En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Nyanlända elever behöver specifika insatser

Elever som anländer till Sverige sent under grundskoletiden blir i lägre utsträckning än andra behöriga till gymnasieskolan. För att möta detta föreslår några debattörer i Aftonbladet en ny skolorganisation med särskilda studiegångar för nyanlända elever.

Jag håller med om problembilden. Ju kortare skolbakgrund och tid i Sverige desto större är utmaningen för eleven och skolan. Hur erbjuder vi alla elever samma möjligheter till framtida utbildning och yrkesliv?

Viktiga insatser i skolan

Forskningen om nyanländas lärande visar dock inte på någon organisatorisk lösning som passar alla elever. En ny skolorganisation kanske därför inte är det optimala. Däremot finns det olika insatser som redan idag kan göras på varje skola för att nyanlända elever ska lyckas i skolan, bland annat:

  • att kartlägga och planera undervisningen efter de kunskaper eleven har ”i bagaget”
  • studiehandledning på elevernas modersmål
  • undervisning i svenska som andraspråk
  • möjligheter till social inkludering med svensktalande elever

Den sista punkten har bidragit till att frågan om ”bussning” av elever har kommit upp på agendan för att nyanlända elever ska spridas över fler skolor, senast i GP.

Kommunerna behöver bättre villkor

Kommunerna behöver bättre förutsättningar att ge nyanlända elever en bra skolgång. Därför påverkar SKL för att de statliga ersättningarna ska hamna på en rimlig nivå, att kommuner ska få köpa studiehandledning av varandra som fjärrundervisning på entreprenad samt att fler lärare och andra grupper kan ta del av statliga kompetensutvecklingsinsatser.

Jag kan varmt rekommendera en ny forskningsantologi Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Lyssna också gärna till forskaren Nihad Bunars intressanta föreläsning.

 

Som en flipperkula mellan myndigheter

De intressanta diskussionerna i Almedalen fortsätter. Idag medverkade jag på Försäkringskassans seminarium ”Som en flipperkula mellan myndigheter – ska det aldrig ta slut?”

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning innebär ett tuffare föräldraansvar. Något av det jobbigaste i vardagen är alla kontakter som familjen måste ha med olika myndigheter och verksamheter. På seminariet beskrev två föräldrar sina kontakter och utmaningar i vardagen.

Samordnad individuell plan

Panelen var enig om att olika myndigheter och verksamheter behöver samordna sin insatser till barn och familjer.

Jag lyfte fram betydelsen av att arbeta med Samordnad Individuell Plan (SIP). SKL har under fler år bedrivit ett utvecklingsarbete kring SIP inom Psynkprojektet och det arbetet fortsätter.

Försäkringskassan

Förstärkt elevhälsa

Föräldrarna i panelen berättade att skolan fungerar bra för deras barn. Lärarna är experter och tar ansvar för barnets utveckling. Glädjande att höra.

Jag nämnde också att SKL arbetar för en förstärkt elevhälsa. För några veckor sedan skrev jag här på bloggen om hur jag tror jag tror att en elevhälsa med ett tydligare uppdrag och flera professioner involverade skulle vara bra.

Idag ”bollas” ansvaret för utredningar av barn med eventuella funktionsnedsättningar mellan BUP och elevhälsan. Ofta som en flipperkula –precis som den talande titeln på dagens seminarium. Samarbetet och ansvarsfördelningen fungerar olika bra i olika kommuner. En bättre lösning skulle kunna vara att samhället satsar resurserna mer samlat där alla barn och ungdomar befinner sig – i skolan. Det är där vi kan göra tidiga insatser. Läs mer här

Med dessa rader avslutar jag rapporteringen från Visby och passar på att önska en trevlig sommar!

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Breddad rekrytering

Nu är Almedalsveckan igång. Jag inledde dagen med att delta i Sveriges Ingenjörers arrangemang om hur vi breddar rekryteringen till högskolan. Hur kan den sociala snedrekryteringen till högskolan förändras?

Det var ett intressant panelsamtal om hur skillnaderna ser ut mellan olika utbildningar och om hur sociala strukturer som familj och vänner påverkar val av både gymnasie- och högskoleutbildning.

Behov av fler studenter

En bakgrund till seminariet är förstås behovet av fler studenter på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna. Elevernas intresse för dessa ämnen behöver öka – redan i grundskolan.

Brist på lärare i matematik och naturvetenskap

Jag pekade på att denna fråga även handlar om att öka intresset för att bli lärare inom matematik och de naturvetenskapliga ämnen. Idag är det en stor brist på lärare i dessa ämnen. De elever som idag går på naturvetenskapliga gymnasieutbildningarna har sällan läraryrket som mål.

Problematisk syn på de naturvetenskapliga ämnena

Det finns tyvärr en syn på de naturvetenskapliga ämnena att framgång handlar om talang – inte hårt arbete. Det är problematiskt, menade Emil Gustavsson, ordförande i Sveriges Elevkårer. Det måste vi arbeta för att förändra.

Panelen var överens om att vi måste arbeta med en bred palett av åtgärder – från förskola till högskola.

breddad rekrytering

 

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever Lärare och yrket

Fler nyanser av språkintroduktion

Att arbeta med nyanlända flyktingbarn i skolan kan vara fantastiskt belönande. En stor utmaning ligger i att möta variationen i förkunskaper och erfarenheter hos sent anlända elever.

Igår sände P1 Morgon ett bra reportage om två ensamkommande killar från Afghanistan som med hög motivation och stark vilja snabbt tagit sig igenom gymnasiets språkintroduktion.

Reportage med Ali Sina Rezai och Jamshid Mohammedi

Ta vara på olika erfarenheter

Jag tänker att det är viktigt att vi dels lyssnar till nyanlända elevers egna erfarenheter, dels lyssnar till de lärare som dagligdags arbetar med utbildning av nyanlända elever. Det pågår flera spännande arbeten runt om i landet för att utveckla språkintroduktionen.

Killarnas lärare från språkintroduktionen på Kärrtorps gymnasium, Britt Persson, intervjuades. Hon betonade att vi behöver sprida fler bilder av språkintroduktion. Vi behöver ta till oss det som fungerar bra utan att blunda för de brister som finns. Lyssna på reportaget med Britt Persson ”Lärarna ska samarbeta för att gynna eleverna”

Ny skrift om nyanländas skolgång

Ett inspirationsmaterial som SKL har gjort tillsammans med Skolverket kom i dagarna från tryckeriet. I Skolgång för nyanlända elever – Exempel och inspiration från kommuner finns två texter som specifikt handlar om språkintroduktion, ett från Örebro kommun och ett från Mölndals stad. I materialet finns också andra reportage om hur man kan arbeta med mottagande och lärande för nyanlända elever, till exempel studie- och yrkesvägledning och fjärrundervisning.

Ladda gärna ner materialet eller beställ det i vår webbutik.

Glad midsommar!

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Bra arrangemang av Barn i Behov

Hur kan skolan bli bättre på att möta elever med behov av individuella anpassningar och särskilt stöd på grund av sina neuropsykiatriska funktionssätt (NPF)? Den frågan diskuterades vid ett angeläget rundabordssamtal på riksdagen förra veckan. Arrangörer var föräldranätverket Barn i Behov och Rädda Barnen. Ett bra initiativ om ett ämne som berör.

Engagemanget och viljan att dela med sig av sin kunskap var stor från alla deltagare på seminariet; såväl föräldrar, rektorer, lärare, politiker, tjänstemän som forskare. Diskussionen kom mycket att handla om alla de stuprör som ställer till problem, behovet av mer kunskap samt tidiga insatser.

Skolan är navet

Jag själv lyfte frågan om behovet av en förstärkt elevhälsa med ett tydligare uppdrag och flera professioner involverade. Idag ”bollas” ansvaret för utredningar av barn med eventuella funktionsnedsättningar mellan BUP och elevhälsan. Samarbetet och ansvarsfördelningen fungerar olika bra i olika kommuner.

En bättre lösning skulle kunna vara att samhället satsar resurserna mer samlat där alla barn och ungdomar befinner sig – i skolan. Det är där vi kan göra tidiga insatser. Andra verksamheter, exempelvis BUP, barn- och ungdomshabilitering och socialtjänsten, kan bistå skolan med sina kompetenser så att de blir lättillgängliga. Då skulle de utredningar som behöver göras kunna genomföras i skolans kontext.

Diagnoser i sig är nämligen inget handfast pedagogiskt verktyg för skolan att arbeta utifrån. Men om vi skapar en utredande del inom skolans ram skulle utredningarna kunna syfta till att ge skolan verktyg för att bättre stötta eleverna. Utredningarna behöver grundas i de pedagogiska utmaningarna. Jag skulle gärna se en bred försöksverksamhet som provar ett sådant arbetssätt.

Ser fram emot fortsatt arbete

Diskussionen på seminariet var konstruktiv och uppmuntrade till dialog. Jag ser fram emot att ta del av de tankar och förslag på idéer som deltagarna skickade in under eftermiddagen. Jag ser också fram emot fortsatt samtal både med Barn i behov och andra organisationer och myndigheter. Det är vårt ansvar att se till att skolan är bra för alla elever.

Läs gärna mina tidigare blogginlägg om inkludering och om resursskolor.

bild Barn i behov

Kunskap och dialog var ledorden för Barn i Behovs och Rädda barnens arrangemang på riksdagen förra veckan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Elever
Etiketter:

Det behöver utbildas fler psykologer till skolan

Idag presenterade Skolinspektionen sin kvalitetsgranskning av elevhälsan i årskurs 6-9 på 25 slumpmässigt valda skolor. Granskningen visar på brister i elevhälsans förebyggande arbete. Ett problem som lyfts fram är att psykolog ofta saknas i detta arbete.

Det här är ett bekymmer som speglar det att läge som råder i många kommuner. I den undersökning som SKL gjorde i mars 2015 svarade fyra av tio kommuner att de har ett fåtal eller flera vakanser inom grundskolans elevhälsa. Skolpsykologer är en av de yrkesgrupper det råder störst brist på. De främsta orsakerna är enligt kommunerna att det finns för få personer inom yrkesgruppen och konkurrens med andra kommuner.

Kort tid på skolan

Bristsituationen gör att skolorna, när de inte lyckas rekrytera psykologer, tvingas köpa tjänstetimmar. Det medför att psykologerna ofta inte involveras i skolans elevhälsoarbete ur ett helhetsperspektiv.

En given slutsats är att det måste utbildas fler psykologer. Flera behöver också uppmuntras att arbeta inom skolan. Det borde vara ett drömjobb för en psykolog – att arbeta med barn och ungdomar, tillsammans med lärare och annan skolpersonal.

Förebygga och stödja

Höga krav på barn och ungdomar både i och utanför skolan kan bidra till känslor av stress och oro. Vi behöver stötta eleverna att möta de utmaningar de ställs inför och då är det förebyggande arbetet i skolan viktigt.

Därutöver behövs en första linje, det vill säga stöd för barn och ungdomar med lindrig eller måttlig psykisk ohälsa. Inom Uppdrag psykisk hälsa arbetar SKL med att skapa modeller för detta.

Läs gärna SKL:s rapport Nuläge och utmaningar i elevhälsan.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter:

Stor satsning för att minska avhoppen inom gymnasieskolan

Skolinspektionen presenterar idag en granskning av studieavbrotten på gymnasieskolans yrkesprogram. Inspektionen har besökt 20 fristående och 10 kommunala gymnasieskolor och intervjuat bl.a. lärare och elever som riskerar att inte nå en yrkesexamen. En dyster bild framträder. En bild som dock går att förändra – det visar Plug in, Sveriges största samverkansprojekt för att minska avhoppen inom gymnasieskolan.

Skolinspektionens granskning visar att undervisningen inte utgår från elevernas behov, orsaker till frånvaro utreds sällan,  förtroendefulla relationer mellan elever och lärare behöver utvecklas och att elevhälsans kompetenser används för lite. I artikeln av Maria Sundén Jelmini i SvD kan man läsa om ett slags moment 22 där eleverna säger att de inte får något stöd och lärarna säger att eleverna inte kan få stöd om de inte är i skolan.

Högt på agendan

Minskade studieavhopp står högt på vår agenda här på SKL och i många av landets kommuner och skolor. Under tre år har vi drivit Plug in-projektet som jag nämnde ovan. Ett 50-tal kommuner har prövat nya metoder för att få fler ungdomar att fullfölja gymnasiet och att få de som redan hoppat av att återvända till skolan. Det har exempelvis handlat om uppsökande verksamhet, coachning av enskilda ungdomar, utveckling av specialpedagogiskt stöd eller av rutiner som rör det kommunala informationsansvaret. Här kan du läsa mer.

Metoder som fungerar

De framgångsfaktorer som Skolinspektionen lyfter i sin granskning går hand i hand med de som vi sett både inom Plug In projektet och våra rapporter ”Vänd frånvaro till närvaro” och ”Att motverka studieavbrott”. Mycket handlar om att skapa förtroendefulla relationer mellan elev och lärare (eller annan vuxen), att det finns någon som lyssnar, visar engagemang och inte ger sig. Många skolor inom Plug in vittnar om färre avhopp och elever som återvänder till studierna när de får mer personligt stöd, tydliga planer och anpassad studiegång. Elevcoacher är ett framgångsrecept.

Fortsatt satsning för att minska avhoppen

Plug in kommer nu fortsätta i tre år till och bygga på kunskap om det som varit framgångsrikt under de här första åren. Projektet får också ett tydligare fokus på det förebyggande arbetet i skolorna – precis det som Skolinspektionen granskat. Nyanlända elever och 15-åringar är nya målgrupper som kommer att ingå. Det innebär att man kan pröva metoder och arbetssätt för att fånga upp elever i riskzonen redan i årskurs nio. Sammanlagt satsas nu 150 miljoner kronor.

Det är viktigt att skolornas arbete för att förebygga avbrott granskas. För att kunna förbättra verksamheten är det dock minst lika viktigt att lyfta fram och sprida de goda exemplen, som vi bland annat sett inom Plug in. Läs till exempel om Beda Hallbergs gymnasium i Kungsbacka i senaste numret av Skolporten.

 

Elevhälsan engagerar kommunerna som skolhuvudmän

Idag publicerar SKL rapporten Nuläge och utmaningar i elevhälsan. Den bygger på en enkätundersökning till samtliga kommuner.

Undersökningen visar bland annat att 40 procent av kommunerna har ett fåtal eller flera vakanser inom elevhälsan. Det behövs framför allt specialpedagoger och skolpsykologer, men även speciallärare och skolsköterskor.

Möta elevers särskilda behov

Kommunerna har en samstämmig bild av vilka som är de största utmaningarna inom elevhälsan. Det handlar om att möta behoven hos nyanlända elever, elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd samt den ökande psykiska ohälsan.

Undersökningen visar också att kommunerna som skolhuvudmän för en dialog med rektorerna om hur elevhälsoarbetet fungerar. De stöttar på olika sätt skolornas elevhälsoarbete.

Seminarium på Skolriksdagen

På Skolriksdagen den 27 april kommer vi att ha ett seminarium på temat Elevhälsan – ett redskap för inkludering och skolutveckling. Två kommuner, Mölndals stad och Borås stad, kommer att berätta om sitt utvecklingsarbete. I deras utvecklingsarbete har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) varit involverad.

Inkludering är skolutvecklingens kärna, säger Pelle Skoglund, som är forsknings- och utvecklingssamordnare på SPSM. Jag kan inte annat än att hålla med. Alla skolor ska vara bra skolor för varje elev. Vårt fokus måste vara både inkludering och skolutveckling samtidigt. En förutsättning är att vi använder elevhälsan som ett effektivt redskap.

Läs webbnyheten om rapporten

Ladda ner rapporten

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter:

Skola och nyanlända toppfrågor för SKL:s nya styre

Idag har SKL haft kongress. Ny ordförande är Lena Micko (S). I sitt tal lyfte hon vikten av god ledning och styrning, bra lärare och politikers engagemang för att lyfta resultaten i skolan. Micko menade också att vi behöver få till en tät dialog med staten och att det behövs en samsyn om skolans problem och lösningar. Jag håller med vår nya ordförande. SKL:s satsningar på skolområdet handlar precis om detta.

Imorgon väljs Lena Baastad (S), kommunalråd i Örebro, till ordförande i beredningen för utbildningsfrågor.  Förhandlingsdelegationen kommer att ledas av Heléne Fritzon (S), kommunalråd i Kristianstad. Jag och mina medarbetare ser fram emot ett bra samarbete! Klart är att vi har en intensiv och spännande mandatperiod framför oss med många angelägna frågor att driva för våra medlemmar.

Jag vill också passa på att rikta ett tack till Maria Stockhaus (M) som under åtta år varit en engagerad och kunnig ordförande i SKL:s utbildningsberedning. Samtidigt har hon under samma tid varit med och lyft resultaten i Sollentunas skolor.

Nyanlända elever – central fråga för SKL

En fråga som jag lyft här på bloggen den senaste tiden handlar om kommunernas förutsättningar vad gäller mottagande av nyanlända elever. I sitt tal idag sa Lena Micko att vi måste förmå staten att stå för den extra kostnad som det innebär för den enskilda kommunen. Idag skriver också SKL:s vd, Håkan Sörman och Skolinspektionens generaldirektör, Ann-Marie Begler en gemensam debattartikel i DN om hur nya regler och resurser kan säkra asylsökandes skolgång. Läs den!

Här på kongressen hade dock statsminister Stefan Löfvén ett positivt budskap till landets kommuner idag. Under sitt tal sa han att han inte utesluter mer statliga pengar till kommuner för framförallt nyanlända barn och unga. Jag hoppas att det budskapet blir verklighet.

dn SIoch SKL

Låt även kommuner få bedriva resursskolor

Det får finnas fristående resursskolor men inte kommunala. Det är slutsatsen man kan dra av en dom som kom för några dagar sen. En dom som drabbar elever i behov av omfattande särskilt stöd. Kommunerna ges alltså inte möjlighet att möta elevernas behov på samma villkor som fristående huvudmän. Här behöver lagen ses över.

Igår berättade jag om riksdagens beslut om fjärrundervisningen och hur det drabbar elever i glesbygd och nyanlända elever. Frågan om resursskolor är ännu ett exempel på hur en elevfrånvänd lagstiftning sätter käppar i hjulet för väl fungerande lösningar.

Linköping utgår från elevernas bästa

I början av veckan fick Linköpings kommun beskedet från förvaltningsrätten i Stockholm att de inte får ha resursskolor med en egen rektor. Domen kom efter att Linköping överklagat ett vitesföreläggande från Skolinspektionen. Jag ska inte här gå in på detaljer i fallet, men läs gärna reportaget i Lärarnas tidning för att skapa dig en egen bild av hur en av de ifrågasatta skolorna arbetar. Där berättar också kommunen om varför de valt att organisera verksamheten för elever i behov av omfattande särskilt stöd som de gjort. De gör helt enkelt detta med elevernas bästa för ögonen.

Inkludering är utgångspunkten

Det får alltså inte finnas särskilda kommunala resursskolor, säger Skolinspektionen. Risken är att eleverna blir kvar i sådana skolor permanent, menar de. Och visst, jag är den förste att instämma i att vi ska vara försiktiga med att skapa särlösningar för vissa elever. Och i den mån huvudmännen gör det så ska ambitionen alltid vara att eleverna ska återgå till den ”vanliga” verksamheten så snart som möjligt. Inkludering är en viktig utgångspunkt för den svenska skolan, och ska fortsätta vara det.

Men vi kan inte blunda för att det faktiskt finns elever med så omfattande stödbehov att de behöver gå i en särskilt anpassad verksamhet. I alla fall under en period. Precis det kan resursskolor som de i Linköping erbjuda, med sin extra höga personaltäthet och småskalighet. För en del elever blir helt enkelt en tid i resursskola vägen till inkludering på längre sikt.

Måste vara lika villkor

Det konstigaste i sammanhanget är ändå att fristående resursskolor, det får det däremot finnas. De har dessutom blivit fler de senaste året, enligt en kartläggning från Skolverket. Det finns ett uttryckligt stöd i skollagen för att fristående skolor får nischa in sig mot och begränsa sig till att bedriva verksamhet för elever i behov av särskilt stöd.

Lagen behöver ses över

Tydligare än så här kan det knappast bli. Det råder inte lika villkor mellan kommunala och fristående skolor. Här behöver lagen ses över, vilket vi på SKL påpekat i en skrivelse till bland annat Utbildningsdepartementet. Detsamma tycker Skolverket. I sin rapport från nyss nämnda kartläggning föreslår de att lagstiftningen bör förtydligas så att även kommuner har rätt att skapa skolenheter som har en inriktning mot särskilt stöd. Från SKL:s sida kommer vi fortsätta driva denna fråga.

Ibland är regeringen och riksdagen väldigt snabba med att föreslå och besluta om regeländringar. Andra gånger tar det betydligt längre tid, vilket drar undan mattan för väl fungerande lösningar som drabbar eleverna. I detta fall elever i behov av omfattande särskilt stöd.

Skärmklipp resursskolor

 

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Elever Resurser och resursfördelning
Etiketter: ,

Sida 4 av 8« Första...23456...Sista »
skl logotyp