En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Från väntan till arbete under asyltiden

Idag beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen Vissa frågor om nyanlända elevers utbildning. Utredaren ska undersöka hur förskolan och skolan bättre kan ta till vara kompetensen hos asylsökande och personer som ingår i etableringsuppdraget.

Jag kan inte säga annat än att det här är väldigt positivt. Ett stort problem idag är att asyltiden blir alltför lång. Vuxna med kompetens som vårt samhälle behöver hamnar i en onödig väntan. Därför erbjuder flera kommuner redan i dag praktik i skolan för asylsökande. Vänersborgs kommun gick i bräschen för detta.

Utredningen ska bland annat ge exempel på hur såväl asylsökande som vuxna i etablering kan medverka i undervisningen av barn och elever som talar samma språk, att arbeta som studiehandledare och modersmålslärare. I utredningen ingår också hur arbete ska kunna kombineras med validering, bedömning av utbildning och utbildningsinsatser.

Snabbspår

SKL arbetar med att utveckla det som kallas för snabbspår. Här är lärarna en viktig grupp, inte minst på grund av rådande lärarbrist. Även det förlängda kollektivavtalet mellan SKL, Pacta och lärarorganisationerna har en arbetsgrupp som ska ha fokus på nyanlända lärare.

Jag ser stora vinster med att vi tar till vara nyanländas kompetens. Många flyktingar är välutbildade och bland dem finns lärare i ämnen som vi har brist på i den svenska skolan. Det är en vinst också för de nyanlända som vill och kan bidra i sitt nya land. Vi har inte råd att vänta längre.

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Lärare och yrket

Kollektivavtalet visar på tillit

SKL och lärarorganisationerna har kommit överens om att förlänga kollektivavtalet till sista mars 2018. Det är stort. Det är viktigt för eleverna, lärarna och den svenska skolan.

Att vi tillsammans förlänger avtalet visar på en tillit från lärarorganisationerna till landets kommuner. De senaste årens löneökningar har lagt en grund för förtroende. Landets huvudmän har ett stort ansvar att förvalta denna tillit – det gör vi genom att den fortsatta positiva utvecklingen för läraryrket fortsätter.

Ett fortsatt avtal visar också på ett gemensamt ansvarstagande för att ge skolan arbetsro. Istället för en uppslitande avtalsrörelse finns nu möjlighet att kraftsamla kring de områden som avtalet pekar ut: lärarnas arbetsmiljö, lärarnas karriärmöjligheter, att bidra till kopplingen mellan lön och resultatutveckling och att dra nytta av erfarenheter och forskning inom skolområdet.

Tillit viktigaste förutsättningen

Jag brukar säga att det inte finns någon quick fix för att förbättra skolans resultat. Men om det finns någon förutsättning som är viktigare än någon annan så är det nog tillit mellan lärare, skolledning och den politiska ledningen. Och tillit är förstås inget som man enbart kan prata sig till, den är främst ett resultat av konstruktiva handlingar och en öppen kommunikation mellan oss människor. Jag hoppas att dagens avtal kan stödja en sådan utveckling.

Som sagt så pekar avtalet ut flera områden där SKL och lärarorganisationerna ska jobba vidare. Ett sådant område är att nyanlända barn och elever får sina rättigheter och behov tillgodosedda. Vi ska tillsammans verka för att nyanlända lärares kompetens tas tillvara. Jag är glad över att våra organisationer på detta sätt tar ansvar för det akuta läge som dagens flyktingsituation innebär.

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL

Behov av tillfälliga lösningar för nyanländas skolgång

SKL har tagit fram en lista med förslag på regeländringar med anledning av flyktingsituationen. Den har väckt stor uppmärksamhet.

Jag vill understryka att listan – som omfattar cirka 50 punkter varav elva handlar om skolan – måste ses i ljuset av det läge kommunerna befinner sig i just nu. Många förslag handlar om tillfälliga dispenser, inte önskemål om permanenta ändringar.

Men vad är det viktigaste – att erbjuda alla elever skolgång eller att uppfylla alla krav enligt lag och förordning?

Fjärrundervisning och behörighetsregler är nyckelfrågor

– Jag kan inte trolla, konstaterade en rektor i en radiointervju härom veckan när det gällde bristen på studiehandledare i modersmål i kommunen.

Tillgången till studiehandledare och behöriga lärare i olika ämnen är ojämnt spridd över landet. Det är bland annat därför SKL anser att fjärrundervisning på entreprenad omgående måste tillåtas och att skolhuvudmännen tillfälligt måste undantas från kravet på behöriga och legitimerade lärare i alla ämnen.

Skolverket konstaterar att få kommuner har sökt det riktade statsbidraget för att utöka undervisningen i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever. En viktig anledning är bristen på behöriga lärare. Detta talar sitt tydliga språk – kraven för att ansöka rimmar inte med verkligheten. Skolverket ber därför regeringen att ändra i regelverket så att undantagsreglerna för legitimationskravet även ska gälla för detta bidrag.

Exempel på andra förslag på regeländringar är att statens ”bör-krav” att erbjuda skola inom en månad för asylsökande, inte ska tolkas av myndigheter som ett ”ska-krav” och att nyanlända vuxna med rätt kompetens, ska kunna undervisa elever med samma modersmål, medan de läser in sin examen. Här kan du läsa hela listan på behov av regelförändringar

Hela samhället behöver hjälpas åt

I kommunerna finns ett stort engagemang för att ordna utbildning för nyanlända barn och ungdomar. Men förutsättningarna räcker inte alltid till. Kommunerna måste få utforma praktiska lösningar för att möta behoven lokalt. Det gäller till exempel tidsgränser, organisation av undervisningen och lokaler.

Dagens situation är en stor utmaning. Kanske mer än någonsin tidigare behövs ett engagemang från civilsamhället. Jag är oerhört glad att så många människor visar en vilja att ställa upp för de barn, ungdomar och vuxna som kommer till vårt land.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

”En pizza med extra allt”

Att som elev beskriva sin lärare så säger en hel del om engagemang, motivation och glädje i lärandet. Citatet gäller läraren Cecilia Johansson som igår mottog priset Guldäpplet för sitt sätt att på ett nytänkande sätt integrera IT i sin undervisning i svenska och historia i årskurs 7-9 på Helenelundsskolan i Sollentuna.

Guldäpplemingel

Lärarförbundets Robert Fahlgren presenterar kvällens huvudpersoner, Guldäpplevinnaren Cecilia Johansson, Tülay Gürgün och Jenny Edvardsson som delar på andraplatsen samt Micke Kring, vinnare av juryns särskilda pris.

För att ge de tysta flickorna en röst och motivera pojkar till att skriva integrerade Cecilia tidigt bloggar och offentligt skrivande i sin undervisning, något som visade sig fungera väl. Hennes arbetssätt har tidigare medfört en vinst i Webbstjärnan 2010 samt priset Årets pedagog i Sollentuna 2012.

Cecilias pedagogiska målsättning är att skapa en modern och inspirerande lärandemiljö som stödjer ungdomars språkutveckling och digitala bildning, och som bryter den nedåtgående trenden med sämre läsförståelse.

Parallellt med sin undervisning har Cecilia forskarutbildat sig och skrivit en lic-avhandling om hur det kollaborativa författarskapet påverkar både hur och vad eleverna lär sig samt hur det synliggör lärprocessen. Det här är ett lysande exempel på hur beprövad erfarenhet blir till vetenskaplig grund genom att pedagoger beforskar sin egen undervisning.

I en modern undervisning används IT på ett pedagogiskt genomtänkt sätt som leder till ett breddat och fördjupat lärande och som inkluderar alla elever.  Som jag skrivit om tidigare har vi goda förutsättningar i Sverige för att detta ska vara normen, då tillgången till digitala verktyg generellt är god i våra skolor.

Det är viktigt att vi lyfter fram och lär av de lärare som går före. Priset Guldäpplet är ett sätt att sprida beprövade erfarenheter, och vi är glada att vi i år hade hela 82 nominerade till priset från stora delar av landet. I går kväll hade jag förmånen att få träffa många av dem under det kvällsmingel som SKL står värd för varje år i samband med prisceremonin.

Min förhoppning är att vi blir ännu fler nästa år.

Alla kan inte bli ingenjörer och lärare – men fler borde få chansen

Häromdagen lyssnade jag till ungdomarna Alex, Adam, Andrea och Malin som berättade om vad som triggat igång deras teknikintresse. Deras entusiasm smittade av sig på ett åttiotal åhörare som hade samlats på seminariet på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), där jag var en av tre moderatorer.

Temat för dagen var hur vi i skolan och genom aktiviteter på fritiden kan stimulera barns och ungdomars intresse för matematik, naturkunskap och teknik.

Vi fick också höra Värnamo kommun berätta om vad de gör för att locka många elever till naturvetenskapsprogrammet. SKL:s vd Håkan Sörman gav sin syn på behovet av teknisk och naturvetenskaplig kompetens inom offentlig sektor och vad SKL som arbetsgivarorganisation kan göra i frågan.

Seminariet är en del satsningen KOOLT (Kompetensförsörjning och långsiktigt teknikintresse) som SKL driver tillsammans med IVA och Sveriges Ingenjörer. Du hittar mer information om KOOLT och en länk till seminariet här (länk till SKL:s webb).

Vi måste ro tillsammans

Vi ska lära av de kommuner som har lyckats. Stat och kommun måste arbeta tillsammans för att lärare och rektorer ska få de bästa förutsättningarna att klara sitt uppdrag. Det skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i dag i DN.

Det är uppenbart att Gustav Fridolin lyssnat på och lärt av kommunerna på sina dialogmöten runt om i landet. Jag har också fått positiva reaktioner från mina egna medarbetare och kommunföreträdare som deltagit i mötena.

Precis som utbildningsministern skriver så finns kraften och viljan i kommunerna att åstadkomma de förändringar som är nödvändiga för att landets elever ska få den bästa möjliga skolgången. Men då krävs också rätt förutsättningar; reformer med fokus på att stärka professionen, satsningar som går till de som verkligen behöver och ett brett politiskt samförstånd om skolan.

Utbildningsministerns artikel visar att en konstruktiv kontakt mellan staten och huvudmännen är möjlig. Det är glädjande. SKL har länge efterlyst en bättre och tätare dialog med staten. Vi har ibland olika roller och intressen, men vi har också ett gemensamt ansvar.

För det räcker inte med att sitta i samma båt. Sitter vi där och bara pekar finger åt varandra så driver vi planlöst omkring. Ska vi istället komma till målet så måste vi ro tillsammans.

Behovet av lärare behöver bygga på mer fakta

Lärarbristen kanske inte är så dramatisk som den ofta beskrivs. Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som i en färsk rapport visar en annan bild än den gängse. Till exempel är de nyutexaminerade kemilärarna betydligt fler – i snitt har minst 73 studenter om året tagit lärarexamen de senaste tio åren, jämfört med den handfull som ofta nämns i debatten.

UKÄ pekar också på att behovet mellan olika ämnen är en annan än vad vi tidigare trott. Medan NO-lärarna är fler än vad vi trott, så är bristen större inom bland annat slöjd och bild. Det får UKÄ fram när de jämför hur stor andel som tar lärarexamen i olika ämnen med hur stor del ämnena utgör av timplanen i grundskolan. Mer om detta också i SvD .

Utbildningen behöver spegla behovet

Lärarutbildningen behöver dimensioneras utifrån de ämnen som efterfrågas. För att det ska ske i praktiken behövs en nära samverkan mellan lärosätena och skolhuvudmännen. Den behöver bli bättre än idag.

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Det behövs alltid nya lärare. Trots att allt fler söker till lärarutbildningen behöver söktrycket de närmaste åren bli ännu större.  Ansvaret för att locka till läraryrket ligger både hos huvudmännen och andra parter. Lön, arbetsmiljö och ledarskapet är viktigt.

Men larm om lärarbrist behöver utgå från fakta för olika lärarämnen – vem  vill bli kemilärare om den allmänna bilden är att två personer i landet söker utbildningen?

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

Podcasts, bloggar och twitter

Philip Hjalmarsson och Anna Sterlinger Ahlring är två lärare som startat podcasten Nytankeller . De lyfter fram lärare som gör skillnad, delar med sig av goda exempel och vill bidra till att höja läraryrkets status.

Jag tycker det är ett utmärkt initiativ. Det är extra värdefullt när lärare själva tar mer plats i den offentliga diskussionen om skolan. Med podcasten vill de bemöta den negativa bilden av skolan och de menar att ”lärarnas status inte kommer att höjas, förrän lärarna själva får det att hända:

– Vi måste börja se på vårt eget yrke som värdefullt och oerhört viktigt. 

– Vi måste börja lära oss att dela med oss mer av alla goda exempel och få dem att spridas. 

– Vi måste börja skryta om oss själva och våga tala om det för andra”. 

Deras ord träffar mitt i prick!

Många källor till inspiration

Låt dig inspireras av ett samtal med Sophia Stenfeldt, som startade Facebookgruppen ”Fröken Sophias undervisningstips” vilken blivit en succé. Du kan också lyssna till Emelie Hjalmarsson – en relativt ny lärare som tillsammans med sina elever har utvecklat ett unikt material om hur skolan kan arbeta med elevers förmågor i årskurs 1-3. Följ Emelie på hennes blogg.

Jag har också intervjuats i Anna och Philips podcast och pratade då om mina erfarenheter som lärare och rektor. Jag lyfte särskilt hur vi arbetade för att förebygga mobbning och vikten av att som rektor arbeta nära både elever och personal.

Podcasts, Facebook, bloggar och Twitter ger lärare ett mycket större kollegium att inspireras och stödjas av. De förmedlar lärares aktuella tankar om arbetssätt och utveckling.

Visar en annan bild

Sociala medier kan också vara en viktig kraft för att nyansera bilden av skolan. Och varje gång jag läser om spännande idéer eller följer intressanta diskussionstrådar, tänker jag att det måste vara mycket roligare att arbeta som lärare nuförtiden med all denna kunskap och alla erfarenheter så nära.

Ps. Cision har listat topp 20 pedagogbloggar. Se här

 

 

 

 

 

I SVT om lärarbristen

Idag är första skoldagen för många elever runt om i landet. I morse var jag och Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, inbjudna till SVT Morgon för att diskutera bristen på lärare. Här kan man se inslaget:

Nyhetsmorgon

 

 

 

 

SKL:s hemsida kan du hitta information om läget inför höstterminens start och behovet av lärare på längre sikt.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

Ska alla viktiga frågor in i lärarutbildningen?

Lärarutbildningen är het  i skoldebatten. Den senaste diskussionen handlar om att det behövs flera ämnen och flera examensmål. Jag är inte helt säker på att det är rätt väg att gå.

Först ut var krav på obligatorisk kurs i svenska som andra språk. I förrgår ställde skribenterna på DN-debatt krav på att normkritisk pedagogik bör införas på lärarutbildningen i syfte att ge de blivande lärarna kunskap om mobbning.

Det är två viktiga områden som har stor betydelse för elevernas resultat och välmående. Två områden där behovet av kunskap är stort.

Förra året lyftes också behovet av ämnet ledarskap i lärarutbildningen. Också det en angelägen fråga.

Lärarutbildningen kan inte förbereda för allt

Jag förstår tanken med förslagen. Syftet är gott. Jag är ändå inte helt säker på att just fler kurser och examensmål är lösningen.

Lärarutbildningen ska självklart förbereda lärarna för den vardag som de kommer att möta. Men oavsett hur många obligatoriska kurser och examensmål vi lägger in kommer det inte vara tillräckligt.

Vi kan inte förvänta oss att lärarutbildningen ska ge de blivande lärarna kunskap om allt. Men den ska ge en grund för fortsatt lärande under yrkeslivet.

Kanske är vissa saker bättre och enklare att ta till sig när de nyblivna lärarna har fått en del erfarenheter att relatera till? Det finns också risk för ”trängsel” mellan olika kurser.

Utveckling under hela yrkeslivet

Jag skulle gärna se en större diskussion om hur lärare kan utvecklas och lära under hela sitt yrkesliv. Hur kan lärare stöttas i sitt arbete genom väl fungerande kompetensutveckling på ett bättre sätt än idag?  Och kanske återvända till lärarutbildningen med jämna mellanrum för påfyllning? Här har huvudmän och staten ett gemensamt ansvar och intresse.

Varning för quick fix

De områden som nu diskuteras behöver ingå i lärarutbildningen på något sätt. Flera av dem ryms även inom de mål som redan finns idag. Det är viktigt att de reformer som görs är genomtänkta och väl underbyggda.

Hur grundutbildning och fortbildning konkret ska utformas är också något som bör utvecklas utifrån de behov som finns på skolorna. Därför behövs ett helhetsperspektiv snarare än en quick fix som mer stillar debatten än som bidrar till kunskap och lärande.

Vad tycker du som läser detta? Kommentera gärna!

ps. Läs gärna dagens DN om fortbildningssatsningen för lärarna på Hovsjöskolan.   Även i Hultsfred har en liknade satsning gjorts.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter:

Sida 2 av 512345
skl logotyp