En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Idag fattar Riksdagen beslut om fjärrundervisning. Regeringen och alliansen är överens om att den behövs, men i det nya lagförslaget ges fortfarande ingen möjlighet att köpa fjärrundervisning av en annan kommun. Ett beslut som drabbar nyanlända elever och elever i glesbygd.

In i det sista har vi och flera andra försökt få regeringen att inse konsekvenserna av beslutet. Riksdagsdebatten igår handlade mycket om förutsättningarna för små skolor i glesbygden, där möjligheten till fjärrundervisning är en viktig fråga. Däremot var inte frågan om nyanlända elever särskilt framträdande i debatten. Synd, eftersom jag skulle vilja säga att där är behovet av fjärrundervisning akut. Mottagandet av nyanlända elever är stort över hela landet.

Bra reportage i TV4   

Riksdagens beslut gör många besvikna. Se detta inlägg på TV4-nyheterna.  Så här säger rektor Mikael Wiklund, rektor på Ådalsskolan i Kramfors som köper fjärrundervisning från Språkskolan i Uppsala:

”Varför jag bryter mot lagen? Jo, för att dessa elever har laglig rätt att få modersmålsundervisning och studiehandledning. I och med att jag inte vill bryta mot den lagen, bryter jag mot den andra helt enkelt”

Det är lätt att förstå honom. Det är helt orimligt för lilla Kramfors att få tag i behöriga och legitimerade lärare i tio olika språk för 25 elever. Kramfors är inte ensam om att vara i en liknande situation. Vilken lagparagraf i skollagen ska rektorerna välja? Om jag vore rektor på samma skola skulle jag också välja den som hjälper eleverna.

Bra verksamhet kan fortsätta?

Jag föreslår att berörda kommuner så snabbt som möjligt kommer med i den försöksverksamhet som föreslås. Kanske skulle någon form av dispens fram till försöksverksamheten kunna vara möjlig? Hur ska eleverna annars få tillgång till undervisning och studiehandledning på modersmål?

Om man tolkar riksdagsdebatten igår gav den dock lugnande besked. På direkt fråga från Ulrika Carlsson (C) om hur regeringen ska säkerställa att den goda verksamheten som finns ute i landet ska få fortsätta, sa Gunilla Svantorp (S) inte bara att hon räknade med att huvudmännen skulle fortsätta bryta mot lagen, utan också att hon hoppades att verksamheten skulle fortsätta.

Se själv 44 minuter in i Riksdagsdebatten:

riksdagsdebatt

Beslutet rimmar illa med regeringens integrationsförslag

Dagens riksdagsbeslut rimmar illa med regeringens promemoria ”Utbildning för en bra start i Sverige” som presenterades för ett par veckor sedan (läs mitt tidigare blogginlägg). Det är mycket märkligt hur regeringen ena veckan kan skriva att fjärrundervisning ska underlättas – och ett par veckor därpå fatta ett beslut som innebär raka motsatsen.

Förra veckan diskuterade också Gustav Fridolin och Lina Axelsson, grundskolechef i Nyköpings kommun, skolsegregation i SVT morgon. Diskussionen handlade om SVT:s undersökning som visar att de skolor som har lägst resultat har en hög andel invandrade elever och nyanlända elever.

När SVT:s journalist frågade utbildningsministern vad politikerna gör för att förbättra läget, sa Gustav Fridolin en sak som gjorde att jag hajade till. Han sa bland annat att vi har nya regler för hur man ska ta emot nyanlända. Att nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål är en sådan regel. När då huvudmännen hittar bra sätt att leva upp till regeringens krav, sätter regeringen istället käppar i hjulet för det. Jag undrar om de själva förstår vidden av detta beslut.

Lyssna på eleverna

Fridolin menade i TV4-inslaget att vi måste lösa relationen mellan lärare och elev först. Den är redan löst menar jag. Titta på Språkskolan i Uppsala som har upparbetade rutiner, samarbete med universitet och drivit på kvalitetsutvecklingen i modersmålsundervisning och handledning. Eller varför inte lyssna på vad eleverna säger i reportaget?

Staten måste ge huvudmännen förutsättningar

Staten måste helt enkelt ge huvudmännen rimliga förutsättningar att klara sitt uppdrag. Fjärrundervisning på entreprenad är bara en av flera frågor. I ett större sammanhang handlar det också om att statens ersättning för asylsökande elever endast motsvarar två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna själva skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat.

Hoppfull på lång sikt

Jag vet att det finns politisk vilja att lösa frågan om fjärrundervisning, både hos regering och oppositionen. Kanske saknas full insikt i problemet? Jag hoppas att det går snabbt. Och blir rätt. För elevernas skull.

 

 

Fakta om dagens beslut:

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning (men däremot inte med en annan kommun). De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utbildningsutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Vidare vill utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

 

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Förra veckan presenterade regeringen delar av sin integrationspolitik. I måndags kom sju förslag som rör skolan. Fler av förslagen är intressanta, även om vi ännu inte vet i detalj vad de innebär och hur de ska genomföras eller finansieras. Här är några kommentarer:

  • Fler lärare utländsk bakgrund 

Nyanlända och flyktingar som har en lärarbakgrund ska snabbt kunna börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan dess ska de kunna arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Förslaget är bra. Det är viktigt med ett flexibelt system som tar tillvara de nyanländas kompetens. Regeringen beskriver dock inte i detalj hur det ska fungera och utredningen om ett sammanhållet system för validering presenterar sina förslag i april.

  • Studiehandledning och fjärrundervisning

Alla nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål och regeringen avser att återkomma med budgetsatsningar. Detta är en viktig fråga. Men för att det överhudtaget ska vara möjligt att genomföra – framförallt i mindre kommuner och glesbygdskommuner – måste regeringen öppna upp för fjärrundervisning. Så enkelt är det. Det finns idag flera lyckadesamarbeten där kommuner köper studiehandledning och modersmålsundervisning av hög kvalitet, med behöriga lärare, från andra kommuner. Men det är inte tillåtet idag. Alternativet – att följa lagen – skulle innebära ingen studiehandledning eller modersmålsundervisning alls för eleverna. Det är bortom all rim och reson.

Ett av regeringens förslag handlar om att fjärrundervisningen ska underlättas, men det är fortfarande högst oklart vad den propositionen verkligen kommer att innebära. Från SKL:s sida är vi ännu inte helt trygga med att en lösning är i sikte. Propositionen föreslår nämligen att statliga institutioner ska få sälja undervisning, medan kommuner bara ska få ägna sig åt det i form av försöksverksamhet vars omfattning bestäms av Skolverket.  Vi fortsätter därför att driva denna fråga – läs gärna mina mina tidigare blogginlägg.

  • SFI i kombination med vuxenutbildning

SFI-utbildningen behöver individanpassas och eleverna ska kunna kombinera språkundervisningen i SFI med andra kurser i vuxenutbildningen, till exempel en yrkesutbildning. Det är ett bra förslag och något som SKL har drivit länge. Men det görs inte i en handvändning. Det behövs förutsättningar för att anpassa vuxenutbildningen efter målgruppen. Det handlar till exempel om översättning av kursmaterial, språkstöd och studiehandledning. Vi hoppas att den kommande propositionen ska tydliggöra hur detta ska genomföras.

  • Kompetensutveckling och stöd till skolor med tuffa förutsättningar

Rektorer och lärare ska få kompetensutveckling om flerspråkighet och språk- och kunskapsutvecklande metoder. Utmärkt tycker jag, men eftersom tiden för lärare och rektorer är knapp hoppas jag att Skolverket tänker nytt vad gäller under vilka former utbildningen erbjuds.

Regeringen avser också att ge stöd till skolor som har tuffa förutsättningar genom att Skolverket ska sluta avtal med skolor med låga studieresultat. Ett intressant förslag. Självfallet är det viktigt att huvudmännen deltar aktivt i arbetet.

Integrationspolitiken måste hänga ihop

Det är enkelt att hålla med regeringen om att en bra start i skolan är en bra start i Sverige. Att snabbt komma in i skolan är avgörande för barnens utbildning och hälsa. Statens ersättning för asylsökande barn motsvarar dock endast två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat. Den undervisning och det stöd som nyanlända får i svenska skolor är fantastisk. Det ska vi fortsätta med. Men tusentals nya barn innebär inte bara fler pennor och böcker, utan fler lärare och till och med helt nya lokaler.

Integrationspolitiken måste hänga ihop. Det går inte att skruva lite här och där. Mottagande av asylsökande, boende, skolgång, insatser till arbete och statens ersättningar till kommunerna är beroende av varandra och måste fungera i alla delar. Ett bättre mottagande kräver flera brådskande beslut från staten. Olika politikområden behöver samspela och regeringen måste ha en ständig dialog med kommunerna, myndigheterna och SKL.  Läs gärna min debattartikel i Dagens Samhälle.

 

 

 

En ljusare bild av skolan

Jag sitter och bläddrar i den rapport om elevernas syn på skolan och undervisningen som SKL presenterade i dag. Jag kan inte påstå att den direkt överensstämmer med den bild som media alltför ofta vill ge av skolan. Istället konstaterar den att de allra flesta elever är mycket nöjda med sin undervisning och att nio av tio elever känner sig trygga i skolan. Ett väldigt positivt resultat!

Rapporten bygger på resultaten från Sveriges största elevenkät, som har besvarats av nästan 100 000 elever i årskurs 5 och 8. I år deltog 203 av Sveriges 290 kommuner, vilket är det högsta deltagandet sedan vi startade för fyra år sedan.

Lärarna har höga förväntningar

I enkäten säger den absoluta majoriteten av eleverna att de vet vad de ska kunna för att nå målen i skolans olika ämnen och att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. De tycker också att de får hjälp om de behöver det och att de får veta av lärarna hur det går för dem i skolarbetet. Inte minst upplever eleverna att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i skolan, något som vi vet är viktigt för en framgångsrik skola.

Det här är resultat som vi som arbetar i skolans värld ska vara stolta över. Även om det finns många utmaningar kvar för svensk skola, måste vi också ha med bilden att eleverna i stort är nöjda med och trygga i dagens skola. Annars riskerar barnet att slängas ut med badvattnet under rådande reformiver.

En stor utmaning

En utmaning som enkäten visar på är att utveckla undervisningen och få eleverna att känna sig motiverade genom hela skoltiden. Endast 45 procent av eleverna i årskurs 8 tycker att skolarbetet får dem att känna lust att lära sig mer. Det är en alldeles för låg siffra. Motsvarande andel är 75 procent bland eleverna i årskurs 5. Skillnaden mellan årskurserna är allra störst i denna fråga och här varierar det också mest mellan kommunerna.

Flera kommuner utmärker sig med mycket goda resultat, också för de äldre eleverna i grundskolan. Samtidigt är det stora skillnader i resultat mellan kommunerna i vissa frågor. Vad dessa skillnader beror på är svårt att sia om på en övergripande nivå. Till viss del beror det på att resultatet i mindre kommuner kan variera mycket åt båda håll eftersom deras elevgrupper är relativt små.

Lär av de som lyckas

De kommuner som lyfts fram i rapporten visar att det går att arbeta systematiskt med att öka elevernas trivsel och motivation i skolan. Vår förhoppning är att den här elevenkäten kan vara ett stöd för våra medlemmar att kunna gå till botten med lokala skillnader, att identifiera sina styrkor och svagheter, att lära av varandra och att därmed ständigt förbättra skolan.

God Jul och Gott Nytt År!

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever

Vi kan öka närvaron i gymnasieskolan

Jag tycker att vi behöver bli bättre på att lyssna på elever för att få veta varför de väljer att inte komma till skolan. Skolan måste signalera att den bryr sig om att elever fullföljer sin gymnasieutbildning och att skolan kommer att göra vad den kan för att de ska lyckas. Och här finns det många erfarenheter om framgångsrika metoder och arbetssätt att lära av.

Detta var mina första tankar när jag tog del av rapporten Frånvaro och närvaro i gymnasieskolan – en nationell kartläggning som Skolverket publicerade i fredags.

Bekymmersam bild

Rapporten ger en i flera avseenden bekymmersam bild av att rutiner för att åtgärda skolfrånvaro ofta saknas och att skolan måste bli bättre på att utreda varför elever inte kommer till skolan. Förvaltningarna får ofta inte kännedom om ogiltig frånvaro då eleverna går i fristående skolor eller i skolor i andra kommuner. Elever på introduktionsprogramen (med undantag av Språkintroduktion) är överrepresenterade bland programmen med hög frånvaro. Frånvaron är också högre på yrkesprogrammen än på de högskoleförberedande.

Rapporten gör mig än mer övertygad om att kommunerna har en avgörande betydelse för att öka skolnärvaron.

Det särskilt bekymmersamma med skolfrånvaro i gymnasieskolan är sambandet mellan skolfrånvaro och studieavbrott. Och elever som lämnar gymnasieskolan utan en fullständig gymnasieutbildning riskerar de i högre utsträckning än andra att fastna i arbetslöshet.

Vänd frånvaro till närvaro

SKL har på flera sätt visat att kommuner och skolor kan minska skolfrånvaron och motverka studieavbrott. Inom ramen för Psynkprojektet tog SKL fram Vänd frånvaro till närvaro – Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Den pekar på viktiga framgångsfaktorer och bygger i stor utsträckning på systematiskt arbete som mer än halverat frånvaron i både grund- och gymnasieskolan i Vänersborgs kommun. I rapporten Motverka studieavbrott visar vi på goda arbetssätt i skolor med låg andel studieavbrott. SKL har också genom Plug In-projektet bidragit att öka kunskaperna om hur skolor kan arbeta för att förebygga studieavbrott och få tillbaka avhoppare till skolan.

Allt bra arbete som görs i kommuner och skolor behöver spridas i hela landet. Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet igen. Närvaron i gymnasieskolan är avgörande för ungdomars framtid.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Rekordhög skoltrivsel

Andelen 15-åringar som trivs bra i skolan är historiskt hög och de flesta är positiva till sina lärare. Skoltrivseln har ökat i alla åldrar sedan 1980-talet. Det visar Folkhälsomyndighetens undersökning om Skolbarns hälsovanor som har genomförts vart fjärde år sedan 1985.

Resultaten är glädjande och bekräftar den bild som vi får i SKL:s elevenkät. Vår enkät, som är den största av sitt slag i Sverige, har visat att den övervägande majoriteten är positiva till skolan och upplever att de får hjälp och stöd av sina lärare. Resultaten för de 203 kommuner som deltar i årets enkät kommer att släppas redan nu i december. Håll utkik! Jag håller tummarna för att det blir en positiv medial avslutning på höstterminen.

Stress är en utmaning

Ett resultat i Folkhälsomyndighetens undersökning sticker dock ut.  Det handlar om att 13-åringarnas stress över skolarbetet har fördubblats på fyra år. Det är bekymmersamt. Unga flickors psykiska hälsa är också oroväckande. Jag tänker att här har både lärare, elevhälsan och föräldrar ett ansvar och en viktig roll i att fånga upp dessa problem och ge eleverna stöd.

I detta sammanhang vill jag tipsa om ett seminarium som vi bjöd in till i november. Seminariet handlade om hur skolresultat och psykisk hälsa hänger ihop och hur vi kan främja psykisk hälsa både i skolan och förskolan. Här kan du se seminariet i efterhand.

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Inkludering – en väg mot en skola för alla?

Idag lämnade nätverket Barn i Behov en rapport till utbildningsministern om skolsituationen för en del barn med diagnoser inom NPF-spektrat (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Det är viktig läsning.

Jag vill understryka att det är skolans ansvar att skolan fungerar för alla barn. Skolan kan aldrig friskriva sig genom att säga att det är föräldrarnas ansvar eller att barnen ska ”skärpa sig” som nämndes under nätverkets manifestation.

Det finns kunskap om hur skolan kan utformas för att ge dessa barn de förutsättningar de behöver. Det ställer ofta stora krav på skolans förmåga att anpassa verksamheten. Men stödet har ofta kommit i högstadiet medan man saknat metoder för ett tidigare stöd.

Inkludering – bra för de flesta om det görs på rätt sätt

SKL vill ha en i grunden inkluderande skola. Det är både ett ideologiskt ställningstagande och en vetenskapligt välgrundad ståndpunkt. Men då behöver en del göras på annat sätt än idag:

  • Det behövs tid för omställning till allt mer tidigare stöd, där skolan ger tillräckligt kompensatoriskt stöd för de elever som redan har varit i en skolsituation som inte fungerat.
  • Skolan behöver tidigt identifiera vilka behov eleverna har, sätta in olika former av stödåtgärder (individuella eller mer generellt inkluderande), utvärdera det stöd som ges och förändra när det behövs.
  • För att fastställa vilka elever som behöver stöd bör skolan även vara en naturlig samverkanspart med vårdens olika instanser samt när socialtjänsten är involverad i familjer med barn i skolåldern.
  • När en pedagogisk utredning visar att stöd behövs, behöver rektorn undersöka hur detta bäst kan ges. Har inte skolan den kompetens som behövs, bör skolan vända sig huvudmannen som är ytterst ansvarig.

Jag anser inte att vi ska räkna bort en inkluderande skola för att skolor hittills inte alltid lyckats. Samtidigt behövs en beredskap för den mindre grupp elever som behöver färre människor omkring sig eller behöver så stora anpassningar att inkludering är ett sämre alternativ.

Huvudmannens ansvar och stöd från nationella aktörer

Rektorer och lärare kan inte lämnas ensamma att identifiera behov och veta vilket som är bästa sättet att arbeta för alla elever med skiftande behov. Det måste finnas ett starkare stöd hos huvudmannen, som i sin tur behöver veta var kunskap och information finns. Alla kan inte själva behöva söka efter de senaste rönen och de bästa verktygen.

För att försäkra att kommunerna har kunskap om stödmetoder och kontakter för att skaffa stöd har SKL påbörjat ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). På så sätt hoppas jag att den kunskap som finns når ut bättre överallt.

SKL har även tillsammans med regeringen drivit PSYNK-projektet för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Här är samverkan mellan skola, socialtjänst och vård centralt. Forskning visar att en god skolgång stärker barn och unga som annars riskerar psykisk ohälsa. Inom PSYNK finns gediget stödmaterial om hur skolan kan arbeta med dessa frågor.

Så når vi en skola för alla

Överallt där vi på SKL möter våra medlemmar är frågan om hur man skapar en skola för alla en viktig fråga. Och det går att göra bättre än idag. Ibland med små medel som underlättar för alla; ibland behövs större anpassningar. Det kan betyda extra resurser, det kan också betyda att arbeta annorlunda utifrån de resurser man har.

Det finns inget enkelt och för alla giltigt svar hur vi fördelar resurser på bästa sätt. På SKL har vi tagit fram ett stöd för kommunerna. Det är relevant för elever med olika socioekonomisk bakgrund men även för elever som behöver olika former av stöd beroende på deras unika funktionsuppsättning. Här presenterar SKL vilka frågor man behöver ställa sig för att få en skola för alla, så att man till exempel kan identifiera stödbehov och ge detta tidigt och i bästa fall undvika att skolan misslyckas och eleven inte får de kunskaper de har rätt till.

Engagemanget finns. Kunskapen finns, men behöver spridas. På många håll är skolan och vi som arbetar i och med den alltför fast i strukturer och tankesätt som behöver förändras. Vi behöver både vara flexibla och ta till oss nya arbetssätt. Det finns ingen annan väg. Det är vårt ansvar mot eleverna.

Det går att minska avhoppen från gymnasiet

Idag släpper SKL årets Öppna jämförelser för gymnasieskolan. Denna rapport blir faktiskt den sista i sitt slag. Inför nästa år kommer vi att förändra både innehåll och utformning.  Däremot är det inte sista gången vi lyfter temat för årets rapport. Tvärtom. Den handlar nämligen om gymnasieskolans stora utmaning – att minska avhoppen.

Små resultatförändringar

Generellt kan man säga att det inte händer så mycket när det gäller resultaten. Genomsnittligt betygspoäng och behörighet har i princip varit konstanta de senaste fyra åren. Fullföljandegraden har tyvärr också varit konstant – på en bekymmersam låg nivå. Nästan en av fyra elever fullföljer inte gymnasieskolan inom fyra år. Det är naturligtvis ett stort problem. Bakom denna siffra finns tusentals ungdomar som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och utanförskap.  Något som innebär en stor kostnad både för individ och samhälle.

Det går att vända

Men det går att vända utvecklingen. I årets Öppna jämförelser lyfter vi fram både Plug In-projektet och kommuner som har högst genomströmning av gymnasieelever i förhållande till sina socioekonomiska förutsättningar. Tranemo är den kommun som hamnar i topp på den listan.

ÖJ gy

Tranemo överträffar sitt förväntade resultat med elva procent åren 2009-2013. När vi talade med Thomas Åhman, chef på lärandesektionen, berättade han att majoriteten av eleverna från kommunen väljer att gå i kommunens egna gymnasieskola. Han lyfte fram flera förklaringar till den höga genomströmningen;  kollegialt lärande och formativ bedömning har utvecklat verksamheten de senaste åren. Att skolan och programmen till sin storlek är relativt små underlättar för lärarna att se varje elev. Kommunikations- och beslutsvägarna är korta. Thomas Åhman pekar också på att skolan sätter in tidiga stöd- och hjälpinsatser och har en välutvecklad elevhälsa.

Marit Ekstener, rektor, Thomas Åhman, sektionschef och Andreas Nelander, rektor från Tranemo fick blommor på SKL:s gymnasiekonferens i Göteborg idag.

Marit Ekstener, rektor, Thomas Åhman, sektionschef och Andreas Nelander, rektor från Tranemo fick blommor på SKL:s gymnasiekonferens i Göteborg idag.

Svåra frågor kräver samarbete

Det finns ingen tvekan om att avhopp från gymnasieskolan kommer ligga högt på agendan de närmaste åren. I budgetpropositionen framgår att förutom att tillsätta en utredning om obligatorisk gymnasieskola, avser regeringen att ”inleda samtal med den kommunala sektorn för att utarbeta en gemensam strategi”. Intressant! Jag gillar särskilt ordet samtal. Det finns nämligen inga enkla svar eller någon magisk formel som löser problemet. Men förutsättningarna blir bättre om vi jobbar tillsammans.

Jag är övertygad om att ”den kommunala sektorn” är mycket positivt inställd till ett samarbete som nu föreslås i budgetprop:en. Sektorn kommer att kunna bidra både med problembeskrivningar, erfarenheter och nya idéer om hur avhopp kan förebyggas och minskas. Inte minst med lärdomar från vårt Plug In-projekt, där fem regioner, femtio kommuner och 7 500 elever testat nya arbetssätt och metoder. Just nu pågår utvärdering av projektet, men resultatet verkar lovande. Läs mer i årets Öppna jämförelser.

 

Kommunrapport i SkolmatSverige

Idag lanseras funktionen kommunrapporten på webbverktyget SkolmatSverige. Nu kan kommuner – och inte bara skolor – få en samlad bedömning av skolmatens kvalitet. Det är en tjänst som många efterfrågat.

Min egen erfarenhet av skolmåltiderna är att de är viktiga, både för att få nödvändig energi men också för en stunds trevliga samtal och möten i en annan miljö. Kommunrapporten kan vara till stor nytta för att utveckla och förbättra skolmåltiderna, såväl näringsinnehåll som annat som rör måltiden.

En av tre skolor med idag

Sedan två år erbjuder SkolmatSverige ett kostnadsfritt verktyg som på ett enkelt sätt hjälper skolor att göra en helhetsbedömning av skolmatens kvalitet. Idag använder 30 procent av landets grundskolor SkolmatSverige. Jag hoppas vi snart är ännu fler, när vi nu fortsätter arbeta för att utveckla verktyget!

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: , ,

Gemensamt vuxenansvar centralt för studiero

Det är inte konstigt att Metta Fjelkners ordning och reda-utredning har varit på tapeten sedan den tillsattes i våras. Få saker i skolan berör och väcker känslor på samma sätt. Idag var det dags för presskonferens.

Sedan utredningen tillsattes i början av året tycker jag faktiskt debatten har varit förvånansvärt nyanserad och speglat att det är en svår fråga. Den har visat att grunden till studiero handlar om att skapa goda relationer och ha en bra dialog mellan rektor, lärare, elever och föräldrar. Men det kanske viktigaste, att vuxna tillsammans både måste och kan ta ansvaret.

Tips om studiero

Redan i juni bjöd SKL in till ett seminarium för att diskutera hur man når studiero och trygghet. Lärarnas Riksförbund, de båda elevorganisationerna SVEA och Sveriges Elevkårer samt Jan Jönsson, rektor i Botkyrka kommun deltog i panelen. Här är några av deras tips:

  • Ett aktivt och tydligt ledarskap där rektor återkommande lyfter frågan om skolans värdegrund med sitt kollegium.
  • Att ständigt, redan från förskoleklass, involvera eleverna i arbetet med värdegrunden. Det tar tid att bygga relationer och dialogen behöver vara ständigt närvarande.
  • En god kommunikation med föräldrar, både för att få samsyn om      undervisningens mål och snabb kontakt efter allvarliga incidenter.
  • Ordentlig introduktion för nya lärare. Relationer med elever och föräldrar upplever nya lärare som det svåraste, och det går heller inte att öva på under utbildningen.
  • Uppfatta och använd sanktioner som ett medel att stödja elever att nå skolans mål – inte som en bestraffning. Kvarsittning till exempel handlar om att ta igen förlorad studietid.

Självklart är dessa ”tips” inte något man gör i en handvändning eller som man kan bocka av i en pärm och sätta på bokhyllan. Dagens presskonferens visade också att det här är komplexa frågor och att det inte finns några snabba lösningar.

Se SKL:s seminarium i efterhand här.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Viktig rapport om dyslexi

SBU publicerar idag en rapport om dyslexi. Deras granskning visar att de flesta tester och metoder som används saknar vetenskapligt stöd. Mikael Samuelsson, professor i specialpedagogik, säger i DN att  ”Det finns tusentals olika uppfattningar om hur man bäst hjälper barn med läs- och skrivsvårigheter, det är rena Vilda Västern”.

Jag vet inte om ”Vilda Västern” är rätt ord, men klart är att skolorna och lärarna är och har varit utelämnade till sina egna erfarenheter i mångt och mycket. Det gäller inte bara dyslexi, utan generellt i skolan. Det är ett problem. Därför har SKL länge drivit frågan om behovet både av mer praktiknära forskning och ett skolforskningsinstitut som gör den här typen av granskningar som SBU presenterar idag.

Vi vet mer idag, men det räcker inte

Även om vi vet mycket mer om dyslexi nu än för bara tio år sedan och vi ser att skolans arbetssätt utvecklas hela tiden, så räcker det inte. Det behövs mer vetenskapligt stöd när det gäller metoder för upptäckt och arbetssätt för att stödja eleverna. Karin Stenström, projektledare på SBU, sade på Vetenskapsradion (P1) att hon vill att fler lärare forskar och att hon tycker att forskningen om dyslexi idag är alltför långt från klassrummen. Jag kan inte annat än att instämma. I vårt forskningssamarbete med bland andra lärarfacken är detta en central fråga. Det behövs mer resurser till klassrumsanknuten forskning som bedrivs av lärare själva.

Inte bara forskning

Samtidigt kan vi inte heller sitta och vänta på forskningsresultat, utan får i nuläget lita till den erfarenhet som finns på området. Bara för att det inte finns forskning om en insats, kan det ju finnas strukturerade utvärderingar och uppföljningar av metoder och insatser som är värdefulla. Att bepröva lärares och specialpedagogers erfarenheter är minst lika viktigt som forskning.

Finns metoder för tidig upptäckt

Jag tror också att det är viktigt att vi tidigt hittar barn som har läs- och skrivsvårigheter för att kunna göra tidiga och riktade insatser. Vi vet att det finns metoder att före skolstart ta reda på om barn är i riskzonen för att utveckla dyslexi.

Behov av kunskapsspridning

Utifrån ett huvudmannaperspektiv måste vi ta ansvar för kunskapsspridning mellan skolorna. Alla skolor behöver dels kunskap om hur de kan upptäcka och utreda elever med dyslexi dels kunskaper om arbetssätt och hjälpmedel.

Det är också viktigt att myndigheterna sprider kunskaper om hur skolan kan ge dessa elever ett bra stöd. Framför allt SPSM har en viktig roll i att sprida verktyg och metoder om vad som är bästa tillförlitliga arbetssätt utifrån de kunskaper som finns inom området i nuläget.

Sida 5 av 8« Första...34567...Sista »
skl logotyp