En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Äntligen händer det

Äntligen händer det! SKL välkomnar regeringens beslut att ge Skolverket i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Vi är glada över att det arbete som Nationellt forum gjorde under 2014, och som bland annat resulterade i ett förslag till Nationell strategi, ska beaktas och tas till vara (länk till förslaget).

Det är också glädjande att regeringen uttrycker att det behövs krafttag för att klokt nyttja de möjligheter som digital teknik kan bidra till. Vi ser fram emot denna gemensamma kraftsamling för skolans och förskolans digitalisering.

Från vår sida kommer vi att fortsätta driva frågorna och vara så delaktiga vi kan i kraftsamlingen. Förra veckan publicerade vi en rapport baserad på nästan 900 rektorers skattning av digitaliseringsläget på den egna skolan. Rapporten visar att arbete pågår, men att mycket kvarstår. Bland annat inom området ledning och inom användandet av digitala verktyg (länk till rapporten).

Arbetet på skolorna måste leda till att användandet av it utvecklas och blir en naturlig del i lärsituationen. Digitala verktyg behöver väljas utifrån förmågor som ska tränas och pedagogerna behöver diskutera och reflektera kring det som sker i lärandet.

Att ta fram konkreta nationella it-strategier är ett viktigt steg för att stötta rektorer och pedagoger i det fortsatta arbetet för ökad kvalitet, förbättrat resultat och en likvärdig skola.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering

PISA understryker vikten av genomtänkt IT-strategi

Gårdagens PISA-rapport är inte upplyftande. Vid digital problemlösning hamnar svenska 15-åriga elever under OECD-snittet, liksom de gör när problemlösningen sker på traditionellt sätt. Eleverna presterar något bättre när de läser digitalt än analogt och hamnar här runt snittet för OECD. Resultaten är inte önskvärda, men de är heller inga nyheter för oss som arbetar med och i skolan.

Sveriges elever har god tillgång till teknik, men vi inte är lika duktiga på att använda tekniken i undervisningen. Vi lever dock i ett samhälle där vi alla behöver vara digitalt kompetenta för att kunna verka både som medborgare och i yrkeslivet. Frågan är därför inte om IT ska in i undervisningen, utan om hur.

Lärarnas IT-kompetens

Något som lärarna själv länge efterfrågat är stöd för att utveckla pedagogisk IT-kompetens. Viljan är stor i lärarkåren att använda digitala verktyg och på sociala medier sker ett livligt utbyte av idéer. Också det stora antalet nomineringar till årets Guldäpple, och den otroligt höga nivån på de nominerade, är ett tecken på hur duktiga lärarna är på att utveckla sin undervisning med digitalt stöd.  Men att skälla på dem som inte klarar det på egen hand är inte rätt väg att gå. Det behövs mer forskning och utvecklingsarbete som kan stödja lärarna för att utveckla lärandet med digitala verktyg på ett genomtänkt och strukturerat sätt i all undervisning.

På TV4-nyheterna igår kväll visades ett bra reportage om hur Myrsjöskolan i Nacka jobbar. Skolan har haft tydliga mål och satsat på fortbildning av lärare. På Myrsjöskolan har resultaten förbättrats sedan man började använda datorer och eleverna berättar hur de lär sig mer matematik med hjälp av IT.

Se klippet:

pisa digitalisering

LIKA-verktyget ger stöd

Resultatet i PISA-rapporten baserar sig på uppgifter från 2012. Mycket har hänt och är på gång sedan dess. Ett nytt verktyg är LIKA – it-tempen för skola och förskola. Det är ett stöd till rektorer och förvaltning att fokusera på rätt saker för att skapa förutsättningar för en genomtänkt IT-användning. Efter 1 år har vi haft cirka 3 000 användare. Inom kort publicerar vi en fördjupande rapport om hur LIKA används. Läs mer om LIKA och SKL:s arbete med skolans digitalisering här.

SKL ser behov av gemensam kraftsamling och en nationell strategi för skolans digitalisering. Vi har tillsammans med ett antal nyckelaktörer lämnat ett förslag på en strategi till regeringen, i vilken det finns förslag på olika initiativ som bör tas. Det är nu hög tid att regeringen samlar aktörerna och att vi gemensamt agerar för att stimulera utvecklingen, stärker kompetensen och ökar nyttan av digitalisering.

Min förhoppning är att regeringens uppdrag till Skolverket om att ta fram och genomföra ett nationellt utvecklingsprogram om IT som pedagogiskt och administrativt verktyg är ett steg i rätt riktning. Vägen framåt är att använda IT i skolan på ett genomtänkt sätt så att det blir ett verktyg för lärande – inte att använda mindre IT.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter: ,

Podcasts, bloggar och twitter

Philip Hjalmarsson och Anna Sterlinger Ahlring är två lärare som startat podcasten Nytankeller . De lyfter fram lärare som gör skillnad, delar med sig av goda exempel och vill bidra till att höja läraryrkets status.

Jag tycker det är ett utmärkt initiativ. Det är extra värdefullt när lärare själva tar mer plats i den offentliga diskussionen om skolan. Med podcasten vill de bemöta den negativa bilden av skolan och de menar att ”lärarnas status inte kommer att höjas, förrän lärarna själva får det att hända:

– Vi måste börja se på vårt eget yrke som värdefullt och oerhört viktigt. 

– Vi måste börja lära oss att dela med oss mer av alla goda exempel och få dem att spridas. 

– Vi måste börja skryta om oss själva och våga tala om det för andra”. 

Deras ord träffar mitt i prick!

Många källor till inspiration

Låt dig inspireras av ett samtal med Sophia Stenfeldt, som startade Facebookgruppen ”Fröken Sophias undervisningstips” vilken blivit en succé. Du kan också lyssna till Emelie Hjalmarsson – en relativt ny lärare som tillsammans med sina elever har utvecklat ett unikt material om hur skolan kan arbeta med elevers förmågor i årskurs 1-3. Följ Emelie på hennes blogg.

Jag har också intervjuats i Anna och Philips podcast och pratade då om mina erfarenheter som lärare och rektor. Jag lyfte särskilt hur vi arbetade för att förebygga mobbning och vikten av att som rektor arbeta nära både elever och personal.

Podcasts, Facebook, bloggar och Twitter ger lärare ett mycket större kollegium att inspireras och stödjas av. De förmedlar lärares aktuella tankar om arbetssätt och utveckling.

Visar en annan bild

Sociala medier kan också vara en viktig kraft för att nyansera bilden av skolan. Och varje gång jag läser om spännande idéer eller följer intressanta diskussionstrådar, tänker jag att det måste vara mycket roligare att arbeta som lärare nuförtiden med all denna kunskap och alla erfarenheter så nära.

Ps. Cision har listat topp 20 pedagogbloggar. Se här

 

 

 

 

 

Nomineringarna till Guldäpplet är klara!

Idag offentliggörs listan över årets nomineringar till Guldäpplet. På listan finns drygt 80 lärare från kommuner spridda över Sverige.

Guldäpplet delas ut till lärare som förnyar lärandet med stöd av IT i egen undervisning, och som inspirerar elever och kollegor lokalt, kommunalt och gärna även nationellt. Många innovativa lärare har under åren lyfts fram i strålkastarljuset och resten av skolsverige har kunnat ta del av deras dokumenterat framgångsrika arbetssätt.

Min uppmaning i våras till alla huvudmän och rektorer var att nominera sina kandidater till stipendiet, då det på varje skola finns inspiratörer och nytänkare.

Det är glädjande att se att de som skrivit nomineringarna, förutom just rektorer, även är kollegor på den egna skolan och ur det utvidgade kollegiet i sociala medier. Nu börjar juryns svåra arbete med att välja ut tre finalister, vilka kommer att presenteras på Bokmässan i Göteborg den 24:e september. En slutgiltig vinnare offentliggörs på Skolforum i Stockholm den 26:e oktober.

Jag vet att det finns fler som borde vara med på listan och jag hoppas att du tar chansen att nominera nästa år.

Från Guldäpplet 2013:  Vinnare av juryns särskilda pris Pia Widegren, finalist Jonas Lindahl, finalist Katarina Lycker Rüter och vinnare Daniel Gomejzon

Från Guldäpplet 2013: Vinnare av juryns särskilda pris Pia Widegren, finalist Jonas Lindahl, finalist Katarina Lycker Rüter och vinnare Daniel Gomejzon

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Guldäpplet 2015 – Dags att uppmärksamma framgångsrikt lärararbete

I Sverige finns enormt många duktiga pedagoger som varje dag arbetar för att stötta och inspirera sina elever till lärande. I takt med att tillgången till digitala verktyg ökar öppnar sig nya möjligheter i lärsituationen. För att tekniken ska leda till ökat och breddat lärande krävs dock ett strukturerat och medvetet arbetssätt. Lärarrollen förändras och utmanas och nya krav ställs på pedagogerna.

Vikten av att dokumentera och kvalitetssäkra arbetssätt som medför förbättring av undervisningen och lärandet och sprida dessa inom organisationen är en av de framgångsfaktorer som lyfts fram efter den 3-åriga forskningsstudien Unos Uno, där Åke Grönlund studerat effekterna av 1:1-satsningar. En annan framgångsfaktor är att etablera arbetssätt i skolan som gör alla pedagoger digitalt litterata och som upprätthåller och vidareutvecklar denna literacy.

Alla kommuner har pedagoger värdiga Guldäpplet

Guldäpplet är ett lärarstipendium som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT, som arbetar för att inkludera alla elever och för att sprida sitt arbetssätt och inspirera elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och nationellt verksamhetsfält. Guldäpplet delas ut av stiftelsen för Yngve Lindbergs minne, vars partners är stiftelsen Datorn i Utbildningen, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Gleerups, Netsmart och SKL. Under senare år har många pedagoger nominerats och priset har tilldelats bland andra Karin Nygårds, Ylva Pettersson, Daniel Gomejzon och Katarina Lycken Rüter, alla mycket skickliga och inspirerande pedagoger.

Nomineringen av årets guldäpplestipendiater är öppen fram till 1 juni. Nu utmanar vi varje skola, varje rektor och varje kommun att nominera sina kandidater till stipendiet. Pedagoger som gör stora insatser för att utveckla lärandet i klassrummet och som aktivt arbetar för att dokumentera och sprida sina framgångsrika arbetssätt till det utvidgade kollegiet. Mer om hur nomineringen går till går att läsa på diu.se/guldapple Priset delas ut och stipendiaterna hyllas i samband med Skolforum den 26 november.

guldäpplet

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Proposition om fjärrundervisning löser inte problemen

Härom dagen började jag noggrant läsa propositionen Möjligheter för fjärrundervisning (prop. 2014/15:44) som kom i december. Döm om min förvåning när jag upptäckte att det bara är de statliga specialskolorna och sameskolan (också statlig) som ska få sälja fjärrundervisning från den 1 juli.

Detta innebär att skollagen öppnar för fjärrundervisning i de samiska språken och i teckenspråk. Och det är ju bra, men långtifrån tillräckligt.

Vad händer med alla elever som idag får tillgång till studiehandledning och modersmål tack vare fjärrundervisning? Ska de tvingas avbryta undervisningen på grund av den skollagsändring som genomförs den 1 juli 2015?

Beror regeringens bedömning på att den fjärrundervisningen som specialskolorna och sameskolan erbjuder är bättre utvärderad eller håller högre kvalitet? – Jag tror inte det.

Språkskolan i Uppsala kommun har erbjudit fjärrundervisning i närmare 10 år och säljer i nuläget till nio kommuner. Skolan har behöriga lärare med hög utbildningsnivå, varav flera med lärarlegitimation. Den moderna tekniken har gjort att fjärrundervisningen fungerar bra. Språkskolan har dessutom ett samarbete med Uppsala universitet. Varför vill regeringen stoppa detta?

Konsekvensen blir att många nyanlända elever inte får modersmålsundervisning och studiehandledning. Varför då? – De råkar bo i exempelvis glesbygdskommuner som inte lyckas rekrytera lärare i alla de språk som behövs.

Försöksverksamhet inte tillräckligt

Finns det då ingen öppning alls? – Jo, men bara som försöksverksamhet då skolhuvudmän kan ansöka hos Skolverket om att få ingå. Att enbart förlita sig till detta innebär en risk för att eleverna tvingas avbryta sina studier.

Förslaget måste omprövas

SKL anser att det saknas hållbara skäl att inte ändra i skollagen så att kommuner kan få erbjuda andra kommuner och skolhuvudmän fjärrundervisning på entreprenad. Tekniken finns idag och det bedrivs fjärrundervisning av god kvalitet. Det är skollagen som inte är i takt med tiden.

Vår lojalitet måste finnas hos nyanlända elever, elever med andra modersmål och elever i glesbygden. Därför måste skollagsförslaget omprövas så att både stat och kommun kan erbjuda fjärrundervisning från den 1 juli.

Här kan du läsa mitt tidigare blogginlägg ”Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte”

 

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter: ,

Att leda skolans digitala utveckling – webbinarium

Samhället digitaliseras. Vi jobbar, handlar och går till psykologen online. Dagens och morgondagens samhälle förutsätter digitalt kompetenta medborgare. Digitaliseringen kan inte väljas bort, inte heller av skolan. Hur hanterar skolans ledare den digitala utmaningen så att datorer och internet möjliggör en positiv skolutveckling?

I morse sände vi ett webbinarium från SKL som tog upp den frågan. Forskaren Åke Grönlund presenterade slutsatserna från forskningsprojektet Unos Uno – Att förändra skolan med teknik. Johanna Karlén presenterade Självskattningsverktyget LIKA – it-tempen för skolan. Slutligen fördes ett expertsamtal om hur vi får tekniken att bli det pedagogiska verktyg vi vill att det ska vara.

Tillit och tålamod

En slutsats var att vi behöver lita på professionen och skapa ett tillåtande klimat där det är tillåtet att testa sig fram och våga dela med sig. Det behövs också tålamod och uthållighet – förändringsarbete tar tid. Ledningen måste stå på sig när kritiker menar att tekniken inte leder till bättre resultat.  Forskningen visar att resultaten inte kommer av sig själv när vi stoppar datorer i händerna på elever och lärare. Vi behöver arbeta genomtänkt.

Om du missade webbinariet kan du se det igen här .

Trevlig helg,

Per-Arne

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, skrev i en artikel för några veckor sedan att hon blir ”tokig när huvudmännen sänker ribban”. Jag blir tokig när Skolinspektionen, av alla de områden de skulle kunna granska, väljer ut just fjärrundervisningen. Vi kan inte säga att vi har dåliga resultat och klaga på skolan, och sedan samtidigt sätta stopp för initiativ som tas för att ge eleverna den bästa undervisningen.

Fjärrundervisning är i nuläget tyvärr inte lagligt. Det är besynnerligt. Modern teknik skapar en massa möjligheter för Sveriges elever, inte minst de som har de tuffaste utmaningarna att klara skolan.  Därför har vi och många kommuner drivit frågan länge.

Kramfors och Ljusdal gör rätt

Dagens exempel ger en tydlig bild av hur kreativa och bra lösningar som hjälper eleverna stoppas. Från TT idag:

”Kramfors är en av nio kommuner som köper sin modersmålsundervisning av Språkskolan i Uppsala kommun. I den undervisar totalt 120 lärare i 52 språk elever i den egna kommunen, och några av lärarna undervisar också på distans.

Språkskolans chef, Marianna Aivazova, konstaterar att även Ljusdals kommun fått kritik av Skolinspektionen.

Nu upphör Ljusdal tyvärr med undervisningen, på grund av kritiken. Vi tycker att det är så synd för eleverna, för våra lärare är utbildade och flera av dem även legitimerade.

Hon vänder sig också mot Skolinspektionens kritik att undervisningen inte blir individualiserad när den sker via länk.

Det är precis tvärtom. Det ger fler möjligheter att individualisera med modern teknik. Vi har samarbetat med Uppsala universitet, så vår modell bygger på forskning.

Marianna Aivazova konstaterar att det finns ett förslag att ändra lagen, men att inget hänt.

Vi vill ju se elevernas bästa. Vi vet ju vad en lektion i veckan kan betyda för dem. Och vi vet att många kommuner har förhoppningar om att fjärrundervisning på detta sätt ska bli lagligt.”

Kritik hur man än bär sig åt

Enligt skollagen får fjärrundervisning bara ges som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Samtidigt är det olagligt att inte erbjuda handledning i en elevs modersmål.

Det är helt orimligt att tänka sig att en enskild kommun skulle kunna tillhandahålla språkundervisning och handledning i alla dessa språk som Språkskolan kan erbjuda. Konsekvensen kan istället bli att eleverna inte får någon undervisning alls.

Hur ska kommunerna ta sig ur detta moment 22? Om man inte erbjuder undervisning och handledning i modersmål får man kritik. Om man erbjuder undervisning och handledning med behöriga och legitimerade lärare får man också kritik – för att det är på distans.

Ibland vill jag slita mitt hår. Som när staten och gammaldags lagstiftning sätter käppar i hjulet och hindrar huvudmän och skolor från att ge eleverna den bästa undervisningen. En positiv effekt av dagens uppmärksamhet i medierna är att regeringen öppnar upp för en lagändring redan under nästa år. Äntligen!

 

Lärare får Guldäpplet för digital undervisning

”Barnen ska lära sig att vara bra digitala medborgare , med allt vad det innebär.” Orden är årets vinnare av Guldäpplet, Karin Nygårds, som arbetar som lärare på Sjöstadsskolan i Stockholm. Stämningen vid prisutdelningen var som alltid positiv och engagerad – denna gång även kryddad med viss dramatik då fel namn lästes upp först. Det löste sig dock snabbt och rätt vinnare kunde koras :-)

Karin Nygård

Karin Nygård

En del av motiveringen löd:”Karin Nygårds ger eleverna verktyg för att utveckla sitt språk och behärska sin digitala miljö. Hon har gjort stora insatser för att lyfta digitalkunskap som ett eget ämne i undervisningen, med verklighetsanknutna uppgifter. Det ska vara viktigt på riktigt och eleverna ska utmanas. Karin har ett brinnande engagemang för att eleverna, inte minst unga tjejer, ska erövra den digitala världen.” På Youtube kan du se en kort film där Karin berättar mer.

Strategier – inte bara eldsjälar

Jag tycker att Guldäpplet sätter ljus på att utvecklingen framåt inte kan bygga på eldsjälar. Det behövs medvetna steg och tydliga strategier hos huvudmän, skolledare och lärare. Guldäpplet bidrar till inspiration och positiva exempel. Klokt använt kan digitaliseringen göra skillnad och öppna nya möjligheter för barn och elever att uttrycka sig, utforska och uppfatta världen. Vill du veta mer om priset så kan du kolla på SKL:s webb!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter: ,

Snabbt, bra och gratis

”Tänk om vi kunde göra det svåra lättare?” Orden kommer från Björn Söderlund, Lidingö stad, och beskriver tanken bakom LIKA – it-tempen för skolan.

LIKA, som presenterades på ett seminarium på SKL igår, är ett verktyg som på ett enkelt sätt – och helt gratis – kan användas för att ta tempen på skolans digitalisering. Det ger en snabb nulägesbild men ger också automatiskt en handlingsplan där man kan se vad som behöver prioriteras.

Maria Stockhaus, som inledde, pekade på att för att utveckla skolan med digital teknik behövs ett strategiskt arbete inom flera områden. LIKA handlar om att få en bild både av ledarskap, infrastruktur, kompetens och användning – alla viktiga delar som måste fungera för att nå bra resultat.

Jag själv följde seminariet via webben och det var inspirerande att lyssna på de rektorer och IT-strateger som varit med och testat verktyget. De var eniga om att det här är något som man verkligen har nytta av som rektor och skolledare. Enkelt, självinstruerande och lätt att kommunicera var ord som gick som en röd tråd genom seminariet.

Verktyg för skolutveckling

Elisabeth Teghult, rektor i Kungsbacka menade att verktyget tilltalar henne som pressad rektor för att det är snabbt och enkelt, men underströk också att det är ett viktigt redskap för skolutveckling.

Jag tycker att kopplingen mellan digitalisering och skolutveckling är central. Jag håller med Elisabeth om att det inte går att jobba med LGR 11 utan digitala redskap, och det är positivt att LIKA uppfattas som ett hjälpsamt verktyg.

Digitalisering är inget enskilt spår

Det är också en självklarhet att LIKA inte bara ska vara ett enskilt spår framöver, utan kan ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för skolan som helhet. Piloterna beskrev att verktyget redan nu gjort det lätt att svara på de frågor som rör digitalisering. Det blir enkelt att ha koll på vad man behöver göra, vad man har gjort och vad som hänt. Man kan lätt gå tillbaka och se vilka självskattningar man gjorde förra terminen och vad som blivit bättre.

Bra underlag för it-satsningar

LIKA används av rektorer men också av huvudmän på övergripande nivå. Med verktyget kan man få en bild både av de gemensamma utmaningar som finns och vad som fungerar bra eller dåligt på enskilda skolor. Björn Söderlund beskrev på ett intressant sätt hur Lidingö har börjat använda rektorernas värderingar som beslutsunderlag för sina it-satsningar i kommunen. Och det är precis så verktyget borde användas tycker jag.

LIKA bygger på en överenskommelse mellan SKL och regeringen. Här kan du läsa mer om LIKA och här hittar du verktyget

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Digitalisering
Etiketter: , ,

Sida 2 av 3123
skl logotyp