En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Poster av Per-Arne

Ska alla viktiga frågor in i lärarutbildningen?

Lärarutbildningen är het  i skoldebatten. Den senaste diskussionen handlar om att det behövs flera ämnen och flera examensmål. Jag är inte helt säker på att det är rätt väg att gå.

Först ut var krav på obligatorisk kurs i svenska som andra språk. I förrgår ställde skribenterna på DN-debatt krav på att normkritisk pedagogik bör införas på lärarutbildningen i syfte att ge de blivande lärarna kunskap om mobbning.

Det är två viktiga områden som har stor betydelse för elevernas resultat och välmående. Två områden där behovet av kunskap är stort.

Förra året lyftes också behovet av ämnet ledarskap i lärarutbildningen. Också det en angelägen fråga.

Lärarutbildningen kan inte förbereda för allt

Jag förstår tanken med förslagen. Syftet är gott. Jag är ändå inte helt säker på att just fler kurser och examensmål är lösningen.

Lärarutbildningen ska självklart förbereda lärarna för den vardag som de kommer att möta. Men oavsett hur många obligatoriska kurser och examensmål vi lägger in kommer det inte vara tillräckligt.

Vi kan inte förvänta oss att lärarutbildningen ska ge de blivande lärarna kunskap om allt. Men den ska ge en grund för fortsatt lärande under yrkeslivet.

Kanske är vissa saker bättre och enklare att ta till sig när de nyblivna lärarna har fått en del erfarenheter att relatera till? Det finns också risk för ”trängsel” mellan olika kurser.

Utveckling under hela yrkeslivet

Jag skulle gärna se en större diskussion om hur lärare kan utvecklas och lära under hela sitt yrkesliv. Hur kan lärare stöttas i sitt arbete genom väl fungerande kompetensutveckling på ett bättre sätt än idag?  Och kanske återvända till lärarutbildningen med jämna mellanrum för påfyllning? Här har huvudmän och staten ett gemensamt ansvar och intresse.

Varning för quick fix

De områden som nu diskuteras behöver ingå i lärarutbildningen på något sätt. Flera av dem ryms även inom de mål som redan finns idag. Det är viktigt att de reformer som görs är genomtänkta och väl underbyggda.

Hur grundutbildning och fortbildning konkret ska utformas är också något som bör utvecklas utifrån de behov som finns på skolorna. Därför behövs ett helhetsperspektiv snarare än en quick fix som mer stillar debatten än som bidrar till kunskap och lärande.

Vad tycker du som läser detta? Kommentera gärna!

ps. Läs gärna dagens DN om fortbildningssatsningen för lärarna på Hovsjöskolan.   Även i Hultsfred har en liknade satsning gjorts.

Som en flipperkula mellan myndigheter

De intressanta diskussionerna i Almedalen fortsätter. Idag medverkade jag på Försäkringskassans seminarium ”Som en flipperkula mellan myndigheter – ska det aldrig ta slut?”

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning innebär ett tuffare föräldraansvar. Något av det jobbigaste i vardagen är alla kontakter som familjen måste ha med olika myndigheter och verksamheter. På seminariet beskrev två föräldrar sina kontakter och utmaningar i vardagen.

Samordnad individuell plan

Panelen var enig om att olika myndigheter och verksamheter behöver samordna sin insatser till barn och familjer.

Jag lyfte fram betydelsen av att arbeta med Samordnad Individuell Plan (SIP). SKL har under fler år bedrivit ett utvecklingsarbete kring SIP inom Psynkprojektet och det arbetet fortsätter.

Försäkringskassan

Förstärkt elevhälsa

Föräldrarna i panelen berättade att skolan fungerar bra för deras barn. Lärarna är experter och tar ansvar för barnets utveckling. Glädjande att höra.

Jag nämnde också att SKL arbetar för en förstärkt elevhälsa. För några veckor sedan skrev jag här på bloggen om hur jag tror jag tror att en elevhälsa med ett tydligare uppdrag och flera professioner involverade skulle vara bra.

Idag ”bollas” ansvaret för utredningar av barn med eventuella funktionsnedsättningar mellan BUP och elevhälsan. Ofta som en flipperkula –precis som den talande titeln på dagens seminarium. Samarbetet och ansvarsfördelningen fungerar olika bra i olika kommuner. En bättre lösning skulle kunna vara att samhället satsar resurserna mer samlat där alla barn och ungdomar befinner sig – i skolan. Det är där vi kan göra tidiga insatser. Läs mer här

Med dessa rader avslutar jag rapporteringen från Visby och passar på att önska en trevlig sommar!

 

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Expertråd för skolutveckling

Här kommer fler nyheter från Almedalen! Vi behöver lyssna på de forskare och lärare som har utvecklat skolan i praktiken. Därför bildar nu SKL och Friskolornas Riksförbund ett expertråd för skolutveckling.

Av debatten kan man lätt tro att ingenting positivt händer i svensk skola. Det är såklart fel.

På många håll runt om i Sverige arbetar skolor tillsammans med forskare för att utveckla sin skola på vetenskaplig grund. Vi kommer att ta tillvara på de erfarenheter, idéer och arbetssätt som leder till utveckling och bättre resultat för eleverna.

Bidrag till Skolkommissionen

I en debattartikel i Dagens Samhälle berättar vi idag om vårt initiativ. Vi vill ge ett konkret och konstruktivt bidrag till Skolkommissionens arbete och även ett stöd till huvudmännen.

Första mötet i september

Gruppen samlas första gången 4 september och arbetet kommer att ledas av Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet. Övriga forskare och lärare kommer presenteras inom kort.

Jag ser verkligen fram emot att ta del av rådets erfarenheter och slutsatser. Det kommer bli ett spännande år!

expertråd

Breddad rekrytering

Nu är Almedalsveckan igång. Jag inledde dagen med att delta i Sveriges Ingenjörers arrangemang om hur vi breddar rekryteringen till högskolan. Hur kan den sociala snedrekryteringen till högskolan förändras?

Det var ett intressant panelsamtal om hur skillnaderna ser ut mellan olika utbildningar och om hur sociala strukturer som familj och vänner påverkar val av både gymnasie- och högskoleutbildning.

Behov av fler studenter

En bakgrund till seminariet är förstås behovet av fler studenter på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna. Elevernas intresse för dessa ämnen behöver öka – redan i grundskolan.

Brist på lärare i matematik och naturvetenskap

Jag pekade på att denna fråga även handlar om att öka intresset för att bli lärare inom matematik och de naturvetenskapliga ämnen. Idag är det en stor brist på lärare i dessa ämnen. De elever som idag går på naturvetenskapliga gymnasieutbildningarna har sällan läraryrket som mål.

Problematisk syn på de naturvetenskapliga ämnena

Det finns tyvärr en syn på de naturvetenskapliga ämnena att framgång handlar om talang – inte hårt arbete. Det är problematiskt, menade Emil Gustavsson, ordförande i Sveriges Elevkårer. Det måste vi arbeta för att förändra.

Panelen var överens om att vi måste arbeta med en bred palett av åtgärder – från förskola till högskola.

breddad rekrytering

 

 

 

Statskontoret föreslår nystart för Skolverket

Idag publicerade Statskontoret sin myndighetsanalys av Skolverket. Rapportens slutsatser är tydliga: regeringen behöver förändra sin styrning och Skolverket behöver utveckla sin organisation, styrning och uppföljning. Skolverket behöver en nystart.

Regeringen måste ge Skolverket bättre förutsättningar

Statskontoret skriver att regeringskansliets detaljstyrning får konsekvenser i flera led. Bland annat leder de många och detaljerade uppdragen med bristande samordning till att skolpolitiska insatser inte får önskat genomslag.

Jag har exempelvis flera gånger skrivit om problemen med mängden riktade statsbidrag. Skolverket måste ges förutsättningar att arbeta långsiktigt och utvecklingsinsatserna behöver bli mer flexibla och anpassas till huvudmännens behov.

Kommunikationen med målgrupperna behöver bli bättre

Myndigheten behöver också förbättra kommunikationen med sina målgrupper. Statskontoret lyfter problemet med att ingen systematisk uppföljning av målgruppernas åsikter om verksamheten görs. Följden av detta är att underlag saknas för att utveckla den egna verksamheten och för att återrapportera till regeringen.

Statistiken behöver utvecklas

För att skolan ska kunna bli mer resultatstyrd behövs bra underlag i form av lättillgänglig statistik av god kvalitet. Så är det inte idag.

Skolverkets statistik behöver utvecklas, både vad gäller insamling av relevanta data och tillgängliggörandet av uppgifter på ett sätt som är anpassat efter användarnas behov. Så här skriver Statskontoret:

”I våra intervjuer med företrädare för andra myndigheter och Skolverkets målgrupper har det framkommit att det finns ett stort behov av att vidareutveckla Skolverkets statistik. Statistiken upplevs som svårtillgänglig och inte anpassad för användarnas behov. Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan konstaterade 2014 att Skolverket behövde utveckla det nationella uppföljningssystemet. För att tillgodose användarnas behov av statistik borde Skolverket enligt utredningen dels samla in nya data, dels utveckla en modern och sammanhållen publiceringsdatabas för statistiken.” (s. 83)

Nystart kräver samverkan

Efter dagens rapport råder det ingen tvekan om att det behövs en förändring. Statskontoret kallar det nystart. Här är regeringens roll viktig, liksom samverkan med andra myndigheter och organisationer. SKL bidrar gärna i det arbetet. Vi har samma mål att förbättra resultaten i skolan. Från vår sida ser vi idag flera goda exempel på hur vårt samarbete har utvecklats. Matematiklyftet är ett exempel på en insats som uppskattats av huvudmännen. Ser med tillförsikt framåt.

Trevlig helg!

 

Fler män i förskolan

Hur kan man göra för att få fler män att börja arbeta i förskolan? Vilka strategier kan fungera? Hur upplever män som arbetar i förskolan sitt yrke? Dessa frågeställningar är några av de teman som man kan läsa om i SKL:s nya antologi ”Fler män i förskolan”. I boken hittar man också en sammanställning av aktuell forskning.

Många ungdomar intresserade av förskolläraryrket

Antologin är intressant för den tar upp frågan om män i förskolan utifrån flera infallsvinklar. En självklar handlar naturligtvis om att förskolan behöver rekrytera många kompetenta medarbetare de närmaste åren, både barnskötare och förskollärare. Närmare 50 000 fram till år 2023 enligt prognosen.

Undersökningar visar att tjejer och killar i åldern 15–24 år kan tänka sig att jobba inom förskolan i ungefär lika hög grad. Fyra av tio unga killar kan se en framtid inom förskolan. Hur gör vi som arbetsgivare verklighet av detta intresse?

Manliga förskollärarstudenter har brokig arbetslivserfarenhet

Att gå på gymnasiemässor och försöka locka män att söka förskollärarutbildningen är viktigt, men det räcker inte, enligt Mia Heikkilä, fil dr, lektor i pedagogik, Mälardalens högskola. När man tittar på de män som studerar till förskollärare har de nämligen ofta en brokig bakgrund och många har haft andra typer av arbete innan, ofta inom traditionellt ”manliga” branscher.

En viktig gemensam nämnare är dock att de någon gång har provat på att arbeta inom förskolan. En klok väg att gå kan därför vara att arbeta strategiskt med till exempel feriejobb och arbetslivsorientering. I antologin kan man läsa om hur det kan gå till.

Flera vägar in i yrket

Jag tror att det är viktigt att arbeta på flera fronter. En är att fundera över den bild av förskolläraryrket som förmedlas. En annan är att skapa fler möjligheter att testa yrket och även möjligheter att byta yrke mitt i livet.

Här behöver man hitta skärningspunkter med andra yrken och utbildningar. För det krävs naturligtvis kunskap om vilken ytterligare kompetens som behövs för arbete i förskolan. Olika aktörer behöver också arbeta tillsammans; huvudmän, fackliga företrädare, lärosäten och andra myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen.

Fler män i förskolanEn fråga med fler dimensioner

Förutom behovet av kompetensförsörjning, rymmer frågan både jämställdhets- och kvalitetsaspekter. I antologin vänder och vrider vi även på dessa perspektiv. Män ska till exempel inte lockas till förskolan för att fylla någon specifik ”manlig” funktion. Och fler män i förskolan är inte lösningen för att uppnå en jämställd förskola.

Men det kan vara en av flera vägar för arbetsplatsen att lyfta frågan om jämställdhet och realisera förskolans uppdrag om att motverka traditionella könsmönster.

Vad säger de manliga förskollärarna själva?

Jag tycker att en intressant del i antologin är att läsa om vad männen som arbetar i förskolan själva säger. Ofta handlar deras reflektioner om att vara en minoritet i en arbetsgrupp – något som de både har positiva och negativa erfarenheter av.

Mia Heikkilä uttryckte sig på ett klokt sätt på ett seminarium på SKL –  nämligen att det är en utmaning att vi både behöver synliggöra och osynliggöra frågan på samma gång. Alltså – samtidigt som vi behöver lyfta fram och arbeta på olika sätt för att locka och bibehålla män i förskolan behöver frågan normaliseras. Män i förskolan behöver bli något som är normalt.

 

Bakgrund

Bakgrunden till antologin är det arbete som SKL tillsammans med bland annat den dåvarande regeringen och Skolverket startade för att bredda rekryteringen till förskolan.

SKL bildade ett nätverk för erfarenhetsutbyte och idéutveckling tillsammans med sju kommuner och haft forskaren Mia Heikkilä knuten till arbetet.

Antologin vänder sig främst till dig som arbetsgivare, i rollen av förtroendevald eller chef. Den vänder sig även till dig som på annat sätt arbetar med att utveckla förskolan. Vi hoppas att texterna ska bidra med både kunskap och inspiration.

 

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter:

Fler nyanser av språkintroduktion

Att arbeta med nyanlända flyktingbarn i skolan kan vara fantastiskt belönande. En stor utmaning ligger i att möta variationen i förkunskaper och erfarenheter hos sent anlända elever.

Igår sände P1 Morgon ett bra reportage om två ensamkommande killar från Afghanistan som med hög motivation och stark vilja snabbt tagit sig igenom gymnasiets språkintroduktion.

Reportage med Ali Sina Rezai och Jamshid Mohammedi

Ta vara på olika erfarenheter

Jag tänker att det är viktigt att vi dels lyssnar till nyanlända elevers egna erfarenheter, dels lyssnar till de lärare som dagligdags arbetar med utbildning av nyanlända elever. Det pågår flera spännande arbeten runt om i landet för att utveckla språkintroduktionen.

Killarnas lärare från språkintroduktionen på Kärrtorps gymnasium, Britt Persson, intervjuades. Hon betonade att vi behöver sprida fler bilder av språkintroduktion. Vi behöver ta till oss det som fungerar bra utan att blunda för de brister som finns. Lyssna på reportaget med Britt Persson ”Lärarna ska samarbeta för att gynna eleverna”

Ny skrift om nyanländas skolgång

Ett inspirationsmaterial som SKL har gjort tillsammans med Skolverket kom i dagarna från tryckeriet. I Skolgång för nyanlända elever – Exempel och inspiration från kommuner finns två texter som specifikt handlar om språkintroduktion, ett från Örebro kommun och ett från Mölndals stad. I materialet finns också andra reportage om hur man kan arbeta med mottagande och lärande för nyanlända elever, till exempel studie- och yrkesvägledning och fjärrundervisning.

Ladda gärna ner materialet eller beställ det i vår webbutik.

Glad midsommar!

 

Bra arrangemang av Barn i Behov

Hur kan skolan bli bättre på att möta elever med behov av individuella anpassningar och särskilt stöd på grund av sina neuropsykiatriska funktionssätt (NPF)? Den frågan diskuterades vid ett angeläget rundabordssamtal på riksdagen förra veckan. Arrangörer var föräldranätverket Barn i Behov och Rädda Barnen. Ett bra initiativ om ett ämne som berör.

Engagemanget och viljan att dela med sig av sin kunskap var stor från alla deltagare på seminariet; såväl föräldrar, rektorer, lärare, politiker, tjänstemän som forskare. Diskussionen kom mycket att handla om alla de stuprör som ställer till problem, behovet av mer kunskap samt tidiga insatser.

Skolan är navet

Jag själv lyfte frågan om behovet av en förstärkt elevhälsa med ett tydligare uppdrag och flera professioner involverade. Idag ”bollas” ansvaret för utredningar av barn med eventuella funktionsnedsättningar mellan BUP och elevhälsan. Samarbetet och ansvarsfördelningen fungerar olika bra i olika kommuner.

En bättre lösning skulle kunna vara att samhället satsar resurserna mer samlat där alla barn och ungdomar befinner sig – i skolan. Det är där vi kan göra tidiga insatser. Andra verksamheter, exempelvis BUP, barn- och ungdomshabilitering och socialtjänsten, kan bistå skolan med sina kompetenser så att de blir lättillgängliga. Då skulle de utredningar som behöver göras kunna genomföras i skolans kontext.

Diagnoser i sig är nämligen inget handfast pedagogiskt verktyg för skolan att arbeta utifrån. Men om vi skapar en utredande del inom skolans ram skulle utredningarna kunna syfta till att ge skolan verktyg för att bättre stötta eleverna. Utredningarna behöver grundas i de pedagogiska utmaningarna. Jag skulle gärna se en bred försöksverksamhet som provar ett sådant arbetssätt.

Ser fram emot fortsatt arbete

Diskussionen på seminariet var konstruktiv och uppmuntrade till dialog. Jag ser fram emot att ta del av de tankar och förslag på idéer som deltagarna skickade in under eftermiddagen. Jag ser också fram emot fortsatt samtal både med Barn i behov och andra organisationer och myndigheter. Det är vårt ansvar att se till att skolan är bra för alla elever.

Läs gärna mina tidigare blogginlägg om inkludering och om resursskolor.

bild Barn i behov

Kunskap och dialog var ledorden för Barn i Behovs och Rädda barnens arrangemang på riksdagen förra veckan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer: 1
Kategori: Elever
Etiketter:

Nationella proven når inte sitt syfte

Är de nationella proven rätt verktyg för att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning? Tveksamt, menade Anders Jönsson, biträdande professor på Kristianstads universitet och en av konstruktörerna till de nationella proven på det seminarium som SKL arrangerade på riksdagen igår.

Proven ger en ögonblicksbild

Jönsson pekade på flera anledningar till att syftet med de nationella proven inte uppnås. En är att proven ges sällan och är belagda med sekretess. De blir punktinsatser som ger en ögonblicksbild av vad eleverna kan.

En annan handlar om att krav på standardisering och mätsäkerhet ger starka begränsningar i uppgifternas utformning och därmed vad som kan mätas. För att få stabila och säkra resultat mäter vi det som är lätt att mäta. En av deltagarna på seminariet formulerade sig klokt: ”Det blir för mycket fokus på att göra det mätbara viktigt, istället för att mäta det viktiga.”

Saknar ett nationellt uppföljningssystem

De nationella proven kan inte användas för att följa elevernas kunskapsutveckling över tid eftersom de inte är jämförbara år från år. Inte heller betygen anses som tillförlitliga för att följa kunskapsutvecklingen. Det är märkligt att vi inte har ett nationellt uppföljningssystem som vi inte kan lita på, utan är hänvisade till de internationella undersökningarna för att kunna säga något om hur det går för de svenska eleverna.

Undervisningen anpassas efter proven

Ett ytterligare problem är att proven endast kan pröva en liten del av kursplanen. Det bidrar till det som kallas ”teach to the test”, det vill säga att undervisningen anpassas efter innehållet i proven. Det som passar in i det standardiserade provformatet tenderar således att bli styrande för undervisningen. Det här är problematiskt.

Proven tidskrävande

Nationella prov tar tid – både från undervisningen och för rättning och administration. Om vi – utöver diskussionen ovan – lägger till alla timmar som både lärare och elever ägnar åt dessa prov koncentrerat till ett antal veckor på våren, blir det än mer tydligt att det är dags att tänka till och tänka om.

Inspireras av andra länder

Jag tycker att vi ska titta på de länder som har ett system där man har delat på de syften som de nationella proven har. Det innebär att man har ett system som stödjer lärarna i deras bedömning och betygssättning och ett annat för att få en bred bild av hur det går för nationen.

På så sätt skulle Skolverket kunna utveckla bedömningsstöd med tydligt syfte att stödja lärarna i deras undervisning och betygssättning. En slags provbank som skolorna skulle kunna använda formativt och flexibelt under hela skolåret, samt ha ett kollegialt, gemensamt lärande kring.

För att få en bild av kunskapsutvecklingen i landet skulle man kunna göra undersökningar med ett representativt urval i landet. På så sätt kan man täcka in flera områden i kursplanerna, liknande ett ”stort prov som klipps i bitar” som Anders Jönsson uttryckte sig. Alla gör nämligen inte alla prov. Ett sådant system skulle inte vara lika betungande för skolan och inte heller lika styrande för undervisningens innehåll.

Tilltro till uppföljningssystemet behövs

Vi måste mäta rätt saker och på rätt sätt. Nationella prov är nödvändigt, men frågan är hur många och på vilket sätt? SKL:s utgångspunkt i den här debatten är att vi måste kunna följa kunskapsutvecklingen över tid och att vi behöver stärka lärarnas betygssättning och bedömning. Vi behöver tilltro till det uppföljningssystem som vi har. Jag hoppas att den pågående utredningen om nationella prov hittar kloka vägar framåt.

Klicka på bilden som sammanfattar SKL:s syn på de nationella proven:

bild np

Välbesökta konferenser om fristående förskolor

För några dagar sedan genomförde vi och Friskolornas riksförbund den sista i en serie konferenser om kommunerna och de fristående förskolorna.

När det gäller fristående förskolor så är det ju kommunen som godkänner och utövar tillsyn över dem. SKL och Friskolornas riksförbund, som ju också organiserar fristående förskolor, får många likartade frågor från våra respektive medlemmar om regelverket för detta. Det kan handla om allt från vem som ska ta ut föräldraavgifterna till hur kommunen ska göra om den i sin tillsyn bedömer att något brister på en fristående förskola. Så bland annat de frågorna togs upp under de välbesökta konferenserna.

Jobbar du i en kommun med godkännande och tillsyn av fristående förskolor? Ta då gärna en titt på SKL:s webbaserade egenvärdering. Där kan du och dina kollegor ta tempen på kommunens rutiner.

 

 

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter:

Sida 10 av 27« Första...89101112...20...Sista »
skl logotyp