En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Poster av Per-Arne

Unga vill jobba inom skola och förskola

Många ungdomar är intresserade av att jobba inom förskola och skola. Det visar SKL idag i en ny rapport. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig att jobba som lärare eller förskolelärare. Det är de yrken som de uppfattar som de absolut roligaste och mest utvecklande inom välfärdssektorn. Läraryrket ser de som både viktigt och betydelsefullt.

Det är extra positivt att det är ungdomar med färska erfarenheter av skolan som har den här inställningen.

Sett till behoven inom skola och förskola så behöver vi rekrytera omkring 100 000 medarbetare fram till 2019. Det motsvarar knappt tio procent av de som kommer ut på arbetsmarknaden under samma period. Intresset är alltså betydligt större än behoven.

Lika viktigt som att vi tar tillvara intresset och rekryterar rätt personer in i yrket, är det att vi lyckas få duktiga medarbetare att stanna. Där har vi två stora utmaningar inför framtiden.

Länk till undersökningen Jobb som gör skillnad

Läxor löser inte skolans utmaningar

Diskussionen om läxhjälp är intensiv. Det finns skolor där man ger fler läxor. Det finns skolor där man ger färre läxor. Och det finns skolor där man inte ger läxor alls. Alla med motivet att barnen lär sig bäst på just det sättet.

Det finns många åsikter om läxor. Förespråkare lyfter bland annat fram att eleverna får tillfälle till nödvändig fördjupning och att läxorna skapar en kontakyta mellan skolan och hemmet. Skeptiker framhåller bland annat att läxor förstärker en ojämlikhet mellan elever och tar tid från andra viktiga samtal mellan familjens medlemmar.

Vad säger då forskningen? Även här råder delade meningar. Professor John Hattie lyfter fram två centrala poänger:

  • Om läxor ska ges bör det vara uppgifter som eleverna ska klara utan lärarstöd. Det kan till exempel vara att repetera glosor, läsa skönlitteratur eller diskutera ett ämne med sina föräldrar och återberätta i klassen.
  • Som alltid är det optimala att anpassa skoluppgiften till varje enskild elev. Inte samma läxa till alla, alltså.

Utan att ta ställning till läxor eller inte, konstaterar Hattie att läxor ger en begränsad effekt på elevernas lärande eftersom läraren inte aktivt är involverad i lärprocessen. Skolans stora utmaning ligger alltså inte i att ge fler läxor, utan att utforma undervisningen i klassrummet så att den blir lustfylld och effektiv och möjligtvis också att ge bättre läxor. Då kommer eleverna vilja ägna mer tid åt skolarbetet även utanför klassrummet.

 

IT i undervisningen är nödvändigt gott

Sverige ligger bra till när det gäller tillgång till IT. En stor del av 15-åringarna uppger att de har tillgång till Internet både i skolan och hemma. Även när det gäller tillgång till datorer eller surfplattor ligger Sverige rätt bra till – men här är spännvidden i jämförelse med många andra länder stor.

Men i skolan är situationen en annan, vilket inte minst framkom på ett seminarium häromdagen med Skolverket, Internationella Programkontoret och Datorn i Utbildningen.

Många elever uppger att de inte alls använder IT på ett sätt som bidrar till lärande. Skolinspektionens granskning från i höstas gav samma bild. Rätt använt är datorn i undervisningen ett fantastiskt hjälpmedel för att utveckla läsförståelse, öva språk, förmedla matematikkunskaper och mycket annat.

Men för att IT ska bli ett naturligt verktyg i skolans vardag behövs satsningar på kompetensutveckling av lärare och skolledare. Arbetet med att underlätta tillgången till digitala resurser måste också fortsätta. Många kommuner vill samarbeta med varandra i dessa frågor. Det finns inga skäl att vänta med det.

Lärarlönerna höjs i Västerås

Mycket på gång i Västerås just nu! Lärarlönerna höjs med 5,57 procent!

Det är glädjande att Västerås stad satsar på att lyfta lärarlönerna över avtalad nivå. Dessutom får 559 grund- och gymnasielärare del av 15 miljoner kronor som rektorerna på respektive skola valt att premiera extra för deras goda arbete. Kommunstyrelsen kommer i december att lägga förslag till kommunfullmäktige om att öka ramen med 20 miljoner kronor för att klara kostnadsökningen.

Jag hoppas att vi får se mer av detta från andra kommuner.

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

Kommuner och högskolor samarbetar om skolforskning

I Skåne händer det. Likaså i Dalarna. Och nu senast igår, i Mälardalen. Det jag talar om är att kommuner på olika sätt bestämmer sig för att samverka för att stärka kopplingen mellan forskning och skola.

Igår invigdes Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL). I dagsläget är det Västerås och Eskilstuna kommuner tillsammans med Mälardalens högskola som bestämt sig för en långsiktig satsning. Alla kommuner i regionen bjuds in att delta i samarbetet, där forskningsbaserad skolutveckling blir en kärnfråga. Forsknings- och utvecklingsprojekt genomförs inom fyra temaområden – matematik, mångfald, övergångar mellan förskola och skola samt entreprenörskap i skolan.

Anders Teljebäck, Ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Västerås

Anders Teljebäck (s), Ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Västerås inviger Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL)

Att få en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en utmaning som hela Skolsverige står inför. Hur ska vi nå dit? Jag är övertygad om att det behövs en mängd saker. SKL arbetar aktivt med frågan, bland annat tillsammans med lärarorganisationerna.

Ett bra sätt är det som MKL nu gör. Skånekommunerna har slutit liknande avtal, likaså kommunerna nära Högskolan Dalarna. På så sätt utvecklar kommuner och högskolan tillsammans ny kunskap om de frågor som är viktiga för verksamheten. Tillsammans blir man stark!

Vi kommer nyfiket att följa de spännande initiativ som pågår ute i landet. För en sak är säker, det är mycket som händer. Om du följer länken kan du se film från en konferens som SKL arrangerade 18 oktober där MKL och andra spännande samarbeten presenterades.

Skriv gärna en kommentar om du har egna erfarenheter eller idéer.

Inget vite för Älvdalen

I dag meddelar Skolinspektionen att de drar tillbaka vitesföreläggandet mot Älvdalens kommun. Kommunen har kunnat visa att den åtgärdat problemen på de båda skolorna som beslutet gällde.

Så som i fallet med Älvdalen kan inspektion och sanktioner leda till utveckling och att eleverna får den utbildning de har rätt till. Jag menar naturligtvis inte att det ska krävas hot om vite för att uppmärksamma och åtgärda problem. Men i ett låst läge så kan sanktioner leda till att alla fokuserar på samma sak. Att det blir något som alla behöver bry sig om. Och det kan många gånger vara nyckeln till att lösa problemen.

Det var för knappt ett år sedan som Skolinspektionen för första gången beslutade om ett vitesföreläggande mot en kommun. Älvdalens kommun hade fram till i maj på sig att visa att kommunen tagit tag i problemen på Buskoviusskolan och Strandskolan. Annars skulle kommunen få betala ett vite till staten på 300 000 kronor.

Jag hör ofta diskussioner om Skolinspektionen. Vissa är tydliga med att de ser inspektionerna som ett stöd, vissa undrar varför de behövs och lyfter fram Finland där kommuner och skolor har stor självständighet och ingen inspektionsmyndighet. Det vore intressant att ta del av vad ni läsare tycker om viten och inspektioner. Har ni exempel på att skolan fått hjälp av Skolinspektionen eller är det enbart negativt med kritik?

 Skolinspektionen: Älvdalens kommun slipper vite för skolbrister

DN debatt: Svarta listor lämnar frågor

I DN i dag läser jag att Lärarnas Riksförbund tar fram svarta listor på kommunerna med de lägsta snittlönerna för lärare. Dock inga listor på kommunerna med de högsta lönerna.

Självfallet har arbetsgivarna det största ansvaret för lärarnas lönesättning. Men det hade varit intressant att veta hur LR själv tänker bidra till den individuella lönesättning som behövs för att höja lönerna och läraryrkets status.

En vanlig uppfattning är att alla presterar lika. Det har inte sällan understötts av arbetstagarorganisationerna. Därför behövs det mod från arbetsgivarna och ett stödjande arbete från Metta Fjelkner och fackliga företrädare i alla led. Detta för att uppmärksamma och arbeta för en bättre koppling mellan lön, prestation och måluppfyllelse.

> Läs gärna hela Håkan Sörmans krönika i frågan

> DN debatt

Dags för digitala skolbibliotek

Den digitala utvecklingen gör att nu kan alla elever – oavsett var de bor i Sverige, oavsett om de går på en stor eller liten skola, oavsett modersmål och även om man har ett funktionshinder – få tillgång till böcker, texter och bilder som man aldrig haft tidigare.

Dagens bibliotek, i det sedvanliga rummet, räcker inte till. Det behövs också ett digitalt bibliotek på webben där eleven både får tillgång till olika slags medier och lärarresurser kopplat till skolarbetet, möjlighet att samla det material eleven själv skapar och även publicera detta, samt en möjlighet att komma åt bibliotekariens kompetens oberoende av tid och rum.

För att lyfta diskussionen om skolornas bibliotek har Krister Widell och Mats Östling på SKL:s uppdrag tagit fram skriften Det obegränsade rummet – Det moderna skolbiblioteket.

Moderna skolbibliotek där skickliga bibliotekarier och lärare samverkar kan i ännu större utsträckning bidra till att lyfta elevernas resultat. Ska idéerna bli verklighet behövs en ökad medvetenhet om den digitala pedagogiska skattkammaren. Det behövs en infrastruktur för bland annat teknik och en förbättrad kompetens hos alla inblandade.

Ta del av Widells och Östlings skrift och kommentera gärna här på bloggen!

> Skriften Det obegränsade rummet – Det moderna skolbiblioteket

> Widells och Östlings blogg Skolbiblioteket – det obegränsade rummet

Kommentarer: 2
Kategori: Digitalisering
Etiketter: ,

Sida 3 av 3123
skl logotyp