En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Förtydligande om en första linje med elevhälsan som bas

Mitt blogginlägg tidigare i veckan har fått både positiva och kritiska kommentarer. Det är spännande att den här frågan ger upphov till debatt med olika synpunkter och perspektiv.

Jag vill förtydliga att formuleringen ”flyttar in” är ett tillspetsat bildspråk från min sida. Syftet med att pröva en första linje med elevhälsan som bas är att tillgängliggöra flera kompetenser som behövs för att fånga upp elevers behov tidigt. Tanken är inte att ge elevhälsan ett utvidgat uppdrag gentemot hur det är definierat idag. Det som Skottland har lyckats med är att samla resurser och kompetenser runt den enskilda eleven och i mindre utsträckning fastna i stuprör. De olika kompetenserna som jag nämner i inlägget skulle ingå i försöket med sina ordinarie uppdrag och befogenheter. Allt för att ge bästa möjliga stöd till eleverna med förebyggande arbete och tidiga insatser och i barnens vardag. SKL har inget färdigt förslag men känner till flera kommuner och landsting som är intresserade av att komma igång med ett utvecklingsarbete med den här inriktningen. Genom att prova nya arbetssätt och samverkansformer kan vi sedan dra slutsatser om såväl nytta som svårigheter.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: Bli först att kommentera
    Kategori: Okategoriserade

    Elevhälsan som första linje – BUP flyttar in

    Under julen skrev media om långa väntetider för barn och ungdomar till BUP i Stockholm och den oro som många föräldrar känner. Jag har tidigare här på bloggen skrivit om behovet av det som SKL kallar ”Elevhälsan som första linje”. Efter studiebesök i Skottland förra veckan är jag än mer övertygad om att det skulle vara en klok väg att prova.

    Vems är ansvaret?

    Elevhälsan som första linje handlar om en förstärkt elevhälsa där andra verksamheter som exempelvis BUP och socialtjänsten bidrar med sina resurser och kompetens. Syftet är att bättre möta barns och ungas behov av stöd. Det är inte ovanligt att skolan ser behoven av behandlande insatser som andra verksamheter behöver göra tillgängliga.

    Den psykiska ohälsan har ökat, framförallt bland flickor. Antalet nyanlända elever har ökat. Skolans insatser räcker inte alltid till och när samverkan med primärvård och barn och ungdomspsykiatri (BUP) inte fungerar så drabbar det eleverna. Samarbetet och ansvarsfördelningen fungerar olika bra i olika kommuner och inom olika stadsdelar.

    BUP flyttar in

    En bättre lösning skulle kunna vara att samhället satsar resurserna mer samlat där alla barn och ungdomar befinner sig – i skolan. Det är där vi kan göra tidiga insatser och därmed även stärka det förebyggande arbetet.

    SKL har därför lämnat en skrivelse till regeringen om att få starta upp en försöksverksamhet med en förstärkt elevhälsa där BUP ”flyttar in” i skolan.  Tanken är att till exempel BUP, primärvården och socialtjänsten bättre skulle kunna bistå skolan med sina kompetenser så att de blir lättillgängliga och att man tidigt skulle kunna möta barnens behov. Utredningar skulle göras i skolans kontext och syfta till att ge skolan verktyg för att bättre stötta eleverna.

    Blicken mot Skottland

    På SKL har vi sedan en tid tillbaka varit intresserade av Skottlands arbete med GIRFEC, ”Getting It Right for Every Child”. Förra veckan besökte SKL:s utbildningsberedning skolor i Skottland. Vi slogs av den helhetssyn man har på det enskilda barnet. Man har försökt skapa ett finmaskigt nät som ska fånga upp varje barns behov av samhällets insatser. Förskolorna och skolorna har förstärkts med personal från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Och man samlas gemensamt kring de barn som riskerar att fara illa, inte mår bra eller har stora utmaning i sin skolgång på något sätt. Det blir ett riktat stöd i barnens vardag.

    I ett exempel vi förevisades i Glasgow släppte inte hemskolan taget om eleven som fortsatte ingå i sitt ordinarie sammanhang minst en dag i veckan. Tiden utökades varsamt successivt och såväl lärarna på hemskolan som eleven och familjen fick stöd i att utveckla strategier för en lyckad skolgång under placeringstiden. Detta exempel byggde på en samverkan mellan motsvarande socialförvaltning och utbildningsförvaltning.

    Ser fram emot respons från regeringen

    Organisation och arbetssätt är nyckeln för att det ska fungera för varje barn. Det var de skolchefer och rektorer vi träffade eniga om. På skolorna vi besökte bollades inte eleverna mellan skolan, socialtjänst och vården. Det var ingen diskussion om vem som har ansvar för att stå för en viss insats. Organisationen byggs utifrån det enskilda barnets behov och inte utifrån de traditionella stuprören. En s.k. ”named person” ansvarar för att samordna insatserna.

    SKL vill gärna se en bred försöksverksamhet som provar ett sådant arbetssätt och vi ser fram emot återkoppling från regeringen. Tillsammans kan vi ta ytterligare ett steg för att motverka barns psykiska ohälsa.

    Be Sociable, Share!

      Författare:
      Kommentarer: 10
      Kategori: Elever
      Etiketter:

      Lär dig mer om hur man gör jämförelser och analyser av data

      I slutet av november publicerades Öppna jämförelser för grundskolan. En nyhet i rapporten var att vi från och med nu kommer att presentera all statistik i Koladas Jämföraren. Jag vill passa på att tipsa om att RKA (Rådet för främjande av lokala analyser) under våren genomför kostnadsfria webbutbildningar om hur man använder databasen för att göra jämförelser och analyser. Utbildningen kan följas live eller ses i efterhand. Onsdagen den 18 januari är första tillfället!

      Hör också gärna av er till mina medarbetare Karin Hedin eller Lena Jutdal och dela med er av hur ni använder Öppna jämförelser.

      Vi är intresserade av era tankar om hur vi på SKL kan utveckla våra analyser och jämförelser av data så att de blir användbara för kommunernas utvecklingsarbete på bästa sätt.

      Kolada webbutbildning

      Be Sociable, Share!

        Rapport om ”nattis” från Skolinspektionen

        Idag kom Skolinspektionen med en rapport  om omsorg på obekväm tid, eller nattis som det ibland kallas. Där konstateras, precis som vi vet sedan tidigare, att de flesta kommuner erbjuder det. Detta trots att de inte måste, vill jag tillägga. För här har vi den besynnerliga lagregleringen som säger att kommunerna ska sträva efter att erbjuda sådan verksamhet. Det är lagstiftarens sätt att säga att bra om ni gör det här, men ni får inga pengar för det. Visst, det finns ett riktat statsbidrag som kommunerna kan få för de platser som de erbjuder, men det täcker bara en liten del av vad det faktiskt kostar att anordna sådan här verksamhet.

        Nåväl, tillbaka till inspektionens rapport. Jag tycker det är bra att de gjort den här granskningen. Så får vi mer kunskap om hur kommunerna organiserar sådan här verksamhet. För det kan se olika ut. En vanlig modell är att den bedrivs på kvälls- natt- öppna förskolor. Men det finns andra varianter också.

        Behoven ser olika ut i olika kommuner

        Många kommuner kan bli bättre på att kartlägga behovet av omsorg på obekväm tid sägs det i rapporten. Så kan det säkert vara, men det finns ju andra sätt att ta reda på behovet än rena kartläggningar tänker jag. Om det exempelvis finns ett sjukhus beläget i kommunen, där man vet att förhållandevis många kommuninvånare jobbar, kan det vara rimligt att gå ut med en bred förfrågan om hur behovet av omsorg på obekväma tider ser ut. I andra kommuner kan det  förväntas vara enstaka familjer som har behov av sådan här verksamhet. Då kan det rimligen vara tillräckligt att ha information om och möjligheter att ansöka om denna typ av omsorg på kommunens hemsida. Arbetsmönstret bland invånarna, och därmed behovet av sådan här verksamhet, ser ju olika ut i olika kommuner menar jag.

        Skolinspektionen pekar på att det finns kommuner som inte alls erbjuder omsorg på obekväm tid, och inte heller har någon beredskap att erbjuda det om efterfrågan skulle uppstå. Men de kommunerna är i minoritet, vill jag påminna om.

        Det ligger självklart i alla kommuners intresse att underlätta för sina invånare att jobba, oavsett hur deras arbetstider är förlagda. Och det gör kommunerna. Andelen som erbjuder omsorg på obekväma tider har nästan fördubblats de senaste tio åren. I takt med att samhället och arbetslivet fortsätter förändras är jag övertygad om att vi framöver kommer se en ännu större andel kommuner som erbjuder sådan här omsorg där det finns behov.

        Per-Arne Andersson

        Avdelningsdirektör

        Be Sociable, Share!

          Författare:
          Kommentarer: Bli först att kommentera
          Kategori: Förskola
          Etiketter: ,

          Dagen efter PISA – vikten av uthållighet, långsiktighet och samsyn

          Jag tror att vi är många som är lättade efter gårdagens PISA-rapport. Känslan av försiktig optimism präglade också debatten på det seminarium jag deltog i igår eftermiddag.

          Gustav Fridolin kallade resultaten för ett styrkebesked och ett erkännande för elever, lärare, rektorer och huvudmän. Andreas Schleicher från OECD var med på länk och gratulerade Sverige för ”robust improvements”.

          Astrid Pettersson påpekade att Sverige 2012 var det land som hade försämrat sig mest i matematik. Nu är vi det OECD-land som förbättrat oss mest. Flera i panelen lyfte frågan om att det kanske var så att 2012 var ett avvikande år? Skolor, lärare och elever var mitt i implementeringen av alla nya reformer när undersökningen gjordes. Oavsett om detta stämmer eller inte, var panelen enig om att förra PISA-resultaten har bidragit till ett starkt fokus och en kraftsamling för att förbättra resultaten i skolan.

          bildpisasem

          Den ökande ojämlikheten är en utmaning

          En stor del av seminariet handlade om de ökande skillnaderna mellan eleverna. Det är en oroväckande utveckling. Förslagen på åtgärder var flera; nytt skolpengssystem, säkerställa mer blandade grupper, bättre professionsutveckling, bättre arbetsvillkor och mindre undervisningstid för de lärare som arbetar i utsatta områden, anpassa läromedel och så vidare.

          Jag själv lyfte fram att även om skolan kan göra mycket, kan skolan inte kompensera för allt. Vi har en kraftig boendesegregation med en EBO-lagstiftning som innebär att 70 procent av de nyanlända väljer eget boende. Många barn har därför en boendesituation som starkt missgynnar möjligheterna att klara skolan. Skolan kan inte ensam bryta den ökande ojämlikheten.

          Styrningen av skolan

          I diskussionen om skolans styrning pekade Matz Nilsson på att kommuner och fristående skolor fortsatt ska vara huvudmän. Men att staten bör ta ett större ansvar för en gemensam professionsutveckling. Han menade även att vi behöver en inspektion som stöder skolorna i sin utveckling.

          Jag själv fick frågan om staten skulle ta ett större grepp. Jag svarade ja. Med det menar jag att staten ska ta ett bättre grepp för det som staten ansvarar för idag. Och gärna ha en bättre samverkan mellan det som är det statens ansvar och det som är huvudmännens. Kompetensförsörjningen är ett exempel. Staten behöver se till att vi har en rätt dimensionerad lärarutbildning som möter behovet av förskollärare och lärare. Medan det är professionens och arbetsgivarnas ansvar med utveckling i yrkesutövningen. Ett annat exempel är att staten behöver lösa problemet med de 60 statsbidrag som stökar till det ute i verksamheten.

          När jag läser tidningarna idag kan jag inte låta bli att reflektera över hur vi pratar om vem som gör det viktiga för skolan. Ofta låter det som att staten beslutar och lärarna utför och man glömmer bort mellannivån, det vill säga huvudmännen. Statens insatser är viktiga, men det lokala, vardagliga och ständiga utvecklingsarbetet ansvarar huvudmännen och skolorna för. En tredjedel av kommunerna har i 3-4 år varit med i vår satsning för att stärka styrkedjan i kommunerna, SKL matematik PISA 2015.

          Jag håller med Astrid Pettersson som på seminariet pekade på vikten av lärarnas friutrymme och att vi behöver ha mer praktiknära forskning. Särskilt glad blev jag naturligtvis när hon lyfte fram det samarbete som lärare, rektorer, skolchefer och forskare hade tillsammans i Huvudmännens expertråd. Här kan du läsa rapporten.

          Bryter vi den onda cirkeln nu?

          Jag tror att Skolsverige vill att vi nationella aktörer samlar oss och samarbetar. Den andan genomsyrade också debatten igår.

          Jag brukar ofta prata om bilden av skolan. Nu ser vi en positiv kunskapsutveckling; både vad gäller behörigheten till gymnasieskolan och tydliga förbättringar i både TIMSS och PISA. PISA visar också att svenska elevers motivation ökar. Vi har den senaste veckan läst en inspirerande reportageserie om skolan i DN. Vågar vi hoppas på att Sverige är på väg att bryta den onda cirkeln och gå mot en mer positiv spiral?

          oecdpisa

          Bilden är baserad på OECD (2016). Education Governance in Action.

          Här kan du se gårdagens seminarium i efterhand.

          Per-Arne Andersson

          Avdelningschef

          Be Sociable, Share!

            Författare:
            Kommentarer: Bli först att kommentera
            Kategori: Skolutveckling
            Etiketter: ,

            PISA upp eller ner – hur vi än vänder oss måste vi jobba lokalt

            Imorgon presenteras nästa PISA-rapport. Hur det än går kan vi vara säkra på en sak: Rikspolitiker kommer att lovorda sig själva och lärarna om det går bra. Men om det går dåligt så faller ansvaret på kommunerna.

            Det är givet att rektorer, lärare – och elever – ska få uppskattning för skolans framgångar. Faktum är att det händer alldeles för sällan. Och visst är det rimligt att huvudmän ska synas när det inte går bra. Men samtidigt ska vi ha i minnet att även lokala politiker, skolchefer och rektorer har en del i skolors framgångar. Samarbete mellan alla nivåer är centralt för framgångsrika skolor.

            SKL vet vad som krävs

            Jag vill dock framför allt påminna om att hålla i hatten och inte dras med i publikfriande lösningar om det blir en ny PISA-storm. Självfallet ska vi analysera resultaten, men i stort vill jag mena att det finns mycket kunskap om vad som krävs för bättre resultat. De lokala huvudmännen och staten har ett gemensamt ansvar för att nedanstående genomförs. Ett nära samarbete oss emellan är en grundbult. Med det menar jag inte mer styrning utan bättre styrning. Det vill säga att ansvar och befogenheter hänger ihop.

            Bra lärare, som behöver en bra arbetsmiljö, kompetensutveckling och löneutveckling. Arbetssätt som främjar elevernas lärande behöver stärkas. Det gäller både i klassrummet och när lärare arbetar tillsammans. Jag träffar ofta lärare och andra medarbetare som vittnar om att denna utveckling är i full gång.

            Bra ledarskap som skapar tillit mellan profession, huvudmän och stat. Lokala politiker som sätter tydliga mål samt kunniga rektorer och förskolechefer har centrala roller för att utveckla verksamheten och skapa goda förutsättningar för lärare. Här finns utrymme för förbättring. Samtidigt märker jag höga ambitioner bland kommunerna att utveckla både ledning och styrning, och undervisning och dialog med lärarna.

            Bra samarbete, dels mellan staten och huvudmännen så att till exempel statliga stöd anpassas till lokala behov. Dels inom och mellan kommuner, mellan den politiska ledningen, förvaltningen, rektorer och lärare. Precis som vi har gjort i SKL:s Matematiksatsning. Min upplevelse är att SKL:s samarbete med staten har blivit bättre men behöver vässas ytterligare. Samarbetet inom och mellan kommuner är behöver ständigt hållas levande. Tillit är grunden för en bra skola.

            Styrningen behöver också vara långsiktig och lyhörd inför de olika förutsättningar som finns lokalt.Generella metoder och förslag är inte alltid lösningen när behoven ser olika ut. Det vet landets kommuner som har allt från 215 till 86 335 elever där olika individer har olika behov.

            Få tycks känna till historierna om dåliga resultat som vänds till positiva. Eller hur nya arbetssätt skapar glädje, motivation och trygghet både hos lärare och elever. Det är dags att vi börjar sprida berättelserna om det lokala framgångsrika skolarbetet. Det får bli mitt tidiga nyårslöfte.

            Per-Arne Andersson

            Avdelningschef

            Be Sociable, Share!

              Missa inte Skolriksdag 2017

              Idag har vi öppnat anmälan till Skolriksdagen 2017! Gå in på skolriksdag.se och läs om plenumprogrammet som nu är klart. Missa inte mötesplatsen för dig som leder och styr skolan. Jag lovar spännande dagar med intressanta diskussioner och inspiration!

              skolriksdag2017

              Be Sociable, Share!

                Lärarflykten – en av många skolmyter

                Jag tror att många blev överraskade av DN:s huvudrubrik i måndags: ”Lärarflykten – en modern myt”. Statistik från SCB visar nämligen att lärare stannar längre i yrket idag än tidigare. De stannar också längre än flera andra yrkesgrupper. Verkligheten är alltså helt motsatt den bild som ges i debatten. Det är inte första gången det händer.

                Problemet med denna och andra myter om skolan är att de bidrar till en negativ bild, vilken sedan lever sitt eget liv. På kort sikt kan den som använder myten få uppmärksamhet för ”sin” fråga, men på längre sikt är alla förlorare. Lärarnas status minskar, färre söker till läraryrket, elever och föräldrar uppfattar skolan som dålig, medierna letar efter fler negativa uppslag. Brister ska påtalas, men för att vi tillsammans ska komma framåt behöver det vara nyanserat. Svensk skola är också full av framgångsrika berättelser och resultat.

                Lärare stannar längre än andra yrkesgrupper

                SCB:s statistik visar att dagens lärarbrist inte beror på att lärarna flyr sitt yrkesval, utan på att antalet elever i grundskolan ökat de senaste åren i kombination med för få nyutexaminerade lärare och stora pensionsavgångar.

                DN konstaterar att ”lärarflykten” har skapats av ett par rapporter som har använts flitigt i debatten. Dessa handlar om avhopp från skolan och antalet lärare som inte arbetar med undervisning. Men det enda som rapporterna visar är att ett antal lärare slutar, precis som andra yrkesgrupper. De hoppar inte av i högre utsträckning än tidigare eller jämfört med andra grupper. Både vi och andra har uppmärksammat tidigare hur dessa rapporter har använts felaktigt, till exempel i Lärarförbundets utredarblogg.

                Som arbetsgivare har vi både ansvaret och möjligheterna att skapa en god arbetsmiljö som attraherar nya lärare och får de nuvarande att stanna i yrket. Men lärare är som andra människor. En del kommer ändå – av olika skäl och precis som inom andra yrken – att söka andra arbeten. Ett attraktivt yrke saknar inlåsningseffekter. Det måste vara möjligt att arbeta som lärare en del av sitt arbetsliv. Att kunna göra annat, att kunna komma tillbaka och att växla till läraryrket även senare i yrkeslivet.

                Vi måste locka fler till läraryrket

                Missvisande rubriker om lärarflykt ger en krisstämpel som är det sista vi behöver i ett läge då vi måste locka allt fler till läraryrket och höja yrkets attraktivitet. Därför passar jag på att avliva flera myter. Här är lite fakta:

                -Antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningen ökar.

                -Många vill bli lärare. Lärarutbildningen är högskolans största yrkesutbildning.

                -Sedan 2012 hör lärarna till vinnarna på arbetsmarknaden. Med dagens läraravtal får/fick lärarna i snitt nästan 3 700 kronor högre lön per månad 2015 jämfört med 2012.

                -Hälften av alla unga mellan 15-24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. Läraryrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting.

                Som arbetsgivare, fackliga organisationer och regeringsföreträdare behöver vi ta tillvara på ungdomarnas intresse för läraryrket, istället för att skrämma bort dem.

                Per-Arne Andersson

                Be Sociable, Share!

                  Författare:
                  Kommentarer: Bli först att kommentera
                  Kategori: Lärare och yrket
                  Etiketter: ,

                  TIMSS – ett styrkebesked för skolan

                  När TIMSS idag visar på ett tydligt trendbrott så är det ett kvitto på att huvudmän, skolledare, lärare och elever anstränger sig i skolan. Idag vill alla ta åt sig äran, men jag ger min eloge till dem som tagit ansvar under lång tid.

                  Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen, kommenterade dagens resultat på ett intressant sätt:

                  – Skolresultaten handlar inte bara om regeringens politik. Kommunerna har huvudansvaret för skolan. Dessutom spelar föräldrars inställning en stor roll, påpekar Åstrand. Vad som händer med våra barn i skolan, det är vårt samlade ansvar, säger han.

                  Klokt! Skolans utveckling är ett resultat av ansträngningar på olika nivåer. Vi behöver mer samarbete och mindre ”blame game” som Åstrand också uttrycker det.

                  Här är några siffror:

                  -Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen.

                  -Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

                  -Gymnasieeleverna som genomfört TIMSS Advanced har förbättrade resultat i matematik. Däremot går utvecklingen i fysik i andra riktningen.

                  -Både hög- och lågpresterande elever når bättre resultat i TIMSS 2015. Fler elever presterar på högre kunskapsnivåer och färre elever presterar på de lägre kunskapsnivåerna jämfört med TIMSS 2011.

                  Även om resultaten visar på en positivt utveckling presterar svenska elever i delar av studien under genomsnittet för EU och OECD. Det visar på vikten av fortsatt utvecklingsarbete.

                  Samarbete, ledarskap och tillit

                  Samtidigt som både TIMSS och PISA är viktiga indikationer på svenska elevers kunskapsutveckling över tid och i relation till andra länder så har dessa mätningar sina begränsningar. De mäter matematik, naturvetenskap, läsförmåga och digital kompetens.  De mäter alltså inte utvecklingen i hela skolan, vilket lätt kan bli uppfattningen.

                  Det avgörande för svensk skola – oavsett internationella och andra mätningar – är att vi fortsätter att utveckla styrning och ledning för att ge lärare bästa möjliga stöd att ge eleverna bästa möjliga undervisning. Är det något jag vill understryka så är det vikten av samarbete. Att lärare lär av varandra, att skolor lär av varandra och att kommuner lär av varandra. Det kräver ett bra ledarskap och tillit till varandra på alla nivåer – på nationell, lokal och skolnivå.

                  Per-Arne Andersson

                  Be Sociable, Share!

                    Författare:
                    Kommentarer: Bli först att kommentera
                    Kategori: Skolutveckling Uppföljning och resultat
                    Etiketter:

                    Nya Öppna jämförelser 2016 är här!

                    I dag har vi publicerat en ny Öppna jämförelser som beskriver grundskolans resultat läsåret 2015/16. Rapporten är den andra för i år. För första gången släpper vi uppgifter om elevernas resultat samma år som de har gått ut 9:an. Det känns väldigt roligt att kunna presentera så pass färsk statistik! Ockelbo är den kommun som har högst sammanvägt resultat i år.

                    oj_grundskola_2016_webbutik

                    Nytt för den här gången är att all statistik finns i kommun- och landstingsdatabasen Kolada och verktyget Jämföraren där. En annan förändring är att vi från och med nästa år kommer att använda data från Skolinspektionens skolenkät när vi redovisar och analyserar elevernas syn på skolan.

                    Vår ambition är att Öppna jämförelser, såväl för grund- som för gymnasieskolan, ska vara så relevant som möjligt för våra medlemmar. Om du har synpunkter på hur statistiksammanställningen kan göras bättre får du gärna kontakta  Karin Hedin (karin.hedin@skl.se).

                    Nu ser jag fram emot en skön första advent och en spännande tid med både TIMSS, TIMSS Advanced och, så småningom, PISA! Jag är övertygad om att det finns anledning att återkomma till dessa studier snart…

                    storfors-blogg

                    Rektor Sven-Erik Rehn tillsammans med elever från Vargbroskolan i Storfors kommun. Storfors har högst resultat på elevenkäten både för årskurs 5 och årskurs 8 i årets undersökning.

                    Be Sociable, Share!
                      Sida 1 av 2712345...1020...Sista »
                      skl logotyp