En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Poster av Per-Arne

Maria Stockhaus i Lärarnas nyheter

Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning, kommenterar lärarlöner, resurser, lärarnas arbetstid och om att vända elevernas resultat i en intervju i Lärarnas tidning.

– Vi måste också bli bättre på att tala väl om ­skolan och att lyfta fram bra
exempel så att skolan kan räta på ryggen.

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Slutet och början på två granskningar av asylsökandes skolgång

Två besked kom från Skolinspektionen igår:

  1. Skolinspektionen avslutar tillsynen av utbildning för asylsökande barn i Borgholms kommun.
  2. Under april och maj ska Skolinspektionen granska hur alla kommuner hanterar utbildning till asylsökande barn.

Jag tycker att det är bra att det som hände i Borgholm har utretts grundligt. Sen skiljer sig ändå min syn på kommunens hantering av situationen mycket från inspektionens hållning i frågan.

Jag besökte Borgholm i december och såg med egna ögon uppskattningen från elever och föräldrar och det stora engagemanget hos såväl skolansvariga som lärare. Det fanns också en viktig trygghetsaspekt hos både elever och föräldrar av att undervisningen var platsförlagd till boendet. Det är ingen enkel sak att rekrytera lärare och ordna med lokaler för drygt 300 elever med väldigt kort varsel. Kommunen fick dessutom inledningsvis besked att dessa elever bara skulle stanna en kort tid.

Förutsättningarna för att organisera utbildning för nyanlända är på många sätt annorlunda än för övriga elever. Kommunen känner till exempel inte till elevernas åldrar, var de kommer ifrån, vilka språk de talar eller vilka ämneskunskaper de har. Vid särskilda omständigheter, och under en viss period, borde det finnas utrymme för flexibla lösningar hos kommunerna och skolorna. Jag ställer mig tveksam till om kraven på att det till exempel ska finnas slöjd- och hemkunskapsundervisning eller att undervisningen idrott och hälsa måste genomföras både inomhus och utomhus är rimliga oavsett omständigheter.

Under april och maj ska Skolinspektionen ringa till alla 290 kommuner för att undersöka hur asylsökande barn som vistas i kommunen utbildning, vad undervisningen innehåller och hur kommunen har förberett sig för att kunna ge utbildning till papperslösa och gömda barn. De nya bestämmelserna om rätt till utbildning börjar gälla den 1 juli 2013. Vi kan väl åtminstone hoppas att det också innebär att kommunerna får en vägledning om hur de förväntas förbereda sig.

———————————————

BAKGRUND: Under hösten påbörjade Skolinspektionen en tillsyn av Borgholms kommuns hantering av undervisningen för asylsökande barn. Kommunen hade med kort varsel från Migrationsverket tagit emot runt 300 asylsökande barn med familjer. Skolinspektionen tog den 10 oktober 2012 emot en anmälan om att asylsökande barn vid Lundegårds camping i Borgholms kommun fick undervisning i tillfälliga lokaler på campingen och att de inte fick skollunch.

Kommentarer: 2
Kategori: Elever
Etiketter: , , ,

Fokus på rätt saker

Mattias Hallberg från Sveriges Elevkårer sa en klok sak på vårt seminarium igår. Han lyfte frågan om vilken roll den negativa bilden av skolan spelar för hur viktig och meningsfull eleverna uppfattar att skolan är? Det tänkte jag på när jag slog upp dagens DN och möttes av ”94% av skolorna inte klarar kraven” och ”Grundskolorna i Sverige håller inte måttet”. Suck.

Artikeln handlade om andelen skolor som får anmärkningar av Skolinspektionen. Missförstå mig inte – jag tycker att det är viktigt med en kraftfull Skolinspektion för att trygga att skolan följer regelverken och stödjer måluppfyllelsen. Man ska heller inte blunda för att det finns skolor som har problem som man måste ta på allvar och komma tillrätta med.

Inspektionens uppdrag handlar om avvikelserapportering

MEN vi får inte glömma är att Skolinspektionens uppdrag är att göra en avvikelserapportering, dvs hitta diskrepans mellan ett fullt uppfyllt uppdrag och verkligheten. Det innebär alltså att en skola som har en fantastisk pedagogisk verksamhet med hög måluppfyllelse, men har missat något formkrav får en anmärkning. Idag meddelar Skolinspektionen positiva omdömen vid den muntliga genomgången men det syns sällan i den skriftliga rapporteringen. En skola som inte får någon anmärkning kan man likna vid att få högst betyg på alla områden, både i verksamhet och formkrav. Fantastiskt att det ens finns sådana verksamheter där man inte kan se några som helst brister. I artikeln saknas en diskussion om gradskillnaden i anmärkningarna. Handlar det om att elever inte får det behov av stöd de behöver eller om att dokumentationen i de skriftliga omdömena (som för övrigt snart ska avskaffas) är bristande?

Hög ambitionsnivå

Jag tycker också att vi behöver komma ihåg att ambitionsnivån och kraven på skolan har höjts markant de senaste åren. Det är bra. Men om man inte problematiserar den här typen av undersökningar så bidrar den bara till att förstärka en inte alltid rättvis bild av skolans arbete. Vi ska ta det på allvar när det är allvar. Lika viktigt är att lyfta fram det som fungerar bra och ha en nyanserad diskussion om vad som är viktigt för att utveckla skolan. Och komma ihåg inte slå sig till ro – alla alltid kan bli bättre. Säkert även de som inte har fått någon anmärkning alls.

Ensidigt fokus på kritik hämmar utvecklingen

Jag skulle vilja se en Skolinspektion som handlade både om att bedöma vad som fungerar bra i verksamheten och identifiera områden där förbättringar behöver göras. Om man ensidigt fokuserar på det som inte fungerar riskerar det att hämma kreativitet, utveckling och måluppfyllelse. Fokus blir då snarare på att inte göra fel än att göra rätt. Inspektionernas enbart negativa ingångsvärde främjar varken kvalitetsutveckling eller måluppfyllelse.

Elevernas motivation inte statisk

Igår presenterades SKL:s Öppna jämförelser Grundskola 2013. Förutom att presentera skolresultat på kommunnivå redovisar vi också vad eleverna tycker om skolan. Generellt är eleverna nöjda med skolan och undervisningen – men motivationen är en utmaning.

  • Det är bara 45 procent av eleverna i årskurs 8 som känner lust och nyfikenhet till skolarbetet.
  • Motsvarande andel i årskurs 5 var 74 procent.

Skarp analys

Många följde webbseminariet där SKL:s VD Håkan Sörman presenterade slutsatserna i rapporten. Det var intressant att ta del av Daniel Sundbergs reflektioner kring elevernas motivation utifrån ett forskningsperspektiv. Och Mattias Hallberg som företräder eleverna gjorde en skarp analys med flera intressanta poänger.

Mattias Hallberg

”Välkommet med en undersökning som frågar eleverna vad de tycker. Finns oväntat nog väldigt få” – Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer

Punkter för bättre motivation

Daniel Sundberg pekade bland annat på 6 punkter för att stärka elevernas motivation.

  1. Lärandeidentitet. Grundlägga en positiv lärandeidentitet: ”Jag är en sån som kan lära”
  2. Användning och mening. Elever blir mer motiverade av uppgifter som de uppfattar som meningsfulla.
  3. Pedagogik. Variation i undervisningen och lärarattityder betyder mycket.
  4. Kamratpåverkan. Att uppfattas som smart inför kompisar är viktigt. Att avslöja dåliga resultat inför en hel klass är väldigt avmotiverande.
  5. Lärande. Den egna ambitionsnivån och ansträngningen påverkas av vad lärare, föräldrar och kamrater förväntar sig.
  6. Läroplanen. Hur läroplanens mål och krav förmedlas är viktigt för att de ska framstå som nåbara för eleverna.
Daniel Sundberg

”Motivation är inte ett statiskt tillstånd utan går att påverka” – Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Här kan du se webbseminariet i efterhand.

Här finns rapporten och övrigt material.

Pressmeddelande 2013-04-10

 

 

Karriärtjänster viktigt för att utveckla skolan

Under förra veckan var debatten om skolan ovanligt intensiv med flera artiklar som var mer eller mindre väl grundade i fakta eller vad forskning säger är viktigt för att utveckla skolan. Själv skulle jag önska att debatten oftare handlar om det som vi vet är viktigt för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Till exempel hur vi utvecklar och använder lärares kompetens på bästa sätt.

Därför är jag glad för de positiva reaktioner som SKL har fått på vårt förslag om ett samlat system för karriärtjänster för lärare som vi presenterade förra veckan. Igår uppmärksammades även vårt material i Lärarnas nyheter . Jag hoppas att den vägledning som vi tagit fram kan vara ett stöd i kommunernas arbete att planera och organisera för lärares karriärtjänster. Tanken är att skapa ordning mellan regeringens nya karriärtjänster och de karriärsteg som många kommuner redan har inrättat.

Vi vet att det finns ett stort intresse, men tiden för att ansöka är knapp! Ansök därför nu, och använd tiden innan ni sjösätter satsningen till att tänka efter ordentligt. Det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet. Alla kommuner ska arbeta med löneinstrumentet för att främja måluppfyllelse och öka spridningen i lärarnas löner så att skickliga lärare får bra betalt. Inrättandet av karriärtjänster är dock något annat, det är inte att enbart se som ett lönelyft, utan de måste bidra till att utveckla skolans verksamhet och elevernas måluppfyllelse. Det gäller också att planera så att kunskaper och erfarenheter sprids och inte stannar hos den enskilde läraren. Jag vill lyfta fram tre punkter som vi beskriver i vår vägledning:

  • Vilka behov ska karriärtjänsterna fylla?
  • Förstelärarnas och lektorernas arbetsuppgifter är beroende av de lokala behoven och förutsättningarna.
  • Låt behoven styra antalet tjänster och rekryteringsprocessen.

SKL kommer att följa reformen och arbetet i kommunerna. På vår hemsida kan du läsa exempel från flera kommuner som har inrättat olika karriärtjänster.

Om vi ser att det finns behov så kan vi komma att uppdatera stödmaterialet inför ansökningsomgången för 2014. Därför får du gärna höra av dig till oss om du har synpunkter på dokumentet.

Om någon månad planerar vi även att ge ut ett cirkulär om arbetsgivarfrågor när det är dags för många kommuner att skriva anställningsavtal för de nya karriärtjänsterna.

Trevlig helg!

p.s. Apropå vikten av att tänka efter före – ni har väl inte missat att regeringen nu ändrar behörighetskraven för vissa lärare?

Läs mer om SKL:s förslag på samlat karriärsystem för lärare:

Samlat karriärsystem för lärare

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/karriartjanster/exempel-pa-karriartjanster

Fakta om ansökning:

http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/statsbidrag/karriartjanster/karriartjanster-1.192272

och antal per kommun

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2013/sa-manga-larare-kan-fa-karriartjanster-i-varje-kommun-1.195457

 

Koll på läget – men sen då?

Framgångsrika skolkommuner tar systematiskt reda på hur det går för eleverna. Ja, allt fler kommuner blir bättre på det. Nästa steg tycks vara svårare – att veta hur informationen som samlas in kan användas på bästa sätt.

Skolorna och huvudmännen behöver relevanta fakta för att förbättra eleverna resultat. Vi måste se till att vi mäter det vi har nytta av och drar mer nytta av det vi mäter. Därför är det väldigt bra att Regionförbundet Örebro i samarbete med SKL i dagarna arrangerar en nationell konferens på temat ”Koll på läget – men sen då?”.

Jag ser fram emot att höra mer från mina medarbetare som är på plats på konferensen. Det jag har hört om första dagen har varit positivt. Den avslutades med ett panelsamtal om angelägna frågor. Till exempel hur vi kan analysera data för att öka likvärdigheten i skolan, inte minst mellan flickor och pojkar.

Jag hoppas att resultatet av konferensen blir ett ökat intresse för uppföljning och analyser hos deltagande kommuner. Här ska SKL vara med och vara ett stöd i arbetet.

Paneldebatt

Panelen: Gabriella Ahlström (moderator), Matz Nilsson (Skolledarna), Bodil Båvner (SKL), Kjell Nyman (Utbildningsdepartementet), Helen Ängmo (Skolverket), Gunnar Olausson (Skolinspektionen), Peter Morfelt (Regionförbundet Örebro)

Att välja rätt skola för sina barn

Det finns många saker som spelar in i valet av skola. Läget, ryktet, vad kompisarna väljer, skickliga lärare och givetvis skolans verksamhet. Men hur får man en riktigt bra bild av en skola? Reklamen ger en bild, andra föräldrar, grannar och vänner kan också ge sin bild. Vad som verkligen avgör måste till slut var och en själv bestämma. Valet är inte lätt. Därför är det viktigt att ge föräldrar och elever en möjlighet att jämföra skolor utifrån fakta.

För att underlätta skolvalet tar SKL, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv fram en webbplats där det ska vara enkelt att se och jämföra de olika skolor man är intresserad av. Webbplatsen kommer att visa statistik om kunskapsresultat och enkätsvar om elevers och föräldrars nöjdhet med skolan. Vi planerar att lansera webbplatsen mot slutet av 2013.

En webbplats kan självklart inte ge alla svar. Men i kombination med egna besök på skolorna ger det en klart bättre bild än dagens reklamfoldrar. Att inte mäta och utvärdera är det bästa sättet att dölja brister.

Vår sajt ska göra skolvalet lättare Debattartikel i Svenska Dagbladet, 2013-01-29

Skolans utmaningar kräver mer än statliga reformer

Det nya året börjar ungefär som det gamla slutade. Före årsskiftet gick Metta Fjelkner från Lärarnas riksförbund ut i lokala medier och krävde ökad statlig styrning av skolan. SKL:s ordförande Anders Knape replikerade: En sådan omfattande reform är ingen lösning på skolans utmaningar. Vad skolan istället behöver är mer kollegialt lärande mellan lärare, ett utvecklat ledarskap och åtgärder som vilar på skolforskning. I en slutreplik som finns i flera tidningar återkommer LR till sitt tidigare resonemang. Så rullar det på…

LR talar sig gärna varma för en central resursfördelning och menar samtidigt att en kommunal huvudman är för långt från verksamheten. Själv tycker jag att resonemanget både är motsägelsefullt och enformigt. Många med mig minns säkert hur det gick till förr när resurserna till skolan skulle fördelas. Det var knappast någon exakt vetenskap som avgjorde, utan en övning i vem som var sämst eller vem som hade det värst, för att få lite extra resurser.

Det är kanske också därför jag brinner för att lyfta de goda exemplen i skolan. Ett tillfälle att ta del av mångas erfarenheter är årets Skolriksdag 6-7 maj. Strax före helgerna gick vi ut med inbjudan till arrangemanget. Temat är Styrning, Ledarskap, Resultat. Under två intensiva dagar diskuterar deltagare, ledande forskare och praktiker hur ett gott ledarskap kan öka skolans måluppfyllelse. Hur leder vi i rätt riktning? Hur skapar vi förtroendefulla relationer mellan politiker, tjänstemän, lärare, skolpersonal, elever och föräldrar? Hur lyfter vi fram och uppmuntrar förebilder inom skolan?

Alla skolor ska vara bra skolor. Genom att byta namn från Kommunal Skolriksdag till Skolriksdag vill vi göra det tydligt att frågeställningarna omfattar såväl kommunala som fristående skolor. Skolriksdagen är en mötesplats för att tillsammans diskutera skolans framtidsfrågor.

Välkommen med din anmälan!

Lärande viktigare än medfödd begåvning

Med stort intresse läser jag Skolverkets nya analys om vad som behövs för att nå toppresultat i skolan. Det gläder mig att slutsatserna bekräftar det som senare års forskning visat. Skolan gör skillnad!

Det är inte den medfödda begåvningen som avgör om en elev kommer att nå de högsta resultaten. Det som bidrar till goda prestationer är i istället stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare. 

De elever som når de högsta resultaten är också mer motiverade, anstränger sig, har en mer positiv uppfattning om sin relation till lärarna och tror på sin egen förmåga i större utsträckning än de elever som presterar på medelnivå.

Det är tydligt att vi inte längre kan se på begåvning som något som är medfött och statiskt. Låt oss istället tala om barns förmågor, inlärda och utvecklingsbara, som går att påverka genom undervisning.

En viktig poäng är att de faktorer som är viktiga för att nå de högsta resultaten i skolan gäller för alla elever, inte bara de som presterar på högsta nivå.

Under våren kommer SKL att uppmärksamma hur skolan kan arbeta på olika sätt för att motivera alla elever. Jag ser fram emot nästa års Öppna jämförelser för grundskolan som har det spännande temat elevers lust att lära!

Skolverkets rapport: Medfödd begåvning mindre viktigt för toppresultat

Kommentarer: 2
Kategori: Elever
Etiketter: , , , , ,

Olika bilder av barngrupper

När mina barn var små och gick i förskolan ville jag förstås att de skulle mötas med värme, ha roligt, få pedagogiska utmaningar och vistas i en trygg miljö. Jag har därför full förståelse för de föräldrar som reagerar på brister i förskolans verksamhet. Men jag vet också att personal och ansvariga politiker har höga ambitioner för barnen.

Ändå brister det ibland, vilket senast SVT velat påvisa i ett antal inslag om stora barngrupper i förskolan. Det är i grunden bra att medierna granskar offentlig och privat verksamhet. Dock menar jag att SVT:s beskrivning av problemet med barngrupperna kantrar. Det samlade intrycket är att flertalet av landets förskolor har för stora barngrupper. Det stämmer inte.

Enligt SVT:s egen undersökning går 13 procent av barnen i grupper om 25 barn eller fler. Det står i stark kontrast mot Skolverkets officiella siffror på 3,6 procent. Ingen av dessa siffror säger dock något om kvaliteteten på verksamheten. Till exempel ser många förskolor till att dela upp sina större grupper i olika verksamheter utifrån ålder på barnen. Personaltätheten i förskolan är i snitt en personal på 5,3 barn. Så har det sett ut under en längre tid. Ju yngre barnen är desto högre personaltäthet.

Det finns också undersökningar som visar att personaltätheten är ännu högre om man räknar antal närvarande barn och personal jämfört med om man bara räknar personal per inskrivna barn. Det har sina naturliga förklaringar. När barnen blir sjuka stannar de hemma men om personalen blir sjuk försöker man täcka upp med vikarier. Med detta sätt att mäta är personaltätheten 4,4 barn per personal.

Faktum är att den allra vanligaste barngruppen har färre än 15 barn. Men det finns ingen optimal barngruppsstorlek som passar alla. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan. Därför är det nödvändigt att ständigt anpassa gruppstorlekar och personaltäthet till de förutsättningar som råder i varje förskola.

I SVT:s inslag vittnar personal om bristfällig verksamhet. Det inte kan försvaras. Även om det kan finnas rimliga förklaringar om stor inflyttning och högt barnafödande i en kommun, så måste kommunen ha en åtgärdsplan. För barnens, föräldrarnas och personalens skull.

Men överlag håller svenska förskolor mycket hög klass. Många länder vill lära av oss och den stora majoriteten av föräldrarna är nöjda. I det sammanhanget är det lite märkligt att SVT väljer att endast ge utrymme för ett stort antal kritiska personer i sina inslag. Kommunerna, som har ansvaret och är de anklagade/utpekade, har hittills inte fått komma till tals. Så formas allmänhetens bild av förskolan.

Sida 2 av 3123
skl logotyp