En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Skolkommissionens förslag om finansiering har fel fokus

Semestertiderna är nog över nu för de flesta av oss. Hoppas alla haft det bra i sommar!

Själv rivstartade jag vad man väl kan kalla höstsäsongen med att delta på den stora konferensen KOMMEK i Malmö. Dels vid ett seminarium om flyktingmottagandet, dels vid ett om hur vi får en bättre skola. Anna Ekström var där och presenterade Skolkommissionens förslag så här långt, och sen blev det en diskussion om dem mellan henne, Marcus Strömberg från Academedia och mig.

Precis som vid ett liknande seminarium i Almedalen blev det tydligt att vi onekligen har lite olika syn på vad som är det viktigaste för att förbättra skolan. Jag vidhåller att Skolkommissionen inte lyckats visa att det är bristande finansiering och bristfällig resursfördelning som är huvudproblemet. Utan att vi behöver bli noggrannare med hur vi använder resurserna. Hur vi arbetar i skolorna helt enkelt. Vad blir bäst för eleverna?

Då är det inte stora systemförändringar som är lösningen, utan fortsatt skolutveckling. Som det pågår mycket av i landet skolor och dess huvudmän. Det finns det alldeles för lite om i Skolkommissionens delbetänkande tycker jag. När man läser det kan man få intrycket att svensk skola har stagnerat, att den står och stampar, att det inte sker någon utveckling. Inget kunde vara mer fel.

Det görs massor för att stärka undervisningen och kompetensförsörjningen!

Bra förslag från Skolkommissionen

Men visst har Skolkommissionen bra och intressanta förslag också. Att avveckla merparten av de riktade statsbidragen låter som ljuv musik i mina öron. Det kommer också bli spännande att se vad kommissionen kommer fram till i frågan om hur vi kan bryta skolsegregationen. Det kanske blir obligatoriskt att aktivt välja skola?

Vågorna går ofta rätt höga i debatten om skolan, och ibland kan det tyckas som att vi olika aktörer står långt ifrån varandra. Fast jag är hoppfull. I grunden vill ju alla samma sak – förbättra skolan!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

Het debatt på SKL:s skolseminarium i Almedalen

Missade du SKL:s skolseminarium i Almedalen? Det blev en intressant och stundtals het debatt. Här kan du se det i efterhand.

På seminariet diskuterades både Skolkommissionens delbetänkande och rapporten från Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

Jag tänker inte förstöra spänningen genom att berätta vad som sades, utan nöjer mig här med att konstatera att SKL kommer att jobba hårt i höst för att styra diskussionen om skolans utmaningar så att den inte enbart blir en fråga om finansiering.

För att utveckla skolan måste såväl undervisningen som förutsättningarna att bedriva undervisning förbättras. Debatten om skolan borde handla mer om detta liksom hur vi stärker styrkedjan och ledarskapet. Förbättringsarbete behöver utgå från de egna lokala förutsättningarna. Vår förhoppning är nu att Skolkommissionen kommer att ta till vara på Expertrådets och lärdomar och erfarenheter i kommande slutrapport.

Det blir en spännande höst!

Trevlig sommar,

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Almedalen 16

Se diskussionen från seminariet här.

Be Sociable, Share!

Juridisk vägledning om arbetet med våldsbejakande extremism

I veckan överlämnade den nationella samordnaren för våldsbejakande extremism sin slutrapport med förslag på strategi till regeringen. SKL har både kommenterat strategin i DN och publicerat information på hemsidan om vilka juridiska förutsättningar kommunerna har i detta arbete.

Det ställs stora krav på att kommunerna ska arbeta förebyggande och agera mot våldsbejakande extremism. Det är viktigt. Samtidigt försvårar sekretesslagstiftningen arbetet för såväl socialtjänst, skola som polis. Det är svårt för kommunen att agera och ta fram de lokala lägesbilder som regeringen kräver om de inte kan få information om en person t.ex. varit i Syrien och stridit eller vilka våldsbejakande nätverk som finns i ett område.

Vi kommer fortsätta arbeta med denna fråga för att stödja huvudmännen. SKL bjuder nu in till ett nätverk med syfte att öka kunskapen om hur man kan arbeta förebyggande och för att belysa de olika lokala och regionala behov som finns. Läs om nätverket här. Vi planerar även en konferens den 2-3 november. Håll utkik efter inbjudan och program efter sommaren!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Okategoriserade
Etiketter:

Beslut om fjärrundervisning – det första steget får inte bli det sista

Idag den 21 juni beslutade riksdagen att skolhuvudmän ska få avtala med varandra om fjärrundervisning på entreprenad i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Detta gäller från den 1 augusti.

Äntligen! Detta beslut kom inte en dag för tidigt, snarare tvärtom…

Jag har vid fem tillfällen under åren 2014, 2015 och 2016 bloggat om den här frågan som har befunnit sig mellan hopp och frustration.

I november 2014 reagerade jag på Skolinspektionens kritik av kommuner som använde sig av fjärrundervisning. I januari 2015 konstaterade jag att den proposition som då lagts inte gjorde någon skillnad för kommunerna. I februari efterlyste jag konkreta åtgärder kopplade till regeringens integrationspolitik. I mars uttryckte jag mitt missnöje med att skollagsändringarna inte öppnade för entreprenad.

Våren 2015 valde Ann-Marie Begler, dåvarande generaldirektör på Skolinspektionen, att skriva en debattartikel med SKL. Där lyfte vi tillsammans behovet av fjärrundervisning på entreprenad.

I juni gjorde SKL och Friskolornas riksförbund en skrivelse i den här frågan och på hösten tillsatte regeringen Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. I februari 2016 gratulerade jag eleverna när utredningen lade fram sitt delbetänkande.

SKL har tagit tydlig ställning och vi har envist framfört våra krav – i yttranden, i skrivelser, i direktkontakt med utbildningsministern, i media och i många andra sammanhang.

Jag har valt att lyfta fram Kramfors kommun och den modige rektorn på Ådalsskolan, Mikael Wiklund, som stått emot kritiken från Skolinspektionen för elevernas skull. Han fick för övrigt priset Guldlänken helt nyligen.

Riksdagens beslut är ett första viktigt steg, men det får inte stanna här. Fjärrundervisning på entreprenad måste tillåtas i alla de ämnen där behov finns och skolhuvudmannen bedömer att det är lämpligt.

För vad är bäst – undervisning av en behörig lärare via fjärrundervisning eller av en obehörig i klassrummet? Varför får inte skolhuvudmän köpa undervisning i mandarin, fysik eller matematik av varandra?

Nu måste också möjligheterna till distansundervisning öppnas. Jag tänker att vi är alldeles för fixerade vid att lärandet måste ske inom klassrummets fyra väggar – men lärande pågår ju hela tiden och överallt. Det vet lärare och elever – för det flippade klassrummet är verklighet.

Vi kan välja att möta verkligheten, stötta den utveckling som pågår och undanröja de juridiska hindren. Att bromsa sig in i framtiden är fel strategi. Vi måste istället vara med och påverka utvecklingen för att skolan ska kunna möta alla elevers behov av lärande här och nu och i alla delar av landet.

Ådalsskolan 1

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i arabiska.

Ådalsskolan 2

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i dari.

Här kan du hitta mina tidigare blogginlägg:

Ett viktigt steg om bättre utbildning för nyanlända

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Proposition om fjärrundervisning löser inte problemen

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter:

Mycket att vara stolt över

Nu är det skolavslutningar och många lärare, rektorer och elever tar avsked till varandra efter hårt, roligt och framgångsrikt arbete. Det finns mycket att vara stolt och glad över, men också en hel del att fundera över.

En person som visar på svårigheterna för skolan att klara krav som ställs från alla håll är rektor Henrik Lövstedt. Den här debattartikeln i Expressen har också synts en del i sociala medier. Jag känner själv igen mig i hans frustration för allas åsikter och samtidiga stolthet över skolans viktiga arbete.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

SKL

Be Sociable, Share!

Viktigt om arbetsbelastning från Lärarförbundet

Igår presenterade Lärarförbundet en undersökning som visar att nio av tio lärare tycker att deras arbetsbelastning är för hög. Skolverkets senaste ”Attityder till skolan” visar att hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade, även om andelen inte har ökat sedan 2012.

Lärarnas arbetsbelastning är en central fråga för SKL. Vi har egna satsningar för att stödja huvudmännens arbete och samarbetar med andra aktörer för att förändra på nationell nivå. Till exempel driver vi tillsammans med Lärarförbundet att bördan av nationella prov måste minska. Inom ramen för regeringens initiativ ”Nationell samling för läraryrket” där SKL deltar undersöker vi bland annat hur lärare kan få avlastning av andra yrkeskategorier, något som vi ser att våra medlemmar arbetar aktivt med på senare tid. När vi förlängde läraravtalet i höstas var arbetsmiljöfrågorna ett av de områden som vi såg att vi behöver arbetar vidare med.

Flera kommuner till PRIO-satsningen

Vad gäller vårt eget arbete vill jag särskilt lyfta fram PRIO-satsningen som uppskattas av lärare och rektorer. PRIO handlar om att utveckla undervisning och arbetssätt på skolorna. Ett av resultaten har varit att lärarnas tid används på ett mer effektivt sätt och att mer utrymme för gemensam planering skapats. Hittills har fler än 250 skolor i 54 kommuner påbörjat ett arbete med PRIO. Nästa vecka ser vi fram emot att välkomna ytterligare fem kommuner till satsningen!

Det är synnerligen angeläget att huvudmännen tar arbetsmiljöfrågorna på allvar. Alla som arbetar i skolan – elever, lärare, skolledare och annan personal – ska ha förutsättningar att göra ett bra jobb och känna lust och energi för skolan. Skolan behöver vara en attraktiv arbetsplats både i dag och i framtiden.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

 

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

Vilken roll ska kommunerna ha?

Igår dominerades nyheterna självklart av Skolkommissionens delrapport. Det är idag ingen tvekan om att SKL ställer sig både kritisk och frågande till en hel del av förslagen. Här är ett par sammanhang där jag kommenterat rapporten:

Bättre styrning inte samma sak som mer styrning

I Studio 1 pekade jag igår på att det är bekymmersamt att Skolkommissionen menar att det krävs en bred uppslutning för Skolkommissionens förslag och en nationell samling för skolan – samtidigt som de ansvariga för skolan inte är delaktiga i diskussionen.

När vi ställer frågor om vad ökad statlig styrning betyder menar Anna Ekström i Studio 1 att vår kritik är orättvis, och att alla huvudmän vill ha ett bra och långsiktigt samarbete med staten. Jag är den förste att skriva under på att vi vill ha ett bra och långsiktigt samarbete med staten och bättre förutsättningar för huvudmännen. I min värld betyder det dock inte mer styrning från staten, utan bättre styrning.

Och om det hela nu handlar om att få till ett långsiktigt och bra samarbete mellan stat och huvudmän – som Anna Ekström uttryckte sig – kan jag inte låt bli att undra varför i hela friden huvudmännen inte är delaktiga i Skolkommissionen på samma sätt som lärare och skolledare representeras via sina förbund. Kommunikation och dialog är centralt. Skrivningen nedan i betänkandets sammanfattning talar sitt tydliga språk:

”Kommissionen vill framhålla vikten av att kommande förändringar sker i en ordnad process i nära samarbete med lärare och skolledare”

Skolkommissionen önskar samarbete utan att vilja lyssna –i alla fall inte på huvudmännen.

Vilken roll ska kommunerna ha?

VLT:s ledare  menar att SKL ställer en berättigad fråga när vi varnar för övertro på statlig styrning och undrar vilken roll kommunerna i så fall får. Jag ställer mig undrande om det är värt för kommunerna att vara huvudmän för skolan om ansvar och befogenheter inte hänger ihop? Kommunerna har kvar ansvaret att sköta allt, men befogenheterna att styra minskas. Samtidigt är det huvudmännen som kommer få kritik från staten för brister som man då inte har mandat att åtgärda, t.ex. resurser.

VLT:s ledare fångar en del av otydligheten i följande mening:

Kommunerna ska fortsatt vara huvudmän, men det kan enligt kommissionen krävas större enheter eller mer samverkan. Kan det konkret betyda att Hallstahammar och Surahammar borde gå samman med Västerås i en skolorganisation?

Flera av förslagen lämnar läsaren med liknande funderingar.

Glöm inte lärarna

Jag medverkade även i TV4-nyheterna.  Åsa Grönlund, lärare på Bräntbergsskolan, avslutade reportaget på ett klokt sätt. Hon menade att oavsett huvudman är det viktigaste ”entusiastiska lärare med bra arbetsmiljö som får syssla med det som de har utbildning för, att vara lärare, att undervisa”.

Jag tycker att lärarna tyvärr hamnade i skymundan i gårdagens debatt. Ja, det gäller även de allra viktigaste – eleverna. Det mesta kretsade runt staten och organisation.

Nödvändigt med samarbete

Vi kommer nu att läsa i rapporten i detalj. Det finns även en hel del som ser lovande ut, t.ex. förslagen för att stärka professionen. Flera av Skolkommissionens förslag ligger också i linje med de slutsatser som huvudmännens expertråd kom fram till. Jag hoppas att huvudmännens erfarenheter – såväl positiva som negativa – och idéer kommer att tas tillvara och att Skolkommissionen gör verklighet av det samarbete de säger är nödvändigt. Liksom att de stora förslagen – om de blir verklighet – kommer att inledas med den försöksverksamhet som kommissionen själv efterfrågar.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Under rubriken ”Skolkommission på fel kurs” kommenterar vi Skolkommissionens förslag och kräver att förslaget går på remiss.

Be Sociable, Share!

SKL sprider dokumenterat framgångsrik modell för språkutveckling i alla ämnen

Det största rummet i SKL-huset är fullt till bristningsgränsen av pedagoger och skolledare och ett förväntansfullt sorl lägger sig när dagens program inleds. Vi är glada att äntligen påbörja fortbildningssatsningen för att sprida Skriva sig till lärande, STL, nationellt.

STLblogg1

Fullsatt på kick-off för STL

STL är en konkret metod för språkutveckling i alla ämnen som har direkt påverkan på undervisningen och därmed elevers upplevelser och lärande i skolan. Tekniken används som hävstång tillsammans med pedagogiska metoder som vi redan vet fungerar väl, så som formativ bedömning och återkoppling.

Goda resultat från STL i Sollentuna

Under lång tid har satsningar gjorts på inköp av teknik till skolor, men påvisbara effekter på elevers resultat har saknats och få studier har initierats. Därför har förväntningarna på Annika Agélii Genlott och Åke Grönlunds forskningsresultat från STL i Sollentuna varit stora och artikeln som nu publicerats i Computers & Education har på kort tid fått stor spridning i undervisningskretsar. Studien visar i korthet att metoden leder till ökad likvärdighet mellan könen samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Förutom förbättrade resultat upplever elever arbetssättet motiverande, utvecklande och socialt, då de läser och återkopplar på varandras texter.

Stort intresse för satsningen

Intresset från kommuner har varit mycket stort och nu är arbetet alltså igång med 11 kommuner. STL i SKL:s regi är ett språng för att förändra undervisning och lärande tillsammans. Genom det nationella perspektivet vill vi, på vetenskaplig grund, öka likvärdigheten skolor och kommuner emellan. Vi är glada att ha Annika som vår kursledare. Annika och Åke kommer också med forskningsperspektiv följa kursen för att studera hur spridning av innovation fungerar från en kommun till andra.

Vi på SKL ser fram emot att få genomföra den här spännande resan tillsammans med Eslöv, Falköping, Gävle, Järfälla, Karlstad, Lidingö, Malmö, Nacka, Sigtuna, Skellefteå och Sollentuna.

STLblogg2

Annika Agélii Genlott, som leder fortbildningen, hälsar deltagarna välkommen.

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter: ,

Flera positiva resultat i Attityder till skolan

Intressant läsning från Skolverket idag!  Attityder till skolan 2015 visar flera spännande resultat. Resultat som inte alltid stämmer med den allmänna bilden av hur det ”är” i skolan.

Styrkan med Attityder till skolan – förutom att det är en statistik säkerställd undersökning av elever och lärares åsikter – är att man kan följa utvecklingen över tid. Samma frågor ställs vart tredje år när undersökningen görs. Här är ett axplock av de slutsatser som Skolverket själva lyfter fram idag:

-Nio av tio lärare upplever det meningsfullt att gå till jobbet och nästan lika många trivs i sin skola (stabila siffror över tid)

-Andelen lärare som överväger att byta yrke har minskat med tio procentenheter sedan förra mätningen 2012. Fortfarande funderar var fjärde lärare på att byta jobb, men minskningen är naturligtvis positiv.

-Ungefär hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade. Andelen har dock inte ökat sedan den förra undersökningen 2012 och den negativa trenden har brutits.

-Däremot ökar stressen hos eleverna sedan den senaste undersökningen, och mer hos flickorna än hos pojkarna. Läxor, prov och egna krav anges som anledning.

-Nästan nio av tio lärare anser att det är arbetsro på alla eller nästan alla lektioner.

Lärares syn på arbetsro på lektionerna är verkligen – precis som Niclas Westin på Skolverket säger – en intressant kontrast till diskussionen om den  utbredda oordning som finns i debatten. Jag tycker att det är positivt att Skolverket pekar på att bilden är långt ifrån nattsvart. Självklart finns det många utmaningar att ta tag i, inte minst lärarnas och elevernas arbetsmiljö, men en ständig svartmålning gör varken läraryrket mer attraktivt eller är särskilt rättvist mot de lärare, elever och skolledare som finns i skolan.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Fakta: 1 600 lärare och 5 300 elever har svarat på enkäten.

Be Sociable, Share!

I Filipstad och Södertälje ökar resultaten och andelen nyanlända

Filipstad och Södertälje är två kommuner som har ett stort mottagande av asylsökande och nyanlända elever. Samtidigt har de lyckats höja kunskapsresultaten. Idag berättade de om sitt arbete i samband med att SKL släppte Öppna jämförelser – Grundskola 2016, tema nyanlända elever.

Nästan en årskull elever till Sverige förra året

Förra året kom drygt 70 000 barn i åldern 0-17 år till Sverige. Håkan Sörman, som inledde seminariet med att gå igenom de övergripande resultaten i rapporten, pekade på att detta självklart innebär stora utmaningar för kommuner, förskolor och skolor. Intressant att notera är att bland de tjugo kommuner som har högst sammanvägt resultat i Sverige, varierar andelen elever med utländsk bakgrund mellan 5,5 och 26 procent.

Den kommun på topp 20 som har högst andel elever med utländsk bakgrund är Filipstad. Kommunen har under flera år stadigt förbättrat sina resultat och ligger i år på plats sex. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har ökat med 20 procentenheter sedan 2009. Samtidigt har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 10 till 26 procent.

Även Södertälje har gjort en imponerande resa. Södertälje har gått från plats 272 till plats 129 i SKL:s ranking. Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har ökat från 136 till 190.

Filipstad och Södertälje har gjort liknande satsningar

Båda kommunerna var överens om framgångsfaktorerna och har gjort liknande satsningar:

En närvarande rektor. Kommunerna har fokuserat på rektors roll som pedagogisk ledare. I Filipstad besöker rektorerna klassrummen två gånger i veckan, har coachande samtal med lärarna och utnyttjar sin möjlighet att delegera. I Södertälje provar man ett funktionellt delat ledarskap där det nationella uppdraget separeras från de kommunala.

Fokus på utveckling av undervisning och lärarnas kompetens. Kommunerna satsar t.ex. på ämnesdidaktiker och förstelärare som leder utvecklingen i olika ämnen, tvålärarsystem, utvecklingslärare som coachar lärarna i klassrummen osv.

Systematiskt kvalitetsarbete med tydlig uppföljning av elevernas kunskaper. Fokus är på de nationella målen.

Tydlig styrning och samsyn mellan politik och tjänstemän.

Flexibilitet viktig framgångsfaktor

Under diskussionen var panelen överens om att flexibilitet är en viktig framgångsfaktor. Ing-Marie Jonsson, rektor i Filipstad, berättade om hur skolorna är flexibla på olika sätt. Kommunen har både förberedelseklasser, direktintegrering för de yngre barnen och successiv integrering. Kommunen ser att det är en stor skillnad om man kommer i låg- eller mellanstadiet eller om man kommer senare. Äldre elever behöver ofta mer tid.

Peter Fredriksson menade att vi har mycket kunskap idag om hur ett bra mottagande ska gå till och vi behöver förhålla oss till den kunskap som finns.

Håkan Sörman framhöll att den flexibilitet som krävs på lokal nivå även behöver finnas på nationell nivå, och pekade på de krav som SKL ställer till regeringen.

Lokaler och lärare är utmaningen

Panelen var också enig om att de största utmaningarna är brist på behöriga lärare och brist på lokaler. En annan utmaning, som Peter Fredriksson pekade på, var att de kommuner som tidigare inte haft stort mottagande inte har så mycket erfarenheter. Därför är behovet av kunskapsspridning stort.

Behov av nationellt stöd

Panelen riktade två önskemål till staten. Full ersättning för de kostnader som kommuner har för nyanlända elever och en massiv kompetensutvecklingsinsats för svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt – helst genom distansundervisning.

Engagemang och kreativitet på lokal nivå

Se gärna webbinariet i efterhand. Diskussionerna visar återigen det engagemang, den kreativitet och det fokus på att hitta lösningar som finns lokalt. Från SKL:s sida fortsätter vi uppmärksamma detta och driver samtidigt bättre regelverk och förutsättningar från statens sida.

FilipstadSödertälje

Kristina Cunningham, SKL, Ing-Marie Jonsson, Filipstad, Gun Palmqvist, Filipstad, Peter Fredriksson, Södertälje och Håkan Sörman, SKL diskuterar framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med nyanlända elever.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!
Sida 1 av 2512345...1020...Sista »
skl logotyp