Detta kan spela stor roll för huvudmännens och skolornas anpassning av sin organisation när yrkesprogrammens omfattning kan uppgå till mellan 2 500 och 2 800 poäng.

            Genomförs förslaget kommer det ge effekt för elever som påbörjar gymnasieskolan höstterminen 2019, och i realiteten först när de går i år två och tre. Enligt promemorian beräknas att kommunernas kostnader kommer öka med 234 miljoner kronor när förändringen är fullt införd. Men mycket är oklart, till exempel inser jag att det är en ren gissningslek att försöka förutse hur många ungdomar som kommer att lockas av att läsa ett mer omfattande yrkesprogram och hur utfallet blir vad gäller andelen som fullföljer med högskolebehörighet. Som så många andra reformer på skolans område kommer även de aktuella förslagen ställa krav på mer lärarresurser. Det är en fråga som oroar.

            Mer att vänta…

            Vad gäller övriga cirka 95 förslag från Gymnasieutredningen berättade Erik Nilsson (statssekreterare till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström) under SKL:s gymnasiekonferens tidigare i veckan att regeringen har för avsikt att lägga en proposition ”inom kort”. Det tolkar jag som att något borde vara på gång inte alltför långt in på det nya året.

            Förstod jag Erik rätt kommer en sådan proposition i nuläget inte gå vidare med förslagen om en ämnesutformad gymnasieskola och enhetliga behörighetskrav till nationella program sett till kraven på antal betyg. Regeringen har troligen avsikten att arbeta vidare i den riktningen, men främsta fokus läggs nog på att först få igenom förslagen om stödåtgärder och stärkande insatser för introduktionsprogrammen.

            Gymnasieskolans styrsystem under diskussion

            Såväl Gymnasieutredningen som Skolkommissionen har på olika sätt under det gångna året berört frågan om gymnasieskolans styrsystem och planeringsförutsättningar. Erik Nilsson avslutade sitt anförande med en klassisk cliffhanger, då han berättade att man har funderingar om detta på gång inom regeringskansliet, men oklart i vilken form.

            Det är alltså spännande tider för gymnasieskolan framöver. Det blir intressant att se vilka förändringar som kommer att speglas i Skolbloggen om ytterligare ett år.

             

             

            Be Sociable, Share!

              #tystiklassen berör på djupet

              Elevers berättelser i Dagens Nyheter under hashtagen #tystiklassen berör på djupet. Skolan ska vara en plats för lärande och social utveckling. Skolan ska vara trygg.

              Även om skolan i mycket är en spegel av det omgivande samhällets värderingar och kultur så kan det på inget sätt minska arbetsgivarens och lärarnas ansvar att förebygga och förhindra att unga flickor – och pojkar – utsätts för sexuella trakasserier. Tvärtom behöver alla vuxna i skolan – såväl lärare som skolledare och huvudmän – lyssna och agera utifrån sina respektive roller och ansvar. De två lärarförbundens gemensamma artikel i Aftonbladet är ett viktigt stöd för elevernas upprop.

              Satsning på män och jämställdhet

              Sedan 2016 driver SKL, tillsammans med regeringen, en satsning på män och jämställdhet som handlar om normer för maskulinitet. Syftet är det självklara – att jämställdhetsarbetet även behöver inkludera män och pojkar. I satsningen tar vi del av det arbete som pågår i kommuner och landsting, där skolan är en verksamhet. Vi kommer att sprida goda exempel och ta fram stödmaterial.

              Ett exempel på att det går att göra skillnad är Järvenskolan Tallås i Katrineholm. Genom ett medvetet arbete har de exempelvis nolltolerans för olika former av ”skojbråk” i korridorerna, utvecklat sex- och samlevnadsundervisningen och har återkommande diskussioner om normer, värderingar och förhållningssätt.

              Tydliga rutiner

              Som arbetsgivare och huvudman har varje kommun och skola ett stort ansvar för att omgående agera vid vetskap eller misstanke om sexuella trakasserier i verksamheten och jag vet att skolor och kommuner runt om i landet arbetar aktivt med frågan. Diskussionen behöver vara ständigt pågående och involvera både lärare, elever och skolans ledare.

              Ett första steg i det förebyggande arbetet är att fram tydliga rutiner hur man ska agera. På Diskrimineringsombudsmannens hemsida finns information om utbildningsanordnares ansvar och hur man kan arbeta för att främja och vidta åtgärda vid trakasserier på förskolor och skolor.

              Mitt i känslor av indignation känner jag också hopp. Det mod och den styrka som elever – och andra grupper – visar genom att gå tillsammans och föra ut sina berättelser i #metoo kan förhoppningsvis leda till en bestående förändring.

              Per-Arne Andersson

              Avdelningschef

               

              Be Sociable, Share!

                Författare:
                Kommentarer: Bli först att kommentera
                Kategori: Elever Okategoriserade
                Etiketter: ,

                Explosionsartad elitidrottssatsning i gymnasiet

                I dagarna går en av mina medarbetare, Mats Söderberg, i pension. Han har med stor kunskap, engagemang och fokus på samarbete varit en tongivande röst i utvecklingen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Sverige under lång tid. Idag gästspelar Mats på denna blogg och skriver om utmaningen med den kraftiga volymökningen av idrottsgymnasierna.

                Gästinlägg: Mats Söderberg 

                Explosionsartad elitidrottssatsning i gymnasiet

                I Sverige har det sedan flera decennier funnits möjlighet för elitidrottssatsande ungdomar att samtidigt bedriva studier i gymnasieskolan vid Riksidrottsgymnasier (RIG). Ett viktigt syfte har varit att ge sådana ungdomar en god grund att stå på den dag deras elitsatsning är över. RIG-formen har visat sig passa flertalet individuella idrotter väl, liksom vissa lagidrotter. Några frekventa lagidrotter däremot – t ex fotboll, ishockey och innebandy, har dock uttryckt behov av andra verksamhetsformer.

                I samband med genomförandet av GY-11 lämnade lagstiftaren – dock utan förvarning – utrymme för en ”alternativ form” av elitidrottsgymnasier, Nationellt godkända Idrottsutbildningar (NIU). Tanken från lagstiftarens sida är inte helt klarlagd men kan möjligen ha varit att lämna utrymme för olika regionala samverkanslösningar, eftersom den bygger på samverkansavtal för gymnasieskolan. Det var bråttom, av bara farten gavs det inte utrymme för vare sig Riksidrottsförbundet (RF) eller SKL att sakgranska den tänkta konstruktionen innan den var ett faktum. Därmed visade sig att vi fått in en gökunge i boet. Volymökningen har blivit närmast explosionsartad.

                Medan RIG-verksamheten genom åren hållits på en och samma nivå, med en ram på drygt 300 antagningsplatser årligen, dvs. totalt drygt 1 000 årselevplatser, har NIU under den femårsperiod som förflutit närmat sig mer än det sjudubbla och är på väg från noll upp mot 8 000 årselevplatser.

                Oklarheter i systemet

                Det finns dessutom påtagliga brister i systemet; elever blir på för dem obegripliga grunder förstahandsmottagna i vissa fall och i andra fall andrahandsmottagna. Regler som avser mottagande och urval av elever blir ej möjliga att förstå vare sig för den enskilde idrottssatsande eleven eller dennes föräldrar. Dessutom ställs krav på att elevernas hemkommuner ska skriva samverkansavtal kors och tvärs i landet. Kommuner som normalt inte har något som helst att göra med varandra. Detta för att eleverna ska kunna få plats på önskat program och för att inackorderingstillägg ska kunna utgå. Samverksavtalen får därmed en roll som inte avsetts.

                Domstolar upphäver i praktiken principen om frivillig samverkan

                Domstolar har – trots att NIU formellt bygger på frivillig kommunal samverkan –  i sådana sammanhang där det inte upprättats något avtal ändå dömt att en elev ska anses rätt att tas emot som förstahandssökande i en kommun som anordnar NIU-verksamhet. Det förhållandet att en elev nu kan tilldömas rätt att tas emot på en studieort, får till följd att domstolen i praktiken upphävt det förhållande att det rör sig om frivillig samverkan. I stället betraktas NIU därmed som ett parallellsystem till RIG och kompassen har rört sig 360 grader.

                Orimligt med två parallella system

                Är det rimligt att det samtidigt finns två parallella system för elitidrottssatsande ungdomar?  I det ena fallet (RIG) är lokalisering och dimensionering föremål för en nationellt samlad prioritering utifrån ett samlat ansvar, med tydlig åtskillnad med vad som är idrottens respektive skolans ansvar. I det andra fallet (NIU) lokaliseras och dimensioneras utbildningen utifrån varje enskilt specialidrottsförbunds gottfinnande, med avsaknad av ramar för verksamheten och utan någon samlad prioritering. Vad gäller NIU-verksamheten ställs det utöver interkommunal ersättning och inackorderingstillägg dessutom krav på extra ersättningar för att möjliggöra förstärkta tränarresurser i ämnet specialidrott. I det senare fallet frågar man sig vad som säkerställer att hemkommunernas skolbudgetar inte bakvägen tas i anspråk för idrottssatsningen.

                Detta är orsaken till att SKL tillskrivit regeringen med begäran om att det tillsätts en utredning avseende ramverket för idrottsgymnasieverksamheten.

                 

                Be Sociable, Share!

                  Svenska elever i topp på demokrati och samhällsfrågor

                  Svenska elever presterar i topp på den internationella undersökningen ICCS 2016, den internationella undersökningen om åttondeklassares kunskaper i demokrati och samhällsfrågor. Inget av de deltagande länderna har bättre resultat än Sverige. Dagens rapport från Skolverket är ett glädjande besked, även om det finns utmaningar att ta tag i.

                  Sverige hade mycket bra resultat redan 2009 då undersökningen gjordes för första gången. Ändå är Sverige ett av de länder som har förbättrat sina resultat mest. Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket, sa på presskonferensen att svensk skola har lång tradition av att jobba med demokratiuppdraget och av att förmedla alla människors lika värde. Det är något som andra länder vill lära av Sverige.

                  Jag delar den bilden. Skolans demokratiuppdrag blir också allt viktigare i takt med den oroande utvecklingen mot ökad populism och extremism i världen. Därför ska lärare och rektorer vara stolta över att svenska elever står upp för jämställdhet, demokrati och allas lika värde.

                  Starkt stöd för allas lika värde

                  Studien undersöker både elevers kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor.

                  Svenska elever uttrycker ett starkt stöd för att olika grupper i samhället ska ha lika rättigheter och möjligheter. Exempelvis är de svenska och norska eleverna mest positiva till kvinnors och mäns lika möjligheter. Stödet har ökat, dock är det fortfarande tjejerna som rankar jämställdhet högre än killarna.

                  Även stödet för lika möjligheter för olika etniska grupper är starkt och har en relativt stor ökning över tid. Ett intressant resultat är att av de fjorton europeiska länder som deltog har Sverige det högsta genomsnittliga värdet på skalan över attityder till lika möjligheter för invandrare. Stödet har inte förändrats mellan 2009 och 2016.

                  Andra intressanta resultat:

                  -Svenska elever har mycket goda kunskaper i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor. Andelen elever som presterar på den högsta kunskapsnivån i ICCS har ökat från 40 procent till 58 procent mellan 2009 och 2016.

                  -Svenska elever bedömer att diskussionsklimatet i klassrummet är öppet –och att öppenheten ökat mellan 2009 och 2016.

                  -Svenska elever uppskattar sitt framtida valdeltagande som relativt högt i en jämförelse med de övriga deltagande länderna. Däremot uppskattar de svenska eleverna ett lägre framtida aktiva politiska deltagande (i form av att exempelvis gå med i ett politiskt parti eller ställa upp i ett kommunalval).

                  -I undersökningen pekar ungdomarna, inklusive de svenska, ut miljöförstöring som det största hotet och terrorism som det näst största.

                  Socioekonomisk bakgrund påverkar resultaten

                  Resultaten på undersökningen visar dock att kunskapsresultat, värderingar och engagemang skiljer sig mellan kön och mellan elever med olika bakgrund. Det innebär att elevers olika förutsättningar påverkar  skolans arbete både med kunskaps- och demokratiuppdraget. Ökade skillnader mellan elever är en stor utmaning för Sverige.

                  Den 12 december publicerar SKL Öppna jämförelser för grundskolan. I den rapporten ger vi en bild både av elevernas kunskapsutveckling och elevernas syn på skolan och sin undervisning.

                  Be Sociable, Share!

                    Författare:
                    Kommentarer: 1
                    Kategori: Elever
                    Etiketter: , ,

                    Fjärrundervisning – en avgörande lösning i glesbygden

                    Här är en bild från verkligheten om hur fjärrundervisning fungerar – så mycket mer innehåll än teknik: I ett klassrum på Runmarö i Värmdö kommun sitter sex elever och på ön Svartsö sitter åtta elever medan den behöriga läraren bedriver fjärrundervisning i NO från Möja. Eleverna ser läraren på en storbildsskärm och han ser eleverna på sin skärm. Hos eleverna finns en handledare.

                    Eleverna i årskurs sex och högstadiet reser till fastlandet två dagar i veckan för undervisning i bland annat idrott, hem- och konsumentkunskap och laborationer i kemi. Det innebär tidiga morgnar och lång restid. Med fjärrundervisningen kan eleverna få undervisning på ön tre dagar i veckan. Och lärarna slipper resa runt till öarna, vilket annars ytterligare skulle försvåra möjligheten att rekrytera.

                    Eleverna menar att skillnaden inte är stor mellan fjärrlektioner och övriga lektioner. Det är lika lätt att lära sig och vara koncentrerad. Även läraren är nöjd och har dessutom byggt en relation till alla elever.

                    Regeringen går inte tillräckligt långt

                    Förra veckan svarade SKL:s styrelse på regeringens förslag Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. Det är bra att möjligheterna till fjärrundervisning ökar. Men varför ska endast elever i årskurs 7-9 och gymnasieskolan kunna få fjärrundervisning? Dagens lärarbrist gör att vi måste finna nya lösningar för att elever ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet, såväl i större kommuner som i glesbygd där elevgrupperna dessutom kan vara små.

                    Om utredningens förslag går igenom kommer eleverna årskurs sex i Värmdö inte kunna få fjärrundervisning i fortsättningen. Jag kan inte se något positivt med att elever i årskurs sex, som dessutom ska få sina allra första betyg, riskerar att undervisas i NO av någon som inte är behörig och legitimerad.

                    Lyssna på de som har erfarenhet

                    Självklart ska möjligheterna till fjärrundervisning vara de samma i alla årskurser. Och det bör vara tillåtet i alla ämnen i den utsträckning det fungerar, inte bara för dem som utredningen föreslår.

                    Tyvärr har många fortfarande en grund uppfattning om vad fjärrundervisning är i praktiken. Min uppmaning är att lyssna på de elever, lärare, rektorer och huvudmän som verkligen prövat – och behöver – fjärrundervisning.

                    Per-Arne Andersson

                    Avdelningschef

                    Be Sociable, Share!

                      Författare:
                      Kommentarer: 1
                      Kategori: Digitalisering Elever
                      Etiketter:

                      Sida 1 av 3012345...102030...Sista »
                      skl logotyp