En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Bra resultat i Skolinspektionens granskning

Skolinspektionen presenterade i morse sin flygande granskning om asylsökande barns rätt till utbildning. En granskning som för övrigt omfattar gömda och papperslösa barn som får samma rätt som asylsökande först från och med den första juli i år. Skolinspektionen har alltså gjort granskningen innan lagändringen trätt i kraft.

Jag, liksom Inspektionen tycker att det är glädjande att kommunerna är positivt inställda till att ta emot  asylsökande barn och att de bejakar reformen. De flesta ser inte heller lagändringen som något bekymmer. Faktum är att 96 procent av kommunerna erbjuder asylsökande barn utbildning inom grundskolan inom en månad. Motsvarande siffror för gymnasieskolan är 92 procent. Ett fantastiskt resultat som förtjänar beröm.

Asylsökande, gömda och papperslösa barn har rätt till utbildning, men har ingen skolplikt.  Skolinspektionen konstaterar att ungefär 78 procent av barnen deltar i utbildningen i grundskolan. För barn i gymnasieåldern är siffran lägre, där deltar omkring 59 procent. Eftersom gymnasieskolan är en frivillig skolform är det inte konstigt att siffrorna är lägre.

Endast 2 procent i grundskolan och 3 procent i gymnasieskolan uppger att asylsökande inte erbjuds utbildning i den tidsomfattning de har rätt till. Nästan alla erbjuder också eleverna särskilt stöd.

Kommunerna är förberedda

Ändå får man en annan bild när man läser Inspektionens debattartikel på Brännpunkt: ”Trots att papperslösa barns rätt till skolgång träder i kraft nästa vecka har få kommuner förberett sig, visar vår granskning. Mer måste göras för att säkra undervisningen”.  För mig är det svårt att förstå vad som måste förberedas särskilt när kommunerna inte ser att lagändringen är något bekymmer. 40 procent av kommunerna erbjuder redan idag gömda och papperslösa barn utbildning, utan att få ersättning för detta.

Jag undrar för det första hur Skolinspektionen tänker sig att kommunerna ska förbereda sig när de inte i förväg vet om det kommer några gömda, papperslösa eller asylsökande barn, om det kommer 2 eller 102 barn, vilka språk de talar och vilka ämneskunskaper de har? Hur ska det praktiskt gå till? Ska kommunerna i förväg ha en stab med studiehandledare för olika språk? Kommunerna har ju heller inte någon skyldighet att söka upp gömda och papperslösa barn.

För det andra är det så att kommunerna tar emot gömda och papperslösa barn inom samma system som man tar emot asylsökande och andra nyanlända elever. Kommunerna gör ingen skillnad på dessa barn. Och varför skulle de göra det?

Ej tillförlitlig data

Antalet papperslösa och gömda barn i Sverige uppskattas till cirka 2000-4000. Omkring 450 av dessa är kända av kommunerna. Det är inte så konstigt, vilket också Skolinspektionen konstaterar. De pekar också på att kommunerna inte har tillförlitliga uppgifter om antalet asylsökande. Det är inte heller så konstigt eftersom Migrationsverket idag inte har någon skyldighet att informera kommunerna om asylsökande. Detta är ett problem. Vi har längre drivit frågan att både kommuner och landsting behöver information för att kunna ha förutsättningar att planera och genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt.

Fokus på rätt saker

Istället för att kritisera kommuner för att de inte är förberedda för något som de inte vet ska hända eller något som de redan gör, tror jag att det skulle ge mer nytta att lägga tid på att nå ut med information till målgruppen på ett bra sätt. Information om asylsökande, gömda och papperslösas  rätt till utbildning, hur de ska gå tillväga och – inte minst – hur viktigt det är både med grundskola och gymnasieskola för ett liv i Sverige. Sådan information kan finnas på kommuners hemsidor, hos frivilligorganisationer, kyrkor och invandrarföreningar.

 

Fakta

  • Asylsökande barn har samma rätt att gå i skola som barn som är folkbokförda i Sverige, men de har ingen skolplikt. Detta gäller alla barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Rätten till skolgång gäller också gymnasiet. Gymnasieelever som har fyllt 18 år har rätt att avsluta sin utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola, om studierna har påbörjats före det att eleven fyllt 18 år.
  • Det är den kommun som barnet vistas i som ansvarar för att barnet får utbildning på samma villkor som andra barn i kommunen. Kommunen ska ta emot barnet i skolan så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Rätten till utbildning gäller även om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats och gäller fram till att barnet lämnar landet.
  • Skolan ansvarar för att alla elever får en individuellt anpassad undervisning och att deras utveckling planeras och följs noga genom hela skoltiden. För de asylsökande barnen innebär det att de exempelvis ska erbjudas modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och anpassad studiegång om så krävs. Det är viktigt att kommunen kartlägger och bedömer asylsökande barns tidigare kunskaper för att de ska kunna få den utbildning de har rätt till.
  • Asylsökande barn har inte skolplikt.
  • Från och med 1 juli 2013 gäller samma regler även för så kallade papperslösa och gömda barn.

 

Be Sociable, Share!

    Inga kommentarer på “Bra resultat i Skolinspektionens granskning”

    skl logotyp