En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Breddad rekrytering

Nu är Almedalsveckan igång. Jag inledde dagen med att delta i Sveriges Ingenjörers arrangemang om hur vi breddar rekryteringen till högskolan. Hur kan den sociala snedrekryteringen till högskolan förändras?

Det var ett intressant panelsamtal om hur skillnaderna ser ut mellan olika utbildningar och om hur sociala strukturer som familj och vänner påverkar val av både gymnasie- och högskoleutbildning.

Behov av fler studenter

En bakgrund till seminariet är förstås behovet av fler studenter på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna. Elevernas intresse för dessa ämnen behöver öka – redan i grundskolan.

Brist på lärare i matematik och naturvetenskap

Jag pekade på att denna fråga även handlar om att öka intresset för att bli lärare inom matematik och de naturvetenskapliga ämnen. Idag är det en stor brist på lärare i dessa ämnen. De elever som idag går på naturvetenskapliga gymnasieutbildningarna har sällan läraryrket som mål.

Problematisk syn på de naturvetenskapliga ämnena

Det finns tyvärr en syn på de naturvetenskapliga ämnena att framgång handlar om talang – inte hårt arbete. Det är problematiskt, menade Emil Gustavsson, ordförande i Sveriges Elevkårer. Det måste vi arbeta för att förändra.

Panelen var överens om att vi måste arbeta med en bred palett av åtgärder – från förskola till högskola.

breddad rekrytering

 

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever Lärare och yrket

Bra att lärare syns i debatten

Debatten om skolan tog inte jullov. Tre debattinlägg sticker ut i flödet bland de senaste veckornas diskussioner om politiska överenskommelser, betyg och krav på förstatligande . Alla tre är skrivna av lärare.

Det blir initierat. Det blir relevant. Det blir konkret. Och det handlar om professionens frågor.

Läxor, fortbildning och läromedel

  • Först ut var Pernilla Alm som utifrån aktuellt forskningsläge diskuterar hur komplex frågan om läxor är samtidigt som hon visar på vägar framåt.
  • Den andra är skriven av Malin Tväråna. Budskapet är att för att förbättra kvaliteten i skolan behöver lärarna professionell kompetens och mandat att själva utveckla undervisningen – stat och huvudman behöver satsa på rätt fortbildning och uppmuntra forskning som en del i läraryrket.
  • Den sista är skriven av Jonas Nilsson och refererar till en undersökning som visar att åtta av tio lärare inte hinner granska sina läromedel. Nilsson skriver att tidsbrist aldrig kan vara en ursäkt för att frånsäga sig detta ansvar utan borde vara en självklarhet för ett professionellt agerande i ett akademiskt yrke.

Jag tänker inte diskutera frågorna i sak – även om de är intressanta. Jag vill istället lyfta fram det viktiga i att lärarna själva tar plats i den offentliga diskussionen om skolan; att lärare debatterar professionsfrågor. Det är bra. Det är lärarna själva som äger de frågorna. Och ingen gör det heller bättre än de med sin förståelse för de sammanhang som möter dem i klassrummet varje dag.

Kontrast till DN-debatt den 27 december

Lika konkreta som lärarnas artiklar är, lika otydlig är DN debatt den 27 december där bland andra LR och Sveriges skolledarförbund ropar på förstatligande av skolan. Jag håller med om vissa saker, som att staten borde utbilda fler lärare i rätt ämnen för rätt åldrar. Men läsarna lämnas med ett stort frågetecken om vad artikelförfattarna egentligen menar med ett ökat statligt ansvarstagande och vad som då skulle förändras. Särskilt när IFAU precis presenterat sina slutsatser, som visar att resultatnedgången kan inte förklaras av kommunal skolpolitik, förändrad resursfördelning och skillnader i skolors kvalitet.

Jag tycker att Malin Tvärnåa ringar in frågan bra i sin artikel:
Problemet är att det inte är framför allt staten och huvudmännen som kan vända skolans utveckling, utan de vars röster kanske hörs minst i skoldebatten – lärarna.”

Stat och huvudmän bör ägna sin kraft åt att stärka läraryrket på olika sätt istället för att lägga energi på genomföra en gigantisk byråkratisk reform som kostar tid och pengar och som vi inte vet har någon betydelse för resultaten.

Fler lärare i debatten stärker läraryrket

Jag hoppas att julhelgens artiklar bidrar till att fler lärare tar plats i debatten och sätter ljus på professionens egna frågor. Det som händer i klassrummet. Det som är det viktigaste för skolans utveckling.  Det kommer göra debatten om skolan både mer intressant och relevant. Jag är också övertygad om att det på sikt kommer att stärka läraryrket.

 

 

 

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter:

Det går bra för lärarna

Har du också funderat över att byta jobb någon gång? De flesta, om inte alla, vuxna som jag känner har både funderat och faktiskt bytt någon gång. Att även lärare går i sådana tankar är helt normalt. Men i dagens DN presenteras detta självklara i krisrubriker. Artikeln bygger på en undersökning av Lärarförbundet.

Som arbetsgivare har vi både ansvaret och möjligheterna att skapa en god arbetsmiljö som attraherar nya lärare och får de nuvarande att stanna i yrket. Men lärare är som andra människor. En del kommer ändå – av olika skäl – att söka andra arbeten. Och egentligen är det väl bara positivt att lärare, med sin breda kompetens, är attraktiva också inom andra branscher?

Det går bra för lärarna

Det är bra att Lärarförbundet lyfter vikten av en god arbetsmiljö. Det är ett område som ständigt måste ses över. Men tyvärr tror jag att artiklar som denna motverkar ambitionen att locka fler till yrket. Skolans utmaningar till trots, så menar SKL att det idag går bra för lärarna. Lönerna höjs, karriärtjänster tillsätts, moderna sätt att arbeta på utvecklas och fler söker till utbildningarna.

I SKL:s aktuella strategi för att rekrytering finns fler positiva signaler:

  • Unga tycker att jobb inom skola och förskola verkar vara de mest meningsfulla och roliga inom välfärdsjobben.
  • Varannan ung kan tänka sig att arbeta som lärare i grund- eller gymnasieskola, om än inte alltid ett helt yrkesliv.
  • I jämförelse med många andra branscher upplever lärarna en större arbetsglädje. Nio av tio lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola.
  • Utbildningarna leder också till arbete. Två år efter lärarexamen har åtta av tio lärare en fast anställning och arbetar heltid.

Enligt en studie av Ungdomsbarometern på uppdrag av SKL

Många skolor är på banan

SKL tar både rekryteringen av nya lärare och arbetsmiljön på allvar. Förutom vår nya strategi vill jag särskilt lyfta fram PRIO-projektet, som har uppskattats mycket av lärarna. PRIO utvecklar skolans interna processer och arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Vi har också massor med exempel på skolor som jobbar med just detta, bland annat från Malmö stad och Sollentuna.

 

”Lärarkrisen” är ingen generell kris!

Idag presenterar SKL en viktig rapport som visar inom vilka läraryrken som rekryteringsbehovet är som störst under de närmaste tio åren. Rapporten innehåller också en handlingsplan för att möta behovet.

En slutsats är att det inte råder någon generellt lärarbrist men att det
ser olika ut på olika håll och att bristerna är särskilt tydliga inom vissa
ämnen. Detta måste verkligen tas på stort allvar. Just därför är våra nio
punkter i handlingsplanen så viktiga. Såväl stat som huvudmän har möjligheten
och ansvaret att göra läraryrket mer attraktivt

Ladda läraryrket positivt

För att locka fler till läraryrket behöver lärarstudenternas kurser bli bättre. Lärarnas arbetsmiljö och löner likaså. Här går det framåt. Men det räcker inte. Läraryrket behöver också mer positiv laddning, om uttrycket tillåts. För vem vill jobba inom en sektor som dagligen i medierna beskrivs med ord som kris, fritt fall, kaos, skitskola etcetera?

SKL:s medlemmar – skolans huvudmän – ger inte bilden av en lärarkris. Det är viktigt. Dels för att på rätt sätt kunna möta de rekryteringsbehov som finns. Dels för att inte ytterligare ge negativa signaler om läget i skolan. Som jämförelse kan du googla på ordet ingenjörskris. Jag fick 39 träffar, de flesta många år gamla. Lärarkris får tusen gånger fler träffar! Men behovet av ingenjörer är inte mindre än lärare idag.

Krisbeskrivningen en del av problemet

Det går faktiskt att vara engagerad i och bekymrad över skolan utan att tala om skolkris eller lärarkris. Jag menar att krisbeskrivningarna blivit en del av skolans problem. Att enskilda skolor – och därför klasser och elever – har brist på lärare är allvarligt. För dem kan det vara krisigt. Men är det därför kris i svenska skolan? Nej, så är inte fallet. Och här vet jag att också många lärare och rektorer håller med mig.

Jag kommer nu precis från ett möte på utbildningsdepartementet med nya statsekreteraren Helene Öberg på Utbildningsdepartementet. Vi har bland annat talat om SKL:s handlingsplan för att locka fler till läraryrket. Förhoppningsvis får planen uppmärksamhet i regeringskansliet. En av punkterna är just att vi behöver tala mer positivt om läraryrket.

Mångas ansvar att göra läraryrket attraktivt!

Idag har Skolverket publicerat en rapport som visar att det finns många obehöriga lärare i skolan. Rapporten har fått stort genomslag i media i dag.

Positivt söktryck!

Att skolorna kan rekrytera rätt lärare framöver är en av de viktigaste framtidsfrågorna. För elevernas skull!

Det är positivt att söktrycket ökar till lärarutbildningarna. Det är också positivt att varannan ung kan tänka sig ett jobb som lärare och förskollärare. Det intresset måste vi tillsammans uppmuntra och ta vara på.

Bra idé om nationell handlingsplan

Jag tycker att Skolverket är på rätt väg när de pekar på behov av en gemensam nationell handlinsplan för att säkra tillgången till kompetenta lärare. Men det finns också mycket som skolhuvudmännen själva gör – och kan göra mer av – för att läraryrket ska bli än mer attraktivt.

Visa på karriärmöjligheter

Ett är att lärare – för att deras kompetens ska stärkas och läraryrkets attraktionskraft ska höjas – måste ges möjligheter att utveckla sin professionalism och gå vidare i karriären. Här pågår mycket arbete redan. Så gott som alla kommuner har ansökt om statligt bidrag för att finansiera karriärlärare. Utöver det vet jag att många kommuner har tillsatt andra former av utvecklingstjänster och inrättat karriärtjänster i förskolan och fritidshemmen.

Underlätta lönekarriär

Bra lärare skall ha bra lön. Bra prestationer ska premieras. Och många lärare har också haft en bra löneutveckling de senaste åren. Det visar att arbetsgivarna har satsat på lärarna. Det är positivt, men jag tror att ännu mer kan göras för att individualisera lönerna.

Fortbilda lärare

Förutom Lärarlyftet II jobbar kommunerna med många egna fortbildningsinsatser eller med validering av yrkeserfarenheter för säkra att de har behöriga lärare. Detta arbete kommer att leda till att behörighetsgraderna successivt kommer att öka.

Eftersom det är svårt att få behöriga vikarier menar jag att lärare måste kunna arbeta samtidigt som de kompetensutvecklar sig.

Använd kompetens rätt – mer samarbete med tydlig arbetsfördelning.

Genom att jobba mer tillsammans tas kompetens bättre tillvara. I skolsverige finns många bra exempel på hur man arbetar i väl sammansatta arbetslag, genom tvålärarsystem, med specialpedagoger som stöd till rektor och lärare eller med hjälp av förstelärare.

Till sist….

Avslutningsvis vill jag berätta att SKL senare i höst kommer att presentera en bred bild av nuläget, rekryteringsbehoven framåt och vad som behöver göras för att möta rekryteringsutmaningarna. Vi hoppas den ska utgöra underlag för en bra diskussion om hur vi får fler bra lärare.

 

 

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket

Lärare är blivande drömjobbet

Uppmuntrande artikel om framtidens drömyrke idag i Svenska Dagbladet! Så här lyder ingressen:

drömyrke

I reportaget uppmärksammas de senaste årens löneutveckling och den ljusa arbetsmarknad som lärare möter. En lärare och två lärarstudenter får ge sin bild av hur de uppfattar läraryrket idag och varför de valt att arbeta som lärare.

Artikelns rubrik är något som jag länge önskat få se när jag slår upp tidningen på morgonen. Reportaget inspirerar och ger en känsla av att vi är på rätt väg. Bäst tycker jag är att ta del av lärarnas tankar. Deras röster stärker både de som redan valt och de som funderar på att välja läraryrket. Läs den!

P.S. Läs gärna också mitt blogginlägg från igår om den orättvisa bilden av söktrycket till Lärarutbildningen.

Orättvis bild av söktrycket till Lärarhögskolan

Bilden av lärarstudenter med endast 0,1 poäng på högskoleprovet har etsat sig fast hos många. Och den senaste veckan har jämförelser med antalet sökande till en viss dokusåpa florerat i media.  Men dessa bilder är inte helt rättvisa.

Inte så lätt som man kan tro

För det första är det inte så lätt att komma in på lärarutbildningen som man kan tro. De senaste siffrorna till exempelvis grundlärarutbildningen F-3 vid Stockholms universitet visar att det krävs ett meritvärde på 16,1 för att bli antagen. Det är en bit över det genomsnittliga meritvärdet på 14,0.

För den grupp som blir antagen via högskoleprovet krävs också behörighet från gymnasieskolan. Och Lärarhögskolorna minskar framöver antalet studenter som blir antagna via högskoleprovet.

Söktrycket till lärarutbildningen ökar

För det andra har det totala antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningar ökat kraftigt de senaste åren. Det gäller framför allt grundlärare och ämneslärare. Påståendet om att antalet sökande är fler till tv-såpan Paradise Hotel är alltså felaktigt (antalet förstahandssökande till lärarutbildningen var 2014 ungefär 24 000 och till Paradise Hotel ungefär 11 000).

sökande lärarutbildning 2

Totalt antal förstahandssökande. Den procentuella ökningen jämfört med ht 2013 är störst för läkarutbildning, följt av lärar- och förskollärarutbildning. I absoluta tal är ökningen till lärar- och förskollärarutbildning allra störst, med 4 762 fler individer än förra året som sökt. Källa: Universitets- och högskolerådet

Tänk nya ämneskombinationer

Visst finns det utmaningar. Intresset för vissa lärarutbildningar är lågt, till exempel matematik, naturvetenskap och moderna språk. Antalet sökande till ämneslärare behöver generellt öka, främst gäller det grundskolan.

Att i högre grad matcha studenternas val med hur behovet av lärare ser ut är ingen lätt sak. Här måste vi tänka i nya banor. Vi centrala aktörer måste bli bättre på att uppmuntra studenter att se nya ämneskombinationer. Ett exempel: Om du vill bli historielärare och vill vara säker på att få jobb – se då till att välja fysik som ditt andra ämne.

Risk att vi missar blivande stjärnor

Jag är också tveksam till om samhället enbart skulle vända sig till de högst presterande studenterna för att locka dem att bli lärare. Finns då inte risken att vi missar många som vill bli lärare, men som blir osäkra av dessa tongångar i debatten? Det kan vara personer utan toppbetyg, men som kan ha de relationella kompetenser som är avgörande för att lyckas nå eleverna. Jag tänker att det också är bra med lärare som kommer med andra perspektiv och erfarenheter än de som alltid varit bäst i skolan.

Det centrala måste vara att vi har en lärarutbildning som rustar de blivande lärarna med de ämneskunskaper och den pedagogik och metodik som behövs i yrket. Och som under utbildningens gång granskar studenterna så att de som inte uppfyller kraven inte heller blir examinerade.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

Lärarna hör till vinnarna på arbetsmarknaden

Nu ligger lärarna i täten vad gäller löneutveckling. Det skriver SKL:s ordförande Anders Knape idag på DN debatt. För en lärare har de senaste årens löneutveckling, med ett utfall över det så kallade ”industrimärket”, inneburit drygt en extra månadslön. Allt tyder på att lärarna kommer att ligga i täten vad gäller löneutveckling även under kommande år.

Detta är resultatet av prioriteringar av landets kommunpolitiker, efter förhandlingar mellan SKL och de fackliga organisationerna.

Det är viktigt att alla kommuner tar sitt ansvar för att höja lärarnas löner. Det behövs både generella påslag och extra satsningar på de skickligaste lärarna.

Anders Knape skriver också att svensk skola är mycket bättre än sitt rykte. Jag kan bara hålla med. Självfallet finns det utmaningar, men den generellt negativa bilden av skolan är både orättvis och osaklig.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: , ,

Lärarkollega ger en annan bild än vikarierande journalist

Förra veckans DN-artikel av journalisten som vikarierade som lärare i Botkyrka fortsätter att väcka både känslor och debatt. Jag skrev i fredags om hur den här typen av reportage bidrar till att förstärka en ond cirkel som påverkar skolan negativt. I helgen läste jag ett inlägg skrivet av en lärare som arbetar på samma skola som journalisten. För att nyansera DN-artikeln kommer här delar av lärarens inlägg:

Rapport från ett läsår av kaos och glädje
Musiken är hög. De omsorgsfullt lagda frisyrerna börjar nu sloka och pojkarna har slängt av sig sina kavajer. I ring står de. Glada. Skrattandes. Dansandes. I dag är nämligen en glädjens dag och vi har all anledning att fira. Under kvällens middag har jag pratat med en ung flicka vars dröm är att bli spelutvecklare. Med en annan har jag ivrigt diskuterat feminismens utveckling från 1800-talet fram till dagens FI.
Några pojkar ifrågasätter högljutt varför träslöjdsläraren har riggat spotlighten rakt mot bordet där de sitter och äter. Alla vet ju att lampor alstrar värme. Jag hör ord som konvex och konkav. Det slutar med att spotlighten flyttas. Idag är jag stolt över mina elever. Lustigt. Detta är nämligen samma ”ligister” som gett min före detta kollega Thomas Pettersson så många sömnlösa nätter. En artikel som landade som en bomb mitt i förberedelserna inför niornas avslutningsbal.”

Inte utan att man undrar hur eleverna upplever det att en vuxen som man har anförtrott sig åt och varit i beroendeställning till, lämnar ut dem på ett sådant sätt i landets största dagstidning? Läraren fortsätter så här:

”Min första tid på skolan var tuff. Den bild Thomas Pettersson målar upp är inte allt igenom falsk. Jag testades. Jag ifrågasattes. Jag fick, sanna mina ord, min beskärda del av stök och bök. Upplevde jag någonsin situationen som hotfull?
Svar nej.
Även en femtonårig pojke som tornar upp sig framför en avväpnas till slut av ett leende. En flicka som väljer att lämna klassrummet efter tio minuter går sällan på grund av ointresse, oftare av låg skolsjälvkänsla. Är det hennes fel eller mitt? Som lärare bör man rikta kritiken mot sig själv. Det är jag som är den vuxna. Det är jag som ska ha ett helt batteri av metoder och tips att dela med mig av. Det är jag som kan välja att se på eleverna som antingen obildningsbara ligister eller bildningsbara individer. Punkt.”

Läs hela inlägget här.

Viktigt med flera bilder

Jag vill också dela med mig av ett ytterligare insiktsfullt inlägg av en lärare i debatten om DN:s artikel.

Min tanke är inte att ta ifrån journalisten hans upplevelse, utan problemet är – som jag skrev i fredags – att hans bild blir den allmänna bilden av svensk skola. Därför tycker jag att det är särskilt viktigt att sprida lärarnas ord och tankar.

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Lärare och yrket

I Lärarnas tidning

Idag har Lärarnas tidning publicerat en intervju med mig. I och med att det är Lärarnas tidning så handlar intervjun förstås om lärare, inte minst om karriärtjänster. Rubriken är ” Vi måste inse att lärare är olika bra”. Du hittar artikeln här.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket

Sida 3 av 512345
skl logotyp