En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Dagen efter PISA – vikten av uthållighet, långsiktighet och samsyn

Jag tror att vi är många som är lättade efter gårdagens PISA-rapport. Känslan av försiktig optimism präglade också debatten på det seminarium jag deltog i igår eftermiddag.

Gustav Fridolin kallade resultaten för ett styrkebesked och ett erkännande för elever, lärare, rektorer och huvudmän. Andreas Schleicher från OECD var med på länk och gratulerade Sverige för ”robust improvements”.

Astrid Pettersson påpekade att Sverige 2012 var det land som hade försämrat sig mest i matematik. Nu är vi det OECD-land som förbättrat oss mest. Flera i panelen lyfte frågan om att det kanske var så att 2012 var ett avvikande år? Skolor, lärare och elever var mitt i implementeringen av alla nya reformer när undersökningen gjordes. Oavsett om detta stämmer eller inte, var panelen enig om att förra PISA-resultaten har bidragit till ett starkt fokus och en kraftsamling för att förbättra resultaten i skolan.

bildpisasem

Den ökande ojämlikheten är en utmaning

En stor del av seminariet handlade om de ökande skillnaderna mellan eleverna. Det är en oroväckande utveckling. Förslagen på åtgärder var flera; nytt skolpengssystem, säkerställa mer blandade grupper, bättre professionsutveckling, bättre arbetsvillkor och mindre undervisningstid för de lärare som arbetar i utsatta områden, anpassa läromedel och så vidare.

Jag själv lyfte fram att även om skolan kan göra mycket, kan skolan inte kompensera för allt. Vi har en kraftig boendesegregation med en EBO-lagstiftning som innebär att 70 procent av de nyanlända väljer eget boende. Många barn har därför en boendesituation som starkt missgynnar möjligheterna att klara skolan. Skolan kan inte ensam bryta den ökande ojämlikheten.

Styrningen av skolan

I diskussionen om skolans styrning pekade Matz Nilsson på att kommuner och fristående skolor fortsatt ska vara huvudmän. Men att staten bör ta ett större ansvar för en gemensam professionsutveckling. Han menade även att vi behöver en inspektion som stöder skolorna i sin utveckling.

Jag själv fick frågan om staten skulle ta ett större grepp. Jag svarade ja. Med det menar jag att staten ska ta ett bättre grepp för det som staten ansvarar för idag. Och gärna ha en bättre samverkan mellan det som är det statens ansvar och det som är huvudmännens. Kompetensförsörjningen är ett exempel. Staten behöver se till att vi har en rätt dimensionerad lärarutbildning som möter behovet av förskollärare och lärare. Medan det är professionens och arbetsgivarnas ansvar med utveckling i yrkesutövningen. Ett annat exempel är att staten behöver lösa problemet med de 60 statsbidrag som stökar till det ute i verksamheten.

När jag läser tidningarna idag kan jag inte låta bli att reflektera över hur vi pratar om vem som gör det viktiga för skolan. Ofta låter det som att staten beslutar och lärarna utför och man glömmer bort mellannivån, det vill säga huvudmännen. Statens insatser är viktiga, men det lokala, vardagliga och ständiga utvecklingsarbetet ansvarar huvudmännen och skolorna för. En tredjedel av kommunerna har i 3-4 år varit med i vår satsning för att stärka styrkedjan i kommunerna, SKL matematik PISA 2015.

Jag håller med Astrid Pettersson som på seminariet pekade på vikten av lärarnas friutrymme och att vi behöver ha mer praktiknära forskning. Särskilt glad blev jag naturligtvis när hon lyfte fram det samarbete som lärare, rektorer, skolchefer och forskare hade tillsammans i Huvudmännens expertråd. Här kan du läsa rapporten.

Bryter vi den onda cirkeln nu?

Jag tror att Skolsverige vill att vi nationella aktörer samlar oss och samarbetar. Den andan genomsyrade också debatten igår.

Jag brukar ofta prata om bilden av skolan. Nu ser vi en positiv kunskapsutveckling; både vad gäller behörigheten till gymnasieskolan och tydliga förbättringar i både TIMSS och PISA. PISA visar också att svenska elevers motivation ökar. Vi har den senaste veckan läst en inspirerande reportageserie om skolan i DN. Vågar vi hoppas på att Sverige är på väg att bryta den onda cirkeln och gå mot en mer positiv spiral?

oecdpisa

Bilden är baserad på OECD (2016). Education Governance in Action.

Här kan du se gårdagens seminarium i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: Bli först att kommentera
    Kategori: Skolutveckling
    Etiketter: ,

    PISA upp eller ner – hur vi än vänder oss måste vi jobba lokalt

    Imorgon presenteras nästa PISA-rapport. Hur det än går kan vi vara säkra på en sak: Rikspolitiker kommer att lovorda sig själva och lärarna om det går bra. Men om det går dåligt så faller ansvaret på kommunerna.

    Det är givet att rektorer, lärare – och elever – ska få uppskattning för skolans framgångar. Faktum är att det händer alldeles för sällan. Och visst är det rimligt att huvudmän ska synas när det inte går bra. Men samtidigt ska vi ha i minnet att även lokala politiker, skolchefer och rektorer har en del i skolors framgångar. Samarbete mellan alla nivåer är centralt för framgångsrika skolor.

    SKL vet vad som krävs

    Jag vill dock framför allt påminna om att hålla i hatten och inte dras med i publikfriande lösningar om det blir en ny PISA-storm. Självfallet ska vi analysera resultaten, men i stort vill jag mena att det finns mycket kunskap om vad som krävs för bättre resultat. De lokala huvudmännen och staten har ett gemensamt ansvar för att nedanstående genomförs. Ett nära samarbete oss emellan är en grundbult. Med det menar jag inte mer styrning utan bättre styrning. Det vill säga att ansvar och befogenheter hänger ihop.

    Bra lärare, som behöver en bra arbetsmiljö, kompetensutveckling och löneutveckling. Arbetssätt som främjar elevernas lärande behöver stärkas. Det gäller både i klassrummet och när lärare arbetar tillsammans. Jag träffar ofta lärare och andra medarbetare som vittnar om att denna utveckling är i full gång.

    Bra ledarskap som skapar tillit mellan profession, huvudmän och stat. Lokala politiker som sätter tydliga mål samt kunniga rektorer och förskolechefer har centrala roller för att utveckla verksamheten och skapa goda förutsättningar för lärare. Här finns utrymme för förbättring. Samtidigt märker jag höga ambitioner bland kommunerna att utveckla både ledning och styrning, och undervisning och dialog med lärarna.

    Bra samarbete, dels mellan staten och huvudmännen så att till exempel statliga stöd anpassas till lokala behov. Dels inom och mellan kommuner, mellan den politiska ledningen, förvaltningen, rektorer och lärare. Precis som vi har gjort i SKL:s Matematiksatsning. Min upplevelse är att SKL:s samarbete med staten har blivit bättre men behöver vässas ytterligare. Samarbetet inom och mellan kommuner är behöver ständigt hållas levande. Tillit är grunden för en bra skola.

    Styrningen behöver också vara långsiktig och lyhörd inför de olika förutsättningar som finns lokalt.Generella metoder och förslag är inte alltid lösningen när behoven ser olika ut. Det vet landets kommuner som har allt från 215 till 86 335 elever där olika individer har olika behov.

    Få tycks känna till historierna om dåliga resultat som vänds till positiva. Eller hur nya arbetssätt skapar glädje, motivation och trygghet både hos lärare och elever. Det är dags att vi börjar sprida berättelserna om det lokala framgångsrika skolarbetet. Det får bli mitt tidiga nyårslöfte.

    Per-Arne Andersson

    Avdelningschef

    Be Sociable, Share!

      Missa inte Skolriksdag 2017

      Idag har vi öppnat anmälan till Skolriksdagen 2017! Gå in på skolriksdag.se och läs om plenumprogrammet som nu är klart. Missa inte mötesplatsen för dig som leder och styr skolan. Jag lovar spännande dagar med intressanta diskussioner och inspiration!

      skolriksdag2017

      Be Sociable, Share!

        Lärarflykten – en av många skolmyter

        Jag tror att många blev överraskade av DN:s huvudrubrik i måndags: ”Lärarflykten – en modern myt”. Statistik från SCB visar nämligen att lärare stannar längre i yrket idag än tidigare. De stannar också längre än flera andra yrkesgrupper. Verkligheten är alltså helt motsatt den bild som ges i debatten. Det är inte första gången det händer.

        Problemet med denna och andra myter om skolan är att de bidrar till en negativ bild, vilken sedan lever sitt eget liv. På kort sikt kan den som använder myten få uppmärksamhet för ”sin” fråga, men på längre sikt är alla förlorare. Lärarnas status minskar, färre söker till läraryrket, elever och föräldrar uppfattar skolan som dålig, medierna letar efter fler negativa uppslag. Brister ska påtalas, men för att vi tillsammans ska komma framåt behöver det vara nyanserat. Svensk skola är också full av framgångsrika berättelser och resultat.

        Lärare stannar längre än andra yrkesgrupper

        SCB:s statistik visar att dagens lärarbrist inte beror på att lärarna flyr sitt yrkesval, utan på att antalet elever i grundskolan ökat de senaste åren i kombination med för få nyutexaminerade lärare och stora pensionsavgångar.

        DN konstaterar att ”lärarflykten” har skapats av ett par rapporter som har använts flitigt i debatten. Dessa handlar om avhopp från skolan och antalet lärare som inte arbetar med undervisning. Men det enda som rapporterna visar är att ett antal lärare slutar, precis som andra yrkesgrupper. De hoppar inte av i högre utsträckning än tidigare eller jämfört med andra grupper. Både vi och andra har uppmärksammat tidigare hur dessa rapporter har använts felaktigt, till exempel i Lärarförbundets utredarblogg.

        Som arbetsgivare har vi både ansvaret och möjligheterna att skapa en god arbetsmiljö som attraherar nya lärare och får de nuvarande att stanna i yrket. Men lärare är som andra människor. En del kommer ändå – av olika skäl och precis som inom andra yrken – att söka andra arbeten. Ett attraktivt yrke saknar inlåsningseffekter. Det måste vara möjligt att arbeta som lärare en del av sitt arbetsliv. Att kunna göra annat, att kunna komma tillbaka och att växla till läraryrket även senare i yrkeslivet.

        Vi måste locka fler till läraryrket

        Missvisande rubriker om lärarflykt ger en krisstämpel som är det sista vi behöver i ett läge då vi måste locka allt fler till läraryrket och höja yrkets attraktivitet. Därför passar jag på att avliva flera myter. Här är lite fakta:

        -Antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningen ökar.

        -Många vill bli lärare. Lärarutbildningen är högskolans största yrkesutbildning.

        -Sedan 2012 hör lärarna till vinnarna på arbetsmarknaden. Med dagens läraravtal får/fick lärarna i snitt nästan 3 700 kronor högre lön per månad 2015 jämfört med 2012.

        -Hälften av alla unga mellan 15-24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. Läraryrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting.

        Som arbetsgivare, fackliga organisationer och regeringsföreträdare behöver vi ta tillvara på ungdomarnas intresse för läraryrket, istället för att skrämma bort dem.

        Per-Arne Andersson

        Be Sociable, Share!

          Författare:
          Kommentarer: Bli först att kommentera
          Kategori: Lärare och yrket
          Etiketter: ,

          TIMSS – ett styrkebesked för skolan

          När TIMSS idag visar på ett tydligt trendbrott så är det ett kvitto på att huvudmän, skolledare, lärare och elever anstränger sig i skolan. Idag vill alla ta åt sig äran, men jag ger min eloge till dem som tagit ansvar under lång tid.

          Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen, kommenterade dagens resultat på ett intressant sätt:

          – Skolresultaten handlar inte bara om regeringens politik. Kommunerna har huvudansvaret för skolan. Dessutom spelar föräldrars inställning en stor roll, påpekar Åstrand. Vad som händer med våra barn i skolan, det är vårt samlade ansvar, säger han.

          Klokt! Skolans utveckling är ett resultat av ansträngningar på olika nivåer. Vi behöver mer samarbete och mindre ”blame game” som Åstrand också uttrycker det.

          Här är några siffror:

          -Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen.

          -Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

          -Gymnasieeleverna som genomfört TIMSS Advanced har förbättrade resultat i matematik. Däremot går utvecklingen i fysik i andra riktningen.

          -Både hög- och lågpresterande elever når bättre resultat i TIMSS 2015. Fler elever presterar på högre kunskapsnivåer och färre elever presterar på de lägre kunskapsnivåerna jämfört med TIMSS 2011.

          Även om resultaten visar på en positivt utveckling presterar svenska elever i delar av studien under genomsnittet för EU och OECD. Det visar på vikten av fortsatt utvecklingsarbete.

          Samarbete, ledarskap och tillit

          Samtidigt som både TIMSS och PISA är viktiga indikationer på svenska elevers kunskapsutveckling över tid och i relation till andra länder så har dessa mätningar sina begränsningar. De mäter matematik, naturvetenskap, läsförmåga och digital kompetens.  De mäter alltså inte utvecklingen i hela skolan, vilket lätt kan bli uppfattningen.

          Det avgörande för svensk skola – oavsett internationella och andra mätningar – är att vi fortsätter att utveckla styrning och ledning för att ge lärare bästa möjliga stöd att ge eleverna bästa möjliga undervisning. Är det något jag vill understryka så är det vikten av samarbete. Att lärare lär av varandra, att skolor lär av varandra och att kommuner lär av varandra. Det kräver ett bra ledarskap och tillit till varandra på alla nivåer – på nationell, lokal och skolnivå.

          Per-Arne Andersson

          Be Sociable, Share!

            Författare:
            Kommentarer: Bli först att kommentera
            Kategori: Skolutveckling Uppföljning och resultat
            Etiketter:

            Nya Öppna jämförelser 2016 är här!

            I dag har vi publicerat en ny Öppna jämförelser som beskriver grundskolans resultat läsåret 2015/16. Rapporten är den andra för i år. För första gången släpper vi uppgifter om elevernas resultat samma år som de har gått ut 9:an. Det känns väldigt roligt att kunna presentera så pass färsk statistik! Ockelbo är den kommun som har högst sammanvägt resultat i år.

            oj_grundskola_2016_webbutik

            Nytt för den här gången är att all statistik finns i kommun- och landstingsdatabasen Kolada och verktyget Jämföraren där. En annan förändring är att vi från och med nästa år kommer att använda data från Skolinspektionens skolenkät när vi redovisar och analyserar elevernas syn på skolan.

            Vår ambition är att Öppna jämförelser, såväl för grund- som för gymnasieskolan, ska vara så relevant som möjligt för våra medlemmar. Om du har synpunkter på hur statistiksammanställningen kan göras bättre får du gärna kontakta  Karin Hedin (karin.hedin@skl.se).

            Nu ser jag fram emot en skön första advent och en spännande tid med både TIMSS, TIMSS Advanced och, så småningom, PISA! Jag är övertygad om att det finns anledning att återkomma till dessa studier snart…

            storfors-blogg

            Rektor Sven-Erik Rehn tillsammans med elever från Vargbroskolan i Storfors kommun. Storfors har högst resultat på elevenkäten både för årskurs 5 och årskurs 8 i årets undersökning.

            Be Sociable, Share!

              Mycket på gång inom gymnasieskolan

              Idag har jag diskuterat gymnasieutredningens slutbetänkandeSNS tillsammans med regeringens särskilda utredare Helén Ängmo, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. På fredag den 25 november visas seminariet i SVT2 kl. 13:45.

              sns-gymnasieskolan

              Bra – men vingklipp inte professionen!

              Jag tycker att det är en mycket väl genomförd utredning som innehåller många bra förslag. Dock tycker jag att utredningen i vissa delar föreslår åtgärder som är lite väl klåfingriga. Om vi tar bort det lokala mandatet genom för detaljerad statlig styrning riskerar vi också att vingklippa professionen och huvudmannens utvecklingsansvar.

              Anna Ekström betonade behovet av samsyn kring framtidens gymnasieskola. Det håller jag verkligen med om – gymnasieskolan behöver långsiktiga lösningar där alla parter upplever sig som medaktörer och inte bara mottagare av reformer.

              Introduktionsprogrammen viktiga för många elever

              En högst aktuell fråga är hur vi ska tillgodose utbildningsbehoven hos de många nyanlända i gymnasieålder som kommit till Sverige på senare år. Att utveckla introduktionsprogrammen blir centralt för att ge goda förutsättningar såväl för denna grupp som för elever som gått i svensk grundskola men inte uppnått gymnasiebehörighet.

              Se webbsändningen av vår gymnasiekonferens i efterhand
              Utbildning för nyanlända och gymnasieutredningens slutbetänkande har varit temat för årets gymnasiekonferenser, där för övrigt Helén Ängmo och utredningens huvudsekreterare Torun Rudin varit delaktiga. Idag och imorgon genomför vi årets sista konferens i Malmö.

              Förra veckan webbsände vi en del av konferensen i Stockholm, som du kan ta del av här. Del 1 i webbsändningen riktar sig framför allt till dig som arbetar med antagningsfrågor och behandlar bland annat aktuella frågor om mottagande av nyanlända elever. I del 2 berättar Jens Jording, Åsa Lindquist och Martha Liw om hur de i Malmö respektive Örebro arbetar för att ge en god utbildningsstart för nyanlända ungdomar.

              Per-Arne Andersson

              Avdelningschef

              Be Sociable, Share!

                Författare:
                Kommentarer: Bli först att kommentera
                Kategori: Elever
                Etiketter: ,

                Flippat lärande – ny skrift och webbinarier

                Jag är glad att vi idag kan presentera rapporten Bättre skolresultat med flippat lärande – Teorier, fallstudier och erfarenheter som Jan Hylén skrivit på uppdrag av oss. Flippat lärande, eller det flippade klassrummet, blir nämligen allt mer vanligt i svenska skolor, och intresset för arbetsmetoden är stort.

                Flippat lärande är en pedagogisk metod där lärarens genomgångar flyttas från lektionstid till tillfällen då eleven tar del av innehållet på egen hand med hjälp av videor, podcasts eller annat material. Enkelt uttryckt kan man säga att eleven genomför läxan innan lektionen istället för efter, och kommer förberedd till lektionen.

                Tiden som frigörs i klassrummet kan istället användas till interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna att på olika sätt ta sig an ämnesinnehållet. Lektionen blir på så vis ett tillfälle för lärare och elever att diskutera tillsammans samt att läraren kan säkerställa att alla elever utvecklat kunskap och förståelse i ämnet.

                Positiva erfarenheter

                När matematikläraren Hamid Yasin i Helsingborg började arbeta med flippat lärande ökade andelen godkända elever i hans klass från 58 till 93 procent. Många andra lärare kan också vittna om positiva elevresultat.

                Karin Brånebäck, som är lärare i Stockholm, grundade för tre år sedan Facebook-gruppen Flippa Klassrummet som idag har närmare 15 000 medlemmar. Nya tillkommer i en strid ström. En del av dem har disponerat om tiden som de har med sina elever genom att flippa lärandet och andra är nyfikna men har ännu inte provat. Jag vet också att det finns skolledare som med positiva erfarenheter flippar skolans mötestid för att få effektivare och mer kvalitativ tid då pedagogerna samlas.

                flippat-larande

                Aktiva elever

                En förklaring till de förbättrade resultaten är att eleverna blir mer aktiva. För som många av oss vet från forskning – och säkert också av egen erfarenhet – så lär sig elever mer när de samarbetar, är kreativa och engagerade i lärprocessen. Att sitta still och lyssna ger inte alls samma kunskapsutveckling. Faktum är att det flippade klassrummet är en av de mest dokumenterade metoderna för aktivt lärande.

                Jag är säker på att det flippade klassrummet har mycket att erbjuda dagens skola med de utmaningar vi står inför att förbättra resultat, stödja och sporra alla elever att utvecklas så långt som möjligt samt att inkludera många nyanlända som har kortare tid på sig att nå kunskapskraven. Dessutom verkar flippat lärande vara ett roligt och stimulerande arbetssätt.

                Skrift och webbinarier

                I vår nya skrift lyfts den vetenskapliga förankringen fram, men vi får också en praktisk genomgång av flippat lärande i praktiken – dels om elevens egen tid och dels hur lärare och elever tillsammans kan nå mesta möjliga lärande. Som uppföljning till rapporten kommer en serie webbinarier att sändas; två med fokus på teori och två med fokus på praktik.

                Jag vill avsluta med ett citat från skriften av Mathias Andersson, Förstelärare i matematik på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna:

                ”Elevernas och mitt gemensamma arbete har i genomsnitt höjt betygsnivån i klassrummet ett steg. Att interaktivt flippa mitt klassrum är den åtgärd som i särklass genererat högst resultat av alla metoder jag provat.”

                Per-Arne Andersson

                Avdelningschef

                Be Sociable, Share!

                  Författare:
                  Kommentarer: Bli först att kommentera
                  Kategori: Digitalisering
                  Etiketter:

                  Årets Guldäpplen är utdelade!

                  Igår var det åter dags att hylla lärarprofessionen och årets mottagare av lärarstipendiet Guldäpplet. Det är ett prestigefullt pris som delas ut till pedagoger som förnyat sin undervisning med stöd av IT, och som arbetar inkluderade och bidrar till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter. De nominerade var i år fler än någonsin tidigare i prisets 15-åriga historia och kvaliteten var hög.

                  Djupare förståelse och bättre resultat med hjälp av digital visualisering

                  Som slutgiltig vinnare stod Jonas Hall, lärare i matematik och fysik på Rodengymnasiet i Norrtälje. Jonas vann på grund av sitt engagerade arbete med att utveckla och utmana elevernas förmåga att experimentera i matematiken med djupare förståelse och bättre resultat som mål. Eleverna lär sig att formulera frågor, hantera verktyg för att beräkna svaren samt analysera och tolka resultaten. I programmet GeoGebra kan de experimentera, visualisera, undersöka och laborera. Jonas menar att det viktigaste man kan göra som lärare är att få eleverna att inse att de inte har några gränser!

                  Värdiga andrapristagare

                  Stipendium och guldäpplen utdelades även till Martin Löfgren och Per Ahlkvist på Norrevångsskolan i Karlshamn för att ha utvecklat värdegrundsarbetet och skolans demokratiuppdrag med stöd moderna verktyg. Ytterligare mottagare var Anton Fagergren, förskollärare vid Irsta förskolor i Västerås, för sitt arbete med att ge barn nya lärverktyg, och för att ge kollegor, barn och målsmän nya former för att synliggöra, dela och samtala om upplevelser och erfarenheter.

                  Lärande för nyanlända i fokus för Guldäpplejuryns särskilda pris

                  Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet samt Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk och universitetsadjunkt vid Högskolan Väst är årets mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris. Anna Kaya och Hülya Basaran har båda, var för sig, förnyat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med digitala nycklar. De visar hur skolan kan öppna dörrar för elever, erbjuda individanpassad undervisning med stöd i digitala verktyg, och visa på effektiva redskap för dialog med hem och omvärld. Det här är arbetssätt som ger både elever och pedagoger bättre förutsättningar.

                  Vi från SKL är glada att vara en av organisationerna bakom Guldäpplet och säger naturligtvis stort Grattis till alla pristagare!

                  Per-Arne Andersson

                  Avdelningschef

                  guldapplet2016

                  Kvällens huvudpersoner Hülya Basaran, Per Ahlkvist, Jonas Hall, Anton Fagergren och Martin Löfgren i samtal med Lärarförbundets Robert Fahlgren.

                  Be Sociable, Share!

                    Författare:
                    Kommentarer: 1
                    Kategori: Digitalisering
                    Etiketter:

                    Skolan behöver ett generellt stöd i krisberedskap

                    Det har nu gått ett år sedan den fruktansvärda attacken av en ensam gärningsman på Kronans skola i Trollhättan då fyra människor dog. Det som tidigare hänt i bland annat USA och Finland inträffade plötsligt här i Sverige. Den tragiska händelsen skakade om oss alla. Den visade också att landets skolor behöver utveckla en beredskap för olika typer av allvarliga händelser.

                    Personalen på Kronan agerade föredömligt vid händelsen. De larmade snabbt och såg till att personal och elever låste in sig. Det akuta psykosociala omhändertagandet fungerade också bra.

                    Efter händelsen har Trollhättans stad lagt ned ett stort arbete på att förebygga psykisk ohälsa och öka tryggheten hos elever och personal. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstaterar att det fanns en generell krisberedskap i kommunen och i utbildningsförvaltningen. Däremot saknades en specifik planering för att hantera väpnat våld på kommunens skolor. Detta gäller nog för många kommuner.

                    Bredare krisberedskap behövs

                    Den skrift som finns om hur kommuner kan förbereda sig för väpnat våld i skolan är bra och viktig. Men landets skolor behöver även en bredare krisberedskap som till exempel omfattar en olycka med skolskjuts, en skolbrand, en olycka med elever på skolresa eller någon form av social oro.

                    SKL har under det senaste året tagit emot många förfrågningar om stöd från skolor som vill utveckla sin krisberedskap. Erfarenheten från andra kommunala verksamheter är att ett aktivt stöd från sektorsmyndigheten med handböcker, utbildningar, metodutveckling och övningsstöd leder till en bättre krisberedskap. Livsmedelsverkets engagerade arbete med krisberedskap i dricksvattenförsörjningen är ett bra exempel.

                    Uppdrag till Skolverket

                    Från SKL:s sida har vi under ett par års tid verkat för att Skolverket ska börja arbeta systematiskt och proaktivt med att stödja skolans generella krisberedskap. Skolverket har hittills varit avvaktande. Men i onsdags öppnade skolminister Gustav Fridolin för att ge myndigheten ett tydligare uppdrag att stödja skolorna i arbetet med deras krisberedskap.

                    SKL kommer att ligga på för att stödet till kommunerna ska bli verklighet. Syftet är givetvis att det alltid ska finnas en god beredskap för att skydda elever och anställda, även när något stort och allvarligt inträffar.

                    Våra tankar på lördag går till offren i Trollhättan och deras anhöriga.

                    Per-Arne Andersson
                    Avdelningschef

                    Be Sociable, Share!

                      Författare:
                      Kommentarer: Bli först att kommentera
                      Kategori: Elever
                      Etiketter:

                      Sida 1 av 2612345...1020...Sista »
                      skl logotyp