En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Poster av Per-Arne

Nya Öppna jämförelser 2016 är här!

I dag har vi publicerat en ny Öppna jämförelser som beskriver grundskolans resultat läsåret 2015/16. Rapporten är den andra för i år. För första gången släpper vi uppgifter om elevernas resultat samma år som de har gått ut 9:an. Det känns väldigt roligt att kunna presentera så pass färsk statistik! Ockelbo är den kommun som har högst sammanvägt resultat i år.

oj_grundskola_2016_webbutik

Nytt för den här gången är att all statistik finns i kommun- och landstingsdatabasen Kolada och verktyget Jämföraren där. En annan förändring är att vi från och med nästa år kommer att använda data från Skolinspektionens skolenkät när vi redovisar och analyserar elevernas syn på skolan.

Vår ambition är att Öppna jämförelser, såväl för grund- som för gymnasieskolan, ska vara så relevant som möjligt för våra medlemmar. Om du har synpunkter på hur statistiksammanställningen kan göras bättre får du gärna kontakta  Karin Hedin (karin.hedin@skl.se).

Nu ser jag fram emot en skön första advent och en spännande tid med både TIMSS, TIMSS Advanced och, så småningom, PISA! Jag är övertygad om att det finns anledning att återkomma till dessa studier snart…

storfors-blogg

Rektor Sven-Erik Rehn tillsammans med elever från Vargbroskolan i Storfors kommun. Storfors har högst resultat på elevenkäten både för årskurs 5 och årskurs 8 i årets undersökning.

Mycket på gång inom gymnasieskolan

Idag har jag diskuterat gymnasieutredningens slutbetänkandeSNS tillsammans med regeringens särskilda utredare Helén Ängmo, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. På fredag den 25 november visas seminariet i SVT2 kl. 13:45.

sns-gymnasieskolan

Bra – men vingklipp inte professionen!

Jag tycker att det är en mycket väl genomförd utredning som innehåller många bra förslag. Dock tycker jag att utredningen i vissa delar föreslår åtgärder som är lite väl klåfingriga. Om vi tar bort det lokala mandatet genom för detaljerad statlig styrning riskerar vi också att vingklippa professionen och huvudmannens utvecklingsansvar.

Anna Ekström betonade behovet av samsyn kring framtidens gymnasieskola. Det håller jag verkligen med om – gymnasieskolan behöver långsiktiga lösningar där alla parter upplever sig som medaktörer och inte bara mottagare av reformer.

Introduktionsprogrammen viktiga för många elever

En högst aktuell fråga är hur vi ska tillgodose utbildningsbehoven hos de många nyanlända i gymnasieålder som kommit till Sverige på senare år. Att utveckla introduktionsprogrammen blir centralt för att ge goda förutsättningar såväl för denna grupp som för elever som gått i svensk grundskola men inte uppnått gymnasiebehörighet.

Se webbsändningen av vår gymnasiekonferens i efterhand
Utbildning för nyanlända och gymnasieutredningens slutbetänkande har varit temat för årets gymnasiekonferenser, där för övrigt Helén Ängmo och utredningens huvudsekreterare Torun Rudin varit delaktiga. Idag och imorgon genomför vi årets sista konferens i Malmö.

Förra veckan webbsände vi en del av konferensen i Stockholm, som du kan ta del av här. Del 1 i webbsändningen riktar sig framför allt till dig som arbetar med antagningsfrågor och behandlar bland annat aktuella frågor om mottagande av nyanlända elever. I del 2 berättar Jens Jording, Åsa Lindquist och Martha Liw om hur de i Malmö respektive Örebro arbetar för att ge en god utbildningsstart för nyanlända ungdomar.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Flippat lärande – ny skrift och webbinarier

Jag är glad att vi idag kan presentera rapporten Bättre skolresultat med flippat lärande – Teorier, fallstudier och erfarenheter som Jan Hylén skrivit på uppdrag av oss. Flippat lärande, eller det flippade klassrummet, blir nämligen allt mer vanligt i svenska skolor, och intresset för arbetsmetoden är stort.

Flippat lärande är en pedagogisk metod där lärarens genomgångar flyttas från lektionstid till tillfällen då eleven tar del av innehållet på egen hand med hjälp av videor, podcasts eller annat material. Enkelt uttryckt kan man säga att eleven genomför läxan innan lektionen istället för efter, och kommer förberedd till lektionen.

Tiden som frigörs i klassrummet kan istället användas till interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna att på olika sätt ta sig an ämnesinnehållet. Lektionen blir på så vis ett tillfälle för lärare och elever att diskutera tillsammans samt att läraren kan säkerställa att alla elever utvecklat kunskap och förståelse i ämnet.

Positiva erfarenheter

När matematikläraren Hamid Yasin i Helsingborg började arbeta med flippat lärande ökade andelen godkända elever i hans klass från 58 till 93 procent. Många andra lärare kan också vittna om positiva elevresultat.

Karin Brånebäck, som är lärare i Stockholm, grundade för tre år sedan Facebook-gruppen Flippa Klassrummet som idag har närmare 15 000 medlemmar. Nya tillkommer i en strid ström. En del av dem har disponerat om tiden som de har med sina elever genom att flippa lärandet och andra är nyfikna men har ännu inte provat. Jag vet också att det finns skolledare som med positiva erfarenheter flippar skolans mötestid för att få effektivare och mer kvalitativ tid då pedagogerna samlas.

flippat-larande

Aktiva elever

En förklaring till de förbättrade resultaten är att eleverna blir mer aktiva. För som många av oss vet från forskning – och säkert också av egen erfarenhet – så lär sig elever mer när de samarbetar, är kreativa och engagerade i lärprocessen. Att sitta still och lyssna ger inte alls samma kunskapsutveckling. Faktum är att det flippade klassrummet är en av de mest dokumenterade metoderna för aktivt lärande.

Jag är säker på att det flippade klassrummet har mycket att erbjuda dagens skola med de utmaningar vi står inför att förbättra resultat, stödja och sporra alla elever att utvecklas så långt som möjligt samt att inkludera många nyanlända som har kortare tid på sig att nå kunskapskraven. Dessutom verkar flippat lärande vara ett roligt och stimulerande arbetssätt.

Skrift och webbinarier

I vår nya skrift lyfts den vetenskapliga förankringen fram, men vi får också en praktisk genomgång av flippat lärande i praktiken – dels om elevens egen tid och dels hur lärare och elever tillsammans kan nå mesta möjliga lärande. Som uppföljning till rapporten kommer en serie webbinarier att sändas; två med fokus på teori och två med fokus på praktik.

Jag vill avsluta med ett citat från skriften av Mathias Andersson, Förstelärare i matematik på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna:

”Elevernas och mitt gemensamma arbete har i genomsnitt höjt betygsnivån i klassrummet ett steg. Att interaktivt flippa mitt klassrum är den åtgärd som i särklass genererat högst resultat av alla metoder jag provat.”

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Årets Guldäpplen är utdelade!

Igår var det åter dags att hylla lärarprofessionen och årets mottagare av lärarstipendiet Guldäpplet. Det är ett prestigefullt pris som delas ut till pedagoger som förnyat sin undervisning med stöd av IT, och som arbetar inkluderade och bidrar till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter. De nominerade var i år fler än någonsin tidigare i prisets 15-åriga historia och kvaliteten var hög.

Djupare förståelse och bättre resultat med hjälp av digital visualisering

Som slutgiltig vinnare stod Jonas Hall, lärare i matematik och fysik på Rodengymnasiet i Norrtälje. Jonas vann på grund av sitt engagerade arbete med att utveckla och utmana elevernas förmåga att experimentera i matematiken med djupare förståelse och bättre resultat som mål. Eleverna lär sig att formulera frågor, hantera verktyg för att beräkna svaren samt analysera och tolka resultaten. I programmet GeoGebra kan de experimentera, visualisera, undersöka och laborera. Jonas menar att det viktigaste man kan göra som lärare är att få eleverna att inse att de inte har några gränser!

Värdiga andrapristagare

Stipendium och guldäpplen utdelades även till Martin Löfgren och Per Ahlkvist på Norrevångsskolan i Karlshamn för att ha utvecklat värdegrundsarbetet och skolans demokratiuppdrag med stöd moderna verktyg. Ytterligare mottagare var Anton Fagergren, förskollärare vid Irsta förskolor i Västerås, för sitt arbete med att ge barn nya lärverktyg, och för att ge kollegor, barn och målsmän nya former för att synliggöra, dela och samtala om upplevelser och erfarenheter.

Lärande för nyanlända i fokus för Guldäpplejuryns särskilda pris

Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet samt Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk och universitetsadjunkt vid Högskolan Väst är årets mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris. Anna Kaya och Hülya Basaran har båda, var för sig, förnyat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med digitala nycklar. De visar hur skolan kan öppna dörrar för elever, erbjuda individanpassad undervisning med stöd i digitala verktyg, och visa på effektiva redskap för dialog med hem och omvärld. Det här är arbetssätt som ger både elever och pedagoger bättre förutsättningar.

Vi från SKL är glada att vara en av organisationerna bakom Guldäpplet och säger naturligtvis stort Grattis till alla pristagare!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

guldapplet2016

Kvällens huvudpersoner Hülya Basaran, Per Ahlkvist, Jonas Hall, Anton Fagergren och Martin Löfgren i samtal med Lärarförbundets Robert Fahlgren.

Kommentarer: 1
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Skolan behöver ett generellt stöd i krisberedskap

Det har nu gått ett år sedan den fruktansvärda attacken av en ensam gärningsman på Kronans skola i Trollhättan då fyra människor dog. Det som tidigare hänt i bland annat USA och Finland inträffade plötsligt här i Sverige. Den tragiska händelsen skakade om oss alla. Den visade också att landets skolor behöver utveckla en beredskap för olika typer av allvarliga händelser.

Personalen på Kronan agerade föredömligt vid händelsen. De larmade snabbt och såg till att personal och elever låste in sig. Det akuta psykosociala omhändertagandet fungerade också bra.

Efter händelsen har Trollhättans stad lagt ned ett stort arbete på att förebygga psykisk ohälsa och öka tryggheten hos elever och personal. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstaterar att det fanns en generell krisberedskap i kommunen och i utbildningsförvaltningen. Däremot saknades en specifik planering för att hantera väpnat våld på kommunens skolor. Detta gäller nog för många kommuner.

Bredare krisberedskap behövs

Den skrift som finns om hur kommuner kan förbereda sig för väpnat våld i skolan är bra och viktig. Men landets skolor behöver även en bredare krisberedskap som till exempel omfattar en olycka med skolskjuts, en skolbrand, en olycka med elever på skolresa eller någon form av social oro.

SKL har under det senaste året tagit emot många förfrågningar om stöd från skolor som vill utveckla sin krisberedskap. Erfarenheten från andra kommunala verksamheter är att ett aktivt stöd från sektorsmyndigheten med handböcker, utbildningar, metodutveckling och övningsstöd leder till en bättre krisberedskap. Livsmedelsverkets engagerade arbete med krisberedskap i dricksvattenförsörjningen är ett bra exempel.

Uppdrag till Skolverket

Från SKL:s sida har vi under ett par års tid verkat för att Skolverket ska börja arbeta systematiskt och proaktivt med att stödja skolans generella krisberedskap. Skolverket har hittills varit avvaktande. Men i onsdags öppnade skolminister Gustav Fridolin för att ge myndigheten ett tydligare uppdrag att stödja skolorna i arbetet med deras krisberedskap.

SKL kommer att ligga på för att stödet till kommunerna ska bli verklighet. Syftet är givetvis att det alltid ska finnas en god beredskap för att skydda elever och anställda, även när något stort och allvarligt inträffar.

Våra tankar på lördag går till offren i Trollhättan och deras anhöriga.

Per-Arne Andersson
Avdelningschef

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter:

Hur bemöter vi elever som agerar utmanande?

De senaste dagarna har media rapporterat om hur elever hålls nedtryckta av personal i skolan. Vi har tagit del av skakande berättelser som berör och upprör. De situationer som beskrivs är ett misslyckande för skolan. Och det känner även de som upplevt sig behöva använda tvingande metoder för att skydda den elev som agerar eller för att skydda de elever och vuxna som finns omkring.

Vi behöver veta mer om hur dessa situationer ser ut. Vad kan förebyggas genom bättre arbete och ytterligare kunskaper? Ibland kan det behövas flera vuxna runt eleverna och i undervisningssituationen. Det handlar om hur allas tid och kompetens kan användas på bästa sätt. Både för lärare och – inte minst – för andra yrkesgrupper på skolan som ofta står utan metoder hur man kan bemöta elever som agerar utmanande.

Men det handlar om något mer än konkreta situationer, det handlar om hur vi organiserar och ser på lärandet. SKL tar därför fram ett inspirationsmaterial för att stödja kommuner och skolor i att utveckla skolans lärmiljöer. Mycket talar för en förstärkt elevhälsa med ett tydligare uppdrag och fler professioner, tillgänglig för eleverna i skolan. Jag skulle gärna se en bred försöksverksamhet som provar ett arbetssätt, där vi kan göra tidiga insatser och bidra till en positiv utveckling för alla.

Bygg och förebygg med goda relationer

Skolans lärmiljöer ska präglas av goda relationer och positiva förväntningar. En bra dialog mellan elever och lärare, och mellan skola och vårdnadshavare som utgår från respekt och nyfikenhet är avgörande för att minska stress och undvika situationer som riskerar att leda till misslyckanden.

Vi vet att alla svårigheter uppstår i ett sammanhang, det är därför viktigt att följa upp elevens känslor och tankar och utifrån den informationen skapa en fungerande skolgång.

Ju tidigare både eleven och skolan lär sig om vilka situationer som fungerar eller skapar problem, desto färre svåra situationer kommer eleven och skolan hamna i längre fram. Men som sagt, det gäller också att kunna hantera de svåra akuta situationer som kan uppstå.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

Kommentarer: 2
Kategori: Elever Okategoriserade
Etiketter:

Tankeväckande om skolpengen och glädjande om niornas resultat

Jag vill lyfta fram två intressanta nyheter idag. Dels om skolpengen på DN debatt, dels om elevernas gymnasiebehörighet.

DN debatt beskriver Lärarförbundet skolpengssystemets brister. Hur ett bra system ska se ut behöver diskuteras mycket ingående. De negativa effekterna av skolpengssystemet som Lärarförbundet lyfter fram i DN-artikeln gör mig ännu mer orolig eftersom Skolkommissionen föreslår en statlig skolpeng. Dagens bristfälliga system i central kostym riskerar bli än mer stelbent och slå ännu mer fel.

Den mest intressanta frågan när det gäller skolans finansiering är naturligtvis hur vi använder våra resurser på bästa sätt. Förhoppningsvis kan artikeln initiera en diskussion om en bättre lösning på dagens brister i fördelningssystemet. Men inget talar för att stora strukturförändringar är svaret.

Låt oss istället ägna debatten åt det som är avgörande för en positiv utveckling i svensk skola – hur vi utvecklar undervisningen, hur lärarnas kompetens används, arbetsmiljön och ledarskapet.

Bättre resultat i årskurs nio

Den andra nyheten handlar om betygsresultaten i årskurs 9, som visar en resultatförbättring för nästan alla elevgrupper. Såväl nyinvandrade elever som elever som invandrat i årskurs 1-5 har bättre resultat i år än tidigare.

Det här visar att hårt arbete på skolor och bland huvudmän har gett resultat. Inte minst är det glädjande att betygen i matematik förbättrats.

I motsatt riktning går däremot resultaten för den ökande elevgruppen med okänd bakgrund. Gruppen domineras av asylsökande elever och elever som alldeles nyligen fått uppehållstillstånd.

Här kan du läsa mer om nyanlända elever och SKL:s arbete för att stödja huvudmännen.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Grundlösa anklagelser om lönepengar som fryser inne

Gårdagens uppgifter i olika medier om att statliga pengar för lärares lönelyft och karriärtjänster inte blir utnyttjade av kommunerna var en riktig tidningsanka. Här verkar både statliga tjänstemän, politiker, fackliga företrädare och journalister varit så heta på gröten att de helt missat att kolla fakta. Faktum är att kommunerna har fram till den 1 november på sig att rekvirera bidraget.

I budgetpropositionen, som presenterades i förrgår, finns en budgetteknisk prognos där det bedöms att inte hela det statsbidrag som finns för att höja lärares löner kommer att gå åt i år.

Både fackförbund och regeringen har varit snabba att utifrån denna tekniska prognos svartmåla och misskreditera kommunerna. Skandal! ropar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i sin krönika. Och både Helene Hellmark Knutsson och Gustav Fridolin, ansvariga ministrar för statsbidraget, mer än antyder att kommunerna är oansvariga och dåliga arbetsgivare.

Jag blir förbluffad, ja oroad, över att det dras så stora växlar på en budgetteknisk siffra. Som presenteras långt innan vi faktiskt vet hur det verkliga utfallet blir. Allra mest orolig är jag över att de båda ministrarna är så snabba med att underkänna genomförandet av regeringens egen reform. Detta i exakt samma stund som det pågår ett intensivt arbete i kommunerna och på skolorna med att just – genomföra reformen. Så, vad är skandalen?

Fakta som inte kom fram

Här är några fakta, som jag tror sätter frågan i ett annat ljus:

För det första ska statsbidraget inte ansökas om utan rekvireras. Det vill säga kommuner och fristående huvudmän ska begära att få bidraget utbetalt. När de gör så måste de redovisa en rad detaljerade uppgifter om vilka lärare som får höjd lön med stöd av statsbidraget. Exempel på uppgifter som ska redovisas är vilken lärarkategori som läraren tillhör, tjänstgöringsgrad, aktuell lön inklusive statsbidraget samt vilket datum som läraren fick sin statsbidragsfinansierade löneökning. Titta gärna i Skolverkets föreskrifter om allt som måste redovisas för att man ska kunna få bidraget.

Processen med att avgöra vilka lärare som får löneökning med stöd av statsbidraget måste vara helt klar för att dessa uppgifter ska kunna redovisas. Och det arbetet pågår som sagt fortfarande i kommunerna. Vi är bara en månad in på höstterminen!

Statsbidraget är omgärdat av ett detaljerat regelverk om hur pengarna får användas och inte, ett regelverk som regeringen dessutom gjorde ändringar i mitt under sommaren. Hur löneökningarna med stöd av statsbidraget ska fördelas innebär också en ny process, och att det behöver göras en översyn av löner och prestationer vid en helt annan tid på året än då ordinarie löneöversyn görs. Allt detta behöver förstås ta tid om det ska göras korrekt.

Jag blir snarare förvånad över att det överhuvudtaget finns kommuner som har hunnit skicka in sina rekvisitioner bara fem dagar efter att det blev möjligt att göra så den 15 september. Det är som sagt mycket som ska göras och redovisas.

Kommuner – och fristående huvudmän – har fram till den 1 november på sig att be om att få sina bidrag utbetalda. Vi på SKL har inte fått några signaler om att det finns kommuner som inte tänker använda sig av möjligheten att med stöd av statsbidraget höja skickliga lärares löner. Jag kommer såklart bli bekymrad om det visar sig att det finns det. Men låt oss ta den diskussionen då.

Statsbidraget lämnas för ett år i sänder

Jag vill också passa på att ta upp detta med tidsbegränsade eller permanenta löneökningar med stöd av statsbidraget.

Statsbidraget lämnas för ett år i sänder i den mån det finns tillgång på medel. Exakt så står det i regeringens egen förordning om statsbidraget. Det må så vara att regeringen anser sig ha fått utfästelser från oppositionen om att pengarna ska finnas kvar även om det blir ett regeringsskifte. Men faktum är att pengarna inte kan betraktas som permanenta så länge de kommer i den form som de gör idag.

Jag tycker det är positivt att nuvarande regering aviserat att detta är en långsiktig satsning som på sikt tillförs det generella statsbidraget. Och jag är den första att uttrycka uppskattning för de kommuner som redan nu gör detta till en långsiktig satsning trots ovissheten kring den framtida finansieringen.

Däremot tycker jag det är både allvarligt och olyckligt när ministrar skuldbelägger kommuner och andra skolhuvudmän som inte i dagsläget permanentar löneökningarna. Om vi centrala aktörer på riktigt menar att samla oss på nationell nivå för en bättre skola, kan vi inte samtidigt kosta på oss uttalanden som påvisar den här graden av bristande tillit. Det kan finnas olika orsaker till att välja tidsbegränsade tillägg, utan att det för den skull ska misstänkas illvilja eller ond tanke bakom arbetsgivarens beslut.

Det behövs mer av tillit

Jag är djupt bekymrad över den ständiga svartmålningen av skolan. Det tjänar varken eleverna eller lärarna på. Det vi behöver mer av är tillit och förtroende för och i skolan. I hela välfärden faktiskt. Det är just därför som regeringen nyligen tillsatt Tillitsdelegationen, som ska arbeta för ökad tillit i styrningen av den offentliga sektorn.

Jag och många med mig välkomnar det här initiativet av regeringen och ser fram emot att diskutera hur vi olika aktörer i välfärden kan hitta vägar mot en mer förtroendebaserad styrning av de offentligt finansierade verksamheterna. Det är något helt annat än att dra förhastade slutsatser och sedan svartmåla kommuner och andra som levererar välfärdstjänsterna.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

En helt (o)vanlig skola

I helgen läste jag ett blogginlägg av en lärare, Jimmy Askelius (magisterjimmy), om hur de arbetar på Visättraskolan i Huddinge. En helt (o)vanlig skola, som Jimmy skriver. Beskrivningen är ett lysande exempel på hur bra och viktigt det är att professionens egna röster hörs i debatten om skolan.

På bloggen kan man läsa om hur Visättraskolan arbetar med sitt schema för att få en bra struktur på dagen, hur de använder förstelärarna, hur ledningen fungerar och hur skolan samverkan med fritidshemmet. Som Jimmy skriver är det också en bild av svensk skola. Fler sådana bilder behöver lyftas fram.

Titta också gärna på filmerna som skolan publicerar via Huddinge kommuns pedagogiska plattform där pedagoger delar med sig av exempel, erfarenheter och för diskussioner om vad och hur man gör i Huddinge. Jag inspirerades av filmerna om hur Visättraskolan arbetar med nyanlända elever och hur de med pompa och ståt firar skolstarten för att barn, personal och föräldrar ska känna stolthet över sin skola.

Visättraskolan

Läraren Jimmy Askelius och elever på Visättraskolan

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Skolkommissionens förslag om finansiering har fel fokus

Semestertiderna är nog över nu för de flesta av oss. Hoppas alla haft det bra i sommar!

Själv rivstartade jag vad man väl kan kalla höstsäsongen med att delta på den stora konferensen KOMMEK i Malmö. Dels vid ett seminarium om flyktingmottagandet, dels vid ett om hur vi får en bättre skola. Anna Ekström var där och presenterade Skolkommissionens förslag så här långt, och sen blev det en diskussion om dem mellan henne, Marcus Strömberg från Academedia och mig.

Precis som vid ett liknande seminarium i Almedalen blev det tydligt att vi onekligen har lite olika syn på vad som är det viktigaste för att förbättra skolan. Jag vidhåller att Skolkommissionen inte lyckats visa att det är bristande finansiering och bristfällig resursfördelning som är huvudproblemet. Utan att vi behöver bli noggrannare med hur vi använder resurserna. Hur vi arbetar i skolorna helt enkelt. Vad blir bäst för eleverna?

Då är det inte stora systemförändringar som är lösningen, utan fortsatt skolutveckling. Som det pågår mycket av i landet skolor och dess huvudmän. Det finns det alldeles för lite om i Skolkommissionens delbetänkande tycker jag. När man läser det kan man få intrycket att svensk skola har stagnerat, att den står och stampar, att det inte sker någon utveckling. Inget kunde vara mer fel.

Det görs massor för att stärka undervisningen och kompetensförsörjningen!

Bra förslag från Skolkommissionen

Men visst har Skolkommissionen bra och intressanta förslag också. Att avveckla merparten av de riktade statsbidragen låter som ljuv musik i mina öron. Det kommer också bli spännande att se vad kommissionen kommer fram till i frågan om hur vi kan bryta skolsegregationen. Det kanske blir obligatoriskt att aktivt välja skola?

Vågorna går ofta rätt höga i debatten om skolan, och ibland kan det tyckas som att vi olika aktörer står långt ifrån varandra. Fast jag är hoppfull. I grunden vill ju alla samma sak – förbättra skolan!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Sida 5 av 27« Första...34567...1020...Sista »
skl logotyp