En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Fullt hus för karriärtjänster!

Fullt hus!

Dagens konferens var fullsatt!

 

Idag var det fullt hus på den första konferensen om karriärvägar för lärare som vi arrangerar tillsammans med Friskolornas Riksförbund och Skolverket.

Jag är väldigt nöjd med att vi har detta samarbete! Nu följer fyra konferenser under mars och april.

Alla utom en kommun söker statsbidrag

Än mer nöjd är jag över kommunernas stora intresse för karriärtjänsterna. Nu söker samtliga kommuner utom en statsbidraget för tjänsterna från hösten 2015. Bland de fristående huvudmännen är andelen lägre, vilket säkert kommer att förbättras över tid.

Bilden i media har varit att många kommuner struntar i att inrätta karriärtjänster. Det är inte är korrekt. Det bygger på en rapport från Skolverket som visade läget i oktober 2013. Det är ju onekligen ett tag sedan. Nu är läget annorlunda. Det är mycket positivt. Antalet karriärtjänster ska bli allt fler de närmsta åren.

Jante-lagen behöver brytas

Karriärtjänstreformen kan bidra till att olika kompetenser utnyttjas på bästa sätt. Ska den fungera i praktiken behövs dock en grundlig rekrytering, dialog om tjänsternas innehåll och bra förankring på skolorna. Skolan har länge varit skyddad från de diskussioner som kan uppstå när enskilda medarbetare premieras och gör karriär. Men den utvecklingen är nödvändig om vi ska vända skolans resultat. Görs det på rätt sätt så ökar det gemensamma lärande och eleverna ges bättre förutsättningar.

Min bild är att kommunala huvudmän arbetar hårt med att få karriärtjänstreformen att fungera i praktiken. Mina medarbetare vittnar också om ett stort engagemang på dagens konferens. Deltagare från kommunala och fristående huvudmän blev uppdaterade om läget kring karriärtjänster i skolan och vad som kommer att hända framöver. De bytte också erfarenheter med varandra.

Några platser kvar

Konferenserna i Göteborg (11/3) och på Arlanda är (10/4) fullbokade men det finns platser kvar i Örebro (26/3) och Malmö (3/4)! Här finns mer info.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket

Läraryrket är populärt!

Trots negativ uppmärksamhet de senaste åren har läraryrket blivit ett drömjobb.” Det skriver Expressen med anledning av ett ny panelundersökning med nästan 5000 personer visar att lärare för första gången tar sig in på topp tio-listan över drömjobb. Positivt!

Det stämmer bra med Ungdomsbarometerns och SKL:s
undersökning som visar att hälften av alla unga mellan 15-24 år kan tänka sig jobba som lärare. Det skrev jag om i ett inlägg här på bloggen för en månad sedan. Och till detta kan vi lägga att antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012.

Det kanske är dags att ändra på den där negativa bilden av läraryrket som Expressen skriver om? Det skulle alla tjäna på.

 

 

Kommunerna satsar på karriärtjänster!

SKL och Skolverket har precis genomfört ett antal konferenser om karriärreformen. Vår gemensamma bild är att reformen är en succé. Bilden i media är inte oväntat den omvända. SVT:s inslag i går (20 okt) kritiserar att 20 av 290 kommuner inte sökt och att de flesta kommuner valt tidsbegränsade förordnanden med tillsvidareanställning i botten. De fackliga organisationerna hänger på. Jag tar mig för pannan.

Nästan alla kommuner har alltså sökt pengar för att inrätta karriärtjänster. De hade mycket kort tid på sig att ansöka. Det är ett fantastiskt bra resultat. Sällan har en reform mötts av en så snabb uppslutning och ett sådant engagemang.

Kommunerna jobbar långsiktigt

Här kommer istället den bild som vi mött på våra konferenser: Vi ser ett mycket genomtänkt arbete. Många kommuner har ett gediget urvalsförfarande (trots kort varsel), en plan för hur man vill att arbetet ska bedrivas och ett långsiktigt tänk.

Som sagt sökte nästan alla kommuner tjänsterna första gången de hade chansen. Några av de få kvarstående kommunerna söker nu. På vår hemsida samlar vi löpande exempel på hur kommuner tar sig an reformen. Karriärtjänsternas viktigaste funktion är att utveckla skolverksamheten och därmed förbättra skolresultaten. Tjänsterna ska också bidra till att öka attraktiviteten i läraryrket. För att nå målet med reformen – ökad måluppfyllelse – är det viktigt att det blir rätt person på rätt plats.

Tidsbegränsat en övergående fas

Den korta ansökningstiden gjorde att många kommuner inte hann analysera vad tjänsterna ska innefatta på lång sikt och det har funnits ett behov av att ha utrymme att finjustera hur tjänsterna utformas. Jag tänker att det måste vara bättre att pröva sig fram till det som bäst fungerar, än att förhastat inrätta ett slags tjänster och sedan tvingas backa och göra något annat.  Därför är det inte konstigt att många kommuner i ett första skede har valt försiktighetsprincipen med tidsbegränsade förordnanden.

De tidsbegränsade tjänsterna är en övergående fas och med tanke på hur regeringen ofta ändrar och skruvar på sina reformer efter genomförandet, borde det finnas en förståelse för att kommunerna tar ansvar för att karriärreformens intentioner verkligen ska nås.

SKL ser inget annat än att kommunerna är på tå och planerar långsiktigt när det gäller karriärreformen. Varför skulle man tänka på annat sätt? Det starka gensvaret som reformen har fått visar att dessa tjänster fyller ett utvecklingsbehov. Det är ju också därför en del kommuner inrättat denna typ av tjänster redan innan regeringens reform.

Bo Jansson i LR hoppas att kommunerna som inte sökt kommer till sans och söker nästa år. Jag kan informera om att vi vet att flera av dessa avser att söka. Jag själv önskar lite mer vett och sans i debatten. Istället för kritik förtjänar kommunerna i detta fall beröm. Karriärtjänsterna kan bli det lyft för skolan som vi alla hoppas på. Då krävs också en konstruktiv attityd från alla parter.

SKL:s  stödmaterial som som beskriver ett sammanhållet karriärsystem för lärare.

 

 

Många unga vill bli lärare!

Visst är det roligt att bli positivt överraskad. En undersökning visar att drygt hälften av våra unga kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. Det är till och med det yrke som verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Och ännu fler anser att jobbet är viktigt.

Det här går att läsa i en rapport från Ungdomsbarometern och SKL i vilken 1500 unga mellan 15 och 24 år ger sin uppfattning om och attityder till olika branscher och yrken. Svaren varierar en del mellan pojkar och flickor. Rapporten har tagits fram inom satsningen Sveriges Viktigaste Jobb.

Mer goda nyheter är att antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan 2012. Intresset för läraryrket finns och växer. Nu gäller det att få intresset att växa ännu mer. De nya karriärtjänsterna med högre lön tror jag kommer att öka intresset ytterligare. Kan delar av lärarnas administration också förenklas så känns jobbet än mer aptitligt. Den stora efterfrågan på lärare ger trygga arbetsvillkor både nu och i framtiden.

Att lyckas med lön, arbetsmiljö och karriärvägar är grundbultar för att göra läraryrket attraktivt. Men frågan är om inte dagens största utmaning för att locka fler sökande till lärarutbildningen är att förändra bilden av skolan. Jag och många med mig vet att den överskuggande bilden är positiv. Lyckas den bryta igenom i medierna och i debatten så har vi alla chanser att de bästa söker till läraryrket.

Faktum är att rapporten från Ungdomsbarometern och SKL kom redan i vintras. Men den har fått ordentlig spridning först nu, inte minst via Skolverket. Som sagt, det är inte lätt att få ut positiva nyheter. Men trägen vinner!

 

 

Karriärvägar för lärare – möjligheter och knäckfrågor

Få har missat att det nu finns tydligare karriärvägar för lärare. Intresset och uppslutningen från kommunerna är stor!

Nästan alla kommuner sökte bidraget trots att det var kort om tid för planering och beslut. Nu återstår att få lärartjänsterna på plats med både innehåll och form som möter reformens syfte på bästa sätt. För att stötta kommunerna ordnar SKL tillsammans med Skolverket just nu fyra konferenser för erfarenhetsutbyte. Dessa riktar sig framför allt till politiker och tjänstemän på kommunal nivå. Startskottet gick förra veckan och jag ser själv fram emot att delta på den avslutande konferensen i Örebro nästa vecka.

Under de två första dagarna har mina medarbetare har slagits av att kommunerna verkligen drar nytta av den flexibilitet som reformen ger. De allra flesta sätter också in de nya tjänsterna i ett större sammanhang på ett tydligt sätt. Roligt att höra tycker jag! Det var ju något som vi särskilt lyfte fram i det stödmaterial som vi skrev i våras. På konferenserna hör vi också att kommunerna överlag är positivt inställda till karriärlärare som ett styrmedel för att differentiera löner och arbetsuppgifter.

Karriärtjänster ska stötta de lokala utvecklingsbehoven och kan därför se ut på olika sätt. Trots att förutsättningarna mellan kommuner varierar ser vi att det är samma knäckfrågor som dyker upp på olika ställen. En sådan fråga är naturligtvis den om de medel som regeringen avsatt hittills kommer att finnas kvar efter 2016? Kanske får frågan ett tydligare svar redan i årets budgetproposition som snart presenteras.

På varje konferens berättar en mindre och en större kommun om sitt arbete och det finns stort utrymme för erfarenhetsutbyte.  Jag vill passa på att tipsa om de goda exempel som vi idag har på vår hemsida, där vi allt eftersom bygger på med redovisningar från konferenserna.

Hittills har vi bland annat hört om:

  • Att både Sollentuna och Herrljunga kopplar de nya förstelärartjänsterna till de andra karriärtjänster som redan har inrättats (lärarcoacher i Sollentuna och utvecklingslärare i Herrljunga) och ser till så att dessa kompletterar varandra.
  • Att förstelärarna i Sollentuna ska utöva ett tydligt pedagogiskt ledarskap, utveckla en lärande organisation och förväntas bjuda in till klassrumsbesök och leda pedagogiska diskussioner.
  • Att i Tomelilla är inkludering och vetenskapligt förhållningssätt viktiga hörnstenar. Kriterierna liknade en slags tjänst som redan fanns, som pedagogisk tränare, och en av dessa blev även förstelärare. Framöver ska fler tjänster inrättas med utgångspunkt att varje förstelärare ska påverka många barns lärande.
  • Att i  Ängelholm ska förstelärarna bland annat planera och leda förbättringsarbete på skolan samt att hantera de reaktioner som följer av förändringarna. En annan aspekt är att stärka lärares innovativa, utvecklande och gemensamma lärande.
  • Att i Herrljunga var det stor enighet om urvalet till fyra tjänster från de 29 som sökte efter en process som bestod av utvärdering av rektor, provcoaching av kollega, ansökningar med vad man ville genomföra och elevintervjuer.

 

 

Arbetsmiljön i skolan viktig, men tro inte att kommunerna sitter still!

Arbetsmiljöverket ska satsa på skolan. Det är bra. Men deras debattartikel i DN 28 augusti lämnar många frågetecken:

  • Varför väljer man att – likt andra myndigheter – måla bilden av skolan i så mörka färger?
  • Varför ger man intrycket att arbetsgivarna inte tar frågan på om elevernas eller medarbetarnas arbetsmiljö på allvar?
  • Varför signalerar verket att det vill se mer detaljreglering och central styrning?
  • Varför väljer man att kommunicera sin satsning på DN debatt?

Jag förundras – återigen – över att Arbetsmiljöverket, Skolverket och andra myndigheter så ofta väljer att beskriva skolan närmast som ett katastrofområde. Dels är bilden direkt felaktig, dels motverkar det Skolverkets uppdrag att öka attraktionskraften för läraryrket.

Säljande vinkel viktigare än nyans

Som jag skrev i ett inlägg i juni så valde Skolverket en negativ vinkling i sin rubrik när de presenterade rapporten Attityder till skolan 2012. Men att nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet är tydligen ingen säljande vinkel.

Myndigheterna saknar uppenbart en samordning mellan mål och kommunikation. Handlar det bara om viljan att synas i media? Eller finns det en rädsla att lyfta fram det positiva? I så fall, varför?

Systematiskt arbete pågår redan

Jag noterar också med förvåning att huvudinriktningen på Arbetsmiljöverkets satsning är att få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är inte lite fräckt formulerat! Som om inte detta redan sker på den absoluta majoriteten av skolorna. Som om inte många kommuner avsätter extra tid för medarbetares arbete med arbetsmiljön.

Att tycka brett om skolan – och att föra fram åsikterna på DN debatt och i andra medier – är olyckligtvis ett tecken på att skolan kan användas som allmän måltavla och trofé för att, med en vass vinkel mot skolan, lyfta fram den egna verksamheten. När läste vi om Arbetsmiljöverkets satsning på kvinnors arbetsmiljö, skogsbruket eller byggarbetsplatser i en nationell debattartikel?

Fokusera på kärnfrågorna!

Skolans arbetsmiljö har många dimensioner. Och det finns goda grunder för en god samverkan mellan Arbetsmiljöverket, skolans huvudmän och de enskilda skolorna. Men alla frågor ryms inte inom Arbetsmiljöverkets ramar. Tyvärr signalerar deras debattartikel en alltför ivrig ambition att tycka till på allt som rör skolans område. Det vore mer effektivt om verket fokuserade på sina kärnfrågor och helst på de skolor och huvudmän som man vet har utmaningar.

 

 

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket

Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet

När jag valde läraryrket gjorde jag det för att jag ville göra skillnad. Jag vet att vi är många som känner så.  Därför blev jag glad när jag läste Attityder till skolan 2012 som Skolverket presenterade idag. Trots att undersökningen gjorts mitt under den mest intensiva perioden av reformarbetet tycker nio av tio lärare att det är meningsfullt att gå till jobbet. 85 procent av lärarna trivs ganska eller mycket bra i den skola de arbetar i. Nio av tio lärare trivs både med sina kollegor och eleverna. Vilken kraft i arbetet för att stärka läraryrkets attraktivitet tänker jag! Jag hoppas att vi kan ta tillvara på den!

Intressant är att Skolverket inte gör den vinklingen. Rubriken på pressmeddelandet var ”Fler lärare är stressade och fler elever saknar stöd”. Det är alltså det budskapet som kablas ut och som kommer att fastna i var och ens minne. Och återigen har den svarta bilden av skolan fått en ytterligare mörkare nyans.

Ja, det är bekymmersamt att hälften av lärarna under det senaste året har övervägt att byta yrke. I tidigare undersökningar var motsvarande en siffra en tredjedel. Andelen lärare som känner sig stressade har ökat sedan 2009. Det blundar vi inte för. Det är en aktuell fråga som både regering och parter arbetar med. Men idag fanns det så många positiva resultat som hade kunnat motivera en annan rubrik.

Elever trivs och är trygga i skolan

Jag är glad att resultaten, precis som tidigare år, visar att elever trivs och är trygga i skolan. Motivationen hos äldre elever är lägre än hos yngre elever, vilket också vi sett i våra undersökningar. Här finns möjligheter till utveckling.

Resultaten visar att andelen äldre elever som får stöd och hjälp minskar. Det är självklart inte bra. Även om vi har en minskning från förra mätningen anser lärare över tid att allt fler elever får det stöd som de behöver. Siffran har ökat från 23 till 43 procent sedan 1997. En utveckling som för övrigt skett i en tid då vi ökat ambitionsnivån att alla barn ska lyckas i skolan.

Intressant sommarläsning

Det finns många intressanta resultat, men här är några frågor som väckte mitt omedelbara intresse:

  • Föräldrarnas syn på skolan har förbättrats sedan attitydundersökningen 2003. Föräldrarnas förtroende för skolan har ökat. De flesta är nöjda med barnens lärare. De flesta tycker att storleken på klassen oftast är lagom stor. Jämfört med 2003 tycker påtagligt fler att de får bra information från skolan om hur det går i skolan för deras barn. Roligt!

 

  • Inte lika roligt är att lärarnas förtroende för skolpolitiker både på riksnivå och kommunnivå är fortsatt lågt. Här behöver vi stärka förtroendet och tilliten i hela systemet.  Mötesplatser, dialog och lyssna på varandra.

 

  • Åtta av tio lärare tycker att det finns arbetsro på nästan alla/de flesta lektioner. Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning. Samtidigt vill åtta av tio lärare ha mer ordning och reda.  Hur hänger det ihop?

Här har vi en guldgruva med underlag till spännande diskussioner framöver!

 

 

Skolan behöver mer samsyn

Det har varit många positiva reaktioner i veckan på att staten, facken, friskolorna och Sveriges Kommuner och Landsting är eniga om hur förutsättningarna för lärarna ska utvecklas.

Här är ett exempel från DN:s ledarsida:

Det finns många relevanta tankar i den artikel om skolan som publicerades på DN Debatt den 3 juni. Bara att den skrivs är ett gott tecken, att utbildnings­minister Jan Björklund tillsammans med de två lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting samt Friskolornas riksförbund visar enighet i denna ödesfråga.

Ur mitt perspektiv är enigheten i frågan om läraryrket ett första steg i rätt riktning. Men skolan behöver ännu mer av samsyn. Jag tänker då främst på behovet av att utveckla undervisningen så att alla elever varje dag och varje lektion får den bästa undervisningen. För att det ska vara möjligt – på bred front och långsiktigt – behövs samsyn på flera områden.

  • Samsyn kring behovet av att använda digitala verktyg i undervisningen,
  • samsyn kring behovet av mer kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av varandra och
  • samsyn kring behovet av att förbättra ledningen och styrningen av skolan.

När det gäller den sista punkten syftar jag i första hand på tre områden där ledningen och styrningen av skolan behöver förbättras.

  1. Sammanhållen ledning och tydliga roller. Att de olika nivåerna i skolan är sammanlänkade. Den politiska nivån, förvaltningsledningsnivån, rektorer och lärare. Deras respektive roller ska vara tydliga och fungera tillsammans.
  2. Värdegemenskap. Att alla elever och vuxna i skolan ska ha höga förväntningar på varandra. Att alla värderar lärarkompetens och lärarsamverkan som det viktigaste för skolans utveckling och framgång.
  3. Bra rutiner för uppföljning och individuellt stöd. Att alla nivåer är involverade i hur uppföljning, analys och återkoppling ska ske och hur skolan ska ge stöd till varje enskild elev som behöver det.

Att eleverna återkommer i flera av mina punkter här utgör ingen slump. Vi måste komma ihåg att det vi gör och prioriterar i skolan alltid bör utgå från eleverna – och hur de ska få förutsättningarna att själva prestera sitt bästa i skolan.

———————————————————-

Debattartikel (DN debatt 2013-06-03): ”Tio förändringar som ska rädda svensk skola

Ledare (Erik Helmersson, DN 2013-06-04): ”Bättre sent än aldrig

Undervisningen har inte ökat – men mer samarbete behövs

Idag lyssnade jag på Skolverkets presskonferens om kartläggningen av lärares tidsanvändning.

Min första reflektion när jag läser rapporten är att lärare undervisar ungefär lika mycket som innan undervisningsskyldigheten togs bort år 2000, det vill säga ungefär en tredjedel av arbetstiden. Undervisningstiden har alltså inte ökat. Däremot har lärarna fått nya arbetsuppgifter, utan att något annat har tagits bort.

Skilj på dokumentation och administration

Inte oväntat visar studien att lärarna tycker att dokumentation/administration tar för mycket av deras tid. En tiondel av arbetstiden går till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling. Tre procent används till ren administration, som till exempel frånvarorapportering och ledighetsansökningar.

Bilden bekräftar min uppfattning att vi måste skilja på dokumentation och administration. Regeringen ser nu över kraven på dokumentation och det är bra. Men viss dokumentation är nödvändig och den har – som Anna Ekström säger – ett viktigt pedagogiskt syfte. Vem annan än läraren är bättre lämpad att följa och dokumentera elevens lärande?  Här är det viktigt att huvudmännen tar ansvar för att de system och verktyg som finns är effektiva och blir ett bra stöd för läraren i arbetet.

Ensamarbetet är ett problem

Jag håller med Skolverket att det är bekymmersamt att grundskollärare arbetar ensamma med viktiga delar av lärararbetet. Forskning visar att det finns stora pedagogiska fördelar med att lärare arbetar tillsammans med att planera, analysera och utveckla undervisningen. Det ser vi också i vårt arbete med PRIO-projektet.

Resultatet blir än mer oroande när jag kommer till tabellen på sidan 69 i rapporten.  55 procent av lärarna vill ha mer tid att ensam planera all form av undervisning och 32 procent vill ha mer tid att ensam reflektera kring undervisning och läraruppdrag. Lärarna vill helst ha mer ensamarbete. Bara 16 respektive 18 procent vill ha mer tid för dessa frågor tillsammans med sina kollegor.

Visa på nyttan av samarbete

Jag tycker att här har vi en verklig utmaning och ett gemensamt ansvar – både arbetsgivare och lärare. Forskningsresultat och många lärare vittnar om hur deras arbetsbörda minskat och undervisningen utvecklats sedan man börjat jobba mer tillsammans. Att alla jobbar var för sig är ineffektivt.

Att visa nyttan med kollegialt lärande och samarbete känns än mer angeläget efter att ha läst dagens rapport. Jag hoppas att slutsatserna blir ett bra underlag i det samarbete som SKL och lärarorganisationerna har i frågan.

Läs mer på:

Skolverkets hemsida

SKL:s kommentar om Skolverkets rapport

SKL:s PRIO-projekt

Karriärtjänster viktigt för att utveckla skolan

Under förra veckan var debatten om skolan ovanligt intensiv med flera artiklar som var mer eller mindre väl grundade i fakta eller vad forskning säger är viktigt för att utveckla skolan. Själv skulle jag önska att debatten oftare handlar om det som vi vet är viktigt för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Till exempel hur vi utvecklar och använder lärares kompetens på bästa sätt.

Därför är jag glad för de positiva reaktioner som SKL har fått på vårt förslag om ett samlat system för karriärtjänster för lärare som vi presenterade förra veckan. Igår uppmärksammades även vårt material i Lärarnas nyheter . Jag hoppas att den vägledning som vi tagit fram kan vara ett stöd i kommunernas arbete att planera och organisera för lärares karriärtjänster. Tanken är att skapa ordning mellan regeringens nya karriärtjänster och de karriärsteg som många kommuner redan har inrättat.

Vi vet att det finns ett stort intresse, men tiden för att ansöka är knapp! Ansök därför nu, och använd tiden innan ni sjösätter satsningen till att tänka efter ordentligt. Det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet. Alla kommuner ska arbeta med löneinstrumentet för att främja måluppfyllelse och öka spridningen i lärarnas löner så att skickliga lärare får bra betalt. Inrättandet av karriärtjänster är dock något annat, det är inte att enbart se som ett lönelyft, utan de måste bidra till att utveckla skolans verksamhet och elevernas måluppfyllelse. Det gäller också att planera så att kunskaper och erfarenheter sprids och inte stannar hos den enskilde läraren. Jag vill lyfta fram tre punkter som vi beskriver i vår vägledning:

  • Vilka behov ska karriärtjänsterna fylla?
  • Förstelärarnas och lektorernas arbetsuppgifter är beroende av de lokala behoven och förutsättningarna.
  • Låt behoven styra antalet tjänster och rekryteringsprocessen.

SKL kommer att följa reformen och arbetet i kommunerna. På vår hemsida kan du läsa exempel från flera kommuner som har inrättat olika karriärtjänster.

Om vi ser att det finns behov så kan vi komma att uppdatera stödmaterialet inför ansökningsomgången för 2014. Därför får du gärna höra av dig till oss om du har synpunkter på dokumentet.

Om någon månad planerar vi även att ge ut ett cirkulär om arbetsgivarfrågor när det är dags för många kommuner att skriva anställningsavtal för de nya karriärtjänsterna.

Trevlig helg!

p.s. Apropå vikten av att tänka efter före – ni har väl inte missat att regeringen nu ändrar behörighetskraven för vissa lärare?

Läs mer om SKL:s förslag på samlat karriärsystem för lärare:

Samlat karriärsystem för lärare

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/karriartjanster/exempel-pa-karriartjanster

Fakta om ansökning:

http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/statsbidrag/karriartjanster/karriartjanster-1.192272

och antal per kommun

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2013/sa-manga-larare-kan-fa-karriartjanster-i-varje-kommun-1.195457

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Lärare och yrket
Etiketter: ,

Sida 4 av 512345
skl logotyp