En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Grundlösa anklagelser om lönepengar som fryser inne

Gårdagens uppgifter i olika medier om att statliga pengar för lärares lönelyft och karriärtjänster inte blir utnyttjade av kommunerna var en riktig tidningsanka. Här verkar både statliga tjänstemän, politiker, fackliga företrädare och journalister varit så heta på gröten att de helt missat att kolla fakta. Faktum är att kommunerna har fram till den 1 november på sig att rekvirera bidraget.

I budgetpropositionen, som presenterades i förrgår, finns en budgetteknisk prognos där det bedöms att inte hela det statsbidrag som finns för att höja lärares löner kommer att gå åt i år.

Både fackförbund och regeringen har varit snabba att utifrån denna tekniska prognos svartmåla och misskreditera kommunerna. Skandal! ropar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i sin krönika. Och både Helene Hellmark Knutsson och Gustav Fridolin, ansvariga ministrar för statsbidraget, mer än antyder att kommunerna är oansvariga och dåliga arbetsgivare.

Jag blir förbluffad, ja oroad, över att det dras så stora växlar på en budgetteknisk siffra. Som presenteras långt innan vi faktiskt vet hur det verkliga utfallet blir. Allra mest orolig är jag över att de båda ministrarna är så snabba med att underkänna genomförandet av regeringens egen reform. Detta i exakt samma stund som det pågår ett intensivt arbete i kommunerna och på skolorna med att just – genomföra reformen. Så, vad är skandalen?

Fakta som inte kom fram

Här är några fakta, som jag tror sätter frågan i ett annat ljus:

För det första ska statsbidraget inte ansökas om utan rekvireras. Det vill säga kommuner och fristående huvudmän ska begära att få bidraget utbetalt. När de gör så måste de redovisa en rad detaljerade uppgifter om vilka lärare som får höjd lön med stöd av statsbidraget. Exempel på uppgifter som ska redovisas är vilken lärarkategori som läraren tillhör, tjänstgöringsgrad, aktuell lön inklusive statsbidraget samt vilket datum som läraren fick sin statsbidragsfinansierade löneökning. Titta gärna i Skolverkets föreskrifter om allt som måste redovisas för att man ska kunna få bidraget.

Processen med att avgöra vilka lärare som får löneökning med stöd av statsbidraget måste vara helt klar för att dessa uppgifter ska kunna redovisas. Och det arbetet pågår som sagt fortfarande i kommunerna. Vi är bara en månad in på höstterminen!

Statsbidraget är omgärdat av ett detaljerat regelverk om hur pengarna får användas och inte, ett regelverk som regeringen dessutom gjorde ändringar i mitt under sommaren. Hur löneökningarna med stöd av statsbidraget ska fördelas innebär också en ny process, och att det behöver göras en översyn av löner och prestationer vid en helt annan tid på året än då ordinarie löneöversyn görs. Allt detta behöver förstås ta tid om det ska göras korrekt.

Jag blir snarare förvånad över att det överhuvudtaget finns kommuner som har hunnit skicka in sina rekvisitioner bara fem dagar efter att det blev möjligt att göra så den 15 september. Det är som sagt mycket som ska göras och redovisas.

Kommuner – och fristående huvudmän – har fram till den 1 november på sig att be om att få sina bidrag utbetalda. Vi på SKL har inte fått några signaler om att det finns kommuner som inte tänker använda sig av möjligheten att med stöd av statsbidraget höja skickliga lärares löner. Jag kommer såklart bli bekymrad om det visar sig att det finns det. Men låt oss ta den diskussionen då.

Statsbidraget lämnas för ett år i sänder

Jag vill också passa på att ta upp detta med tidsbegränsade eller permanenta löneökningar med stöd av statsbidraget.

Statsbidraget lämnas för ett år i sänder i den mån det finns tillgång på medel. Exakt så står det i regeringens egen förordning om statsbidraget. Det må så vara att regeringen anser sig ha fått utfästelser från oppositionen om att pengarna ska finnas kvar även om det blir ett regeringsskifte. Men faktum är att pengarna inte kan betraktas som permanenta så länge de kommer i den form som de gör idag.

Jag tycker det är positivt att nuvarande regering aviserat att detta är en långsiktig satsning som på sikt tillförs det generella statsbidraget. Och jag är den första att uttrycka uppskattning för de kommuner som redan nu gör detta till en långsiktig satsning trots ovissheten kring den framtida finansieringen.

Däremot tycker jag det är både allvarligt och olyckligt när ministrar skuldbelägger kommuner och andra skolhuvudmän som inte i dagsläget permanentar löneökningarna. Om vi centrala aktörer på riktigt menar att samla oss på nationell nivå för en bättre skola, kan vi inte samtidigt kosta på oss uttalanden som påvisar den här graden av bristande tillit. Det kan finnas olika orsaker till att välja tidsbegränsade tillägg, utan att det för den skull ska misstänkas illvilja eller ond tanke bakom arbetsgivarens beslut.

Det behövs mer av tillit

Jag är djupt bekymrad över den ständiga svartmålningen av skolan. Det tjänar varken eleverna eller lärarna på. Det vi behöver mer av är tillit och förtroende för och i skolan. I hela välfärden faktiskt. Det är just därför som regeringen nyligen tillsatt Tillitsdelegationen, som ska arbeta för ökad tillit i styrningen av den offentliga sektorn.

Jag och många med mig välkomnar det här initiativet av regeringen och ser fram emot att diskutera hur vi olika aktörer i välfärden kan hitta vägar mot en mer förtroendebaserad styrning av de offentligt finansierade verksamheterna. Det är något helt annat än att dra förhastade slutsatser och sedan svartmåla kommuner och andra som levererar välfärdstjänsterna.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: 5
Kategori: Okategoriserade
Etiketter: , , ,

En helt (o)vanlig skola

I helgen läste jag ett blogginlägg av en lärare, Jimmy Askelius (magisterjimmy), om hur de arbetar på Visättraskolan i Huddinge. En helt (o)vanlig skola, som Jimmy skriver. Beskrivningen är ett lysande exempel på hur bra och viktigt det är att professionens egna röster hörs i debatten om skolan.

På bloggen kan man läsa om hur Visättraskolan arbetar med sitt schema för att få en bra struktur på dagen, hur de använder förstelärarna, hur ledningen fungerar och hur skolan samverkan med fritidshemmet. Som Jimmy skriver är det också en bild av svensk skola. Fler sådana bilder behöver lyftas fram.

Titta också gärna på filmerna som skolan publicerar via Huddinge kommuns pedagogiska plattform där pedagoger delar med sig av exempel, erfarenheter och för diskussioner om vad och hur man gör i Huddinge. Jag inspirerades av filmerna om hur Visättraskolan arbetar med nyanlända elever och hur de med pompa och ståt firar skolstarten för att barn, personal och föräldrar ska känna stolthet över sin skola.

Visättraskolan

Läraren Jimmy Askelius och elever på Visättraskolan

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

Skolkommissionens förslag om finansiering har fel fokus

Semestertiderna är nog över nu för de flesta av oss. Hoppas alla haft det bra i sommar!

Själv rivstartade jag vad man väl kan kalla höstsäsongen med att delta på den stora konferensen KOMMEK i Malmö. Dels vid ett seminarium om flyktingmottagandet, dels vid ett om hur vi får en bättre skola. Anna Ekström var där och presenterade Skolkommissionens förslag så här långt, och sen blev det en diskussion om dem mellan henne, Marcus Strömberg från Academedia och mig.

Precis som vid ett liknande seminarium i Almedalen blev det tydligt att vi onekligen har lite olika syn på vad som är det viktigaste för att förbättra skolan. Jag vidhåller att Skolkommissionen inte lyckats visa att det är bristande finansiering och bristfällig resursfördelning som är huvudproblemet. Utan att vi behöver bli noggrannare med hur vi använder resurserna. Hur vi arbetar i skolorna helt enkelt. Vad blir bäst för eleverna?

Då är det inte stora systemförändringar som är lösningen, utan fortsatt skolutveckling. Som det pågår mycket av i landet skolor och dess huvudmän. Det finns det alldeles för lite om i Skolkommissionens delbetänkande tycker jag. När man läser det kan man få intrycket att svensk skola har stagnerat, att den står och stampar, att det inte sker någon utveckling. Inget kunde vara mer fel.

Det görs massor för att stärka undervisningen och kompetensförsörjningen!

Bra förslag från Skolkommissionen

Men visst har Skolkommissionen bra och intressanta förslag också. Att avveckla merparten av de riktade statsbidragen låter som ljuv musik i mina öron. Det kommer också bli spännande att se vad kommissionen kommer fram till i frågan om hur vi kan bryta skolsegregationen. Det kanske blir obligatoriskt att aktivt välja skola?

Vågorna går ofta rätt höga i debatten om skolan, och ibland kan det tyckas som att vi olika aktörer står långt ifrån varandra. Fast jag är hoppfull. I grunden vill ju alla samma sak – förbättra skolan!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

Het debatt på SKL:s skolseminarium i Almedalen

Missade du SKL:s skolseminarium i Almedalen? Det blev en intressant och stundtals het debatt. Här kan du se det i efterhand.

På seminariet diskuterades både Skolkommissionens delbetänkande och rapporten från Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

Jag tänker inte förstöra spänningen genom att berätta vad som sades, utan nöjer mig här med att konstatera att SKL kommer att jobba hårt i höst för att styra diskussionen om skolans utmaningar så att den inte enbart blir en fråga om finansiering.

För att utveckla skolan måste såväl undervisningen som förutsättningarna att bedriva undervisning förbättras. Debatten om skolan borde handla mer om detta liksom hur vi stärker styrkedjan och ledarskapet. Förbättringsarbete behöver utgå från de egna lokala förutsättningarna. Vår förhoppning är nu att Skolkommissionen kommer att ta till vara på Expertrådets och lärdomar och erfarenheter i kommande slutrapport.

Det blir en spännande höst!

Trevlig sommar,

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Almedalen 16

Se diskussionen från seminariet här.

Be Sociable, Share!

Juridisk vägledning om arbetet med våldsbejakande extremism

I veckan överlämnade den nationella samordnaren för våldsbejakande extremism sin slutrapport med förslag på strategi till regeringen. SKL har både kommenterat strategin i DN och publicerat information på hemsidan om vilka juridiska förutsättningar kommunerna har i detta arbete.

Det ställs stora krav på att kommunerna ska arbeta förebyggande och agera mot våldsbejakande extremism. Det är viktigt. Samtidigt försvårar sekretesslagstiftningen arbetet för såväl socialtjänst, skola som polis. Det är svårt för kommunen att agera och ta fram de lokala lägesbilder som regeringen kräver om de inte kan få information om en person t.ex. varit i Syrien och stridit eller vilka våldsbejakande nätverk som finns i ett område.

Vi kommer fortsätta arbeta med denna fråga för att stödja huvudmännen. SKL bjuder nu in till ett nätverk med syfte att öka kunskapen om hur man kan arbeta förebyggande och för att belysa de olika lokala och regionala behov som finns. Läs om nätverket här. Vi planerar även en konferens den 2-3 november. Håll utkik efter inbjudan och program efter sommaren!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Okategoriserade
Etiketter:

Beslut om fjärrundervisning – det första steget får inte bli det sista

Idag den 21 juni beslutade riksdagen att skolhuvudmän ska få avtala med varandra om fjärrundervisning på entreprenad i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Detta gäller från den 1 augusti.

Äntligen! Detta beslut kom inte en dag för tidigt, snarare tvärtom…

Jag har vid fem tillfällen under åren 2014, 2015 och 2016 bloggat om den här frågan som har befunnit sig mellan hopp och frustration.

I november 2014 reagerade jag på Skolinspektionens kritik av kommuner som använde sig av fjärrundervisning. I januari 2015 konstaterade jag att den proposition som då lagts inte gjorde någon skillnad för kommunerna. I februari efterlyste jag konkreta åtgärder kopplade till regeringens integrationspolitik. I mars uttryckte jag mitt missnöje med att skollagsändringarna inte öppnade för entreprenad.

Våren 2015 valde Ann-Marie Begler, dåvarande generaldirektör på Skolinspektionen, att skriva en debattartikel med SKL. Där lyfte vi tillsammans behovet av fjärrundervisning på entreprenad.

I juni gjorde SKL och Friskolornas riksförbund en skrivelse i den här frågan och på hösten tillsatte regeringen Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. I februari 2016 gratulerade jag eleverna när utredningen lade fram sitt delbetänkande.

SKL har tagit tydlig ställning och vi har envist framfört våra krav – i yttranden, i skrivelser, i direktkontakt med utbildningsministern, i media och i många andra sammanhang.

Jag har valt att lyfta fram Kramfors kommun och den modige rektorn på Ådalsskolan, Mikael Wiklund, som stått emot kritiken från Skolinspektionen för elevernas skull. Han fick för övrigt priset Guldlänken helt nyligen.

Riksdagens beslut är ett första viktigt steg, men det får inte stanna här. Fjärrundervisning på entreprenad måste tillåtas i alla de ämnen där behov finns och skolhuvudmannen bedömer att det är lämpligt.

För vad är bäst – undervisning av en behörig lärare via fjärrundervisning eller av en obehörig i klassrummet? Varför får inte skolhuvudmän köpa undervisning i mandarin, fysik eller matematik av varandra?

Nu måste också möjligheterna till distansundervisning öppnas. Jag tänker att vi är alldeles för fixerade vid att lärandet måste ske inom klassrummets fyra väggar – men lärande pågår ju hela tiden och överallt. Det vet lärare och elever – för det flippade klassrummet är verklighet.

Vi kan välja att möta verkligheten, stötta den utveckling som pågår och undanröja de juridiska hindren. Att bromsa sig in i framtiden är fel strategi. Vi måste istället vara med och påverka utvecklingen för att skolan ska kunna möta alla elevers behov av lärande här och nu och i alla delar av landet.

Ådalsskolan 1

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i arabiska.

Ådalsskolan 2

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i dari.

Här kan du hitta mina tidigare blogginlägg:

Ett viktigt steg om bättre utbildning för nyanlända

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Proposition om fjärrundervisning löser inte problemen

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter:

Mycket att vara stolt över

Nu är det skolavslutningar och många lärare, rektorer och elever tar avsked till varandra efter hårt, roligt och framgångsrikt arbete. Det finns mycket att vara stolt och glad över, men också en hel del att fundera över.

En person som visar på svårigheterna för skolan att klara krav som ställs från alla håll är rektor Henrik Lövstedt. Den här debattartikeln i Expressen har också synts en del i sociala medier. Jag känner själv igen mig i hans frustration för allas åsikter och samtidiga stolthet över skolans viktiga arbete.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

SKL

Be Sociable, Share!

Viktigt om arbetsbelastning från Lärarförbundet

Igår presenterade Lärarförbundet en undersökning som visar att nio av tio lärare tycker att deras arbetsbelastning är för hög. Skolverkets senaste ”Attityder till skolan” visar att hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade, även om andelen inte har ökat sedan 2012.

Lärarnas arbetsbelastning är en central fråga för SKL. Vi har egna satsningar för att stödja huvudmännens arbete och samarbetar med andra aktörer för att förändra på nationell nivå. Till exempel driver vi tillsammans med Lärarförbundet att bördan av nationella prov måste minska. Inom ramen för regeringens initiativ ”Nationell samling för läraryrket” där SKL deltar undersöker vi bland annat hur lärare kan få avlastning av andra yrkeskategorier, något som vi ser att våra medlemmar arbetar aktivt med på senare tid. När vi förlängde läraravtalet i höstas var arbetsmiljöfrågorna ett av de områden som vi såg att vi behöver arbetar vidare med.

Flera kommuner till PRIO-satsningen

Vad gäller vårt eget arbete vill jag särskilt lyfta fram PRIO-satsningen som uppskattas av lärare och rektorer. PRIO handlar om att utveckla undervisning och arbetssätt på skolorna. Ett av resultaten har varit att lärarnas tid används på ett mer effektivt sätt och att mer utrymme för gemensam planering skapats. Hittills har fler än 250 skolor i 54 kommuner påbörjat ett arbete med PRIO. Nästa vecka ser vi fram emot att välkomna ytterligare fem kommuner till satsningen!

Det är synnerligen angeläget att huvudmännen tar arbetsmiljöfrågorna på allvar. Alla som arbetar i skolan – elever, lärare, skolledare och annan personal – ska ha förutsättningar att göra ett bra jobb och känna lust och energi för skolan. Skolan behöver vara en attraktiv arbetsplats både i dag och i framtiden.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

 

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

Vilken roll ska kommunerna ha?

Igår dominerades nyheterna självklart av Skolkommissionens delrapport. Det är idag ingen tvekan om att SKL ställer sig både kritisk och frågande till en hel del av förslagen. Här är ett par sammanhang där jag kommenterat rapporten:

Bättre styrning inte samma sak som mer styrning

I Studio 1 pekade jag igår på att det är bekymmersamt att Skolkommissionen menar att det krävs en bred uppslutning för Skolkommissionens förslag och en nationell samling för skolan – samtidigt som de ansvariga för skolan inte är delaktiga i diskussionen.

När vi ställer frågor om vad ökad statlig styrning betyder menar Anna Ekström i Studio 1 att vår kritik är orättvis, och att alla huvudmän vill ha ett bra och långsiktigt samarbete med staten. Jag är den förste att skriva under på att vi vill ha ett bra och långsiktigt samarbete med staten och bättre förutsättningar för huvudmännen. I min värld betyder det dock inte mer styrning från staten, utan bättre styrning.

Och om det hela nu handlar om att få till ett långsiktigt och bra samarbete mellan stat och huvudmän – som Anna Ekström uttryckte sig – kan jag inte låt bli att undra varför i hela friden huvudmännen inte är delaktiga i Skolkommissionen på samma sätt som lärare och skolledare representeras via sina förbund. Kommunikation och dialog är centralt. Skrivningen nedan i betänkandets sammanfattning talar sitt tydliga språk:

”Kommissionen vill framhålla vikten av att kommande förändringar sker i en ordnad process i nära samarbete med lärare och skolledare”

Skolkommissionen önskar samarbete utan att vilja lyssna –i alla fall inte på huvudmännen.

Vilken roll ska kommunerna ha?

VLT:s ledare  menar att SKL ställer en berättigad fråga när vi varnar för övertro på statlig styrning och undrar vilken roll kommunerna i så fall får. Jag ställer mig undrande om det är värt för kommunerna att vara huvudmän för skolan om ansvar och befogenheter inte hänger ihop? Kommunerna har kvar ansvaret att sköta allt, men befogenheterna att styra minskas. Samtidigt är det huvudmännen som kommer få kritik från staten för brister som man då inte har mandat att åtgärda, t.ex. resurser.

VLT:s ledare fångar en del av otydligheten i följande mening:

Kommunerna ska fortsatt vara huvudmän, men det kan enligt kommissionen krävas större enheter eller mer samverkan. Kan det konkret betyda att Hallstahammar och Surahammar borde gå samman med Västerås i en skolorganisation?

Flera av förslagen lämnar läsaren med liknande funderingar.

Glöm inte lärarna

Jag medverkade även i TV4-nyheterna.  Åsa Grönlund, lärare på Bräntbergsskolan, avslutade reportaget på ett klokt sätt. Hon menade att oavsett huvudman är det viktigaste ”entusiastiska lärare med bra arbetsmiljö som får syssla med det som de har utbildning för, att vara lärare, att undervisa”.

Jag tycker att lärarna tyvärr hamnade i skymundan i gårdagens debatt. Ja, det gäller även de allra viktigaste – eleverna. Det mesta kretsade runt staten och organisation.

Nödvändigt med samarbete

Vi kommer nu att läsa i rapporten i detalj. Det finns även en hel del som ser lovande ut, t.ex. förslagen för att stärka professionen. Flera av Skolkommissionens förslag ligger också i linje med de slutsatser som huvudmännens expertråd kom fram till. Jag hoppas att huvudmännens erfarenheter – såväl positiva som negativa – och idéer kommer att tas tillvara och att Skolkommissionen gör verklighet av det samarbete de säger är nödvändigt. Liksom att de stora förslagen – om de blir verklighet – kommer att inledas med den försöksverksamhet som kommissionen själv efterfrågar.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Under rubriken ”Skolkommission på fel kurs” kommenterar vi Skolkommissionens förslag och kräver att förslaget går på remiss.

Be Sociable, Share!

SKL sprider dokumenterat framgångsrik modell för språkutveckling i alla ämnen

Det största rummet i SKL-huset är fullt till bristningsgränsen av pedagoger och skolledare och ett förväntansfullt sorl lägger sig när dagens program inleds. Vi är glada att äntligen påbörja fortbildningssatsningen för att sprida Skriva sig till lärande, STL, nationellt.

STLblogg1

Fullsatt på kick-off för STL

STL är en konkret metod för språkutveckling i alla ämnen som har direkt påverkan på undervisningen och därmed elevers upplevelser och lärande i skolan. Tekniken används som hävstång tillsammans med pedagogiska metoder som vi redan vet fungerar väl, så som formativ bedömning och återkoppling.

Goda resultat från STL i Sollentuna

Under lång tid har satsningar gjorts på inköp av teknik till skolor, men påvisbara effekter på elevers resultat har saknats och få studier har initierats. Därför har förväntningarna på Annika Agélii Genlott och Åke Grönlunds forskningsresultat från STL i Sollentuna varit stora och artikeln som nu publicerats i Computers & Education har på kort tid fått stor spridning i undervisningskretsar. Studien visar i korthet att metoden leder till ökad likvärdighet mellan könen samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Förutom förbättrade resultat upplever elever arbetssättet motiverande, utvecklande och socialt, då de läser och återkopplar på varandras texter.

Stort intresse för satsningen

Intresset från kommuner har varit mycket stort och nu är arbetet alltså igång med 11 kommuner. STL i SKL:s regi är ett språng för att förändra undervisning och lärande tillsammans. Genom det nationella perspektivet vill vi, på vetenskaplig grund, öka likvärdigheten skolor och kommuner emellan. Vi är glada att ha Annika som vår kursledare. Annika och Åke kommer också med forskningsperspektiv följa kursen för att studera hur spridning av innovation fungerar från en kommun till andra.

Vi på SKL ser fram emot att få genomföra den här spännande resan tillsammans med Eslöv, Falköping, Gävle, Järfälla, Karlstad, Lidingö, Malmö, Nacka, Sigtuna, Skellefteå och Sollentuna.

STLblogg2

Annika Agélii Genlott, som leder fortbildningen, hälsar deltagarna välkommen.

Be Sociable, Share!

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter: ,

Sida 1 av 2512345...1020...Sista »
skl logotyp