En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Påståenden om lärarlöner väcker frågor

Helene Hellmark Knutsson och Gustav Fridolin ”läxar upp kommunerna om lärarlönerna” idag i SvD. Ministrarnas svepande uttalanden väcker både frågor och oro över regeringens syn på verkligheten.

Jag undrar till exempel vad Hellmark Knutsson menar när hon säger att ” jag hade kunnat tro att man som arbetsgivare hade tittat mer långsiktigt på hur man ska klara lärarförsörjningen.”  Tänk, så sent som förra veckan så publicerade Skolverket en redovisning av just – kommunernas rekryteringsstrategier  I sammanfattningen står bland annat att läsa – låt mig citera – ”i stort sett alla offentliga huvudmän har en rekryteringsstrategi”. Och att nästan alla huvudmän arbetar aktivt med att förbättra sitt rykte som en attraktiv arbetsgivare. Just den här redovisningen avgränsar sig i och för sig till lågstadiet, men ändå. I artikeln antyder ministern att kommunerna inte bryr sig om skolans kompetensförsörjning. Skolverket säger tvärtom. Hur ska det förstås?

Lärarnas löner har ökat markant senaste åren

De senaste åren har lärarnas löner varit prioriterade, både som följd av kommunernas medvetna satsningar och regeringens kompletterande statsbidrag. Statens bidrag omfattar tre miljarder per år och tillförs utöver de drygt 15 miljarder som kommunerna lagt på ökade lärarlöner bara de senaste fyra åren.

Regeringens ansvar

Jag blir också förvånad över frånvaron av diskussion om regeringens ansvar, till exempel för lärarutbildningen. Hur ser ministrarna till att dimensioneringen av lärarutbildningen motsvarar behoven? Inte minst i ljuset av att antalet elever i Sverige de senaste åren ökat markant, bland annat till följd att det stora antalet nyanlända elever.

Rekryteringsutmaningarna och vad de innebär att staten behöver göra beskrivs i SKL:s nya rapport Utbilda för framtidens välfärd.

Orimligt att lasta kommunerna för lärarnas besvikelse

Regering, fackliga organisationer och arbetsgivare var eniga om att lärarlönelyftet syftade till ökad differentiering av lönerna. När nu reformen skapar besvikelse och osämja i lärarkåren lastas ansvaret på kommunerna, såväl av ministrarna som av facken. Det är helt orimligt.

Huvudmännen har gjort ett hästjobb med lärarlönelyftet. Det skrev jag om redan i höstas när regeringen felaktigt kritiserade kommunerna för att lönepengarna skulle frysas inne. Kommentarerna i dagens artikel visar återigen brist på den tillit som är så viktig.

Statens satsningar behöver hänga ihop

Men på en punkt håller jag definitivt med ministern. Att vi behöver få ihop det lokala arbetet med skolutveckling och lönebildning med de satsningarna som staten gör. Det är just det som är den stora utmaningen. De statliga satsningarna är många, vilket på flera sätt såklart är bra.

Men det som oroar mig är att regeringen agerar och uttalar sig som om det inte händer något i kommunerna utan de satsningarna. Inget kunde vara mer fel. Lärare, skolledare och huvudmän sliter dagligen för att utveckla och förbättra skolan. Det är regeringen också medveten om. Åtminstone var det så det lät då de senaste PISA-resultaten kom i vintras, och där det visat sig att den svenska skolan vänt den negativa trenden uppåt. Då öste regeringen beröm över det hårda arbete som gjorts och görs i de svenska skolorna för att förbättra elevernas resultat.

Samverkan med huvudmännen vägen framåt

I min värld hänger ansvar och mandat ihop. Det handlar om att såväl stat som huvudman behöver ta ansvar för det som ligger inom deras eget område. När något blir problematiskt arbetar man tillsammans istället för att skylla på varandra. Min poäng är att ansvaret för en reform som Lärarlönelyftet eller en strategi för personalförsörjning inte enbart kan vara statens, huvudmännens eller den enskildas. Det är gemensamt. För att lyckas krävs samverkan och tillit till varandra. Det står högst upp på min önskelista just nu.

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter:

Lärarflykten – en av många skolmyter

Jag tror att många blev överraskade av DN:s huvudrubrik i måndags: ”Lärarflykten – en modern myt”. Statistik från SCB visar nämligen att lärare stannar längre i yrket idag än tidigare. De stannar också längre än flera andra yrkesgrupper. Verkligheten är alltså helt motsatt den bild som ges i debatten. Det är inte första gången det händer.

Problemet med denna och andra myter om skolan är att de bidrar till en negativ bild, vilken sedan lever sitt eget liv. På kort sikt kan den som använder myten få uppmärksamhet för ”sin” fråga, men på längre sikt är alla förlorare. Lärarnas status minskar, färre söker till läraryrket, elever och föräldrar uppfattar skolan som dålig, medierna letar efter fler negativa uppslag. Brister ska påtalas, men för att vi tillsammans ska komma framåt behöver det vara nyanserat. Svensk skola är också full av framgångsrika berättelser och resultat.

Lärare stannar längre än andra yrkesgrupper

SCB:s statistik visar att dagens lärarbrist inte beror på att lärarna flyr sitt yrkesval, utan på att antalet elever i grundskolan ökat de senaste åren i kombination med för få nyutexaminerade lärare och stora pensionsavgångar.

DN konstaterar att ”lärarflykten” har skapats av ett par rapporter som har använts flitigt i debatten. Dessa handlar om avhopp från skolan och antalet lärare som inte arbetar med undervisning. Men det enda som rapporterna visar är att ett antal lärare slutar, precis som andra yrkesgrupper. De hoppar inte av i högre utsträckning än tidigare eller jämfört med andra grupper. Både vi och andra har uppmärksammat tidigare hur dessa rapporter har använts felaktigt, till exempel i Lärarförbundets utredarblogg.

Som arbetsgivare har vi både ansvaret och möjligheterna att skapa en god arbetsmiljö som attraherar nya lärare och får de nuvarande att stanna i yrket. Men lärare är som andra människor. En del kommer ändå – av olika skäl och precis som inom andra yrken – att söka andra arbeten. Ett attraktivt yrke saknar inlåsningseffekter. Det måste vara möjligt att arbeta som lärare en del av sitt arbetsliv. Att kunna göra annat, att kunna komma tillbaka och att växla till läraryrket även senare i yrkeslivet.

Vi måste locka fler till läraryrket

Missvisande rubriker om lärarflykt ger en krisstämpel som är det sista vi behöver i ett läge då vi måste locka allt fler till läraryrket och höja yrkets attraktivitet. Därför passar jag på att avliva flera myter. Här är lite fakta:

-Antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningen ökar.

-Många vill bli lärare. Lärarutbildningen är högskolans största yrkesutbildning.

-Sedan 2012 hör lärarna till vinnarna på arbetsmarknaden. Med dagens läraravtal får/fick lärarna i snitt nästan 3 700 kronor högre lön per månad 2015 jämfört med 2012.

-Hälften av alla unga mellan 15-24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. Läraryrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting.

Som arbetsgivare, fackliga organisationer och regeringsföreträdare behöver vi ta tillvara på ungdomarnas intresse för läraryrket, istället för att skrämma bort dem.

Per-Arne Andersson

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

En helt (o)vanlig skola

I helgen läste jag ett blogginlägg av en lärare, Jimmy Askelius (magisterjimmy), om hur de arbetar på Visättraskolan i Huddinge. En helt (o)vanlig skola, som Jimmy skriver. Beskrivningen är ett lysande exempel på hur bra och viktigt det är att professionens egna röster hörs i debatten om skolan.

På bloggen kan man läsa om hur Visättraskolan arbetar med sitt schema för att få en bra struktur på dagen, hur de använder förstelärarna, hur ledningen fungerar och hur skolan samverkan med fritidshemmet. Som Jimmy skriver är det också en bild av svensk skola. Fler sådana bilder behöver lyftas fram.

Titta också gärna på filmerna som skolan publicerar via Huddinge kommuns pedagogiska plattform där pedagoger delar med sig av exempel, erfarenheter och för diskussioner om vad och hur man gör i Huddinge. Jag inspirerades av filmerna om hur Visättraskolan arbetar med nyanlända elever och hur de med pompa och ståt firar skolstarten för att barn, personal och föräldrar ska känna stolthet över sin skola.

Visättraskolan

Läraren Jimmy Askelius och elever på Visättraskolan

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Mycket att vara stolt över

Nu är det skolavslutningar och många lärare, rektorer och elever tar avsked till varandra efter hårt, roligt och framgångsrikt arbete. Det finns mycket att vara stolt och glad över, men också en hel del att fundera över.

En person som visar på svårigheterna för skolan att klara krav som ställs från alla håll är rektor Henrik Lövstedt. Den här debattartikeln i Expressen har också synts en del i sociala medier. Jag känner själv igen mig i hans frustration för allas åsikter och samtidiga stolthet över skolans viktiga arbete.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

SKL

Viktigt om arbetsbelastning från Lärarförbundet

Igår presenterade Lärarförbundet en undersökning som visar att nio av tio lärare tycker att deras arbetsbelastning är för hög. Skolverkets senaste ”Attityder till skolan” visar att hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade, även om andelen inte har ökat sedan 2012.

Lärarnas arbetsbelastning är en central fråga för SKL. Vi har egna satsningar för att stödja huvudmännens arbete och samarbetar med andra aktörer för att förändra på nationell nivå. Till exempel driver vi tillsammans med Lärarförbundet att bördan av nationella prov måste minska. Inom ramen för regeringens initiativ ”Nationell samling för läraryrket” där SKL deltar undersöker vi bland annat hur lärare kan få avlastning av andra yrkeskategorier, något som vi ser att våra medlemmar arbetar aktivt med på senare tid. När vi förlängde läraravtalet i höstas var arbetsmiljöfrågorna ett av de områden som vi såg att vi behöver arbetar vidare med.

Flera kommuner till PRIO-satsningen

Vad gäller vårt eget arbete vill jag särskilt lyfta fram PRIO-satsningen som uppskattas av lärare och rektorer. PRIO handlar om att utveckla undervisning och arbetssätt på skolorna. Ett av resultaten har varit att lärarnas tid används på ett mer effektivt sätt och att mer utrymme för gemensam planering skapats. Hittills har fler än 250 skolor i 54 kommuner påbörjat ett arbete med PRIO. Nästa vecka ser vi fram emot att välkomna ytterligare fem kommuner till satsningen!

Det är synnerligen angeläget att huvudmännen tar arbetsmiljöfrågorna på allvar. Alla som arbetar i skolan – elever, lärare, skolledare och annan personal – ska ha förutsättningar att göra ett bra jobb och känna lust och energi för skolan. Skolan behöver vara en attraktiv arbetsplats både i dag och i framtiden.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

Vilken roll ska kommunerna ha?

Igår dominerades nyheterna självklart av Skolkommissionens delrapport. Det är idag ingen tvekan om att SKL ställer sig både kritisk och frågande till en hel del av förslagen. Här är ett par sammanhang där jag kommenterat rapporten:

Bättre styrning inte samma sak som mer styrning

I Studio 1 pekade jag igår på att det är bekymmersamt att Skolkommissionen menar att det krävs en bred uppslutning för Skolkommissionens förslag och en nationell samling för skolan – samtidigt som de ansvariga för skolan inte är delaktiga i diskussionen.

När vi ställer frågor om vad ökad statlig styrning betyder menar Anna Ekström i Studio 1 att vår kritik är orättvis, och att alla huvudmän vill ha ett bra och långsiktigt samarbete med staten. Jag är den förste att skriva under på att vi vill ha ett bra och långsiktigt samarbete med staten och bättre förutsättningar för huvudmännen. I min värld betyder det dock inte mer styrning från staten, utan bättre styrning.

Och om det hela nu handlar om att få till ett långsiktigt och bra samarbete mellan stat och huvudmän – som Anna Ekström uttryckte sig – kan jag inte låt bli att undra varför i hela friden huvudmännen inte är delaktiga i Skolkommissionen på samma sätt som lärare och skolledare representeras via sina förbund. Kommunikation och dialog är centralt. Skrivningen nedan i betänkandets sammanfattning talar sitt tydliga språk:

”Kommissionen vill framhålla vikten av att kommande förändringar sker i en ordnad process i nära samarbete med lärare och skolledare”

Skolkommissionen önskar samarbete utan att vilja lyssna –i alla fall inte på huvudmännen.

Vilken roll ska kommunerna ha?

VLT:s ledare  menar att SKL ställer en berättigad fråga när vi varnar för övertro på statlig styrning och undrar vilken roll kommunerna i så fall får. Jag ställer mig undrande om det är värt för kommunerna att vara huvudmän för skolan om ansvar och befogenheter inte hänger ihop? Kommunerna har kvar ansvaret att sköta allt, men befogenheterna att styra minskas. Samtidigt är det huvudmännen som kommer få kritik från staten för brister som man då inte har mandat att åtgärda, t.ex. resurser.

VLT:s ledare fångar en del av otydligheten i följande mening:

Kommunerna ska fortsatt vara huvudmän, men det kan enligt kommissionen krävas större enheter eller mer samverkan. Kan det konkret betyda att Hallstahammar och Surahammar borde gå samman med Västerås i en skolorganisation?

Flera av förslagen lämnar läsaren med liknande funderingar.

Glöm inte lärarna

Jag medverkade även i TV4-nyheterna.  Åsa Grönlund, lärare på Bräntbergsskolan, avslutade reportaget på ett klokt sätt. Hon menade att oavsett huvudman är det viktigaste ”entusiastiska lärare med bra arbetsmiljö som får syssla med det som de har utbildning för, att vara lärare, att undervisa”.

Jag tycker att lärarna tyvärr hamnade i skymundan i gårdagens debatt. Ja, det gäller även de allra viktigaste – eleverna. Det mesta kretsade runt staten och organisation.

Nödvändigt med samarbete

Vi kommer nu att läsa i rapporten i detalj. Det finns även en hel del som ser lovande ut, t.ex. förslagen för att stärka professionen. Flera av Skolkommissionens förslag ligger också i linje med de slutsatser som huvudmännens expertråd kom fram till. Jag hoppas att huvudmännens erfarenheter – såväl positiva som negativa – och idéer kommer att tas tillvara och att Skolkommissionen gör verklighet av det samarbete de säger är nödvändigt. Liksom att de stora förslagen – om de blir verklighet – kommer att inledas med den försöksverksamhet som kommissionen själv efterfrågar.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Under rubriken ”Skolkommission på fel kurs” kommenterar vi Skolkommissionens förslag och kräver att förslaget går på remiss.

Flera positiva resultat i Attityder till skolan

Intressant läsning från Skolverket idag!  Attityder till skolan 2015 visar flera spännande resultat. Resultat som inte alltid stämmer med den allmänna bilden av hur det ”är” i skolan.

Styrkan med Attityder till skolan – förutom att det är en statistik säkerställd undersökning av elever och lärares åsikter – är att man kan följa utvecklingen över tid. Samma frågor ställs vart tredje år när undersökningen görs. Här är ett axplock av de slutsatser som Skolverket själva lyfter fram idag:

-Nio av tio lärare upplever det meningsfullt att gå till jobbet och nästan lika många trivs i sin skola (stabila siffror över tid)

-Andelen lärare som överväger att byta yrke har minskat med tio procentenheter sedan förra mätningen 2012. Fortfarande funderar var fjärde lärare på att byta jobb, men minskningen är naturligtvis positiv.

-Ungefär hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade. Andelen har dock inte ökat sedan den förra undersökningen 2012 och den negativa trenden har brutits.

-Däremot ökar stressen hos eleverna sedan den senaste undersökningen, och mer hos flickorna än hos pojkarna. Läxor, prov och egna krav anges som anledning.

-Nästan nio av tio lärare anser att det är arbetsro på alla eller nästan alla lektioner.

Lärares syn på arbetsro på lektionerna är verkligen – precis som Niclas Westin på Skolverket säger – en intressant kontrast till diskussionen om den  utbredda oordning som finns i debatten. Jag tycker att det är positivt att Skolverket pekar på att bilden är långt ifrån nattsvart. Självklart finns det många utmaningar att ta tag i, inte minst lärarnas och elevernas arbetsmiljö, men en ständig svartmålning gör varken läraryrket mer attraktivt eller är särskilt rättvist mot de lärare, elever och skolledare som finns i skolan.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Fakta: 1 600 lärare och 5 300 elever har svarat på enkäten.

Nyansera bilden av läraryrket

Läs dagens SvD-debatt! Jonas Nilsson, förstelärare på Stordammens skola i Uppsala, skriver att mediebilden av läraryrket behöver nyanseras genom att även nöjda pedagoger kliver fram och berättar om sitt yrke och arbete. Det är en mycket angelägen och tänkvärd artikel.

Jonas skriver bland annat:

Hur vill medierna och vi själva att ­yrket ska uppfattas? Som det är nu drunknar det positiva i de ­andra sidor som ges och det försämrar yrkets status.”

Jag håller med. Jag lyfter ofta problemet med att såväl media som lärare själva (och de fackliga organisationerna) målar en alltför mörk bild av skolan. Bilden är orättvis och den bidrar på intet sätt att höja statusen och intresset för läraryrket. Tvärtom är jag övertygad om att den leder till en ond cirkel.

Jag brukar också säga att jag tycker att fler lärare behöver ta plats i den offentliga diskussionen om skolan: att lärare debatterar professionsfrågor (läs t.ex. mitt tidigare blogginlägg). Det blir ofta både initierat, konkret och relevant.

Tipsa SvD om bra lärare

Jag tror, precis som Jonas Nilsson, att klagan inte är vägen till framgång. Istället behövs positiva krafter inifrån där skickliga lärare både kan inspirera kollegor och locka blivande lärare till yrket.

SvD fortsätter nu sin reportageserie, Skolresan, i jakt på goda exempel. Den här gången är fokus på de som gör skillnad i klassrummen: lärarna. SvD vill ha tips på lärare att besöka. Jag hoppas att redaktionen översvämmas av mail.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

30 kloka förslag från Expertrådet

Idag har SKL och Friskolornas riksförbund fått rapporten med slutsatser och rekommendationer från Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

Vad är nytt kanske man undrar när man läser rapporten? Mycket förekommer redan i skoldebatten. Och det är poängen. Det är precis det här som skolan behöver. Förslag på strategiskt, långsiktigt arbete som grundar sig på analys och erfarenheter från verksamheten. Inga enkla oneliners som lätt slår igenom i debatten, men som inte får någon effekt i praktiken. Inga genvägar, utan hårt arbete med fokus på det som fungerar. Inga undanflykter, att det är någon annan som ska lösa dina problem.

Flera saker är unika med Expertrådets arbete:

1, Utgångspunkten är vad som fungerar istället för att låsa sig vid problemen

Den breda gruppen av ledamöter har själva sett vad som fungerar i klassrummen, i förskolor och skolor och hos huvudmännen. Expertrådet står med fötterna i skolans mylla. Jag är därför övertygad om att deras slutsatser är rätt väg att gå för att tackla skolans utmaningar i praktiken.

2, Expertrådets arbetssätt

Vi har samlat 22 lärare, forskare och rektorer vid tre tillfällen. Inför första mötet fick alla ledamöter lyfta fram de tre perspektiv som de ville att gruppen skulle behandla. På mötena har frågeställningar och slutsatser diskuterats och däremellan har texter behandlats och exempel skickats in. Alla har varit delaktiga och bidragit. Jag är imponerad av den energi som funnits i arbetet och det har varit slående att det inte funnits skillnad i slutsatser mellan forskare och praktiker, vilket man kanske skulle vänta sig. Jag tror det beror på att Expertrådets personer har erfarenhet av praktiskt arbete i skolan.

3, Expertrådets helhetsgrepp

Att ett så brett, kompetent råd samfällt ger dessa rekommendationer väger tungt. Expertrådet lämnar totalt 30 rekommendationer som riktar sig till regeringen, huvudmännen, rektorer och lärare.

Arbetet fortsätter

Från SKL:s sida kommer vi att arbeta vidare med Expertrådets rapport på olika sätt. Det vore också värdefullt om huvudmän lokalt samlar skolledare och professionen och utifrån slutsatserna ser vad just de behöver göra lokalt. Detta är en viktig poäng i Expertrådets analys.

Behoven och utmaningarna mellan skolor och huvudmän ser olika ut. Man måste börja gräva där man står – som Expertrådets ordförande, Elisabet Nihlfors, brukar säga. Och man kan börja redan nu. Låt dig gärna inspireras av den mängd exempel som finns i rapporten och hör av dig om du själv har dokumenterad erfarenhet inom de områden som Expertrådet lyfter. Tanken är att hemsidan ska vara levande.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

 

Från väntan till arbete under asyltiden

Idag beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen Vissa frågor om nyanlända elevers utbildning. Utredaren ska undersöka hur förskolan och skolan bättre kan ta till vara kompetensen hos asylsökande och personer som ingår i etableringsuppdraget.

Jag kan inte säga annat än att det här är väldigt positivt. Ett stort problem idag är att asyltiden blir alltför lång. Vuxna med kompetens som vårt samhälle behöver hamnar i en onödig väntan. Därför erbjuder flera kommuner redan i dag praktik i skolan för asylsökande. Vänersborgs kommun gick i bräschen för detta.

Utredningen ska bland annat ge exempel på hur såväl asylsökande som vuxna i etablering kan medverka i undervisningen av barn och elever som talar samma språk, att arbeta som studiehandledare och modersmålslärare. I utredningen ingår också hur arbete ska kunna kombineras med validering, bedömning av utbildning och utbildningsinsatser.

Snabbspår

SKL arbetar med att utveckla det som kallas för snabbspår. Här är lärarna en viktig grupp, inte minst på grund av rådande lärarbrist. Även det förlängda kollektivavtalet mellan SKL, Pacta och lärarorganisationerna har en arbetsgrupp som ska ha fokus på nyanlända lärare.

Jag ser stora vinster med att vi tar till vara nyanländas kompetens. Många flyktingar är välutbildade och bland dem finns lärare i ämnen som vi har brist på i den svenska skolan. Det är en vinst också för de nyanlända som vill och kan bidra i sitt nya land. Vi har inte råd att vänta längre.

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Lärare och yrket

Sida 1 av 512345
skl logotyp