En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Behovet av lärare ställer krav på nya arbetssätt i skolan

Antalet elever blir allt fler samtidigt som många lärare går i pension. Behovet av lärare är så stort att det inte räcker att enbart utbilda fler. Vi måste även hitta nya sätt att organisera och arbeta i skolan.

Volymökningen sker i hela utbildningssystemet på samma gång – från förskola till vuxenutbildning. Det är en ny situation. Tidigare har vi sett ökningar i vissa årskullar som vi sedan slussat genom utbildningssystemet. Här är några siffror:

-Fram till år 2020 kommer 80 000 fler elever än idag finnas i grundskolan. Det motsvarar nästan en hel årskull.

-Ungefär 250 nya skolor och 600 nya förskolor behöver byggas.

-UKÄ visar att ungefär 14 000 lärare skulle behöva examineras från lärarutbildningen per år jämfört med dagens cirka 8 000 lärare för att möta arbetsmarknadens behov.

På måndag den 18 december publicerar Skolverket en aktuell prognos över behoven av att rekrytera och utbilda lärare.

Öka flödet in och behålla lärare

Lärarutbildningen är redan idag Sveriges största yrkesutbildning. Var fjärde av alla nya studenter på högskolans yrkesutbildningar börjar idag en lärarutbildning. Ja, du läste rätt, 25 procent! För att möta behovet skulle den siffran behöva vara betydligt högre samtidigt som avhoppen behöver minska markant. Till bilden hör att många andra yrken också har ett växande underskott på arbetskraft. Enbart en utbyggnad av lärarutbildningen är därför inte realistiskt för att lösa lärarbristen.

Samtidigt som lärarutbildningens kvalitet behöver vässas behöver genomströmningen öka och introduktionen av nyexaminerade lärare stärkas. Det måste bli lätt att återkomma som lärare eller bli lärare mitt i arbetslivet.

Strategier för att öka flödet in och behålla lärare kan vara vidareutbildning av redan anställda, underlätta att byta yrke mitt i livet, samverkan med lärosäten på olika sätt och flexiblare lärarutbildningar. Vi behöver också fånga upp lärare med utländsk utbildning och förlänga arbetslivet. För att lyckas behöver vi självklart vara en attraktiv arbetsgivare.

Organisation och skolans arbetssätt

Hur kan vi då arbeta för att bibehålla en god kvalitet i undervisningen när behovet av lärare är större än vad som kommer att examineras? En nyckel är att skolor och kommuner inventerar verksamheten så att medarbetarnas kompetens används på bästa sätt. En del lärare kan koncentrera sig på vissa områden och stötta kollegor i dessa. Andra yrkesgrupper kan ge stöd till lärare att koncentrera sig på det som hör undervisningen till. Digitaliseringen ger här utrymmen för nya sätt att arbeta.

Stat och huvudmän har ett gemensamt ansvar

Som sagt krävs en palett av åtgärder – både på kort och lång sikt: Att öka flödet in i yrket och behålla lärarna, men också att förändra organisation och arbetssätt.

Arbetsgivare och staten – och även de fackliga organisationerna – sitter i samma båt. Vi behöver ta sikte mot samma mål och ro tillsammans för att undvika grynnor och skär. Vi kan inte blunda för den demografiska utvecklingen. Det är vårt ansvar inför eleverna och den svenska välfärden.

Ny rapport presenteras i februari

Jag är övertygad om nödvändigheten av att tänka nytt och våga prova nya vägar. Och det sker redan idag i många kommuner. I början av nästa år kommer SKL att visa exempel på hur några kommuner arbetar med de frågor som jag beskrivit här. Håll utkik efter ny rapport i februari!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Be Sociable, Share!

    En kommentar på “Behovet av lärare ställer krav på nya arbetssätt i skolan”

    1. 2017-12-15 01:10
      Skrivet av
      Monika Golcher

      Halloys!
      Mycket tänkvärt material!

      Det finns många arbetssätt som kan bidra till nytänk: bl a att utbilda lärarteam runt enskild NPF-elev, som nekas resursstöd. Hur kan du bidra till att sänka pedagogers rädsletrösklar så att vi välinformerade och ytterst erfarna anhöriga kan få bli delaktiga i teamet runt den oerhört behövande eleven?

      Trots BUPs diagnospapper och det enskilda lärare redan ser så styr ”vanelärare” /mycket förändringsobenägna sådana och tillåter inte samarbete med oss anhöriga. De åstadkommer så många bemötandefel att eleven ”stänger av”. Hemma får vi istället ta emot alla negativa upplevelser av en mycket ledsen elev, som redan pratar om självmord(11 år!!)!

      Vi saknar så gott som all info om innehållet i 5-ans lektioner…., det saknas böcker för oss hemmastödjande trots att dessa utlovats vid terminens början, och vår elev med Asperger och ADHD-diagnos plus språksvårighet kan ju själv aldrig berätta något. Trots iPad får han sällan hjälp med bilddokumentationen av lektionsmoment! Lärarna är helt ovana vid sådana behov!
      Han poängsätter varje skoldag på eget initiativ till mellan 0 och 5 på en tiogradig skala. Oftast 1-3, där rasterna ger poängen!

      När nu elevtalet ökar så mycket kommer naturligtvis även barn med NPF-diagnoser att öka starkt, eller hur? Ökar utbildningen av ”bemötande” av dessa elever? Ökar utbildning av NPF-kunskap i blivande lärarutbildning?

      Ökar utbildning även av befintliga lärare så att dagens elever med behov alls får en chans? Dagens lärarekår har mycket olika tillit till oss anhöriga och känner ofta stor osäkerhet för ”inblandning” av oss i sitt arbete.

      Hur kan vi gemensamt underlätta dialogmöjligheter för att hjälpa varandra och eleverna att nå uppsatta kravmål???

      Hur kan du underlätta att äntligen den viktiga ”samverkan med anhöriga” uppmuntras som en reell gratisresurs redan idag? Den måste få en chans för att NPF-elever ska lyckas i vår knappa skolvärld.

      Mycket förhoppningsfulla
      Monika Golcher med övriga familjen

    skl logotyp