En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Poster av Per-Arne

Fjärrundervisning – en avgörande lösning i glesbygden

Här är en bild från verkligheten om hur fjärrundervisning fungerar – så mycket mer innehåll än teknik: I ett klassrum på Runmarö i Värmdö kommun sitter sex elever och på ön Svartsö sitter åtta elever medan den behöriga läraren bedriver fjärrundervisning i NO från Möja. Eleverna ser läraren på en storbildsskärm och han ser eleverna på sin skärm. Hos eleverna finns en handledare.

Eleverna i årskurs sex och högstadiet reser till fastlandet två dagar i veckan för undervisning i bland annat idrott, hem- och konsumentkunskap och laborationer i kemi. Det innebär tidiga morgnar och lång restid. Med fjärrundervisningen kan eleverna få undervisning på ön tre dagar i veckan. Och lärarna slipper resa runt till öarna, vilket annars ytterligare skulle försvåra möjligheten att rekrytera.

Eleverna menar att skillnaden inte är stor mellan fjärrlektioner och övriga lektioner. Det är lika lätt att lära sig och vara koncentrerad. Även läraren är nöjd och har dessutom byggt en relation till alla elever.

Regeringen går inte tillräckligt långt

Förra veckan svarade SKL:s styrelse på regeringens förslag Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. Det är bra att möjligheterna till fjärrundervisning ökar. Men varför ska endast elever i årskurs 7-9 och gymnasieskolan kunna få fjärrundervisning? Dagens lärarbrist gör att vi måste finna nya lösningar för att elever ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet, såväl i större kommuner som i glesbygd där elevgrupperna dessutom kan vara små.

Om utredningens förslag går igenom kommer eleverna årskurs sex i Värmdö inte kunna få fjärrundervisning i fortsättningen. Jag kan inte se något positivt med att elever i årskurs sex, som dessutom ska få sina allra första betyg, riskerar att undervisas i NO av någon som inte är behörig och legitimerad.

Lyssna på de som har erfarenhet

Självklart ska möjligheterna till fjärrundervisning vara de samma i alla årskurser. Och det bör vara tillåtet i alla ämnen i den utsträckning det fungerar, inte bara för dem som utredningen föreslår.

Tyvärr har många fortfarande en grund uppfattning om vad fjärrundervisning är i praktiken. Min uppmaning är att lyssna på de elever, lärare, rektorer och huvudmän som verkligen prövat – och behöver – fjärrundervisning.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Ekonomirapport pekar på smartare styrning av skolan

Idag kom SKL:s ekonomirapport. Den visar att kommuner, landsting och regioner står inför omfattande utmaningar. De kommande åren ökar andelen elever kraftigt och nära tusen nya förskolor och skolor behöver byggas. Samtidigt väntas skatteintäkterna minska på grund av en ökande andel äldre och icke arbetande befolkning.

Det är såklart i grunden bra att det föds många barn och att vi blir allt fler invånare i Sverige. Men det går inte att blunda för att det också kräver att vi använder de resurser som vi lägger på förskolan och skolan, liksom all annan välfärd, på bästa tänkbara sätt. Till exempel genom en smartare styrning av skolan. En styrning fri från exempelvis resursslukande riktade statsbidrag och detaljregleringar som stjäl energi och tid från själva undervisningen.

Riktade statsbidrag hämmar

Ett kapitel i rapporten belyser hur just de många riktade statsbidragen stökar till det och hämmar effektiviseringar. Här finns flera slående exempel där bidragen aviseras eller beslutas alltför sent och där sen villkoren för bidragen ändras över tid. Det skapar osäkerhet, det kostar pengar och istället för långsiktigt blir det kortsiktigt.

Staten måste istället lita på att huvudmännen tar sitt ansvar att säkra en god välfärd utifrån de förutsättningar och behov som finns lokalt. Eftersom olika kommuner har olika behov behöver statens bidrag i första hand vara generella. Men utvecklingen går åt motsatt håll – under de senaste sju åren har de riktade bidragen till kommunerna ökat med cirka 60 procent i fasta priser medan de generella, realt sett, är kvar på ungefär samma nivå.

Ta vara på digitaliseringens möjligheteter

Den demografiska utvecklingen i kombination med stora pensionsavgångar för lärare bidrar till ett omfattande rekryteringsbehov framöver. I december kommer vi i Öppna jämförelser – Grundskola att visa att det handlar om så många lärare att det inte räcker att enbart utbilda fler. Vi måste även hitta nya sätt att organisera och arbeta i skolan.

Jag vill särskilt betona digitaliseringen stora möjligheter för skolan. Skolan ska vara relevant. Barn, ungdomar och vuxna använder i sin vardag telefoner, ”paddor” eller datorer, och då måste man göra det även i skolan. Men det handlar också om att utveckla själva undervisningen och om ökad samverkan – till exempel i form av distans- och fjärrundervisning. Och nej, det handlar inte om att ersätta lärare med datorer. Utan om att jobba ännu smartare för att utforma lärandemiljöer där alla elever lyckas och där personalen räcker till och mår bra.

Som alltid behöver politik och verksamhet samarbeta för att utveckla välfärden. Därför har SKL föreslagit ett samarbetande råd där regeringen och huvudmännen gemensamt diskuterar och formar nya förslag och nödvändiga förändringar för skolan.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Snäva tidsramar för implementering av studiestartsstöd

I Dagens Samhälle nr 33/2017 kan vi läsa att det inte blivit någon vidare fart på studiestartsstödet ännu i september månad. Endast en mycket liten del av anslaget för 2017 har tagits i anspråk. Pannor läggs i djupa veck. Ännu en gång tar kommunerna inte vara på de möjligheter som staten ger.  Återigen ställer jag mig frågan om vad som är en rimlig förväntan på implementering av en reform?

Studiestartsstödet är infört som ett led i en satsning att rekrytera arbetslösa till studier. Det gäller att komma i kontakt med och aktivera sådana individer som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under minst sex månader och som behöver höja sin kompetens, men inte själva söker sig till utbildning. Dessa individer får då ett bidrag under en startperiod, där den studerande efter ett års tid går över till det vanliga studiestödet.

Snäva tidsramar för implementering

Implementeringen av reformen är ett seriöst arbete som kräver tid. Det här är de insatser som kommunerna ska göra:

-De ska samverka med Arbetsförmedlingen om målgruppen för studierna

-De ska rådgöra med företrädare för den lokala och regionala arbetsmarknaden för att komma fram till vilka utbildningsinsatser som kan vara gångbara

-Därefter kan en strategi för det uppsökande arbetet utarbetas, vilken ska förankras i kommunen på politisk nivå.

-Det gäller också att göra klart var man lokalt kan möta målgruppen – på ett jobbtorg, i Öppna förskolan, i föreningslivet?

Det här är förutsättningarna för kommuner och statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, CSN och Skolverket att komma igång med reformen:

-En första information lämnades i samband med fyra nationella konferenser i april och maj månad. Då fanns ännu inget riksdagsbeslut.

-Riksdagen fattade sitt beslut först den 31 maj och förordningarna kom två veckor senare, det vill säga 14 dagar innan lagstiftningen trädde i kraft, vilket var fallet den 2 juli 2017. Nu fanns de formella förutsättningarna på plats.

 Vi behöver uppenbarligen höja medvetenheten om vad det innebär att implementera en reform.

Studiestartsstödet får inte missbrukas

Om utbetalningarna av stödet börjat på en gång hade det varit illavarslande. Då hade detta inte hunnit föregås av de nödvändiga förberedelser som krävs lokalt och regionalt. Studiestartsstödet får inte missbrukas till att bli en Trisslott, i form av förmånligare studiestödsalternativ till sådana som ändå tänkt studera. Därför är det så nödvändigt att det lokala rekryteringsarbetet ges tid och förutsättningar att verka på det sätt det är tänkt. Att det finns ”pengar på kontot” är inte skäl nog att sätta sprätt på offentliga skattemedel.

Den påstått ”tröga” starten illustreras av att det är ett antal kommuner som inte anmält att de sätter igång med det rekryterande arbetet redan under 2017. Tittar man vilka dessa är så handlar det dels om tre kommuner med mycket goda socioekonomiska förutsättningar: Danderyd, Lerum och Svedala. Det är kanske inte just där tyngdpunkten finns för den målgrupp som stödet avses. I övrigt är det ett dussin mycket små kommuner såsom Ydre, Götalands minsta kommun och Bjurholm, Norrlands tillika Sveriges minsta kommun. Det handlar om ett antal kommuner med i snitt 5 000 invånare och rör sig därför inte om så särskilt många utbildningsplatser.

Däremot kan vi konstatera att de kommuner som valt att anmäla till CSN att de vill starta direkt, dvs. redan under andra halvåret 2017, representerar invånare motsvararande 98 procent av Sveriges befolkning. Återstoden kan ta del av stödet om några månader.

Jag skulle önska lite mer is i magen och förståelse för att det behövs tid för att kunna genomföra reformer på ett bra sätt.

Per-Arne Andersson

Kommentarer: 1
Kategori: Ledning och styrning Skolutveckling
Etiketter:

Intressant analys av de statliga lönesatsningarna

Riksrevisionen presenterade i veckan en granskning av karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Underrubriken ”Högre lön, men sämre sammanhållning” speglar väl den bild vi ser.

Högre lön

Från 2011 har lärarnas löner ökat i reella tal. Samtidigt har lönespridningen ökat. För att få hela bilden av lärarnas löneökningar behöver statens satsningar kompletteras med vad kommunerna satsat under samma tid. Och faktum är att även utan lärarlönelyftet har löneutvecklingen för lärarkåren de senaste åren varit bättre i jämförelse med andra yrkesgrupper inom kommuner och landsting.

Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder kronor, utöver märket, på lärarlöner, vilket i första hand ligger bakom de senaste årens högre lönenivå. Vi ska ha i minne att det statliga stödet sker under ett par år medan kommunernas lönebildning sker kontinuerligt. I ljuset av detta är slentrianmässiga kommentarer från facken om att huvudmännen borde skjutit till mer av egna medel något onyanserade.

Sämre sammanhållning

I Riksrevisionens rapport beskrivs hur de statliga lönemedlen på många håll bidragit till osämja och bristande sammanhållning bland lärarna. Det väcker flera frågor. Lönespridning är vanligt i andra yrken, särskilt i akademiska. En ökad lönespridning har också varit något som såväl fack, arbetsgivare och regering eftersträvat som ett led i att stärka läraryrkets attraktivitet.

Samtidigt beskriver rapporten att ”det skapats en jargong mellan lärare om att det finns förstelärare, andrelärare och tredjelärare, eller sistelärare”. Det är framför allt lärarna själva som har talat i dessa termer. Detta är problematiskt och en fråga som behöver diskuteras.

En reflektion är att valet av namn – ”förstelärare” – synes ha varit olyckligt samt att det är problematiskt då staten reglerar vilka yrken och yrkestitlar som ska användas lokalt.

Rekommendationer för framtiden

Av debatten får man lätt intrycket att om bara huvudmännen hade skjutit till mer pengar, så hade reformen fungerat bra. Det är inte alls självklart. Riksrevisionens reflektion är mer nyanserad: ”Det är svårt att avgöra om det är regeringens utformning av Lärarlönelyftet, de förväntningar som fanns på reformen eller huvudmännens sätt att fördela löneökningar i Lärarlönelyftet som skapat missnöjet.” Denna slutsats är viktig att ha med sig.

Det är också värt att notera är att även Riksrevisionen pekar på vikten av att reformer är väl förberedda och förankrade, tydliga i sin utformning och ger tillräckligt med tid för implementering lokalt. Jag kan bara hålla med – se gärna mitt inlägg när lyftet drogs igång.

Samråd för att vässa reformerna

För att möta skolans utmaningar har SKL i sitt remissvar över Skolkommissionen föreslagit ett närmare samarbete mellan staten, som sätter ramarna, och skolans huvudmän som ansvarar för verksamheten. SKL föreslår ett arbetande råd mellan staten, kommunerna och professionen.

I rådet ska alla nya reformer och andra förändringar diskuteras utifrån principerna om full finansiering, tydlig ansvarsfördelning och en plan för genomförande. Allt för att bra förslag ska kunna genomföras på bästa sätt. Att arbeta vidare med finslipning av befintliga statsbidrag för lärarlöner bör vara en del i detta arbete.

Viktiga satsningar på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen får allt större betydelse för individen och spelar en viktig roll för en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringens budgetsatsningar är därför välkomna. Men utbyggnaden ska ske på kort tid, den kräver medfinansiering och bristen på lärare är mycket stor.  Ska vi lyckas så behöver huvudmän och stat kroka arm.

SKL har verkat för fler platser på komvux i allmänhet och yrkesvuxenutbildning (yrkesvux) i synnerhet. Detta är nödvändigt för att möta efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Gymnasieskolan kan inte själv försörja den stora volym av kompetens med gymnasial yrkesutbildning som krävs idag och framöver.

Förändrad målgrupp ställer nya krav

Målgruppen för vuxenutbildningen är idag både större och ser annorlunda ut än tidigare. I dag är det en högre andel personer utan svenska som modersmål, unga som i många fall har flera skolmisslyckanden bakom sig och fler personer i behov av särskilt stöd på olika sätt.

Det här ställer nya krav och är något som måste tas hänsyn till vid förändringar i utformningen av utbildningen. Från SKL: s sida ser vi ser ett stort behov av samlade nationella insatser för att utveckla till exempel modersmålsstöd, språkanpassade läromedel, digitala läromedel och översättning av kursmaterial. Arbetsförmedlares kunskaper om vuxenutbildningen behöver också stärkas.

Om vuxenutbildningen ska anpassas och användas i ökad grad som etableringsinsats för nyanlända inom ramen för etableringsuppdraget måste det finnas en hållbar finansiering för dessa insatser. Dessutom behöver förutsättningarna för studiefinansiering efter etablering överlag bli bättre så att fler nyanlända kan satsa på fortsatt utbildning. 

Bristen på lärare en stor utmaning

Regeringens satsning innebär att många fler lärare kommer att behövas. I och med dagens brist på yrkeslärare måste det därför finnas möjlighet att gradvis bygga ut vuxenutbildningen. Staten har ansvaret för att detta görs.

För att rekrytera fler lärare borde vuxenutbildningen bättre uppmärksammas i andra statliga satsningar, som lärarlönelyftet. Vi behöver också pröva nya vägar att rekrytera lärare med god yrkeserfarenhet från olika områden. Möjligheterna att studera parallellt med jobbet måste öka och det bör vara kopplat till ett flexibelt studiestödssystem.

För 2016 aviserades 10 359 platser, vilket resulterade i 8 475 utlagda. För 2017 är planeringen 21 750 nya platser och för 2018 föreslås 32 500 inom yrkesvux. SKL bedömer att cirka 16-17 000 platser i yrkesvux och 4 000 i lärlingsvux är realistiskt i ett närliggande perspektiv om utbildningen ska vara attraktiv och hålla hög kvalitet.

Svårt med två parallella system

Jag vill betona att arbetsmarknadspolitiska insatser i högre grad behöver omfatta den kommunala vuxenutbildningen. Det är nödvändigt med en fortsatt utveckling där det är möjligt att koppla ihop vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik. Det är svårt att upprätthålla volym och kvalitet i utbildningen i två parallella system för utbildning av vuxna.

Ansvarsfull utveckling

Vuxenutbildningen har utvecklats konstant efter hur det svenska samhället sett ut och hur omvärlden har förändrats. Det behöver den fortsätta göra.

Förändringarna i utbildningssystemet behöver dock ske gradvis, med eftertanke och med framförhållning. Det måste finnas rimliga förutsättningar att klara kompetensförsörjningen av lärare och skolledare samt bygga ut utbildningarna lokalt. Det ger goda resultat som gagnar såväl individen och samhället.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Professionsprogram för viktigt för att lämnas till myndigheter

SKL ger både ris och ros åt Skolkommissionens förslag om ett professionsprogram för lärare och skolledare. Idéerna om innehåll är goda. Men låt arbetsgivare och arbetstagare som är närmast verksamheten styra behoven av kompetensutbildningen istället för en myndighet.

Jag tycker att Skolkommissionen föreslår en del som är värt att bygga vidare på, som professionens delaktighet och ansvar, vikten av tydlighet och transparens samt de skisserade karriärvägarna.

Samtidigt föreslår man en organisation som är främmande för svensk arbetsmarknad – nämligen att reglera kompetensutvecklingen i förordning och låta en myndighet styra arbetet. Men för att utveckla verksamheten behövs kunskap som förutsätter en närhet till förskolor och skolor samt möjligheterna till ansvarstagande. Denna kombination finns endast på lokal nivå. Skolkommissionens speciallösning stökar till och skapar en otydlig ansvarsfördelning.

Lärandet en del av vardagen

Att stärka lärares och skolledares kompetensutveckling måste gå hand i hand med en stärkt lärandekultur i hela skolan. Det behövs även en helhetssyn i samverkan med lärosätena, från grundutbildning till introduktion, kompetensutveckling, påbyggnad och forskning. Det är väsentligt att lärosätena inte ses enbart som utbildningsanordnare. Det är vid lärosätena ny kunskap skapas, prövas och förfinas. Här behöver forskningssamverkan med förskolan och skolan utvecklas, vilket ett professionsprogram kan stödja.

Lärande som sker i formaliserad form måste mötas med att pröva nytt i vardagen. Vilket utvecklingsstöd och vilken kompetensutveckling som behövs handlar både om individuella behov och verksamhetens behov – ibland sker det bäst i den egna skolan, ibland i samverkan med andra skolor, ibland på en högskola. Detta är inget som kan formaliseras av myndigheter. Här är den lokala nivån klart bättre, med en unik inblick i enskilda förskolors och skolors vardagliga verksamhet och utveckling.

Samverkan profession, huvudmän, lärosäten och myndigheter

Istället för en myndighetsstyrning menar jag att vi kan lära av den modell som branschen tidigare föreslagit för att stärka kopplingen mellan forskning och skola. Gemensamma insatser och ett gemensamt ansvarstagande från professionen, huvudmännen, lärosätena och statens sektorsmyndigheter kan garantera den långsiktighet och relevans som ett professionsprogram behöver. Med en sådan grund för kompetensutvecklingen tror jag att eleverna kommer att märka skillnad inom en snar framtid.

Min poäng är dels att vi behöver prata om formerna och innehållet samtidigt. Det går inte att runda organisationsfrågan eftersom den är väsentlig för innehållet i ett professionsprogram. Dels att professionen behöver kliva fram och ta ansvar för utveckling och innehåll i ett professionsprogram. Såväl kåren i skolan som kåren vid lärosäten. Ansvaret för att möta verksamhetens behov behöver fortsatt ligga på huvudmännen.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Remissinstanser vill ha djupare analys av Skolkommissionens förslag

Nu börjar yttranden om Skolkommissionens förslag från såväl kommuner, organisationer som myndigheter att publiceras. Mina medarbetare och jag läser just nu remissvaren med stort intresse.

Här är kommentarer på några av kommissionens förslag. Jag kommer med all säkerhet att återkomma mer i detalj om enstaka förslag och om SKL:s synpunkter som beslutas på fredag.

Skolans finansiering

I många remissvar som jag har läst är man positiva till att minska antalet riktade statsbidrag. Flera huvudmän välkomnar förlaget om mer resurser till skolan, men är kritiska till hur det föreslagna statsbidraget till undervisning och elevhälsa har utformats och förslaget om utredning av miniminivåer och sektorsbidrag.

Huvudmän pekar på att det finns en rad grundläggande frågor som behöver tas hänsyn till.  Exempelvis styrs kommunernas ekonomi av statliga regelverk som balanskrav och budgetprocess. Förändringar i omvärlden har en direkt påverkan på kommunernas verksamhet. I ljuset av detta ifrågasätts om en nationell resurstilldelning blir mer ”träffsäker” än vad respektive huvudman klarar av. Huvudmännens kunskap om lokala förhållanden, samverkansmöjligheter m.m. får inte undervärderas.

Statskontoret skriver att de finner litet stöd i betänkandet för att miniminivåer och sektorsbidrag skulle vara effektiva och proportionerliga instrument för att säkerställa resurser till skolan och avstyrker förslaget om att tillsätta en utredning.  

Myndigheter avstyrker förslaget om statlig skolchef

Både Statskontoret, Skolverket och Skolinspektionen avstyrker Skolkommissionens förslag om en statlig reglering av skolchefens ansvar eftersom det skulle medföra otydlighet i systemet.  

Delade meningar om förslag om professionsprogram

Synpunkterna på förslaget om professionsprogram är delade. Statskontoret är negativ och menar att innan regeringen går vidare med ytterligare en satsning på lärarnas karriärutveckling bör erfarenheterna från tidigare satsningar tas tillvara. Myndigheten pekar på att statens fokus bör ligga på att säkerställa att lärarutbildningen fungerar väl innan man sjösätter ytterligare en professionsorienterad reform som innebär att staten tar över ansvar från huvudmännen och arbetsgivarna.  

Skolverket ställer sig positiv till att skapa en tydlig struktur för kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och skolledare men saknar en beskrivning av hur systemet som helhet är tänkt att fungera.

Viktiga perspektiv saknas

Flera huvudmän pekar i sina svar på att de saknar viktiga perspektiv i kommissionens betänkande. Det handlar om förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Flera av de förslag som kommissionen redovisar är av systemövergripande karaktär och har bäring på samtliga skolformer. Stockholm stad menar att om skolsystemet i sin helhet ska stärkas behöver samtliga skolformer ingå i den bakomliggande analysen och i de strukturella förslag som kan följa av kommissionens arbete framöver.

Flera av Skolkommissionens förslag uppfattas som otydliga

Även om myndigheter som huvudmän ser positivt på flera av kommissionens förslag, är en generell synpunkt att det finns behov av problematiseringar, förtydliganden och konsekvensanalyser. Flera delar av förslagen uppfattas antingen som otydliga eller att de kommer att bidra till otydlighet i systemet.

 Denna otydlighet går tvärtemot OECD:s rekommendationer. Min förhoppning är att regeringen lyssnar på instanserna och tar till sig av deras budskap. Genomtänkta och väl förankrade reformer är nämligen enda vägen framåt om inte Skolkommissionens arbete ska vara förgäves. SKL har tidigare formulerat kravet som ”samarbete på riktigt”.

Avslutningsvis lånar jag en av Skolverkets formuleringar från deras pressmeddelande. ”Vi behöver samla oss kring de framgångsfaktorer som finns och utifrån dem stödja huvudmännen i deras fortsatta ansvarstagande att få en mer likvärdig skola…”

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

P.S. SKL:s styrelse fattade beslut om de delar som rör skolans finansiering i början av juli. Här kan du läsa detta svar. Övriga delar beslutas på fredag den 8 september.

 

 

 

 

 

Bra skolutveckling bygger på gemensam analys och tydliga prioriteringar

Vad handlar skolutveckling om? Frågan är het i sociala medier. Kritiska röster likställer skolutveckling med externa projekt och insatser som blir kortsiktiga tomtebloss i verksamheten. Denna tolkning av begreppet går tvärtemot min och många andras bild av vad skolutveckling egentligen innebär.

Några reflektioner med anledning av debatten:

-Skolutveckling sker när professionen och ledningen efter sin analys tillsammans arbetar för att förbättra verksamheten. Om skolan då får externt stöd i detta lokala utvecklingsarbete – till exempel i form av metodstöd från forskare, vägledning från experter från kommunen eller medel från staten – är detta inte samma sak som skolutveckling. Det är bara ett smörjmedel.

-Skolutveckling sker inte av sig själv. Det krävs förutsättningar i form av en fungerande styrning och ledning och en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är här huvudmannen spelar en viktig roll. Ledningen behöver arbeta för en gemensam syn där lärarnas kompetens, samarbete och höga förväntningar är avgörande för verksamhetens kvalitet. Det behövs en tydlig rollfördelning och bra samarbete mellan nämnd, förvaltningsledning, rektor och lärare. Gemensamma rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling är centralt – inte minst med tanke på att omsättningen av rektorer och chefer har ökat. Att arbetet dokumenteras är därför mycket viktigt.

-Skolutveckling handlar om att arbeta systematiskt för att utveckla undervisning och arbetssätt. Analys, insatser och uppföljning måste ske på varje förskola och skola utifrån de lokala behov som finns.

-Skolutveckling kräver också infrastruktur i form av tid och mötesplatser. Det gäller såväl inom en skola som mellan förskolor, skolor och huvudmän.

Långsiktighet och ständiga förbättringar

För att skolutveckling ska ge bestående effekt krävs utveckling ”inifrån”. Det finns inga enkla lösningar eller ”quick fixes”. Långsiktighet och ständiga förbättringar – naturligtvis med elevernas utveckling i fokus – behöver vara ledord. Det tror jag de flesta är helt överens om.

Håller du med, vill du nyansera eller kritisera? Kom gärna med synpunkter på mina tankar!

P.S.

Jag passar här på att tipsa om Lärarnas skolutvecklingskonferens i Skåne.  SKL stödjer arrangemanget som ska vara en arena för professionellt lärande där lärares erfarenheter och analyser står i fokus.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

 

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Det behövs nationell statistik om skolfrånvaro

I Dagens Samhälle uppmärksammar Malin Gren Landell och Aggie Öhman, bloggaren Prestationsprinsen, Skolverkets avvisande hållning till uppdraget att samla in och sammanställa nationell frånvarostatistik ”Frånvarande elever går under samhällets radar”.

Jag är förvånad över att Skolverket är så oförstående. SKL har länge pekat på behovet av ett nationellt uppföljningssystem där huvudmän och skolor kan följa bland annat elevernas betyg, resultat på nationella prov, avhopp och skolplacering i realtid. Uppgifter om skolnärvaro skulle kunna vara en del i ett sådant system.

Statistik ger viktig information

Regeringens utredare av skolfrånvaro, Malin Gren Landell, gjorde i sitt betänkande bedömningen att Skolverket bör få i uppdrag att samla in och redovisa nationell statistik från huvudmän om såväl giltig som ogiltig frånvaro. SKL håller med om att den här statistiken behövs. Den ger viktig information, för vi vet att det finns ett samband mellan elevers skolnärvaro och deras möjligheter att uppnå gymnasiebehörighet. Läs mer i SKL:s remissyttrande över Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Att uppmärksamma frånvaron kan i sig bidra till en minskning, då det leder till ett mer systematiskt arbete för att minska frånvaron. Det arbete som krävs av skolor och huvudmän med att samla in och ställa samman närvarostatistik ger viktig information i det systematiska kvalitetsarbetet.

Per-Arne Andersson

Förslag på garanti om tidiga insatser får underkänt

Igår beslutade regeringen om en lagrådsremiss där det föreslås nya bestämmelser i skollagen om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och lågstadiet. Syftet är gott, men detaljstyrningen som förslaget medför leder till ökad administration och blottar en brist på tillit till skolans medarbetare.

Rent ordmässigt låter det bra – en garanti! Men, tittar man närmare på förslaget handlar det snarare om att vi får en otymplig dubbelreglering av skolans arbete med stödinsatser och en detaljerad arbetsgång som inte bara kan utan ska följas på varje skola.

Jag har gjort det tidigare och gör det nu igen – påminner om att regeringen tillsatt en särskild Tillitsdelegation som arbetar för ökad tillit i styrningen av offentlig sektor, med utgångspunkt i ett starkt förtroende för professionerna som arbetar där. Det nu aktuella förslaget går i rakt motsatt riktning. Jag får verkligen inte ihop det!

Ingen ifrågasätter vikten av tidiga stödinsatser

Jag tror alla är överens om vikten av både tidiga stödinsatser och extra utmaningar under skolgången för de elever som behöver det. Och att dessa ofta behöver vara individuellt utformade. Men vad många glömmer är att det finns olika modeller och metoder för att utveckla sådana arbetssätt. Det visar inte minst de goda exempel som ligger till grund för lagrådsremissen. Där beskrivs hur en rad kommuner arbetar systematiskt med rätt stöd i rätt tid. Visst, deras arbetssätt är likartade. Dock inte exakt likadana. Men det som nu föreslås är en detaljerad reglering av när, med vilket material och vilka i skolans personal som ska göra vad.

Jag är den förste att medge att arbetet med stödinsatser enligt det regelverk som finns idag inte fungerar överallt. Det är inte försvarbart. Men det som behövs är inte mer komplicerad reglering, utan mer stöd om hur nuvarande bestämmelser ska tolkas och tillämpas. Till exempel genom att sprida det goda arbete som utredningen identifierat. Så sa vi från SKL i vårt yttrande. Skolverket är inne på samma linje. Skolverket väcker också en rad berättigade frågor om hur den nya regleringen och de regler om stöd som finns redan idag förhåller sig till varandra. De ser det som oklart. Jag delar den bedömningen.

Frustration över regleringsiver och dokumentationskrav

För en tid sen träffade jag en rektor som suckade över förslaget på nytt regelverk. Hon var positiv till själva syftet. Men hon sa ungefär att ”Snälla, kan vi få jobba lite med barnen först innan vi ska kartlägga och kontrollera deras utveckling, de är bara sex år och en del inte ens det när de börjar förskoleklassen! ”

Det där fastnade hos mig. Jag tror hon gav uttryck för en frustration som delas av många. En frustration över regleringsiver och detaljbestämmelser som signalerar en misstro mot skolans professioner. Och över nya dokumentationskrav som stjäl tid från arbetet med barnen. Detta samtidigt som alla är överens om att behovet att underlätta för lärare att vara just lärare och fokusera på undervisningen.

Jag önskar att det fanns en princip som sa att när det kommer nya bestämmelser som leder till ökad administration på skolorna, så måste samtidigt något annat plockas bort. Men så är det tyvärr inte.

Avslutningsvis, låt mig vara tydlig: elever ska ha det stöd som de behöver och i rätt tid. Det är inte syftet med den föreslagna åtgärdsgarantin som jag ifrågasätter, utan den otympliga och byråkratiska regleringen. Den kommer att äta upp tid i skolan och urholka det professionella yrkesutövandet.

Sida 1 av 2612345...1020...Sista »
skl logotyp