En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Delaktiga och motiverade elever – redo att ta sig an världen

Igår presenterade Skolverket sitt förslag till nationell strategi för skolans digitalisering.  SKL har länge efterlyst en strategi och mycket av förslaget är bra. Dock finns en del frågetecken. Läs vår kommentar här.

Det finns en stor potential för skolan och eleverna om vi tar vara på digitaliseringens möjligheter på ett bättre sätt. Ett tydligt exempel på det visade det jubileumsseminarium som arrangerades på SKL förra veckan för att fira att Guldäpplet har delats ut i femton år till lärare som förnyat sin undervisning med digitalisering.

Ger elever röster utanför klassrummet

Inbjudna talare var de tidigare stipendiaterna Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan Skara och Martin Fernström, lärare på Årstaskolan Stockholm. Båda två pratade om vikten av att ge eleverna en röst och hur digitalisering i olika former gör att rösterna når utanför klassrummets gränser. Eleverna blir delaktiga och kan påverka det demokratiska samhället.

Uppgifter som man ägnar tid åt i skolan behöver vara relevanta och kännas meningsfulla för eleverna. På Årstaskolan används uttrycket ”rika” uppgifter och som exempel lyfts koncepten ”Viktiga romaner av riktiga författare” som publiceras på Bibblis.se och Talasomted.se som fått spridning långt utanför Sveriges gränser. Ylvas gymnasieelever både skriver och redigerar Wikipedia och bidrar på det sättet till både sin egen och andras kunskapsbildning. De bloggar och poddar och når ut via exempelvis Teentime.nu – ”världens nuaste webbshow”, som eleverna kallar den, med ett direktsänt avsnitt i veckan.

Titta på seminariet i efterhand

Professor Åke Grönlund från Örebro Universitet samtalade med Ylva, Martin och Beter Becker från DiU om hur lärande utvecklas och fördjupas med hjälp av digitalisering och hur kollegialt lärande kan utveckla och sprida innovativa metoder.

Seminariet, med Guldäpplets partners och Datorn i Utbildningen som värdar – webbsändes och om du missade det kan du ta del av det här.

Nominera din lärare innan första juni

Till Guldäpplet 2015 nominerades drygt 80 lärare från olika delar av landet. Nomineringarna väckte stor medial uppmärksamhet lokalt och inte enbart vinnarna av stipendierna lyftes som stjärnor. Det är ett pris för att hylla professionen. Visst finns det lärare hos er som du vill hylla? Årets nominering är öppen fram till den 1 juni. Läs mer om kriterier och hur nomineringen går till här. Jag hoppas på ännu fler nomineringar i år.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

30 kloka förslag från Expertrådet

Idag har SKL och Friskolornas riksförbund fått rapporten med slutsatser och rekommendationer från Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

Vad är nytt kanske man undrar när man läser rapporten? Mycket förekommer redan i skoldebatten. Och det är poängen. Det är precis det här som skolan behöver. Förslag på strategiskt, långsiktigt arbete som grundar sig på analys och erfarenheter från verksamheten. Inga enkla oneliners som lätt slår igenom i debatten, men som inte får någon effekt i praktiken. Inga genvägar, utan hårt arbete med fokus på det som fungerar. Inga undanflykter, att det är någon annan som ska lösa dina problem.

Flera saker är unika med Expertrådets arbete:

1, Utgångspunkten är vad som fungerar istället för att låsa sig vid problemen

Den breda gruppen av ledamöter har själva sett vad som fungerar i klassrummen, i förskolor och skolor och hos huvudmännen. Expertrådet står med fötterna i skolans mylla. Jag är därför övertygad om att deras slutsatser är rätt väg att gå för att tackla skolans utmaningar i praktiken.

2, Expertrådets arbetssätt

Vi har samlat 22 lärare, forskare och rektorer vid tre tillfällen. Inför första mötet fick alla ledamöter lyfta fram de tre perspektiv som de ville att gruppen skulle behandla. På mötena har frågeställningar och slutsatser diskuterats och däremellan har texter behandlats och exempel skickats in. Alla har varit delaktiga och bidragit. Jag är imponerad av den energi som funnits i arbetet och det har varit slående att det inte funnits skillnad i slutsatser mellan forskare och praktiker, vilket man kanske skulle vänta sig. Jag tror det beror på att Expertrådets personer har erfarenhet av praktiskt arbete i skolan.

3, Expertrådets helhetsgrepp

Att ett så brett, kompetent råd samfällt ger dessa rekommendationer väger tungt. Expertrådet lämnar totalt 30 rekommendationer som riktar sig till regeringen, huvudmännen, rektorer och lärare.

Arbetet fortsätter

Från SKL:s sida kommer vi att arbeta vidare med Expertrådets rapport på olika sätt. Det vore också värdefullt om huvudmän lokalt samlar skolledare och professionen och utifrån slutsatserna ser vad just de behöver göra lokalt. Detta är en viktig poäng i Expertrådets analys.

Behoven och utmaningarna mellan skolor och huvudmän ser olika ut. Man måste börja gräva där man står – som Expertrådets ordförande, Elisabet Nihlfors, brukar säga. Och man kan börja redan nu. Låt dig gärna inspireras av den mängd exempel som finns i rapporten och hör av dig om du själv har dokumenterad erfarenhet inom de områden som Expertrådet lyfter. Tanken är att hemsidan ska vara levande.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

 

Ett viktigt steg mot bättre utbildning för nyanlända

Idag tog utbildningsministern emot delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandling på modersmål. Det handlar om att öppna möjligheterna till fjärrundervisning på entreprenad – något som vi på SKL länge har arbetat för.

Allt som oftast har Skolinspektionen kritiserat kommuner för att de inte har sett till att alla nyanlända elever har fått studiehandledning på sitt modersmål. Men att eleverna inte har fått det har ju berott på att det har saknats studiehandledare i dessa språk i kommunen. Samtidigt har kommunen inte haft tillåtelse att köpa studiehandledning av andra kommuner eller huvudmän. Kommunerna har därmed suttit i en ”rävsax”.

En del kommuner och rektorer har valt att öppet stå på elevernas sida och bryta mot lagen så som Mikael Wiklund i Kramfors. Jag är glad att han och kommunen har hållit ut trots kritiken från Skolinspektionen. Skolinspektionen å sin sida har ju hela tiden tyckt som vi men tvingats kritisera kommunerna på grund av otidsenlig lagstiftning.

Om allt går enligt planen har vi skollagsändringarna på plats från den 1 augusti.

Grattis alla elever med andra modersmål! Nu kommer lagstiftningen ikapp verkligheten.

Testa elevhälsan som första linje

Skolkuratorernas rop på hjälp idag i Svenska Dagbladet  väcker flera tankar hos mig. För det första att det är i skolan som alla barn och ungdomar är. Skolan är deras vardag och där har de viktiga vuxenkontakter utanför hemmiljön. Det innebär att skolan har möjlighet att tidigt fånga upp elever som mår dåligt. Det innebär också att skolan och inte minst skolkuratorerna känner frustrationen över att inte kunna hjälpa alla som behöver det.

Elevhälsans uppdrag är i grova drag fokuserat på elevernas skolprestationer. Att arbeta förebyggande och främjande för att eleverna ska uppnå kunskapskraven. Det är i grunden något bra. Men kanske innebär det också att det uppstår ett glapp för att möta behoven av stöd vid lindrig eller måttlig psykisk ohälsa.

Vi på SKL har sedan länge flaggat för att det behövs en första linje för psykisk ohälsa. Ett komplement till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) när det gäller lindrig till medelsvår psykisk ohälsa. Det finns några modeller för detta i landet men hittills ingen som bygger på elevhälsan. Men vi ser att finns ett stort värde i att elevhälsan finns i skolan, i barnens och ungdomarnas vardag och att de själva kan söka kontakt.

Intresset för elevhälsans potential som första linje, både på nationell och lokal nivå är stort. Vi har uppvaktat Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet i frågan och är beredda att hålla i en försöksverksamhet som syftar till en förstärkt elevhälsa. Genom att utveckla en första linje som ger tidiga och lättillgängliga insatser kan fler barn och unga få stöd och hjälp efter behov.

Nu väntar vi på klartecken från Utbildningsdepartementet så att vi kan testa elevhälsan som första linje. I förlängningen kan försöksverksamheten visa på en eller flera framgångsrika modeller som kan spridas till flera kommuner och landsting.

Författare:
Kommentarer: 5
Kategori: Elever Skolutveckling

Fler elever klarar gymnasiet

Andelen elever som uppnår gymnasieexamen ökar med två procentenheter. Det gäller med några få undantag för samtliga program. Ja, du läste rätt. Enligt Skolverkets senaste statistik så har totalt sett två procentenheter fler fått sin examen inom tre år, 65 procent jämfört med 63 procent i föregående kull.

I en tioårig jämförelse framstår den senaste kullen som den med bäst genomströmning. Även bland de elever som tagit fyra år på sig att slutföra sina studier märks en klar förbättring.

Detta är förstås mycket glädjande nyheter i slutet av ett år där resultaten annars mestadels gått åt andra hållet. Som en tänkbar förklaring till förbättringen nämner Skolverket att en större andel elever fått godkänt betyg i kursen Matematik 1.

Bra jobbat elever och personal som bidragit till det positiva resultatet! Nu jobbar vi vidare i samma riktning så att trenden håller i sig och alltfler ungdomar lämnar gymnasieskolan med en fullföljd utbildning. Som både SKL och många andra visat är ju detta en mycket viktig förutsättning för framtida arbete och studier.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Skolsegregation – en aktuell utmaning för många kommuner

Idag presenterar lärarnas fackliga organisationer och LO en sammanställning av statistik som visar att nyanlända elever oftare går i skolor där föräldrarna generellt har en låg utbildningsnivå. Och regeringen har presenterat ett utredning som snabbt ska ta fram förslag på hur friskolor ska ta emot fler nyanlända elever och hur kommuner lättare ska kunna placera nyanlända elever i andra skolor än de som ligger närmast bostaden.

De senaste åren har mottagandet av nyanlända barn och ungdomar ökat i stort sett alla kommuner. Detta har satt kommunernas förmåga att ordna skolgång för alla nyanlända elever på prov. Eleverna och deras vårdnadshavare ska också få information om möjligheten att välja skola.

Kommunerna är medvetna om att mottagandet av nyanlända är ojämnt fördelat mellan skolorna. Boendesegregationen – inte minst på grund av möjligheten till eget boende (ebo) – påverkar. Men många kommuner arbetar aktivt för att nyanlända elever ska erbjudas plats på fler skolor. Ett dilemma är att det på många håll är generell platsbrist.

Många bra lokala exempel

I Nyköpings kommun byggdes en ny kommunal högstadieskola där samtliga elever i dessa åldrar går, om de inte väljer en fristående skola. I Malmö pendlar elever från Rosengård till skolor i bland annat Limhamn. Även Botkyrka kommun använder sig av ”bussning” för att eleverna ska få möjlighet att gå på en skola längre bort.

Linköpings kommun har ändrat sitt resursfördelningssystem så att varje elev får en elevpeng som påverkas av en mängd olika faktorer, exempelvis om eleven är nyanländ och föräldrarnas utbildningsnivå. Detta kan öka skolornas intresse att ta emot nyanlända elever.

I Nacka kommun väljer familjerna i området Fisksätra, ett område där många utrikes födda bor, aktivt skola. En majoritet av eleverna pendlar från Fisksätra till en skola i ett annat område. Helsingborgs stad har också lyckats få fler skolor att erbjuda platser till nyanlända och fler elever att göra aktiva skolval. Utbildningsdirektörens tydliga budskap om att alla skolor måste hjälpas åt har fått effekt.

Kvaliteten ska vara hög

Även de fristående skolorna behöver ta ansvar för att erbjuda plats för nyanlända elever. Deras urvalsgrunder där kösystemet lägger hinder för att ta emot nyanlända elever är ett problem som regeringen nu ser över, vilket Gustav Fridolin presenterade på en presskonferens i dag. Hur fördelningen kan bli jämnare mellan kommunala skolor ska också ses över, vilket är bra.

Självklart ska vi arbeta för att motverka skolsegregationen. Samtidigt måste vi arbeta för att alla skolor ska vara bra skolor och klara sitt kompensatoriska uppdrag. Även skolor i segregerade områden ska hålla en hög kvalitet. Alla barn har rätt att gå i en bra skola oavsett föräldrarnas bakgrund.

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL

Kollektivavtalet visar på tillit

SKL och lärarorganisationerna har kommit överens om att förlänga kollektivavtalet till sista mars 2018. Det är stort. Det är viktigt för eleverna, lärarna och den svenska skolan.

Att vi tillsammans förlänger avtalet visar på en tillit från lärarorganisationerna till landets kommuner. De senaste årens löneökningar har lagt en grund för förtroende. Landets huvudmän har ett stort ansvar att förvalta denna tillit – det gör vi genom att den fortsatta positiva utvecklingen för läraryrket fortsätter.

Ett fortsatt avtal visar också på ett gemensamt ansvarstagande för att ge skolan arbetsro. Istället för en uppslitande avtalsrörelse finns nu möjlighet att kraftsamla kring de områden som avtalet pekar ut: lärarnas arbetsmiljö, lärarnas karriärmöjligheter, att bidra till kopplingen mellan lön och resultatutveckling och att dra nytta av erfarenheter och forskning inom skolområdet.

Tillit viktigaste förutsättningen

Jag brukar säga att det inte finns någon quick fix för att förbättra skolans resultat. Men om det finns någon förutsättning som är viktigare än någon annan så är det nog tillit mellan lärare, skolledning och den politiska ledningen. Och tillit är förstås inget som man enbart kan prata sig till, den är främst ett resultat av konstruktiva handlingar och en öppen kommunikation mellan oss människor. Jag hoppas att dagens avtal kan stödja en sådan utveckling.

Som sagt så pekar avtalet ut flera områden där SKL och lärarorganisationerna ska jobba vidare. Ett sådant område är att nyanlända barn och elever får sina rättigheter och behov tillgodosedda. Vi ska tillsammans verka för att nyanlända lärares kompetens tas tillvara. Jag är glad över att våra organisationer på detta sätt tar ansvar för det akuta läge som dagens flyktingsituation innebär.

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL

Mobbning, försäkringar och påståenden

Mobbning är helt oacceptabelt och ska inte förekomma i skolan. Mobbning slår hårt. Såren är svåra att läka. Lärare, övrig skolpersonal och huvudmän har ett stort ansvar att förebygga, sätta stopp och ge stöd. Men när huvudmän försäkrar sig mot juridiska kostnader i mobbningsfall så har det inget att göra med att kommunen på något sätt accepterar mobbning.

Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman uttrycker i medier att det är ”svårt att förstå hur kommuner kan lägga pengarna på en försäkringspremie istället för på det förebyggande arbetet mot mobbning”. Hennes uttalanden har fått stor spridning. När den mot mobbing engagerade skådespelaren Morgan Alling i Aktuellt ombeds kommentera Beo:s påstående blir hans svar att skolan skiter i problemet och köper sig fri i stället. Utbildningsminister Gustav Fridolin har också reagerat starkt mot kommuner som tecknar försäkringarna.

Så skapas bilden av att kommunerna bara bryr sig om pengar och inte om barnen. För vad ska man tro? Det här låter ju inte klokt. Men det är inte är sant. Och det är absolut inte konstruktivt.

Förebyggande arbete ett villkor för försäkringen

Precis som staten och andra aktörer, bör även kommunerna ha möjlighet att försvara sig juridiskt mot ersättningskrav för att vara varsam med skattebetalarnas pengar.

Men att försäkringarna i sig skulle leda till att kommunerna slarvar med sitt beslutsfattande är taget ur luften. Det är lika rimligt att tro som att en bilist medvetet kör sämre för att den har en trafikförsäkring.

Vad som definitivt får Beos argumentation att spricka är att en förutsättning för den aktuella försäkringen är att kommunerna arbetar förebyggande mot mobbning. Gör man inte det, så faller alltså inte försäkringen ut.

Man kan förstås ifrågasätta dessa försäkringar ändå. Men att dra slutsatsen att kommunerna därför inget gör eller struntar i barnen är en ohederlig argumentation. Det tar dessutom fokus från den viktiga sakfrågan – hur skolorna kan jobba mot mobbning.

Sverige bäst i världen mot mobbning

Jag vill understryka att det finns all anledning att reagera när enskilda skolor och kommuner brister i sitt arbete mot mobbning. Men kritiken ska inte vara svepande och ogrundad. Jag vet att de allra flesta skolledare skolor tar frågan om mobbning och en god värdegrund på största allvar. Arbetet på skolorna med dessa frågor är omfattande.

SKL och andra organisationer har en viktig uppgift att sprida de arbetssätt som bidrar till en bra skolmiljö och minskad mobbning. Och enligt universitetslektor Björn Johansson – medförfattare till Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning – är Sverige bäst i världen att arbeta med mobbning.  Han menar att det inte finns någon enkel metod att arbeta med mobbning. Det står att läsa i WHO-rapporten Bullying victimization 2002-2010.

Björn Johansson menar att det inte finns någon enkel metod eller lösning som fungerar universellt. Det handlar om att skapa ett bra klimat på hela skolan. Det resonemanget ligger helt i SKL:s linje – att bygga upp en positiv, tillitsfull och inkluderande lärmiljöer för alla.

Till hjälp har alla skolor formella lagar och dokument. Både skollagen och diskrimineringslagen skyddar barn och elever från diskriminering och kränkningar. Dessutom ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan varje år med åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter hos barn och elever.

Vi måste bli bättre hela tiden

Men självklart räcker det inte att vara bäst i världen då flera tusen elever varje dag går till skolan med oro i magen och flera tusen varje dag hånas, retas och en del till och med blir slagna. Vi måste hela tiden bli ännu bättre. Det behövs ett ständigt pågående arbete med skolans värdegrund.

SVT:s satsning Morgans mission är ett bra exempel på en konstruktiv satsning mot mobbning. Att frågan engagerar visar inte minst tittarnas egna kommentarer. Ta en titt själv på de välfyllda webbsidorna! Passa också på att se SVT:s reportage från Gävle som arbetar framgångsrikt mot mobbning.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef, SKL

Författare:
Kommentarer: 11
Kategori: Elever Okategoriserade
Etiketter: ,

Alla kan inte bli ingenjörer och lärare – men fler borde få chansen

Häromdagen lyssnade jag till ungdomarna Alex, Adam, Andrea och Malin som berättade om vad som triggat igång deras teknikintresse. Deras entusiasm smittade av sig på ett åttiotal åhörare som hade samlats på seminariet på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), där jag var en av tre moderatorer.

Temat för dagen var hur vi i skolan och genom aktiviteter på fritiden kan stimulera barns och ungdomars intresse för matematik, naturkunskap och teknik.

Vi fick också höra Värnamo kommun berätta om vad de gör för att locka många elever till naturvetenskapsprogrammet. SKL:s vd Håkan Sörman gav sin syn på behovet av teknisk och naturvetenskaplig kompetens inom offentlig sektor och vad SKL som arbetsgivarorganisation kan göra i frågan.

Seminariet är en del satsningen KOOLT (Kompetensförsörjning och långsiktigt teknikintresse) som SKL driver tillsammans med IVA och Sveriges Ingenjörer. Du hittar mer information om KOOLT och en länk till seminariet här (länk till SKL:s webb).

Inkluderande lärmiljöer för alla

Jag är övertygad om att en enskild elevs svårigheter inte så mycket handlar om eleven, som vår förmåga att i skolan skapa förutsättningar att möta eleven på bästa sätt.

Ett exempel på det är den synvända som lärare, rektorer och förvaltningschefer i tolv kommuner pratar om efter att ha deltagit i forsknings- och utvecklingsprogrammet Inkluderande lärmiljöer. Under tre år har de samarbetat med forskare från Malmö högskola för att skapa goda lärmiljöer för alla elever. Det gäller såväl kunskapsmässigt som socialt.

Lärmiljön i fokus

Deltagarna menar att deras fokus flyttats från individen till den lärmiljö eleven befinner sig i. Det har lett till organisatoriska förändringar som gynnar alla elever.

Utan att de flesta av oss på något sätt menar illa, så tror jag att vi ofta kör på i invanda spår och rutiner. Med andra ord – lärares och de vuxnas önskemål och förutsättningar blir grunden för hur skolan organiseras.

Men enligt skollagen ska skolan ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Och för att lyckas med vårt uppdrag behöver vi forma skolan utifrån eleverna och ta hänsyn till att människor är olika. Att nå hela vägen fram kommer att ta tid. Men denna forskning är ett viktigt steg på vägen.

Ta gärna del av styrgruppens, forskarnas respektive praktikernas perspektiv i de olika rapporterna.

2015:1 Att forma skolan efter eleverna – styrgruppens perspektiv

2015:2 Från idé till praxis – forskargruppens perspektiv

2015:3 Så gör vi! – perspektiv från praktiken

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever Skolutveckling

Sida 3 av 812345...Sista »
skl logotyp