En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

”Små grupper i förskolan är inte det viktigaste”

Jag har lånat min rubrik från en artikel i SvD idag. Artikeln beskriver att Skolverkets riktmärken om mindre barngrupper uppfattas som orealistiska och svåra att leva upp till av ett antal förskolechefer i Stockholm. Fokus är istället på att hitta skicklig personal.  

Barngruppers storlek är något som engagerar och som skapar rubriker. Artikeln i SvD visar att frågan är komplex och att det inte går att sätta likhetstecken mellan storlek på en grupp och kvalitet. När förskolecheferna själva får önska är det välutbildad personal som står överst på listan för att förbättra verksamheten – det betyder mer än antalet barn i barngruppen. Jag förstår deras bild.

När Skolverket kom med sina riktmärken skrev jag ett blogginlägg där jag ställde mig kritisk till dessa. Självklart negligerar jag inte vikten av en lämplig storlek på barngruppen. Det har så klart betydelse. Antalet relationer till vuxna och andra barn bör beaktas. Men vad som är den optimala storleken beror på många olika faktorer, som barnens ålder, förskolans lokaler, personaltäthet, antal barn med särskilda behov eller barn med annat modersmål.

Allt fler barn går i förskolan

Som också framgår i dagens artikel krockar Skolverkets riktmärken med den verklighet som många kommuner möter idag: att allt fler barn går i förskolan, att det är brist på förskollärare, att stora pensionsavgångar är att vänta och att många nyanlända barn ska börja.

Jag vill påpeka att det från debatten är lätt att få intrycket av att kommuner inte prioriterar förskolan. Det är fel. Kommunerna har aldrig satsat så mycket som nu på förskolan. Faktum är att kommunerna lyckats bibehålla den höga personaltätheten trots kraftigt ökat antal barn i förskolan, senaste siffran var 5,2 barn per årsarbetare.

Från avdelning till barngrupp – missa inte seminarium på Skolriksdagen

Riktmärken innebär även en stelbent syn på organisation och arbetssätt. ”Har man en bra organisation och kan dela grupper under dagen säger barngruppstorleken väldigt lite”, menar Ulla Messing, förskolechef i Kärrtorp i SvD:s artikel.

På SKL:s konferens Skolriksdagen som går av stapeln den 24-25 april arrangerar vi ett seminarium som handlar precis om detta. Kom och lyssna på Kungsbackas förskolor som har genomfört ett förändringsarbete för att skapa mindre barngrupper av sina förskoleavdelningar. Huvudmannen och förskolechefer har gemensamt sett till att pedagogernas tid och förskolans miljöer används på bästa sätt utifrån barnens vistelsetider. Arbetet har lett till en ökad kvalitet ur många olika aspekter för både barn och personal. Även Pia Williams, forskare från Göteborgs universitet deltar, och lyfter flera av de faktorer som är viktiga för en hög kvalitet i förskolan. Läs mer på skolriksdag.se.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter: ,

Rapport om ”nattis” från Skolinspektionen

Idag kom Skolinspektionen med en rapport  om omsorg på obekväm tid, eller nattis som det ibland kallas. Där konstateras, precis som vi vet sedan tidigare, att de flesta kommuner erbjuder det. Detta trots att de inte måste, vill jag tillägga. För här har vi den besynnerliga lagregleringen som säger att kommunerna ska sträva efter att erbjuda sådan verksamhet. Det är lagstiftarens sätt att säga att bra om ni gör det här, men ni får inga pengar för det. Visst, det finns ett riktat statsbidrag som kommunerna kan få för de platser som de erbjuder, men det täcker bara en liten del av vad det faktiskt kostar att anordna sådan här verksamhet.

Nåväl, tillbaka till inspektionens rapport. Jag tycker det är bra att de gjort den här granskningen. Så får vi mer kunskap om hur kommunerna organiserar sådan här verksamhet. För det kan se olika ut. En vanlig modell är att den bedrivs på kvälls- natt- öppna förskolor. Men det finns andra varianter också.

Behoven ser olika ut i olika kommuner

Många kommuner kan bli bättre på att kartlägga behovet av omsorg på obekväm tid sägs det i rapporten. Så kan det säkert vara, men det finns ju andra sätt att ta reda på behovet än rena kartläggningar tänker jag. Om det exempelvis finns ett sjukhus beläget i kommunen, där man vet att förhållandevis många kommuninvånare jobbar, kan det vara rimligt att gå ut med en bred förfrågan om hur behovet av omsorg på obekväma tider ser ut. I andra kommuner kan det  förväntas vara enstaka familjer som har behov av sådan här verksamhet. Då kan det rimligen vara tillräckligt att ha information om och möjligheter att ansöka om denna typ av omsorg på kommunens hemsida. Arbetsmönstret bland invånarna, och därmed behovet av sådan här verksamhet, ser ju olika ut i olika kommuner menar jag.

Skolinspektionen pekar på att det finns kommuner som inte alls erbjuder omsorg på obekväm tid, och inte heller har någon beredskap att erbjuda det om efterfrågan skulle uppstå. Men de kommunerna är i minoritet, vill jag påminna om.

Det ligger självklart i alla kommuners intresse att underlätta för sina invånare att jobba, oavsett hur deras arbetstider är förlagda. Och det gör kommunerna. Andelen som erbjuder omsorg på obekväma tider har nästan fördubblats de senaste tio åren. I takt med att samhället och arbetslivet fortsätter förändras är jag övertygad om att vi framöver kommer se en ännu större andel kommuner som erbjuder sådan här omsorg där det finns behov.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter: ,

Riktmärken utvecklar inte förskolan

I fredags kom Skolverket med nya riktmärken för hur stora barngrupperna i förskolan bör vara för 1-3 åringar och för 4-5 åringar. Det är få frågor som berör och engagerar såväl föräldrar, personal som politiker lika mycket.

Faktum är dock att Sverige tillsammans med Island har högst personaltäthet i förskolan i OECD där genomsnittet är 14 barn per vuxen. De nya riktmärkena handlar inte om personaltäthet, men det är bra att ha denna bild med sig när man ser på den svenska förskolan.

Skolinspektionens flygande inspektion har visat att barngrupperna är mindre och personaltätheten bättre än vad vi tror. Det högsta genomsnittliga antalet närvarande barn i grupperna var 11,9 barn och den lägsta personaltätheten uppgick som lägst i snitt till 4,8 barn.

Fakta är också att nio av tio föräldrar är nöjda med förskolans verksamhet. Och att det inte finns någon forskning som definierar vad som är en liten eller för stor grupp eller visar att en viss storlek på gruppen är optimal för barns utveckling och lärande.

Ändå är barngruppernas exakta storlek den fråga som fortsätter att skapa rubriker. Och nu alltså även ett politiskt beslut om riktmärken som inte är bindande.

Personalens utbildning och kompetens

Jag negligerar inte vikten av en lämplig storlek på barngruppen. Det har så klart betydelse. Antalet relationer till vuxna och andra barn bör beaktas. Men vad som är den optimala storleken beror på många olika faktorer, som barnens ålder, förskolans lokaler, personaltäthet, antal barn med särskilda behov eller barn med annat modersmål.

I de allra flesta förskolor löser man detta. Många kommuner i Sverige brottas inte med att barngrupperna är för stora och har inte heller valt att organisera verksamheten i småbarnsavdelningar. Många organiserar sina avdelningar på andra sätt än vad riktmärkena anger.

Därför är jag bekymrad över att dessa riktmärken kommer att uppfattas som bindande av föräldrar, personal och beslutsfattare. Det leder till en kedja av förväntningar, krav, förändringar i verksamheter som idag fungerar och stora kostnader att organisera mindre grupper, när det kanske är helt andra åtgärder som behövs lokalt. Det är inte givet att kvaliteten på verksamheten automatiskt förbättras för att det blir några färre i barngruppen.

Från debatten är det lätt att få intrycket att kommuner inte prioriterar förskolan. Det är fel. Kommunerna har aldrig satsat så mycket som nu på förskolan. Vi måste lyfta blicken från barngruppernas storlek och ta oss an de riktigt stora utmaningarna: att allt fler barn går i förskolan, att det är brist på förskollärare, att stora pensionsavgångar är att vänta och att många nyanlända barn ska börja i förskolan.

Jag önskar därför en bredare debatt om att utveckla förskolans kvalitet och att stärka personalens kompetens – som är den viktigaste kvalitetsfaktorn.

Hur följa upp?

Det finns flera oklarheter kring riktmärkena. En handlar om statistik och uppföljning.

Hur ska riktmärket om 6-12 barn per grupp tolkas? Är alltså tolv barn i en grupp lika bra som sex? Skolverket har statistik för de förskolor som har småbarnsavdelningar, men är tydliga med att det saknas statistik för gruppen 4-5 åringar. Vad kommer statens uppföljning att utgå ifrån?

Vem betalar?

En annan oklarhet handlar om kostnader och vem som betalar.

Hur kompenserar staten kommunerna för de organisationsförändringar som måste till? Kostnaden för en enda mellanstor kommun kan bli 300 miljoner kronor om kommunen utgår från riktmärkena. Statens nuvarande satsning på statsbidrag om att minska barngruppers storlek i förskolan ligger på totalt 890 miljoner kronor. Här behöver staten möta SKL för att räkna på kostnaderna så att kommunerna får den ersättning som riktmärkena kommer att kosta. En annan fråga är hur statsbidraget som finns för tillfället ska kopplas till riktmärkena?

Kvaliteten behöver ständigt utvecklas

Den svenska förskolan har hög kvalitet och personalen gör ett fantastiskt arbete. Men bra måste bli alltid bli bättre. För att stödja kommunernas utvecklingsarbete tar SKL därför fram kvalitetskriterier för förskolan. Ett femtiotal kommuner testar nu ett analysverktyg.

Den svenska förskolan ska fortsätta vara i världsklass. En förskola där barn är trygga, har roligt och utvecklas och där personal mår bra och trivs. För att nå dit behöver vi diskutera hur vi kan utveckla kvaliteten. Den diskussionen är bredare än en siffra för hur liten eller stor en barngrupp är.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Förskola
Etiketter: , , ,

Fler män i förskolan

Hur kan man göra för att få fler män att börja arbeta i förskolan? Vilka strategier kan fungera? Hur upplever män som arbetar i förskolan sitt yrke? Dessa frågeställningar är några av de teman som man kan läsa om i SKL:s nya antologi ”Fler män i förskolan”. I boken hittar man också en sammanställning av aktuell forskning.

Många ungdomar intresserade av förskolläraryrket

Antologin är intressant för den tar upp frågan om män i förskolan utifrån flera infallsvinklar. En självklar handlar naturligtvis om att förskolan behöver rekrytera många kompetenta medarbetare de närmaste åren, både barnskötare och förskollärare. Närmare 50 000 fram till år 2023 enligt prognosen.

Undersökningar visar att tjejer och killar i åldern 15–24 år kan tänka sig att jobba inom förskolan i ungefär lika hög grad. Fyra av tio unga killar kan se en framtid inom förskolan. Hur gör vi som arbetsgivare verklighet av detta intresse?

Manliga förskollärarstudenter har brokig arbetslivserfarenhet

Att gå på gymnasiemässor och försöka locka män att söka förskollärarutbildningen är viktigt, men det räcker inte, enligt Mia Heikkilä, fil dr, lektor i pedagogik, Mälardalens högskola. När man tittar på de män som studerar till förskollärare har de nämligen ofta en brokig bakgrund och många har haft andra typer av arbete innan, ofta inom traditionellt ”manliga” branscher.

En viktig gemensam nämnare är dock att de någon gång har provat på att arbeta inom förskolan. En klok väg att gå kan därför vara att arbeta strategiskt med till exempel feriejobb och arbetslivsorientering. I antologin kan man läsa om hur det kan gå till.

Flera vägar in i yrket

Jag tror att det är viktigt att arbeta på flera fronter. En är att fundera över den bild av förskolläraryrket som förmedlas. En annan är att skapa fler möjligheter att testa yrket och även möjligheter att byta yrke mitt i livet.

Här behöver man hitta skärningspunkter med andra yrken och utbildningar. För det krävs naturligtvis kunskap om vilken ytterligare kompetens som behövs för arbete i förskolan. Olika aktörer behöver också arbeta tillsammans; huvudmän, fackliga företrädare, lärosäten och andra myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen.

Fler män i förskolanEn fråga med fler dimensioner

Förutom behovet av kompetensförsörjning, rymmer frågan både jämställdhets- och kvalitetsaspekter. I antologin vänder och vrider vi även på dessa perspektiv. Män ska till exempel inte lockas till förskolan för att fylla någon specifik ”manlig” funktion. Och fler män i förskolan är inte lösningen för att uppnå en jämställd förskola.

Men det kan vara en av flera vägar för arbetsplatsen att lyfta frågan om jämställdhet och realisera förskolans uppdrag om att motverka traditionella könsmönster.

Vad säger de manliga förskollärarna själva?

Jag tycker att en intressant del i antologin är att läsa om vad männen som arbetar i förskolan själva säger. Ofta handlar deras reflektioner om att vara en minoritet i en arbetsgrupp – något som de både har positiva och negativa erfarenheter av.

Mia Heikkilä uttryckte sig på ett klokt sätt på ett seminarium på SKL –  nämligen att det är en utmaning att vi både behöver synliggöra och osynliggöra frågan på samma gång. Alltså – samtidigt som vi behöver lyfta fram och arbeta på olika sätt för att locka och bibehålla män i förskolan behöver frågan normaliseras. Män i förskolan behöver bli något som är normalt.

 

Bakgrund

Bakgrunden till antologin är det arbete som SKL tillsammans med bland annat den dåvarande regeringen och Skolverket startade för att bredda rekryteringen till förskolan.

SKL bildade ett nätverk för erfarenhetsutbyte och idéutveckling tillsammans med sju kommuner och haft forskaren Mia Heikkilä knuten till arbetet.

Antologin vänder sig främst till dig som arbetsgivare, i rollen av förtroendevald eller chef. Den vänder sig även till dig som på annat sätt arbetar med att utveckla förskolan. Vi hoppas att texterna ska bidra med både kunskap och inspiration.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter:

Välbesökta konferenser om fristående förskolor

För några dagar sedan genomförde vi och Friskolornas riksförbund den sista i en serie konferenser om kommunerna och de fristående förskolorna.

När det gäller fristående förskolor så är det ju kommunen som godkänner och utövar tillsyn över dem. SKL och Friskolornas riksförbund, som ju också organiserar fristående förskolor, får många likartade frågor från våra respektive medlemmar om regelverket för detta. Det kan handla om allt från vem som ska ta ut föräldraavgifterna till hur kommunen ska göra om den i sin tillsyn bedömer att något brister på en fristående förskola. Så bland annat de frågorna togs upp under de välbesökta konferenserna.

Jobbar du i en kommun med godkännande och tillsyn av fristående förskolor? Ta då gärna en titt på SKL:s webbaserade egenvärdering. Där kan du och dina kollegor ta tempen på kommunens rutiner.

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter:

Förskolans dag idag!

Idag är det förskolans dag. Jag hoppas att de närmare 100 000 pedagoger och nästan en halv miljon barn som befinner sig på sina förskolor firar ordentligt. Vi har nämligen all anledning att vara stolta över svensk förskola, en verksamhet som ses som ett föredöme av andra länder.

Skolverkets stora föräldraenkät som publicerades 2013 visar att 95 % av föräldrarna är nöjda med förskolan. Förskolan ligger också i topp i Svenskt kvalitetsindex (SKI) mätningar av kundnöjdhet. Internationellt sett har Sverige och de skandinaviska länderna de minsta barngrupperna och den högsta personaltätheten. Trots att antalet barn i förskolan har ökat med 138 000 under en tio-årsperiod så är personaltätheten och den genomsnittliga barngruppen stabil.

blogg förskolans dag

Finns lokala utmaningar

Med det sagt, betyder det inte att det inte finns några utmaningar.  Vi har inte kommit så långt att vi kan säga att förskolan är lika bra överallt. Det finns områden där verksamheten behöver expandera i en takt som det varken finns lokaler eller personal till. På en del håll behöver andelen förskollärare öka. På andra är det barngruppernas storlekar som behöver förändras. Här finns idag statistik så gör det möjligt att följa utveckling och se hur personal och barngrupper förändras över tid. Det underlättar för huvudmän att planera, anpassa och utveckla verksamheten.

Innehållet i förskolan

Vi vet däremot mindre om verksamhetens innehåll, än om de strukturella faktorerna. Det finns olika instrument för att studera innehållskvalitet. KSL har tagit fram ett som studerar fyra aspekter som utgår från läroplanen: matematikutvecklande arbetssätt, språk och kommunikation, systematisk kvalitetsarbete samt strukturella faktorer. SKL har tagit över detta verktyg och kommer efter vissa bearbetningar att göra det tillgängligt för andra kommuner under året. Vi hoppas att verktyget kommer att bli ett stöd för huvudmän och förskolechefer. Läs mer här.

image1

Mats Gerdau, ordförande KSL, överlämnar kvalitetsverktyget till Lena Baastad, ordförande i SKL:s utbildningsberedning.

Nätverk fler män till förskolan

En generell utmaning för förskolan är att den behöva rekrytera många nya kompetenta medarbetare de närmaste åren, både barnskötare och förskollärare. Det är nödvändigt att se möjliga medarbetare i hela befolkningen, bland både män och kvinnor. Jag vill därför passa på att tipsa om det nätverk för erfarenhetsutbyte och idéutveckling som SKL har startat tillsammans med Arjeplog, Borås, Eskilstuna, Jönköping, Luleå, Malmö, Umeå och Vänersborg för att få fler män till förskolan. Nätverket arbetar också med kvalitetsfrågor i förskolorna och vill sprida goda exempel och kunskaper till andra kommuner. Här kan du läsa mer.

Skärmklipp SVJ

SKL:s kampanj Sveriges Viktigaste Jobb fortsätter sin satsning för att locka unga till välfärdssektorn. Här ett budskap med förskolan i fokus.

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola

Förskolan i topp – igen!

I måndags presenterade Svenskt Kvalitets Index (SKI) sin årliga mätning av hur nöjda kunder och användare är med samhällets service. Det är glädjande att de tillfrågade generellt sett är nöjda med kommuner och landstings verksamheter. Enligt undersökningen har kvaliteten dessutom förbättrats på flera områden det senaste året.

Ännu roligare för oss som arbetar med skolfrågor är att förskolan toppar listan över de verksamheter som medborgarna är mest nöjda med – och på tredje plats kommer gymnasieskolan. Gymnasieskolan får dessutom sitt högsta betyg sedan undersökningen påbörjades!

Även om förskolan ligger i topp är årets resultat något lägre än förra året. Det visar på hur viktigt det är att fortsätta utveckla verksamheten. Vi ska vara nöjda och stolta över den svenska förskolan, men inte luta oss tillbaka utan fortsätta att blicka framåt.

Diagram

Det gäller så klart också för både gymnasieskolan och grundskolan. Nöjdheten med grundskolan har åter minskat efter en uppgång i förra årets mätning. Det är en signal som måste tas på allvar, även om det nog ligger mycket i SKL:s VD Håkan Sörmans kommentar om att svartmålningen av grundskolan i debatten leder till att många tror att skolan är sämre än den faktiskt är. Det här är ju något som jag har återkommit till många gånger i den här bloggen.

Vi fortsätter vårt arbete med att utveckla svensk skola och förskola, och med att bidra med både bredd och fördjupning i skoldebatten. Därför vågar jag hoppas på ännu bättre resultat i nästa års kvalitetsmätning.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola

I dag är det förskolans dag!

Idag är det dags att fira förskolans dag. Liksom tisdagens firande av fritidshemmen är det ett tillfälle att tillsammans uppmärksamma förskolans viktiga verksamhet med det dubbla uppdraget av lärande och omsorg för barnen. Fritidshemmens dag hade parollen ”kunskap i gemenskap”, en paroll som kan passa bra även för förskolan.

Kunskap och gemenskap speglar det dubbla uppdraget

Allt fler barn deltar i förskolans verksamhet. Verksamheten har förändrats genom åren genom att lärandeuppdraget har förtydligats i läroplanerna. Självklart har barnen alltid lärt sig i förskolan. Som Sven Persson, professor från Malmö högskola påpekade vid våra förskolekonferenser i höstas kan man inte skilja en situation då ett barn lär sig från en situation då det inte lär sig. Men genom de senaste årens utvecklingsarbete har barnens lärande stöttats på ett allt mer strukturerat och genomtänkt sätt som ger en allt högre kvalitet.

Bilden är tagen i våras på Jungfru Lonas förskola och speglar vårens tema med färg och form som en del av matematiken. Fotograf Besma Dashau

Bilden är tagen i våras på Jungfru Lonas förskola och speglar vårens tema med färg och form som en del av matematiken. Fotograf Besma Dashau

Stöd för vidare utveckling

Förra året genomförde SKL en rad konferenser för att diskutera hur vi på ett bättre sätt kan stödja förskolans utvecklingsarbete. Under 2014 kommer vi att ta fram underlag för kvalitetskriterier som speglar både omsorgs- och lärandeuppdraget i förskolan. Självklart ska vi basera även det arbetet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vilken forskning tycker du som läser varit mest relevant för att kunna utveckla förskolan?

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola

Förskolan i topp!

Idag är jag på plats på Kvalitetsmässan i Göteborg. Och på tal om kvalitet så känns det roligt att inleda dagen med goda nyheter, som att läsa resultatet av Svenskt kvalitetsindex (SKI) årliga mätning av kundnöjdhet. Undersökningen visar samma resultat år från år, nämligen att medborgarna, brukarna, överlag är mycket nöjda med kommunernas service.

Både förskolan, grundskolan och gymnasieskolan utmärker sig med höga betyg. För dessa tre verksamheter ökar också resultaten i år jämfört med förra året. För förskolan har resultat inte varit så högt sedan 2007!

Faktum är att förskolan ligger i topp av alla undersökta områden, tillsammans med tandvården. Förskoleminister Maria Arnholm uttryckte nyligen att vi ska vara stolta över den svenska förskolan: ”Den är unik både i sin kvalitet och omfattning”. Det visar också SKI-undersökningen.

Nöjdheten mäts på en skala 0-100. Några exempel på resultat:

  • Förskolan får ett indexvärde på 78,9, grundskolan 71,3 och gymnasieskolan 69,9.
  • Hemtjänsten 66,5 och äldreboenden 67,4.
  • Sjukvård privat 74,3 och offentlig 69,4.
  • Sämre går det för en del statlig verksamhet som Arbetsförmedlingen med ett index på 41 och Försäkringskassan på 57, betydligt sämre resultat än den mesta kommunala verksamheten.

En annan intressant twist är att de som kommer i kontakt med vård och skola är mer positiva än vad den allmänna bilden ger sker av.

Men vi är inte nöjda med detta utan arbetar vidare med förbättringar, t ex förskolans tillgänglighet, elevernas resultat i matematik och läsförståelse samt en mer likvärdig skola. Hur SKL arbetar med att stärka kvaliteten i förskola och skola kommer att vara aktuellt under flera av Kvalitetsmässans seminarium. Jag ska försöka hinna med att rapportera här på bloggen från dessa!

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Förskola
Etiketter: ,

Vad är kvalitet i förskolan?

Den svenska förskolan är unik, både i kvalitet och i omfattning. Det är inte mina ord, utan förskoleministerns, Maria Arnholm. Jag håller med. Ett kvitto på detta fick vi när Skolverkets föräldraundersökning nyligen presenterades. Nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan. Därför är jag bekymrad över att en bild av svensk förskola i kris håller på att få fäste i den mediala debatten.

Bilden av förskolan är ett av skälen till att SKL bjöd in till konferens den 4:e oktober förra veckan. Att samla verksamhetschefer för att diskutera hur vi stärker en gemensam bild av förskolan och inte låta enstaka röster tala för alla.

Relationen mellan barn och pedagog är grunden

Sven Persson, professor i pedagogik, pratade om att grunden för kvalitet är hur relationerna och mötet mellan barn och pedagog fungerar. Sven menade också att det är en utmaning att få ihop de båda perspektiven omsorg och lärande i en helhet. Jag delar Svens tankar. Däremot tycker jag att det är olyckligt att man i den här diskussionen ofta hamnar i det polariserande ”förskolan ska inte vara som skolan” och som ofta bygger på stereotypa bilder på vad skola är.

Det finns en risk att man befäster de onödiga men skarpa gränserna, ett ”vi och dom”, mellan förskola och skola. Istället behöver vi mer av ömsesidigt samarbete och helhetssyn både vad gäller omsorg och lärande. Här har både skolan och förskolan mycket att lära av varandra.

Utveckla kvaliteten systematiskt

Det var intressant att höra Lisa Dessle, förskolechef, som delade med sig av sina erfarenheter att arbeta för en förskola på vetenskaplig grund. Marita Andersson från Inspira Förskolor och skolor AB beskrev hur de på ett systematiskt sätt arbetar tillsammans med pedagogerna för att reflektera över barnens lärmiljö.

I dokumentationen från konferensen kan du läsa mer om deras utvärderingsverktyg och arbetssätt. Jag fastnade särskilt för det som Marita sa: ”Bara genom att vi går ut och ställer frågor gör att verksamheten utvecklas”.

Vad är kvalitet i förskolan?

En central fråga är förstås Vad är kvalitet i förskolan? Eller som Lotta Valentin, kultur- och utbildningschef i Nacka kommun, uttryckte det: ”Vad är det som gör att håret reser sig?” Den där känslan att här, här har vi något riktigt bra, som man kan känna när man kliver in över tröskeln på en förskola eller skola. Hur fångar vi det? Jag ser fram emot fortsatta diskussioner på konferensen i Malmö den 18 oktober. 

 

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Förskola
Etiketter: ,

Sida 1 av 212
skl logotyp