En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Poster av Per-Arne

En ny skoldebatt?

– De flesta debatter kring skolan som jag hör i Sverige är dessvärre fel debatter.

Det är inte mina ord, utan citat från John Hattie i dagens Svenska Dagbladet. Men jag håller med. Hattie menar att det är enklare att föreslå förändringar i sådant som går att mäta, till exempel klasstorlek och tidiga betyg. Vilket kan ha viss betydelse. Det arbete som verkligen gör stor skillnad – att lärare samarbetar och utvärderar sin undervisning – syns inte, är svårare att mäta och är därför inte den första punkten på politikers och föräldrars förslagslistor för en bättre skola. Här kan huvudmännen själva och vi som företrädare för huvudmännen spela en stor roll.

Samtidigt börjar något hända i den svenska skoldebatten. Både regeringen och Socialdemokraterna har bjudit in till breda samtal om skolan. Och i Almedalen den 1 juli arrangerar SKL ett seminarium med syfte att finna gemensamma vägar för bättre skolresultat. Det vore fantastiskt att lämna den ibland hätska skoldebatten för att diskutera vad som verkligen spelar roll!

Läs artikeln i SvD

 

Kommentarer: 4
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Skolan behöver mer samsyn

Det har varit många positiva reaktioner i veckan på att staten, facken, friskolorna och Sveriges Kommuner och Landsting är eniga om hur förutsättningarna för lärarna ska utvecklas.

Här är ett exempel från DN:s ledarsida:

Det finns många relevanta tankar i den artikel om skolan som publicerades på DN Debatt den 3 juni. Bara att den skrivs är ett gott tecken, att utbildnings­minister Jan Björklund tillsammans med de två lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting samt Friskolornas riksförbund visar enighet i denna ödesfråga.

Ur mitt perspektiv är enigheten i frågan om läraryrket ett första steg i rätt riktning. Men skolan behöver ännu mer av samsyn. Jag tänker då främst på behovet av att utveckla undervisningen så att alla elever varje dag och varje lektion får den bästa undervisningen. För att det ska vara möjligt – på bred front och långsiktigt – behövs samsyn på flera områden.

  • Samsyn kring behovet av att använda digitala verktyg i undervisningen,
  • samsyn kring behovet av mer kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av varandra och
  • samsyn kring behovet av att förbättra ledningen och styrningen av skolan.

När det gäller den sista punkten syftar jag i första hand på tre områden där ledningen och styrningen av skolan behöver förbättras.

  1. Sammanhållen ledning och tydliga roller. Att de olika nivåerna i skolan är sammanlänkade. Den politiska nivån, förvaltningsledningsnivån, rektorer och lärare. Deras respektive roller ska vara tydliga och fungera tillsammans.
  2. Värdegemenskap. Att alla elever och vuxna i skolan ska ha höga förväntningar på varandra. Att alla värderar lärarkompetens och lärarsamverkan som det viktigaste för skolans utveckling och framgång.
  3. Bra rutiner för uppföljning och individuellt stöd. Att alla nivåer är involverade i hur uppföljning, analys och återkoppling ska ske och hur skolan ska ge stöd till varje enskild elev som behöver det.

Att eleverna återkommer i flera av mina punkter här utgör ingen slump. Vi måste komma ihåg att det vi gör och prioriterar i skolan alltid bör utgå från eleverna – och hur de ska få förutsättningarna att själva prestera sitt bästa i skolan.

———————————————————-

Debattartikel (DN debatt 2013-06-03): ”Tio förändringar som ska rädda svensk skola

Ledare (Erik Helmersson, DN 2013-06-04): ”Bättre sent än aldrig

Friskolor i hetluften

I förra veckan enades sex partier i Friskolekommittén om 10 punkter för att höja kvaliteten och ge långsiktiga spelregler för friskolorna. SKL välkomnar den breda uppgörelsen.

Strängare och friare tyglar

Förslagen andas både strängare och friare tyglar för friskolorna. Ägarna ska granskas tuffare än hittills och kommittén öppnar för krav på ett uttalat syfte med verksamheten som är utbildning av god kvalitet. I den här frågan har dock dagens gemensamma utspel från Miljöpartiet och Socialdemokraterna visat att de partierna vill gå olika långt.

Flera av Friskolekommitténs förslag berör också kommunala skolor. Ett exempel är att skolor ska ges större möjligheter att pröva nya lösningar och inte hållas tillbaka av alltför strikta ramar.

Förslagen i 10 punkter

  1. Lämplighetsprövning av ägare
  2. Långsiktighetsprövning av ägare
  3. Samråd med kommunen
  4. Meddelarsskydd för anställda
  5. Insyn och offentlighet för friskolor samt databas ”Öppen skolinformation”
  6. Viten oftare
  7. Föreläggande om ökad lärartäthet
  8. Snabbspår för akutärenden hos Skolinspektionen
  9. Syftet med verksamheten regleras
  10. Ökat utrymme för nytänkande och innovation

Snabbspår vid konkurser och nedläggningar

Ett av kommitténs förslag blev högaktuellt igår när det meddelades att JB Education – en av de största friskolekoncernerna – kommer att sälja sina skolor. För brådskande ärenden har kommittén föreslagit att Skolinspektionen ska inrätta ett snabbspår. Till exempel för att godkänna nya ägare vid konkurser och skolnedläggningar.

Öppen skolinformation

Ett förslag som vi kommer att följa med särskilt intresse är det som gäller databasen ”Öppen skolinformation”. Under hösten kommer SKL att lansera en webbplats för skoljämförelser tillsammans med Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv. Syftet är att underlätta skolvalet för elever och föräldrar. Här går vi alltså i takt med Friskolekommittén som också vill att information om skolor ska bli mer lättillgänglig för den stora allmänheten.

Samsyn i skolan

Skolan behöver arbetsro och därför är det bra med samsyn i skolfrågor. Att många är ense om såväl problembilden som om lösningarna. Trots att det redan i dag finns många goda exempel på samarbete så behövs mer samförstånd – inte minst mellan stat och kommun – för att klara utmaningarna skolan står inför.

I Gnesta lyckas killarna lika bra som tjejerna i skolan

Diskussionen om varför killar lyckas sämre i skolan än tjejer är lika gammal som själva skillnaden och skillnaden har snarare ökat än minskat. Idag har pojkar sämre betyg än flickor i alla ämnen utom idrott. Det är också fler killar än tjejer som slutar nian utan godkända betyg. Att anstränga sig i skolan verkar inte stämma med bilden av hur en kille ska vara.

Men det är ingen naturlag som säger att det ska vara så här. Och det går att vända utvecklingen. Det visar Gnesta kommuns arbete på högstadiet i Frejaskolan, som deltog i SKL:s program för hållbar jämställdhet (HÅJ).

Killarna tuffa, tjejerna stressade

När Gnesta tittade närmare på ”hur en kille ska vara” så handlade det mycket riktigt om att inte plugga. Skolan var oviktig och killar skaffade sig i stället status genom att knuffa på varandra i korridoren och vara bra i idrott. Lärarnas förväntningar på killarna var lägre än på tjejerna.

Tjejerna var mer stressade i skolan, de upplevde fritiden mindre positivt och de kände sig mer otrygga utomhus på kvällar och nätter. Också det ett mönster som känns igen från nationell nivå.

Medvetet arbete har gett resultat

För att höja killarnas skolprestationer och minska tjejernas stress och otrygghet fick lärarna utbildning om normer som begränsar flickor och pojkar i skolarbetet. Skolan införde nolltolerans för killarnas bråk, även sådant som bara var ”på skoj”. Eleverna diskuterade könsnormer på lektionerna.

Arbetet gav resultat. Från att ha legat under riksgenomsnittet, har killarna idag betydligt bättre betyg. 2012 var det nästan 80 procent som nådde målen i alla ämnen i nian, lika stor andel som tjejerna.

Viktiga erfarenheter från Gnesta

Erfarenheten från Gnesta är tydlig: om vi menar allvar med att förbättra resultaten och särskilt höja pojkars skolprestationer kan vi inte bortse från att det också är en fråga om könsnormer och jämställdhet! Många kommuner har deltagit och deltar i HÅJ. De som känner igen sig i Gnesta har goda skäl att göra samma sak.

Gnesta

Tabellen visar andelen pojkar som klarade målen i årskurs 9 vt 2012 i landet som helhet och i Gnesta.

Många firade fritids och förskola

I förra veckan firades både Fritidshemmens dag (14 maj) och Förskolans dag (16 maj) i hela landet. För många barn och elever innebar det en extra rolig dag med olika typer av aktiviteter. Fritids på Aspuddens skola i Stockholm bjöd på eldshow och Saltängens förskola i Nacka firande med hattparad.

De här dagarna synliggör viktiga verksamheter som förtjänar mer positiv uppmärksamhet. Från SKL:s sida kommer vi att lyfta fram fritidshemmens och förskolornas verksamhet framöver och hoppas att vi kan inspirera våra medlemmar att göra det samma.

Saltängens förskola

På Saltängens förskola i Nacka firande man Förskolans dag med hattparad

 

Stående ovationer #skolriksdag

Leo Razzak

Lägg namnet på minnet. Det är inte ofta knappt 2 000 skolpolitiker och skolledare samlas på ett ställe. Ännu mer sällsynt är nog att de ställer sig upp och ger rungande applåder till en 26-årig kille från Norsborg. Leo Razzak fick oss att tänka till och fick oss att skratta.

Leo Razzak

”Det tragiska är inte när man inte når sina mål. Det är när man inte har några.” – Leo Razzak

Carin Götblad

Carin Götblad uppmanade skolans ledare att jobba med bilden av verksamheten – och stå upp för den. Medierna har ofta negativa rubriker och de flesta människor läser inte mer än rubrikerna. Därför viktigt att skapa en egen blid och lyfta fram den, inte minst för att inspirera och motivera medarbetarna. Det kan både göras genom att vara med i media och genom bra internkommunikation.

Jobbet blir mer effektivt när man belönar de som jobbar i den grå vardagen istället för att lägga energi på de som är grus i maskineriet.

Jan Björklund och Andy Hargreaves på #skolriksdag

Utbildningsministern fokuserade på tre huvudfrågor på Skolriksdagen.

  • Likvärdighet
  • Nyanlända elever
  • Uppvärdera läraryrket
Jan Björklund på Skolriksdag 2013

Jan Björklund på Skolriksdag 2013

Mest av allt pratade han om invandrarelever som problem och katederundervisning som lösning viilket väckte många reaktioner på Twitter #skolriksdag. Applåder för att Skolverket ska särredovisa nyanlända elevers skolresultat. OK, bara den används på rätt sätt säger jag. Näste föreläsare Andy Hargreaves gav en helt annan bild av kombinationen invandring och goda skolresultat. Ett lite TED-inspirerat anförande som drog applåder när han imiterade Tony Blair. Och när han avslutade med uppmaningen att se invandrare som en tillgång och inte en belastning. De är vår framtid och berikar våra samhällen.

ah1

”Your best school should be your neighborhood school” – Andy Hargreaves

Under parollen ”Leading for all” poängterade Hargreaves att alla måste ta sitt ansvar att leda och styra på ett bra sätt. Här tog han upp SKL.s Matematiksatsning PISA 2015 som förebild, där kommuner jobbar ihop och utbyter erfarenheter för att uppnå gemensamt mål.

#skolriksdag

Skolriksdag 2013 har dragit igång. Följ på Twitter: #skolrikdag. Och här på bloggen.

Maria Stockhaus

Marias Stockhaus, ordförande i SKL:s utbilningsberedning, hälsar välkommen

Stockholm Water Front

Stockholm Water Front Congress Centre

sr4 .

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Maria Stockhaus i Lärarnas nyheter

Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning, kommenterar lärarlöner, resurser, lärarnas arbetstid och om att vända elevernas resultat i en intervju i Lärarnas tidning.

– Vi måste också bli bättre på att tala väl om ­skolan och att lyfta fram bra
exempel så att skolan kan räta på ryggen.

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Slutet och början på två granskningar av asylsökandes skolgång

Två besked kom från Skolinspektionen igår:

  1. Skolinspektionen avslutar tillsynen av utbildning för asylsökande barn i Borgholms kommun.
  2. Under april och maj ska Skolinspektionen granska hur alla kommuner hanterar utbildning till asylsökande barn.

Jag tycker att det är bra att det som hände i Borgholm har utretts grundligt. Sen skiljer sig ändå min syn på kommunens hantering av situationen mycket från inspektionens hållning i frågan.

Jag besökte Borgholm i december och såg med egna ögon uppskattningen från elever och föräldrar och det stora engagemanget hos såväl skolansvariga som lärare. Det fanns också en viktig trygghetsaspekt hos både elever och föräldrar av att undervisningen var platsförlagd till boendet. Det är ingen enkel sak att rekrytera lärare och ordna med lokaler för drygt 300 elever med väldigt kort varsel. Kommunen fick dessutom inledningsvis besked att dessa elever bara skulle stanna en kort tid.

Förutsättningarna för att organisera utbildning för nyanlända är på många sätt annorlunda än för övriga elever. Kommunen känner till exempel inte till elevernas åldrar, var de kommer ifrån, vilka språk de talar eller vilka ämneskunskaper de har. Vid särskilda omständigheter, och under en viss period, borde det finnas utrymme för flexibla lösningar hos kommunerna och skolorna. Jag ställer mig tveksam till om kraven på att det till exempel ska finnas slöjd- och hemkunskapsundervisning eller att undervisningen idrott och hälsa måste genomföras både inomhus och utomhus är rimliga oavsett omständigheter.

Under april och maj ska Skolinspektionen ringa till alla 290 kommuner för att undersöka hur asylsökande barn som vistas i kommunen utbildning, vad undervisningen innehåller och hur kommunen har förberett sig för att kunna ge utbildning till papperslösa och gömda barn. De nya bestämmelserna om rätt till utbildning börjar gälla den 1 juli 2013. Vi kan väl åtminstone hoppas att det också innebär att kommunerna får en vägledning om hur de förväntas förbereda sig.

———————————————

BAKGRUND: Under hösten påbörjade Skolinspektionen en tillsyn av Borgholms kommuns hantering av undervisningen för asylsökande barn. Kommunen hade med kort varsel från Migrationsverket tagit emot runt 300 asylsökande barn med familjer. Skolinspektionen tog den 10 oktober 2012 emot en anmälan om att asylsökande barn vid Lundegårds camping i Borgholms kommun fick undervisning i tillfälliga lokaler på campingen och att de inte fick skollunch.

Kommentarer: 2
Kategori: Elever
Etiketter: , , ,

Sida 1 av 3123
skl logotyp