En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Förslag om fjärr- och distansundervisning är alltför begränsade

Idag lämnade Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad sitt slutbetänkande. SKL anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående.  Det skriver vi och Friskolornas riksförbund om i en debattartikel i Svenska Dagbladet som publicerades i fredags.

Den tekniska utvecklingen går snabbt och de digitala möjligheterna i skolan ökar. Samtidigt råder det lärarbrist och skolhuvudmännens behov av samarbete har kanske aldrig varit större. Men skollagen är en stoppkloss för mer flexibel undervisning och samarbete.

Möter inte glesbygdens behov

Jag kan konstatera att de ökade möjligheterna till fjärrundervisning som utredningen föreslår nästan enbart berör högstadie- och gymnasieelever. Den möter därmed inte glesbygdens behov i tillräcklig utsträckning.

Det är också märkligt att huvudmännen ska tillåtas köpa fjärrundervisning men inte närundervisning (undervisning då lärare och elev är i samma rum) av varandra. Skolor på samma ort kan ha behov att dela på samma lärare. Möjligheterna till entreprenad måste öka.

Elevers behov på undantag

Utredningens syn på fjärrundervisning är för snäv – att det enbart är till för att möta brist på legitimerade och behöriga lärare samt alltför små elevgrupper. Vi menar att fjärrundervisning också kan innebära en kvalitetshöjning för enskilda elever, till exempel för grundskolelever som vill läsa gymnasiematte och de som behöver ämnesundervisning på sitt modersmål.

Det är också förvånande att gymnasieelever som idag kan välja program, inriktning och skola inte ges möjlighet att välja att läsa sin utbildning på distans. Här hänger inte utredningen med i utvecklingen och ser inte fördelarna utifrån elevernas perspektiv.

Det är utifrån elevernas behov som skolhuvudmän behöver få erbjuda distansundervisning som särskilt stöd i både grund- och gymnasieskolan. Huvudmännen måste också tillåtas anordna distansundervisningen själva, istället för att tvingas köpa av andra som utredningen föreslår. Denna onödiga byråkrati – som återkommer på flera ställen i utredningen – är både försvårande och förvånande.

Rädsla backar oss in i framtiden

Jag upplever att det finns en rädsla för ny teknik och att det präglar statens förhållningssätt. Om skollagen justeras i alltför liten utsträckning nu kommer lagstiftningen att fortsätta vara i otakt med tiden. Och det kan ta mycket lång tid innan lagen skapar de möjligheter som eleverna och skolan behöver.

Otåligheten växer – växla upp skolans digitalisering

Det finns många skäl för en ökad och mer samlad digitalisering i skolan. Från SKL:s sida konstaterar vi att digitala hjälpmedel och metoder i skolan kan underlätta både integration, lärarnas administrativa börda och inte minst lärarbristen genom att utöka fjärr- och distansundervisning. Alternativa verktyg ger också möjlighet till en mer individanpassad och inkluderande undervisning.

Bara de senaste dagarna har flera aktörer gett uttryck för sin otålighet när det gäller skolans digitalisering. Forskare, verksamhetschefer och företrädare för flera universitet hävdade i Dagens Samhälle i veckan att Sverige behöver en digital framtidsvision där skolans digitalisering är en viktig del. Och idag presenterar Lärarförbundet en åtgärdslista för hur skolan kan påskynda sitt arbete.

Vi vet att många huvudmän redan gör mycket – det visar inte minst nomineringarna till utmärkelsen Guldtrappan som belönar utveckling för digitalt lärande – men det behövs ett samlat grepp och en nationell kraftsamling för en likvärdig utveckling. Detta lämnade SKL en framställan om till regeringen vid årsskiftet. I framställan säger vi bland annat att vi är redo att bidra till att förverkliga den nationella IT-strategi som Skolverket la fram för snart ett år sedan, men också att det behövs en grundläggande infrastruktur, till exempel genom nationella it-standarder. Dessutom framhåller vi vikten av att skolan lär ut digitala färdigheter. Det är nödvändigt med tanke på Sveriges framtida utveckling och att dagens elever behöver rustas för framtida arbetsmarknad. Nu följer vi upp vår framställan, bland annat genom möten med utbildningsdepartementet och ledamöter i utbildningsutskottet.

Det är bra att vi är flera som på olika sätt uttrycker att skolans digitala utveckling går för långsamt. Vi behöver öka takten, vi behöver göra det tillsammans och vi kan inte vänta!

Per-Arne Andersson

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Flippat lärande – ny skrift och webbinarier

Jag är glad att vi idag kan presentera rapporten Bättre skolresultat med flippat lärande – Teorier, fallstudier och erfarenheter som Jan Hylén skrivit på uppdrag av oss. Flippat lärande, eller det flippade klassrummet, blir nämligen allt mer vanligt i svenska skolor, och intresset för arbetsmetoden är stort.

Flippat lärande är en pedagogisk metod där lärarens genomgångar flyttas från lektionstid till tillfällen då eleven tar del av innehållet på egen hand med hjälp av videor, podcasts eller annat material. Enkelt uttryckt kan man säga att eleven genomför läxan innan lektionen istället för efter, och kommer förberedd till lektionen.

Tiden som frigörs i klassrummet kan istället användas till interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna att på olika sätt ta sig an ämnesinnehållet. Lektionen blir på så vis ett tillfälle för lärare och elever att diskutera tillsammans samt att läraren kan säkerställa att alla elever utvecklat kunskap och förståelse i ämnet.

Positiva erfarenheter

När matematikläraren Hamid Yasin i Helsingborg började arbeta med flippat lärande ökade andelen godkända elever i hans klass från 58 till 93 procent. Många andra lärare kan också vittna om positiva elevresultat.

Karin Brånebäck, som är lärare i Stockholm, grundade för tre år sedan Facebook-gruppen Flippa Klassrummet som idag har närmare 15 000 medlemmar. Nya tillkommer i en strid ström. En del av dem har disponerat om tiden som de har med sina elever genom att flippa lärandet och andra är nyfikna men har ännu inte provat. Jag vet också att det finns skolledare som med positiva erfarenheter flippar skolans mötestid för att få effektivare och mer kvalitativ tid då pedagogerna samlas.

flippat-larande

Aktiva elever

En förklaring till de förbättrade resultaten är att eleverna blir mer aktiva. För som många av oss vet från forskning – och säkert också av egen erfarenhet – så lär sig elever mer när de samarbetar, är kreativa och engagerade i lärprocessen. Att sitta still och lyssna ger inte alls samma kunskapsutveckling. Faktum är att det flippade klassrummet är en av de mest dokumenterade metoderna för aktivt lärande.

Jag är säker på att det flippade klassrummet har mycket att erbjuda dagens skola med de utmaningar vi står inför att förbättra resultat, stödja och sporra alla elever att utvecklas så långt som möjligt samt att inkludera många nyanlända som har kortare tid på sig att nå kunskapskraven. Dessutom verkar flippat lärande vara ett roligt och stimulerande arbetssätt.

Skrift och webbinarier

I vår nya skrift lyfts den vetenskapliga förankringen fram, men vi får också en praktisk genomgång av flippat lärande i praktiken – dels om elevens egen tid och dels hur lärare och elever tillsammans kan nå mesta möjliga lärande. Som uppföljning till rapporten kommer en serie webbinarier att sändas; två med fokus på teori och två med fokus på praktik.

Jag vill avsluta med ett citat från skriften av Mathias Andersson, Förstelärare i matematik på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna:

”Elevernas och mitt gemensamma arbete har i genomsnitt höjt betygsnivån i klassrummet ett steg. Att interaktivt flippa mitt klassrum är den åtgärd som i särklass genererat högst resultat av alla metoder jag provat.”

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Årets Guldäpplen är utdelade!

Igår var det åter dags att hylla lärarprofessionen och årets mottagare av lärarstipendiet Guldäpplet. Det är ett prestigefullt pris som delas ut till pedagoger som förnyat sin undervisning med stöd av IT, och som arbetar inkluderade och bidrar till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter. De nominerade var i år fler än någonsin tidigare i prisets 15-åriga historia och kvaliteten var hög.

Djupare förståelse och bättre resultat med hjälp av digital visualisering

Som slutgiltig vinnare stod Jonas Hall, lärare i matematik och fysik på Rodengymnasiet i Norrtälje. Jonas vann på grund av sitt engagerade arbete med att utveckla och utmana elevernas förmåga att experimentera i matematiken med djupare förståelse och bättre resultat som mål. Eleverna lär sig att formulera frågor, hantera verktyg för att beräkna svaren samt analysera och tolka resultaten. I programmet GeoGebra kan de experimentera, visualisera, undersöka och laborera. Jonas menar att det viktigaste man kan göra som lärare är att få eleverna att inse att de inte har några gränser!

Värdiga andrapristagare

Stipendium och guldäpplen utdelades även till Martin Löfgren och Per Ahlkvist på Norrevångsskolan i Karlshamn för att ha utvecklat värdegrundsarbetet och skolans demokratiuppdrag med stöd moderna verktyg. Ytterligare mottagare var Anton Fagergren, förskollärare vid Irsta förskolor i Västerås, för sitt arbete med att ge barn nya lärverktyg, och för att ge kollegor, barn och målsmän nya former för att synliggöra, dela och samtala om upplevelser och erfarenheter.

Lärande för nyanlända i fokus för Guldäpplejuryns särskilda pris

Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet samt Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk och universitetsadjunkt vid Högskolan Väst är årets mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris. Anna Kaya och Hülya Basaran har båda, var för sig, förnyat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med digitala nycklar. De visar hur skolan kan öppna dörrar för elever, erbjuda individanpassad undervisning med stöd i digitala verktyg, och visa på effektiva redskap för dialog med hem och omvärld. Det här är arbetssätt som ger både elever och pedagoger bättre förutsättningar.

Vi från SKL är glada att vara en av organisationerna bakom Guldäpplet och säger naturligtvis stort Grattis till alla pristagare!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

guldapplet2016

Kvällens huvudpersoner Hülya Basaran, Per Ahlkvist, Jonas Hall, Anton Fagergren och Martin Löfgren i samtal med Lärarförbundets Robert Fahlgren.

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Beslut om fjärrundervisning – det första steget får inte bli det sista

Idag den 21 juni beslutade riksdagen att skolhuvudmän ska få avtala med varandra om fjärrundervisning på entreprenad i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Detta gäller från den 1 augusti.

Äntligen! Detta beslut kom inte en dag för tidigt, snarare tvärtom…

Jag har vid fem tillfällen under åren 2014, 2015 och 2016 bloggat om den här frågan som har befunnit sig mellan hopp och frustration.

I november 2014 reagerade jag på Skolinspektionens kritik av kommuner som använde sig av fjärrundervisning. I januari 2015 konstaterade jag att den proposition som då lagts inte gjorde någon skillnad för kommunerna. I februari efterlyste jag konkreta åtgärder kopplade till regeringens integrationspolitik. I mars uttryckte jag mitt missnöje med att skollagsändringarna inte öppnade för entreprenad.

Våren 2015 valde Ann-Marie Begler, dåvarande generaldirektör på Skolinspektionen, att skriva en debattartikel med SKL. Där lyfte vi tillsammans behovet av fjärrundervisning på entreprenad.

I juni gjorde SKL och Friskolornas riksförbund en skrivelse i den här frågan och på hösten tillsatte regeringen Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. I februari 2016 gratulerade jag eleverna när utredningen lade fram sitt delbetänkande.

SKL har tagit tydlig ställning och vi har envist framfört våra krav – i yttranden, i skrivelser, i direktkontakt med utbildningsministern, i media och i många andra sammanhang.

Jag har valt att lyfta fram Kramfors kommun och den modige rektorn på Ådalsskolan, Mikael Wiklund, som stått emot kritiken från Skolinspektionen för elevernas skull. Han fick för övrigt priset Guldlänken helt nyligen.

Riksdagens beslut är ett första viktigt steg, men det får inte stanna här. Fjärrundervisning på entreprenad måste tillåtas i alla de ämnen där behov finns och skolhuvudmannen bedömer att det är lämpligt.

För vad är bäst – undervisning av en behörig lärare via fjärrundervisning eller av en obehörig i klassrummet? Varför får inte skolhuvudmän köpa undervisning i mandarin, fysik eller matematik av varandra?

Nu måste också möjligheterna till distansundervisning öppnas. Jag tänker att vi är alldeles för fixerade vid att lärandet måste ske inom klassrummets fyra väggar – men lärande pågår ju hela tiden och överallt. Det vet lärare och elever – för det flippade klassrummet är verklighet.

Vi kan välja att möta verkligheten, stötta den utveckling som pågår och undanröja de juridiska hindren. Att bromsa sig in i framtiden är fel strategi. Vi måste istället vara med och påverka utvecklingen för att skolan ska kunna möta alla elevers behov av lärande här och nu och i alla delar av landet.

Ådalsskolan 1

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i arabiska.

Ådalsskolan 2

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i dari.

Här kan du hitta mina tidigare blogginlägg:

Ett viktigt steg om bättre utbildning för nyanlända

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Proposition om fjärrundervisning löser inte problemen

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter:

SKL sprider dokumenterat framgångsrik modell för språkutveckling i alla ämnen

Det största rummet i SKL-huset är fullt till bristningsgränsen av pedagoger och skolledare och ett förväntansfullt sorl lägger sig när dagens program inleds. Vi är glada att äntligen påbörja fortbildningssatsningen för att sprida Skriva sig till lärande, STL, nationellt.

STLblogg1

Fullsatt på kick-off för STL

STL är en konkret metod för språkutveckling i alla ämnen som har direkt påverkan på undervisningen och därmed elevers upplevelser och lärande i skolan. Tekniken används som hävstång tillsammans med pedagogiska metoder som vi redan vet fungerar väl, så som formativ bedömning och återkoppling.

Goda resultat från STL i Sollentuna

Under lång tid har satsningar gjorts på inköp av teknik till skolor, men påvisbara effekter på elevers resultat har saknats och få studier har initierats. Därför har förväntningarna på Annika Agélii Genlott och Åke Grönlunds forskningsresultat från STL i Sollentuna varit stora och artikeln som nu publicerats i Computers & Education har på kort tid fått stor spridning i undervisningskretsar. Studien visar i korthet att metoden leder till ökad likvärdighet mellan könen samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Förutom förbättrade resultat upplever elever arbetssättet motiverande, utvecklande och socialt, då de läser och återkopplar på varandras texter.

Stort intresse för satsningen

Intresset från kommuner har varit mycket stort och nu är arbetet alltså igång med 11 kommuner. STL i SKL:s regi är ett språng för att förändra undervisning och lärande tillsammans. Genom det nationella perspektivet vill vi, på vetenskaplig grund, öka likvärdigheten skolor och kommuner emellan. Vi är glada att ha Annika som vår kursledare. Annika och Åke kommer också med forskningsperspektiv följa kursen för att studera hur spridning av innovation fungerar från en kommun till andra.

Vi på SKL ser fram emot att få genomföra den här spännande resan tillsammans med Eslöv, Falköping, Gävle, Järfälla, Karlstad, Lidingö, Malmö, Nacka, Sigtuna, Skellefteå och Sollentuna.

STLblogg2

Annika Agélii Genlott, som leder fortbildningen, hälsar deltagarna välkommen.

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter: ,

Delaktiga och motiverade elever – redo att ta sig an världen

Igår presenterade Skolverket sitt förslag till nationell strategi för skolans digitalisering.  SKL har länge efterlyst en strategi och mycket av förslaget är bra. Dock finns en del frågetecken. Läs vår kommentar här.

Det finns en stor potential för skolan och eleverna om vi tar vara på digitaliseringens möjligheter på ett bättre sätt. Ett tydligt exempel på det visade det jubileumsseminarium som arrangerades på SKL förra veckan för att fira att Guldäpplet har delats ut i femton år till lärare som förnyat sin undervisning med digitalisering.

Ger elever röster utanför klassrummet

Inbjudna talare var de tidigare stipendiaterna Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan Skara och Martin Fernström, lärare på Årstaskolan Stockholm. Båda två pratade om vikten av att ge eleverna en röst och hur digitalisering i olika former gör att rösterna når utanför klassrummets gränser. Eleverna blir delaktiga och kan påverka det demokratiska samhället.

Uppgifter som man ägnar tid åt i skolan behöver vara relevanta och kännas meningsfulla för eleverna. På Årstaskolan används uttrycket ”rika” uppgifter och som exempel lyfts koncepten ”Viktiga romaner av riktiga författare” som publiceras på Bibblis.se och Talasomted.se som fått spridning långt utanför Sveriges gränser. Ylvas gymnasieelever både skriver och redigerar Wikipedia och bidrar på det sättet till både sin egen och andras kunskapsbildning. De bloggar och poddar och når ut via exempelvis Teentime.nu – ”världens nuaste webbshow”, som eleverna kallar den, med ett direktsänt avsnitt i veckan.

Titta på seminariet i efterhand

Professor Åke Grönlund från Örebro Universitet samtalade med Ylva, Martin och Beter Becker från DiU om hur lärande utvecklas och fördjupas med hjälp av digitalisering och hur kollegialt lärande kan utveckla och sprida innovativa metoder.

Seminariet, med Guldäpplets partners och Datorn i Utbildningen som värdar – webbsändes och om du missade det kan du ta del av det här.

Nominera din lärare innan första juni

Till Guldäpplet 2015 nominerades drygt 80 lärare från olika delar av landet. Nomineringarna väckte stor medial uppmärksamhet lokalt och inte enbart vinnarna av stipendierna lyftes som stjärnor. Det är ett pris för att hylla professionen. Visst finns det lärare hos er som du vill hylla? Årets nominering är öppen fram till den 1 juni. Läs mer om kriterier och hur nomineringen går till här. Jag hoppas på ännu fler nomineringar i år.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

Ett viktigt steg mot bättre utbildning för nyanlända

Idag tog utbildningsministern emot delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandling på modersmål. Det handlar om att öppna möjligheterna till fjärrundervisning på entreprenad – något som vi på SKL länge har arbetat för.

Allt som oftast har Skolinspektionen kritiserat kommuner för att de inte har sett till att alla nyanlända elever har fått studiehandledning på sitt modersmål. Men att eleverna inte har fått det har ju berott på att det har saknats studiehandledare i dessa språk i kommunen. Samtidigt har kommunen inte haft tillåtelse att köpa studiehandledning av andra kommuner eller huvudmän. Kommunerna har därmed suttit i en ”rävsax”.

En del kommuner och rektorer har valt att öppet stå på elevernas sida och bryta mot lagen så som Mikael Wiklund i Kramfors. Jag är glad att han och kommunen har hållit ut trots kritiken från Skolinspektionen. Skolinspektionen å sin sida har ju hela tiden tyckt som vi men tvingats kritisera kommunerna på grund av otidsenlig lagstiftning.

Om allt går enligt planen har vi skollagsändringarna på plats från den 1 augusti.

Grattis alla elever med andra modersmål! Nu kommer lagstiftningen ikapp verkligheten.

”En pizza med extra allt”

Att som elev beskriva sin lärare så säger en hel del om engagemang, motivation och glädje i lärandet. Citatet gäller läraren Cecilia Johansson som igår mottog priset Guldäpplet för sitt sätt att på ett nytänkande sätt integrera IT i sin undervisning i svenska och historia i årskurs 7-9 på Helenelundsskolan i Sollentuna.

Guldäpplemingel

Lärarförbundets Robert Fahlgren presenterar kvällens huvudpersoner, Guldäpplevinnaren Cecilia Johansson, Tülay Gürgün och Jenny Edvardsson som delar på andraplatsen samt Micke Kring, vinnare av juryns särskilda pris.

För att ge de tysta flickorna en röst och motivera pojkar till att skriva integrerade Cecilia tidigt bloggar och offentligt skrivande i sin undervisning, något som visade sig fungera väl. Hennes arbetssätt har tidigare medfört en vinst i Webbstjärnan 2010 samt priset Årets pedagog i Sollentuna 2012.

Cecilias pedagogiska målsättning är att skapa en modern och inspirerande lärandemiljö som stödjer ungdomars språkutveckling och digitala bildning, och som bryter den nedåtgående trenden med sämre läsförståelse.

Parallellt med sin undervisning har Cecilia forskarutbildat sig och skrivit en lic-avhandling om hur det kollaborativa författarskapet påverkar både hur och vad eleverna lär sig samt hur det synliggör lärprocessen. Det här är ett lysande exempel på hur beprövad erfarenhet blir till vetenskaplig grund genom att pedagoger beforskar sin egen undervisning.

I en modern undervisning används IT på ett pedagogiskt genomtänkt sätt som leder till ett breddat och fördjupat lärande och som inkluderar alla elever.  Som jag skrivit om tidigare har vi goda förutsättningar i Sverige för att detta ska vara normen, då tillgången till digitala verktyg generellt är god i våra skolor.

Det är viktigt att vi lyfter fram och lär av de lärare som går före. Priset Guldäpplet är ett sätt att sprida beprövade erfarenheter, och vi är glada att vi i år hade hela 82 nominerade till priset från stora delar av landet. I går kväll hade jag förmånen att få träffa många av dem under det kvällsmingel som SKL står värd för varje år i samband med prisceremonin.

Min förhoppning är att vi blir ännu fler nästa år.

Äntligen händer det

Äntligen händer det! SKL välkomnar regeringens beslut att ge Skolverket i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Vi är glada över att det arbete som Nationellt forum gjorde under 2014, och som bland annat resulterade i ett förslag till Nationell strategi, ska beaktas och tas till vara (länk till förslaget).

Det är också glädjande att regeringen uttrycker att det behövs krafttag för att klokt nyttja de möjligheter som digital teknik kan bidra till. Vi ser fram emot denna gemensamma kraftsamling för skolans och förskolans digitalisering.

Från vår sida kommer vi att fortsätta driva frågorna och vara så delaktiga vi kan i kraftsamlingen. Förra veckan publicerade vi en rapport baserad på nästan 900 rektorers skattning av digitaliseringsläget på den egna skolan. Rapporten visar att arbete pågår, men att mycket kvarstår. Bland annat inom området ledning och inom användandet av digitala verktyg (länk till rapporten).

Arbetet på skolorna måste leda till att användandet av it utvecklas och blir en naturlig del i lärsituationen. Digitala verktyg behöver väljas utifrån förmågor som ska tränas och pedagogerna behöver diskutera och reflektera kring det som sker i lärandet.

Att ta fram konkreta nationella it-strategier är ett viktigt steg för att stötta rektorer och pedagoger i det fortsatta arbetet för ökad kvalitet, förbättrat resultat och en likvärdig skola.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering

Sida 1 av 3123
skl logotyp