En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Poster av Per-Arne

Diskussionen om skolan allt mer nyanserad – trots Lewins utredning

För en månad sedan presenterades regeringens utredning om kommunaliseringen. Jag ser den som ett misslyckande. Det är häpnadsväckande hur en utredning med sådana brister så okritiskt kan höjas till skyarna av vissa grupper, tyvärr även en del medier.

Det positiva är att många, ja allt fler, ifrågasätter förstatligande och andra enkla lösningar på skolans problem. Mitt intryck är att diskussionen om skolan blivit allt mer nyanserad den sista tiden.

Och mitt skäl att kritisera Lewins utredning innan den blev offentlig var just det – att förebygga en debatt som jag förväntade mig skulle bli snedvriden. Utredaren tog inte notis om de många påpekanden som jag och andra i referensgruppen gjorde, vilket resulterat i en ovetenskaplig och partisk utredning.

I en debattartikel i Dagens Samhälle har jag utvecklat min kritik, som i korta drag kan sammanfattas i två punkter. Den ena är att de kategoriska slutsatserna saknar förankring i de mer nyanserade faktadelarna.  Den andra är att utredaren inte tar fram relevanta tidsserier för sina jämförelser.

Modell på statlig skola

En ytterligare aspekt, som jag inte tar upp i debattartikeln och som inte tidigare lyfts fram är att Lewin i flera stycken utvecklar sina tankar på hur en ”eventuell modern statlig skola” skulle kunna organiseras. Det går förvisso utöver uppdraget, men kan ändå låta sig göras. Problemet är att en motsvarande skiss över en modern kommunal lyser med sin frånvaro. Naturligtvis är detta ett medvetet val.

Utredaren nöjer sig med en knapp sida om fördelarna med kommunal skola samtidigt som han ägnar fyra sidor åt att försöka hitta nackdelar. Utredaren citerar också debattartiklar från Lärarnas Riksförbund och utbildningsministern – kända för att förespråka statlig skola. Citat från den majoritet som vill utveckla dagens kommunala skola återfinns ingenstans.

Att rikta befogad kritik är viktigt. Men att hemfalla till tendentiöst tyckande är en annan sak. Jag är glad över att diskussionen om kommunaliseringen verkar tonats ned till en bredare diskussion om skolans framtid. SKL kommer att presentera flera förslag i den debatten framöver.

Fullt hus för karriärtjänster!

Fullt hus!

Dagens konferens var fullsatt!

 

Idag var det fullt hus på den första konferensen om karriärvägar för lärare som vi arrangerar tillsammans med Friskolornas Riksförbund och Skolverket.

Jag är väldigt nöjd med att vi har detta samarbete! Nu följer fyra konferenser under mars och april.

Alla utom en kommun söker statsbidrag

Än mer nöjd är jag över kommunernas stora intresse för karriärtjänsterna. Nu söker samtliga kommuner utom en statsbidraget för tjänsterna från hösten 2015. Bland de fristående huvudmännen är andelen lägre, vilket säkert kommer att förbättras över tid.

Bilden i media har varit att många kommuner struntar i att inrätta karriärtjänster. Det är inte är korrekt. Det bygger på en rapport från Skolverket som visade läget i oktober 2013. Det är ju onekligen ett tag sedan. Nu är läget annorlunda. Det är mycket positivt. Antalet karriärtjänster ska bli allt fler de närmsta åren.

Jante-lagen behöver brytas

Karriärtjänstreformen kan bidra till att olika kompetenser utnyttjas på bästa sätt. Ska den fungera i praktiken behövs dock en grundlig rekrytering, dialog om tjänsternas innehåll och bra förankring på skolorna. Skolan har länge varit skyddad från de diskussioner som kan uppstå när enskilda medarbetare premieras och gör karriär. Men den utvecklingen är nödvändig om vi ska vända skolans resultat. Görs det på rätt sätt så ökar det gemensamma lärande och eleverna ges bättre förutsättningar.

Min bild är att kommunala huvudmän arbetar hårt med att få karriärtjänstreformen att fungera i praktiken. Mina medarbetare vittnar också om ett stort engagemang på dagens konferens. Deltagare från kommunala och fristående huvudmän blev uppdaterade om läget kring karriärtjänster i skolan och vad som kommer att hända framöver. De bytte också erfarenheter med varandra.

Några platser kvar

Konferenserna i Göteborg (11/3) och på Arlanda är (10/4) fullbokade men det finns platser kvar i Örebro (26/3) och Malmö (3/4)! Här finns mer info.

 

SKL på plats i riksdagen

På plats i riksdagen tillsammans med Andreas Schleicher, OECD, Maria Stockhaus, SKL:s utbildningsberedning och Tomas Tobé, ordförande i Utbildningsutskottet

På plats i riksdagen tillsammans med Andreas Schleicher, OECD, Maria Stockhaus, SKL:s utbildningsberedning och Tomas Tobé, ordförande i Utbildningsutskottet

I morse överlämnade Andreas  Schleicher från OECD en rapport till regeringen om  vad Sverige kan lära av de länder som presterar bäst i PISA 2012. Presskonferensen följdes av en öppen utfrågning i riksdagen där jag och Maria Stockhaus medverkade.

Sverige satsar mycket pengar på skolan

Andreas Schleicher sa flera intressanta saker. En handlade om pengar. OECD konstaterar att Sverige lägger mycket resurser på skolan. Schleicher sa på utfrågningen att vi inte behöver säkra mer resurser till skolan, däremot använda dem klokare.

Sverige har mindre klasser i jämförelse med andra länder, men samtidigt har vi relativt låga lärarlöner. OECD:s analys visar att de högpresterande länderna ofta har prioriterat tvärtom. Schleicher uttryckte sig så här: ”Om man har en krona mer att investera är det mest effektivt att satsa den kronan på att stärka lärarnas kvalitet och yrkets attraktivitet genom till exempel fortbildning och högre löner”. Lärartätheten i Sverige har ökat från 7,6 till 8,3 lärare per 100 elever under 2000-talet. Kanske har det varit fel att satsa på högre lärartäthet? Kanske borde vi ha prioriterat på samma sätt som flera av de högpresterande länderna gjort?  Jag har inte svaret på den frågan, men det kanske är något som behöver diskuteras inför framtida prioriteringar.

Schleicher påpekade dock att det inte handlar om generella lönehöjningar, utan att lönen bör vara differentierad och stimulera till utveckling. Karriärreformen är ett bra steg i den riktningen. Karriärreformen kan också bli ett bra verktyg för att locka de bästa lärarna till de skolor som har tuffast förutsättningar.  OECD:s analys visar nämligen att skolor i utsatta områden har lägre lärarkvalitet än skolor i gynnsamma områden.  Maria Stockhaus pekade på att här behöver vi kraftsamla. Maria tog också upp att vi behöver mer kunskap om hur vi bäst ska använda de resurser som vi lägger på skolan, och lyfte särskilt fram barn i behov av särskilt stöd.

Höga förväntningar på alla

När Schleicher fick nämna de tre viktigaste åtgärderna för att förbättra svensk skola sa han – förutom att satsa på lärarna och använda de bästa lärarna där de behövs mest – en sak till, nämligen höga förväntningar.

I högpresterande länder finns en gemensam kultur av höga förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund. Sverige ligger något under OECD-genomsnittet. Närmare 20 procent av de svenska eleverna finns på skolor där rektorerna uppfattar att lärarnas låga förväntningar påverkar eleverna lärande. Samtidigt lyfte Schleicher fram att det är vanligare i högpresterande länder än i Sverige att eleverna själva ser att de har ett eget ansvar för hur det går i skolan. Dessa resultat går nog hand i hand tror jag.

Lokal styrning kräver nationellt stöd

Jag vill lyfta fram ytterligare en av OECD:s slutsatser. Utbildningssystem som bygger på lokal styrning behöver nationellt stöd för att nå bra resultat. Det måste finnas en balans mellan kontroll och stöd för utveckling. Sverige har gått mer mot kontroll. Jag hörde för en tid sedan hur man gör inspektioner i en delstat i Kanada. Där letar inspektörerna efter tecken på kvalitet när det besöker en skola. Mycket intressant angreppssätt tycker jag.

Vad är kvalitet i fritidshemmen?

”På fritids lär vi oss hela tiden – vare sig vi märker det eller inte”. Så uttryckte sig ett av barnen på Årstaskolans fritidshem, som presenterade sin verksamhet via en film för närmare 100 personer som samlats hos oss på SKL idag för att prata om kvalitet i fritidshemmen. Fritidshemmens roll och förutsättningar har varit en fråga som tyvärr alltför ofta hamnat i skymundan när allt ljus under lång tid riktats mot skolan. Men det finns tecken på att det håller på att bli ändring på det.

Ett sådant är det stora gensvar som vi fått inför dagens hearing. Uppslutningen har varit stor och jag är glad över att se både fritidspedagoger, politiker, chefer, fackliga företrädare och forskare i församlingen.

Stort intresse att för att delta i SKL:s hearing om fritidshemmen

Stor uppslutning på SKL:s hearing om fritidshemmen

Ett annat tecken är de olika perspektiv på kvalitet som vi fick lyssna till idag. Inspel som är värdefulla för oss i vårt fortsatta arbete. Kvalitetsbegreppet är inte helt enkelt och jag tycker att dagen gav en bra balans mellan diskussion om förutsättningar för kvalitet, fritidshemmens betydelse och inspirerande exempel. Några perspektiv som lyftes:

  • Vikten av att styra mot läroplanen och svårigheten att göra det ( det krävs förtrogenhet med styrdokumenten – både på ledningsnivå och ”golvet”)
  • Vikten av att fritidshemmens verksamhet finns med i det systematiska kvalitetsarbetet för skolan som helhet
  • Hur man organisatoriskt och strukturellt lägger upp verksamheten har betydelse för kvaliteten
  • Barn har olika behov i olika åldrar och det är viktigt att utmana de lite äldre barnen
  • Vikten av att personalen har rätt kompetens för arbetet så att det pedagogiska anslaget betonas
  • Behov av kompetensutveckling och kollegialt lärande.

En av de frågor som jag särskilt tänker på efter den här dagen är att vi behöver bli

Jessica Sjöblom, fritidspedagog på Årstaskolan, inspirerade deltagarna

Jessica Sjöblom, fritidspedagog på Årstaskolan, inspirerade deltagarna

bättre på att sprida goda exempel och ta tillvara positiva krafter. Idag visade Årstaskolan, Freinetskolan Mimer, Göteborg och Södertälje hur de tagit sig an utmaningen att stärka fritidshemmen. Vi fick höra hur de har fått fritidshemmen att bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet i skolan och hur man skapat former för ett kollegialt lärande för fritidspedagoger. Både intressant och inspirerande!

Maria Stockhaus, från SKL:s utbildningsberedning, inledde med poängtera fritidshemmens betydelse. Det höll Robert Hammarstrand, även han från utbildningsberedningen,  med om när han avslutade med orden: Vi hoppas att dagens hearing blir ett nationellt startskott för att stärka fritidshemsverksamheten!Huvudmän behöver bli bättre på se fritidshemmens potential. Jag tycker mig märka att vi är på rätt väg och att det finns en ökad vilja och medvetenhet ute i landets kommuner. Från SKL:s sida kommer vi att arbeta vidare utifrån diskussionen idag.

Trevlig helg,

Per-Arne

Ps. Syftet med SKL:s hearing var att en rad olika intressenter skulle presentera sin syn på kvalitet i fritidshemmen. Tanken är också att dagens presentationer ska vara en utgångspunkt för SKL:s fortsatta arbete för att stärka kvaliteten i fritidshemmen. Dagen har filmats och de som hade med sig power point och film kommer att finnas på vår webb.

 

Kommentarer: 2
Kategori: Fritidshem
Etiketter:

Hur kan något som inte funkade ses som en förebild?

Debatten är i full gång om utredningen om ”kommunaliseringen” av skolan. Själv var jag uppe i ottan för att vara med i SVT:s morgonsoffa och därefter P1 Morgon.

Vissa tycker att Lewins slutsatser talar för ett ”förstatligande” av skolan. Det är så märkligt! Frågor ställer sig på kö:

  • Har man glömt bort hur det var förr? Med ”förstatligande” menar Lärarnas Riksförbund 1) statlig finansiering och fördelning av pengar till skolorna och 2) statliga lärarlöner. Det testade vi i Sverige till och med 1991. Och hur fungerade det? Jo, bedrövligt! Skolor la ner orimligt med tid och energi på att söka statsbidrag. Och lärarna var bakbundna av statliga instruktioner för undervisning. Lönerna sjönk och det fanns inga individuella löner.
  • Vill LR:s medlemmar verkligen tillbaka till den tiden? Det är svårt att tänka sig. Som lärare och dåvarande LR-ombud under 1980-talet har i alla fall jag inte glömt hur det var.
  • Hur skulle staten kunna fördela medel på ett bra sätt? Det är i dag svårt att fördela pengar bra inom EN kommun, men det går! Kan då någon förklara hur staten skulle kunna göra en bra fördelning, både mellan kommuner och mellan skolor? Staten misslyckades innan 1991 när den hade chansen, så varför skulle det gå nu?
  • Tror man att kommuner ser det som ett självändamål att vara huvudman för skolan? Kommunerna har inget egenintresse i att vara huvudmän. Däremot inser kommunerna allmänintresset i att skolan måste fungera. En skola som misslyckas leder bland annat till ett samhälle med sociala slitningar. Vem betalar den notan? Jo, eleverna och kommunerna.

Till sist. Är det någon grupp som har ett egenintresse och som vi ska lyssna på så är det eleverna. Och mig veterligen har varken Sveriges Elevråd (SVEA) eller Sveriges elevkårer tagit ställning mellan ”statlig” eller ”kommunal” skola. De tycker att det finns viktigare utmaningar.

Även om jag och SKL inte är för ytterligare central styrning, så har många skolor och kommuner behov av utveckling. I eftermiddag åker jag iväg för att medverka under SKL:s ,Skolverkets och Skolchefsföreningens årliga skolchefsutbildning. Det ska bli skönt att få ägna sig åt relevanta frågor en stund.

På SvD Brännpunkt i dag

När jag skriver detta är det lördag förmiddag. Några av kanske redan har läst Svenska Dagbladet till morgonkaffet och sett att jag skriver på tidningens debattsida. Jag kritiserar den utredning som presenteras på måndag om skolans ”kommunalisering”. Utredningen har gjorts av professor Leif Lewin, på uppdrag av regeringen.

Jag har suttit med i utredningens referensgrupp. Bekymrad har jag gång på gång kunnat konstatera  att väsentliga inspel från mig och andra i referensgruppen inte har gett några väsentliga avtryck. Därav debattartikeln i SvD. Du hittar den här.

Med anledning av denna utredning har mina medarbetare på SKL tagit fram ett kort och kärnfullt underlag med frågor och svar om
kommunaliseringen/decentraliseringen. Där får du svar på vad reformen innebar, varför den genomfördes, vad som kan sägas om utvecklingen de senaste decennierna samt vilka fördelar det finns med en decentraliserad ledning och styrning av skolan! Du hittar underlag på SKL:s hemsida. Värt att läsa inför måndag, tycker jag!

Jag önskar er en fortsatt trevlig helg!

Kommentarer: 3
Kategori: Skolutveckling

Alla har ett ansvar att lägga sig i

När skolchef Peter Fredriksson beskriver styrningen av skolan i Södertälje blir det allt annat än vagt och fluffigt. Läs själv reportaget i Dagens Samhälle får du se (en bild på artikeln finns nedan).

Det här är verkligen vad jag menar när jag pratar om betydelsen av bra ledning och styrning.  Peter Fredriksson ger en konkret bild  av hur det kan fungera i praktiken. Jag slås av att det finns en genomtänkt helhet i deras arbete. I ett välfungerande system finns alla delar på plats. Det spelar inte så stor roll om uppföljningssystemen är bra om till exempel ansvarsfördelningen är otydlig.

Jag fastnade särskilt för Peter Fredriksson kommentar:

På alla nivåer måste vi ta gemensamt ansvar och vara en del av samma vilja och inriktning. Min viktigaste uppgift är att skapa en kultur där alla tar ansvar för att utveckla arbetet på sin nivå. Det sker inte om ingen lägger sig i.

Artikeln sätter också fingret på det som är utgångspunkten i SKL:s arbete i vår matematiksatsning, PISA 2015 där en tredjedel av landets kommuner deltar. För att utveckla skolan behöver alla nivåer; lärare, rektorer, skolchefer och politiker, vara engagerade, förstå sin roll och ta sitt ansvar. Jag är övertygad om att det är modellen för att nå framgång.

20140206 DagensSamhälle - Han styr Södertälje mot en bättre skola

Viktiga lärdomar om styrningen av skolan

Igår bjöd SKL in till seminariet ”Skolan – både statlig och kommunal”. Elisabeth Nihlfors, docent i pedagogik, klargjorde inledningsvis att det inte är så enkelt att tala om centralisering och decentralisering som två motpoler. Jag håller med. Skolan har aldrig varit bara det ena eller det andra. Därför blir debatten, som Mimmi Garpebring, ordförande i Sveriges Elevråd (SVEA), uttryckte det under paneldiskussionen, tyvärr ofta alltför platt.

Seminariedeltagarna var eniga om att styrmodellen för skolan ställer stora krav på alla parter, inte minst vad gäller tydligt ansvar och god kommunikation. Panelen menade därför att det är viktigt att staten inte bör hasta fram flera reformer nu, utan noga tänker efter vilka problem man vill lösa.

För det är ju så att de nationella reformerna har duggat tätt de senaste 20 åren. Närmare bestämt 55 stycken.  Flera av reformerna går förbi, dvs rundar huvudmännen och rakt in i skolan. I många fall har också förutsättningarna för en reform ändrats redan innan den har hunnit börjat verka i skolan. Och vem utkrävs sedan ansvar?

Vad är effekt av vad?

Erik Lakomaa, forskare Handelshögskolan, påpekade att det stora  antalet reformer gör att det är svårt att se vad som är effekt av vad. Vilka effekter är kopplade till huvudmannaskapet? Det vet man inte, menade Lakomaa, och hänvisade till att det inte finns någon forskning som styrker att kommunaliseringen påverkar resultaten. Lakomaa menade att den stora skillnaden istället finns mellan klassrummen och enskilda lärare. Ska vi förbättra resultaten måste vi börja i den änden.

Brist på tillit och dialog

Problemet med bristen på tillit och dialog – både i skoldebatten och i verksamheten – gick som en röd tråd i samtalet på seminariet. När paneldeltagarna fick ge råd både till stat och kommun om vad de skulle kunna göra  bättre, handlade råden framför allt om behovet av samsyn och av att tydliggöra ansvars- och rollfördelning. Politiker och chefer behöver också bli bättre på vara att vara lyhörda och föra dialog med de som befinner sig i verksamheten, elever, lärare och rektorer.

Önskerubrik om skolan?

Avslutningsvis fick paneldeltagarna ge en önskerubrik om skolan. Mimmi önskade se politisk enighet på löpsedeln. Elisabeth önskade rubriken ”Stat och kommun har satt sig ner för seriösa samtal”. Jag håller med. Vill man förändra och förbättra något måste man börja prata med varandra. Det går inte att börja med receptet.

Den 10 februari presenteras Leif Lewins utredning om kommunaliseringen av skolan. Lewins uppdrag har i mitt tycke varit alltför snävt, dvs att isolerat utreda kommunaliseringen. Det återstår därför att se om den blir ett underlag som kan användas för framtida beslut.

Se seminariet i efterhand

Jag passar också på att tipsa om en intressant ledare i Kristianstadbladet som uppmärksammar seminariet.

Skolan – både statlig och kommunal

Nu gör jag reklam för ett högaktuellt seminarium den 3 februari. Sänds också på webben!

Ska skolan styras av staten eller av kommunerna? En ödesfråga om man lyssnar till delar av den mediala debatten. Men diskussionen om huvudmannaskapet är inte så enkel att det går att säga att skolan ska vara det ena eller det andra, antingen statlig eller kommunal. Skolan är – och har alltid varit – både och. Det finns till och med de som frågar sig om skolan tidigare har varit lika statligt styrd som den är nu med tanke på de senaste årens reformer och fokus på inspektion.

Debatten är ofta både förvirrande och förenklad. Kommunerna får ofta skulden, också för statliga reformer som skapar administration. Samtidigt finns förhoppningen att staten kan skapa en mer likvärdig skola.

Efter PISA-resultaten har frågan om huvudmannaskap blivit än mer aktuell, då många i sin iver att leta syndabockar skyller allt på kommunerna. Snart kommer också Leif Lewins utredning om kommunaliseringen, där jag för övrigt har suttit med i referensgruppen.

Min åsikt är att dagens skola har utmaningar och att styrningen av skolan måste utvecklas – både den statliga och den kommunala. Jag menar att frågan är mer komplex än de budskap som syns i rubrikerna. Därför arrangerar SKL ett seminarium den 3 februari där vi diskuterar vem som egentligen ansvarar för vad i svensk skola och hur vi bäst formar den för framtiden.

På seminariet medverkar docent Elisabet Nihlfors, ekonomie doktor Erik Lakomaa, Sveriges Elevråds förbundsordförande  Mimmi Garpebring och UNDERTECKNAD. Om du inte kan vara på plats kan du följa seminaret via SKL:s webb.

Se inbjudan

En rektor tycker till

Alltför sällan hör vi rektorers röster i debatten om skolan. Dagens kloka inlägg på SvD Brännpunkt från Jan Jönsson, rektor i Norsborg, är ett lysande undantag. Han sätter fingret på centrala frågor för skolans utveckling med sådan precision att det känns som jag är tillbaka i lärarrummet igen.

Jönsson utgår från att skolorna är fulla av barn och ungdomar som både vill och har stor kapacitet att lära. Ansvaret för skolans brister vilar istället på vuxenvärlden. Helt rätt, tycker jag. Det värsta i jakten på syndabockar är just när eleverna får den rollen.

Respekt för att undervisning tar tid

Jönsson understryker att goda resultat kräver tid, ansträngning och ökat fokus på undervisningens kvalitet. Och han talar om behovet av attitydförändringar:

  • Vilken signal ger en förälder som struntar i att ledighetsansökningen avslagits och åker på semester ändå eller rutinmässigt lämnar barnen 20-30 minuter sent till skolan på morgonen?
  • På vilket sätt agerar myndigheter och skolans huvudmän så att rektorer och lärare kan lägga fokus på det som utvecklar skolan, utvecklar samarbete, utvecklar professionen, undervisningen osv?
  • Vilken signal ger nationella proven när de är så tidskrävande att dyrbar lektionstid måste ställas in?

Jag håller med om att de som arbetar i skolan behöver hitta tillbaka till lusten och engagemanget för att undervisa och att mycket av rektorernas tid behövs för att prioritera utvecklingen av undervisningen.

Komplext budskap vinner i längden

Budskap om enkla recept ger snabba poänger i skoldebatten. Bara staten tar över ansvaret för skolan så löser det sig, är ett välkänt recept.  Betydligt svårare – och mindre opportunt – är det att beskriva en komplex verklighet som såväl kräver attitydförändringar som ansvarstagande på alla nivåer. Det lyckas Jan Jönsson göra med bravur.

Här är några andra guldkorn från medarbetare i verksamheten som bidragit till att lyfta debatten om skolan den senaste tiden:

Vesna Prekopic biträdande rektor i Botkyrka

Anna Brodin, utbildningschef Lärarutbildningsnämnden Göteborgs universitet

Ingela Netz verksamhetsstrateg för grundskolan i Södertälje

 

 

Kommentarer: 2
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

Sida 20 av 27« Första...10...1819202122...Sista »
skl logotyp