En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Välkommet om bättre skolgång för ensamkommande

Regeringen beslutade igår att ge Skolverket, SPSM och Socialstyrelsen i uppdrag att ”…anpassa en modell för skolsamverkan till att omfatta alla placerade barn och unga”.  Utgångspunkten ska vara Sisam-modellen som Statens institutionsstyrelse och SPSM har tagit fram i dialog med kommuner och experter. Det här är ett bra beslut. Som DN skriver  är detta särskilt angeläget med tanke på antalet ensamkommande barn och unga som finns i olika former av boenden. 

Sisam-modellen syftar till att säkerställa en obruten skolgång för barn som är placerade på ungdomshem. Modellen innebär att skolan, socialtjänsten och ungdomshemmet ska följa särskilda rutiner för samverkan inför och under en placering och i samband med återgång. Kommuner får teckna avtal om att ingå i modellen och idag omfattas majoriteten av de barn som är placerade i ungdomshem. Utvärdering av modellen visar att den har medfört en ökad samverkan mellan berörda aktörer och att fler elever har kunnat få en obruten skolgång. Den är också utformad så att den med små medel går att anpassa till barn och unga i andra former av samhällsvård, vilket fler kommuner vittnar om.

Samverkan ber bättre förutsättningar för ensamkommande

Det är angeläget att regeringen nu ger myndigheterna i uppdrag att ta fram en liknande modell för samverkan när det gäller alla placerade barn, framför allt med tanke på ensamkommande barn och unga. De senaste fem åren har ungefär 50 000 ensamkommande kommit till Sverige. Det går inte att nog understryka betydelsen av att skolan fungerar bra för dessa barn. Men för att klara detta krävs bra samverkan mellan samhällets olika aktörer.

De ensamkommande finns på olika slags boenden, de byter boenden och flyttar också mellan kommuner. Det innebär utmaningar för såväl skola och socialtjänst som för det enskilda barnet.  Det är vanligt med bristande kontinuitet och att det blir glapp i skolgången.

Syftet med regeringens beslut är att socialtjänsten i hemkommunen och ansvarig för barnets boende, till exempel ett familje- eller HVB-hem, ska upprätta en plan för barnets skolgång.

Myndigheter som samarbetar kan ge bra vägledning till kommunerna

Det är positivt att regeringen använder en prövad modell och sprider denna. Från SKL:s sida har vi tidigare lyft frågan om att modellen borde omfatta alla barn som är placerade i samhällsvård, inte bara ungdomshem utan också familjehem och HVB-hem. Även om vi ännu inte läst regeringens beslut i detalj, verkar detta nu vara på gång.

Jag vill också ge tummen upp för att myndigheterna arbetar tillsammans för att ge kommunerna vägledning och stöd. Samverkan behöver fungera på alla nivåer i systemet.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: , ,

Elevhälsan som första linje – BUP flyttar in

Under julen skrev media om långa väntetider för barn och ungdomar till BUP i Stockholm och den oro som många föräldrar känner. Jag har tidigare här på bloggen skrivit om behovet av det som SKL kallar ”Elevhälsan som första linje”. Efter studiebesök i Skottland förra veckan är jag än mer övertygad om att det skulle vara en klok väg att prova.

Vems är ansvaret?

Elevhälsan som första linje handlar om en förstärkt elevhälsa där andra verksamheter som exempelvis BUP och socialtjänsten bidrar med sina resurser och kompetens. Syftet är att bättre möta barns och ungas behov av stöd. Det är inte ovanligt att skolan ser behoven av behandlande insatser som andra verksamheter behöver göra tillgängliga.

Den psykiska ohälsan har ökat, framförallt bland flickor. Antalet nyanlända elever har ökat. Skolans insatser räcker inte alltid till och när samverkan med primärvård och barn och ungdomspsykiatri (BUP) inte fungerar så drabbar det eleverna. Samarbetet och ansvarsfördelningen fungerar olika bra i olika kommuner och inom olika stadsdelar.

BUP flyttar in

En bättre lösning skulle kunna vara att samhället satsar resurserna mer samlat där alla barn och ungdomar befinner sig – i skolan. Det är där vi kan göra tidiga insatser och därmed även stärka det förebyggande arbetet.

SKL har därför lämnat en skrivelse till regeringen om att få starta upp en försöksverksamhet med en förstärkt elevhälsa där BUP ”flyttar in” i skolan.  Tanken är att till exempel BUP, primärvården och socialtjänsten bättre skulle kunna bistå skolan med sina kompetenser så att de blir lättillgängliga och att man tidigt skulle kunna möta barnens behov. Utredningar skulle göras i skolans kontext och syfta till att ge skolan verktyg för att bättre stötta eleverna.

Blicken mot Skottland

På SKL har vi sedan en tid tillbaka varit intresserade av Skottlands arbete med GIRFEC, ”Getting It Right for Every Child”. Förra veckan besökte SKL:s utbildningsberedning skolor i Skottland. Vi slogs av den helhetssyn man har på det enskilda barnet. Man har försökt skapa ett finmaskigt nät som ska fånga upp varje barns behov av samhällets insatser. Förskolorna och skolorna har förstärkts med personal från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Och man samlas gemensamt kring de barn som riskerar att fara illa, inte mår bra eller har stora utmaning i sin skolgång på något sätt. Det blir ett riktat stöd i barnens vardag.

I ett exempel vi förevisades i Glasgow släppte inte hemskolan taget om eleven som fortsatte ingå i sitt ordinarie sammanhang minst en dag i veckan. Tiden utökades varsamt successivt och såväl lärarna på hemskolan som eleven och familjen fick stöd i att utveckla strategier för en lyckad skolgång under placeringstiden. Detta exempel byggde på en samverkan mellan motsvarande socialförvaltning och utbildningsförvaltning.

Ser fram emot respons från regeringen

Organisation och arbetssätt är nyckeln för att det ska fungera för varje barn. Det var de skolchefer och rektorer vi träffade eniga om. På skolorna vi besökte bollades inte eleverna mellan skolan, socialtjänst och vården. Det var ingen diskussion om vem som har ansvar för att stå för en viss insats. Organisationen byggs utifrån det enskilda barnets behov och inte utifrån de traditionella stuprören. En s.k. ”named person” ansvarar för att samordna insatserna.

SKL vill gärna se en bred försöksverksamhet som provar ett sådant arbetssätt och vi ser fram emot återkoppling från regeringen. Tillsammans kan vi ta ytterligare ett steg för att motverka barns psykiska ohälsa.

Författare:
Kommentarer: 10
Kategori: Elever
Etiketter:

Mycket på gång inom gymnasieskolan

Idag har jag diskuterat gymnasieutredningens slutbetänkandeSNS tillsammans med regeringens särskilda utredare Helén Ängmo, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. På fredag den 25 november visas seminariet i SVT2 kl. 13:45.

sns-gymnasieskolan

Bra – men vingklipp inte professionen!

Jag tycker att det är en mycket väl genomförd utredning som innehåller många bra förslag. Dock tycker jag att utredningen i vissa delar föreslår åtgärder som är lite väl klåfingriga. Om vi tar bort det lokala mandatet genom för detaljerad statlig styrning riskerar vi också att vingklippa professionen och huvudmannens utvecklingsansvar.

Anna Ekström betonade behovet av samsyn kring framtidens gymnasieskola. Det håller jag verkligen med om – gymnasieskolan behöver långsiktiga lösningar där alla parter upplever sig som medaktörer och inte bara mottagare av reformer.

Introduktionsprogrammen viktiga för många elever

En högst aktuell fråga är hur vi ska tillgodose utbildningsbehoven hos de många nyanlända i gymnasieålder som kommit till Sverige på senare år. Att utveckla introduktionsprogrammen blir centralt för att ge goda förutsättningar såväl för denna grupp som för elever som gått i svensk grundskola men inte uppnått gymnasiebehörighet.

Se webbsändningen av vår gymnasiekonferens i efterhand
Utbildning för nyanlända och gymnasieutredningens slutbetänkande har varit temat för årets gymnasiekonferenser, där för övrigt Helén Ängmo och utredningens huvudsekreterare Torun Rudin varit delaktiga. Idag och imorgon genomför vi årets sista konferens i Malmö.

Förra veckan webbsände vi en del av konferensen i Stockholm, som du kan ta del av här. Del 1 i webbsändningen riktar sig framför allt till dig som arbetar med antagningsfrågor och behandlar bland annat aktuella frågor om mottagande av nyanlända elever. I del 2 berättar Jens Jording, Åsa Lindquist och Martha Liw om hur de i Malmö respektive Örebro arbetar för att ge en god utbildningsstart för nyanlända ungdomar.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Skolan behöver ett generellt stöd i krisberedskap

Det har nu gått ett år sedan den fruktansvärda attacken av en ensam gärningsman på Kronans skola i Trollhättan då fyra människor dog. Det som tidigare hänt i bland annat USA och Finland inträffade plötsligt här i Sverige. Den tragiska händelsen skakade om oss alla. Den visade också att landets skolor behöver utveckla en beredskap för olika typer av allvarliga händelser.

Personalen på Kronan agerade föredömligt vid händelsen. De larmade snabbt och såg till att personal och elever låste in sig. Det akuta psykosociala omhändertagandet fungerade också bra.

Efter händelsen har Trollhättans stad lagt ned ett stort arbete på att förebygga psykisk ohälsa och öka tryggheten hos elever och personal. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstaterar att det fanns en generell krisberedskap i kommunen och i utbildningsförvaltningen. Däremot saknades en specifik planering för att hantera väpnat våld på kommunens skolor. Detta gäller nog för många kommuner.

Bredare krisberedskap behövs

Den skrift som finns om hur kommuner kan förbereda sig för väpnat våld i skolan är bra och viktig. Men landets skolor behöver även en bredare krisberedskap som till exempel omfattar en olycka med skolskjuts, en skolbrand, en olycka med elever på skolresa eller någon form av social oro.

SKL har under det senaste året tagit emot många förfrågningar om stöd från skolor som vill utveckla sin krisberedskap. Erfarenheten från andra kommunala verksamheter är att ett aktivt stöd från sektorsmyndigheten med handböcker, utbildningar, metodutveckling och övningsstöd leder till en bättre krisberedskap. Livsmedelsverkets engagerade arbete med krisberedskap i dricksvattenförsörjningen är ett bra exempel.

Uppdrag till Skolverket

Från SKL:s sida har vi under ett par års tid verkat för att Skolverket ska börja arbeta systematiskt och proaktivt med att stödja skolans generella krisberedskap. Skolverket har hittills varit avvaktande. Men i onsdags öppnade skolminister Gustav Fridolin för att ge myndigheten ett tydligare uppdrag att stödja skolorna i arbetet med deras krisberedskap.

SKL kommer att ligga på för att stödet till kommunerna ska bli verklighet. Syftet är givetvis att det alltid ska finnas en god beredskap för att skydda elever och anställda, även när något stort och allvarligt inträffar.

Våra tankar på lördag går till offren i Trollhättan och deras anhöriga.

Per-Arne Andersson
Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter:

Hur bemöter vi elever som agerar utmanande?

De senaste dagarna har media rapporterat om hur elever hålls nedtryckta av personal i skolan. Vi har tagit del av skakande berättelser som berör och upprör. De situationer som beskrivs är ett misslyckande för skolan. Och det känner även de som upplevt sig behöva använda tvingande metoder för att skydda den elev som agerar eller för att skydda de elever och vuxna som finns omkring.

Vi behöver veta mer om hur dessa situationer ser ut. Vad kan förebyggas genom bättre arbete och ytterligare kunskaper? Ibland kan det behövas flera vuxna runt eleverna och i undervisningssituationen. Det handlar om hur allas tid och kompetens kan användas på bästa sätt. Både för lärare och – inte minst – för andra yrkesgrupper på skolan som ofta står utan metoder hur man kan bemöta elever som agerar utmanande.

Men det handlar om något mer än konkreta situationer, det handlar om hur vi organiserar och ser på lärandet. SKL tar därför fram ett inspirationsmaterial för att stödja kommuner och skolor i att utveckla skolans lärmiljöer. Mycket talar för en förstärkt elevhälsa med ett tydligare uppdrag och fler professioner, tillgänglig för eleverna i skolan. Jag skulle gärna se en bred försöksverksamhet som provar ett arbetssätt, där vi kan göra tidiga insatser och bidra till en positiv utveckling för alla.

Bygg och förebygg med goda relationer

Skolans lärmiljöer ska präglas av goda relationer och positiva förväntningar. En bra dialog mellan elever och lärare, och mellan skola och vårdnadshavare som utgår från respekt och nyfikenhet är avgörande för att minska stress och undvika situationer som riskerar att leda till misslyckanden.

Vi vet att alla svårigheter uppstår i ett sammanhang, det är därför viktigt att följa upp elevens känslor och tankar och utifrån den informationen skapa en fungerande skolgång.

Ju tidigare både eleven och skolan lär sig om vilka situationer som fungerar eller skapar problem, desto färre svåra situationer kommer eleven och skolan hamna i längre fram. Men som sagt, det gäller också att kunna hantera de svåra akuta situationer som kan uppstå.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Elever Okategoriserade
Etiketter:

En helt (o)vanlig skola

I helgen läste jag ett blogginlägg av en lärare, Jimmy Askelius (magisterjimmy), om hur de arbetar på Visättraskolan i Huddinge. En helt (o)vanlig skola, som Jimmy skriver. Beskrivningen är ett lysande exempel på hur bra och viktigt det är att professionens egna röster hörs i debatten om skolan.

På bloggen kan man läsa om hur Visättraskolan arbetar med sitt schema för att få en bra struktur på dagen, hur de använder förstelärarna, hur ledningen fungerar och hur skolan samverkan med fritidshemmet. Som Jimmy skriver är det också en bild av svensk skola. Fler sådana bilder behöver lyftas fram.

Titta också gärna på filmerna som skolan publicerar via Huddinge kommuns pedagogiska plattform där pedagoger delar med sig av exempel, erfarenheter och för diskussioner om vad och hur man gör i Huddinge. Jag inspirerades av filmerna om hur Visättraskolan arbetar med nyanlända elever och hur de med pompa och ståt firar skolstarten för att barn, personal och föräldrar ska känna stolthet över sin skola.

Visättraskolan

Läraren Jimmy Askelius och elever på Visättraskolan

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Flera positiva resultat i Attityder till skolan

Intressant läsning från Skolverket idag!  Attityder till skolan 2015 visar flera spännande resultat. Resultat som inte alltid stämmer med den allmänna bilden av hur det ”är” i skolan.

Styrkan med Attityder till skolan – förutom att det är en statistik säkerställd undersökning av elever och lärares åsikter – är att man kan följa utvecklingen över tid. Samma frågor ställs vart tredje år när undersökningen görs. Här är ett axplock av de slutsatser som Skolverket själva lyfter fram idag:

-Nio av tio lärare upplever det meningsfullt att gå till jobbet och nästan lika många trivs i sin skola (stabila siffror över tid)

-Andelen lärare som överväger att byta yrke har minskat med tio procentenheter sedan förra mätningen 2012. Fortfarande funderar var fjärde lärare på att byta jobb, men minskningen är naturligtvis positiv.

-Ungefär hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade. Andelen har dock inte ökat sedan den förra undersökningen 2012 och den negativa trenden har brutits.

-Däremot ökar stressen hos eleverna sedan den senaste undersökningen, och mer hos flickorna än hos pojkarna. Läxor, prov och egna krav anges som anledning.

-Nästan nio av tio lärare anser att det är arbetsro på alla eller nästan alla lektioner.

Lärares syn på arbetsro på lektionerna är verkligen – precis som Niclas Westin på Skolverket säger – en intressant kontrast till diskussionen om den  utbredda oordning som finns i debatten. Jag tycker att det är positivt att Skolverket pekar på att bilden är långt ifrån nattsvart. Självklart finns det många utmaningar att ta tag i, inte minst lärarnas och elevernas arbetsmiljö, men en ständig svartmålning gör varken läraryrket mer attraktivt eller är särskilt rättvist mot de lärare, elever och skolledare som finns i skolan.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Fakta: 1 600 lärare och 5 300 elever har svarat på enkäten.

I Filipstad och Södertälje ökar resultaten och andelen nyanlända

Filipstad och Södertälje är två kommuner som har ett stort mottagande av asylsökande och nyanlända elever. Samtidigt har de lyckats höja kunskapsresultaten. Idag berättade de om sitt arbete i samband med att SKL släppte Öppna jämförelser – Grundskola 2016, tema nyanlända elever.

Nästan en årskull elever till Sverige förra året

Förra året kom drygt 70 000 barn i åldern 0-17 år till Sverige. Håkan Sörman, som inledde seminariet med att gå igenom de övergripande resultaten i rapporten, pekade på att detta självklart innebär stora utmaningar för kommuner, förskolor och skolor. Intressant att notera är att bland de tjugo kommuner som har högst sammanvägt resultat i Sverige, varierar andelen elever med utländsk bakgrund mellan 5,5 och 26 procent.

Den kommun på topp 20 som har högst andel elever med utländsk bakgrund är Filipstad. Kommunen har under flera år stadigt förbättrat sina resultat och ligger i år på plats sex. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har ökat med 20 procentenheter sedan 2009. Samtidigt har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 10 till 26 procent.

Även Södertälje har gjort en imponerande resa. Södertälje har gått från plats 272 till plats 129 i SKL:s ranking. Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har ökat från 136 till 190.

Filipstad och Södertälje har gjort liknande satsningar

Båda kommunerna var överens om framgångsfaktorerna och har gjort liknande satsningar:

En närvarande rektor. Kommunerna har fokuserat på rektors roll som pedagogisk ledare. I Filipstad besöker rektorerna klassrummen två gånger i veckan, har coachande samtal med lärarna och utnyttjar sin möjlighet att delegera. I Södertälje provar man ett funktionellt delat ledarskap där det nationella uppdraget separeras från de kommunala.

Fokus på utveckling av undervisning och lärarnas kompetens. Kommunerna satsar t.ex. på ämnesdidaktiker och förstelärare som leder utvecklingen i olika ämnen, tvålärarsystem, utvecklingslärare som coachar lärarna i klassrummen osv.

Systematiskt kvalitetsarbete med tydlig uppföljning av elevernas kunskaper. Fokus är på de nationella målen.

Tydlig styrning och samsyn mellan politik och tjänstemän.

Flexibilitet viktig framgångsfaktor

Under diskussionen var panelen överens om att flexibilitet är en viktig framgångsfaktor. Ing-Marie Jonsson, rektor i Filipstad, berättade om hur skolorna är flexibla på olika sätt. Kommunen har både förberedelseklasser, direktintegrering för de yngre barnen och successiv integrering. Kommunen ser att det är en stor skillnad om man kommer i låg- eller mellanstadiet eller om man kommer senare. Äldre elever behöver ofta mer tid.

Peter Fredriksson menade att vi har mycket kunskap idag om hur ett bra mottagande ska gå till och vi behöver förhålla oss till den kunskap som finns.

Håkan Sörman framhöll att den flexibilitet som krävs på lokal nivå även behöver finnas på nationell nivå, och pekade på de krav som SKL ställer till regeringen.

Lokaler och lärare är utmaningen

Panelen var också enig om att de största utmaningarna är brist på behöriga lärare och brist på lokaler. En annan utmaning, som Peter Fredriksson pekade på, var att de kommuner som tidigare inte haft stort mottagande inte har så mycket erfarenheter. Därför är behovet av kunskapsspridning stort.

Behov av nationellt stöd

Panelen riktade två önskemål till staten. Full ersättning för de kostnader som kommuner har för nyanlända elever och en massiv kompetensutvecklingsinsats för svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt – helst genom distansundervisning.

Engagemang och kreativitet på lokal nivå

Se gärna webbinariet i efterhand. Diskussionerna visar återigen det engagemang, den kreativitet och det fokus på att hitta lösningar som finns lokalt. Från SKL:s sida fortsätter vi uppmärksamma detta och driver samtidigt bättre regelverk och förutsättningar från statens sida.

FilipstadSödertälje

Kristina Cunningham, SKL, Ing-Marie Jonsson, Filipstad, Gun Palmqvist, Filipstad, Peter Fredriksson, Södertälje och Håkan Sörman, SKL diskuterar framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med nyanlända elever.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Spännande vecka på SKL

Nästa vecka arrangerar SKL två seminarier med angelägna och högaktuella teman: ”Nyanlända elever – hur skapar vi en bra skolgång?” och ”Bättre likvärdighet med digitaliserade prov”. Missa inte dessa!

Tema nyanlända elever i årets ÖJ grundskola

Nyanlända elever är temat i årets Öppna jämförelser – grundskola. Situationen är ansträngd i många kommuner och det är svårt att leva upp till alla krav i skollagstiftningen. Men det finns tydliga framgångsfaktorer för de som lyckas väl. Rapporten publiceras måndagen den 25 april. På seminariet berättar Filipstad och Södertälje om sitt arbete. Vi redovisar även läget för den allmänna resultatutvecklingen i kommunerna. Vilka kommuner ligger i topp i år?

Bättre likvärdighet med digitaliserade prov

Nyligen presenterade utredningen om nationella prov sitt betänkande. Förslagen har fått stort genomslag i media. Det här är en fråga som vi på SKL arbetar intensivt med. På seminariet onsdagen den 27 april, handlar diskussionen om hur ett likvärdigt system för kunskapsbedömning kan se ut och hur digitaliseringen kan stärka ett sådant system. Regeringens utredare, Tommy Lagergren, är en av deltagarna. Jag själv ser särskilt fram emot att lyssna på den provkonstruktör från Australien som kommer att delta på videolänk. Vad kan vi lära oss av Australien som har kommit långt när det gäller digitaliseringen av prov?

Varmt välkomna till SKL nästa vecka! Anmäl er via länkarna ovan om ni vill följa seminarierna på plats. Frukostsmörgås och kaffe serveras. För att se dem på webben behövs ingen föranmälan och du kan antingen se direkt eller i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Språket ger makt

Skolbakgrunden varierar hos de många ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige. Att utveckla sin läs- och skrivförmåga på svenska är avgörande för att nyanlända elever ska kunna ta makten över sitt eget liv och rota sig i sitt nya land.

SKL ser behov av såväl regelförändringar som nationella satsningar och lokalt utvecklingsarbete för nyanlända i gymnasieåldern. Detta återspeglas i den rapport om språkintroduktion som Skolverket publicerade igår. Deras tidigare studie visade att brister i läs- och skrivförmågan är en stoppkloss för att komma vidare till andra gymnasieprogram.

Se på tv!

Sveriges Utbildningsradio (UR) gör just nu två tv-serier som vänder sig till unga vuxna, Ordet är mitt och Min livstid. Olika personer får berätta om vad läsning och texter betyder och betytt för dem.

Programmet som sändes igår kväll i SVT1 handlar om Musse som kom till Sverige som 15-åring från Afghanistan utan sina föräldrar. Nu är han 22 år och ordförande för Sveriges Ensamkommandes Förening i Stockholm. Han träffar ensamkommande ungdomar och hjälper dem – ofta med att förstå en text som berör deras liv. Vill du se programmet, så finns det tillgängligt via Youtube .

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Sida 2 av 812345...Sista »
skl logotyp