En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Flera positiva resultat i Attityder till skolan

Intressant läsning från Skolverket idag!  Attityder till skolan 2015 visar flera spännande resultat. Resultat som inte alltid stämmer med den allmänna bilden av hur det ”är” i skolan.

Styrkan med Attityder till skolan – förutom att det är en statistik säkerställd undersökning av elever och lärares åsikter – är att man kan följa utvecklingen över tid. Samma frågor ställs vart tredje år när undersökningen görs. Här är ett axplock av de slutsatser som Skolverket själva lyfter fram idag:

-Nio av tio lärare upplever det meningsfullt att gå till jobbet och nästan lika många trivs i sin skola (stabila siffror över tid)

-Andelen lärare som överväger att byta yrke har minskat med tio procentenheter sedan förra mätningen 2012. Fortfarande funderar var fjärde lärare på att byta jobb, men minskningen är naturligtvis positiv.

-Ungefär hälften av lärarna uppger att de oftast eller alltid känner sig stressade. Andelen har dock inte ökat sedan den förra undersökningen 2012 och den negativa trenden har brutits.

-Däremot ökar stressen hos eleverna sedan den senaste undersökningen, och mer hos flickorna än hos pojkarna. Läxor, prov och egna krav anges som anledning.

-Nästan nio av tio lärare anser att det är arbetsro på alla eller nästan alla lektioner.

Lärares syn på arbetsro på lektionerna är verkligen – precis som Niclas Westin på Skolverket säger – en intressant kontrast till diskussionen om den  utbredda oordning som finns i debatten. Jag tycker att det är positivt att Skolverket pekar på att bilden är långt ifrån nattsvart. Självklart finns det många utmaningar att ta tag i, inte minst lärarnas och elevernas arbetsmiljö, men en ständig svartmålning gör varken läraryrket mer attraktivt eller är särskilt rättvist mot de lärare, elever och skolledare som finns i skolan.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Fakta: 1 600 lärare och 5 300 elever har svarat på enkäten.

Nyansera bilden av läraryrket

Läs dagens SvD-debatt! Jonas Nilsson, förstelärare på Stordammens skola i Uppsala, skriver att mediebilden av läraryrket behöver nyanseras genom att även nöjda pedagoger kliver fram och berättar om sitt yrke och arbete. Det är en mycket angelägen och tänkvärd artikel.

Jonas skriver bland annat:

Hur vill medierna och vi själva att ­yrket ska uppfattas? Som det är nu drunknar det positiva i de ­andra sidor som ges och det försämrar yrkets status.”

Jag håller med. Jag lyfter ofta problemet med att såväl media som lärare själva (och de fackliga organisationerna) målar en alltför mörk bild av skolan. Bilden är orättvis och den bidrar på intet sätt att höja statusen och intresset för läraryrket. Tvärtom är jag övertygad om att den leder till en ond cirkel.

Jag brukar också säga att jag tycker att fler lärare behöver ta plats i den offentliga diskussionen om skolan: att lärare debatterar professionsfrågor (läs t.ex. mitt tidigare blogginlägg). Det blir ofta både initierat, konkret och relevant.

Tipsa SvD om bra lärare

Jag tror, precis som Jonas Nilsson, att klagan inte är vägen till framgång. Istället behövs positiva krafter inifrån där skickliga lärare både kan inspirera kollegor och locka blivande lärare till yrket.

SvD fortsätter nu sin reportageserie, Skolresan, i jakt på goda exempel. Den här gången är fokus på de som gör skillnad i klassrummen: lärarna. SvD vill ha tips på lärare att besöka. Jag hoppas att redaktionen översvämmas av mail.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Barngrupperna minskar i förskolan och fritidshemmen

Barngrupperna blir något mindre både i fritidshemmen och förskolan. Det visar Skolverkets nya statistik. Men i sina rubriker väljer Skolverket istället att markera att det är stor brist på utbildad personal i fritidshem och förskola.

Det är flera saker i dessa pressmeddelanden som gör mig frustrerad. Skolverket hade – för ovanlighetens skull – kunnat välja att lyfta fram de positiva siffrorna.

1. Antalet barn i förskolan blir fler från år till år. Trots detta minskar alltså barngrupperna något jämfört med förra året. Samtidigt är personaltätheten konstant sedan många år tillbaka. Skolverkets siffror visar till exempel att det är fler barn idag jämfört med förra året som går i en mindre barngrupp, det vill säga en grupp med 15 barn eller färre.

2. Den totala kostnaden för förskolan har ökat successivt under flera år, enbart mellan 2013-2014 med 4,8 procent. Att utgifterna ökar är i och för sig inte alltid positivt, men i detta fall visar det på en fortsatt satsning i kommunerna.

3. Vad gäller fritidshemmen ser vi ett trendbrott där barngrupperna minskar och personaltätheten ökar något. Det bekräftar den bild vi får från verksamheten ute i kommunerna.

Jag tycker att det hade varit värt att lyfta detta i rubriken istället för att – som oftast – fokusera på något negativt.

Statens ansvar att utbilda tillräckligt många

Skolverket skriver att arbetsgivarna har ett stort ansvar att göra förskolläraryrket attraktivt och ge personalen bra förutsättningar. Det är sant. Men dagens problem är näppeligen att det går runt en stor mängd utbildade lärare för fritidshem och förskollärare som inte får jobb. Kommunerna fullkomligen skriker efter utbildad personal och anställer de som finns. Jag frågar mig varför inte Skolverket någonstans lyfter fram statens ansvar? Det är inte arbetsgivarnas ansvar eller skuld att antalet utbildningsplatser vid lärosätena inte motsvarar behoven.

Antingen måste staten aktivt gå in och öka antalet platser på utbildningarna eller så måste lärosätena göra det själva genom en intern omfördelning, vilket inte är det enklaste att få till stånd. Vi vet exempel på lärosäten som tvärtom dragit ner på antalet platser trots att huvudmännen pekat på behovet av fler. Det finns också huvudmän som känt sig tvungna att köpa uppdragsutbildningar via lärosätena för dessa yrkeskategorier.

Damned if you do – damned if you don´t

Statens önskemål är att barngrupperna minskar. Ett tvetydigt riktmärke för förskolan har införts (läs gärna mitt tidigare blogginlägg om detta). När statistiken nu visar ett trendbrott för fritidshemmen och att barngrupperna minskar något i förskolan, så får arbetsgivarna istället kritik för att andelen utbildad personal har minskat. Vad arbetsgivarna än gör blir det alltså fel.

Jag önskar att debatten vore mer nyanserad och problematiserande. Det finns nämligen inte en chans att göra allt samtidigt. Minska barngrupperna, öka personaltätheten OCH höja andelen utbildad personal på samma gång? Nej, det går inte att trolla med knäna. Än mindre när det saknas utbildad personal.

Till denna debatt bör man också ta hänsyn till att SCB redan nu spår en stor ökning av barn i åldern 1-5 år – och då har man inte räknat med antalet asylsökande. Kostnaderna och behovet av personal kommer att öka. Ett annat perspektiv att ta hänsyn till är önskan att rekrytera fler män till förskolan. Skolverkets statistik visar att det finns flest män i gruppen årsarbetare utan utbildning för arbete med barn.

Det är lätt att peka på brister. Men det är huvudmännen som behöver ta de svåra besluten och prioritera mellan olika insatser och verksamheter. En mer ödmjuk hållning från staten vore passande.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

 

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Okategoriserade
Etiketter: , , ,

Delaktiga och motiverade elever – redo att ta sig an världen

Igår presenterade Skolverket sitt förslag till nationell strategi för skolans digitalisering.  SKL har länge efterlyst en strategi och mycket av förslaget är bra. Dock finns en del frågetecken. Läs vår kommentar här.

Det finns en stor potential för skolan och eleverna om vi tar vara på digitaliseringens möjligheter på ett bättre sätt. Ett tydligt exempel på det visade det jubileumsseminarium som arrangerades på SKL förra veckan för att fira att Guldäpplet har delats ut i femton år till lärare som förnyat sin undervisning med digitalisering.

Ger elever röster utanför klassrummet

Inbjudna talare var de tidigare stipendiaterna Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan Skara och Martin Fernström, lärare på Årstaskolan Stockholm. Båda två pratade om vikten av att ge eleverna en röst och hur digitalisering i olika former gör att rösterna når utanför klassrummets gränser. Eleverna blir delaktiga och kan påverka det demokratiska samhället.

Uppgifter som man ägnar tid åt i skolan behöver vara relevanta och kännas meningsfulla för eleverna. På Årstaskolan används uttrycket ”rika” uppgifter och som exempel lyfts koncepten ”Viktiga romaner av riktiga författare” som publiceras på Bibblis.se och Talasomted.se som fått spridning långt utanför Sveriges gränser. Ylvas gymnasieelever både skriver och redigerar Wikipedia och bidrar på det sättet till både sin egen och andras kunskapsbildning. De bloggar och poddar och når ut via exempelvis Teentime.nu – ”världens nuaste webbshow”, som eleverna kallar den, med ett direktsänt avsnitt i veckan.

Titta på seminariet i efterhand

Professor Åke Grönlund från Örebro Universitet samtalade med Ylva, Martin och Beter Becker från DiU om hur lärande utvecklas och fördjupas med hjälp av digitalisering och hur kollegialt lärande kan utveckla och sprida innovativa metoder.

Seminariet, med Guldäpplets partners och Datorn i Utbildningen som värdar – webbsändes och om du missade det kan du ta del av det här.

Nominera din lärare innan första juni

Till Guldäpplet 2015 nominerades drygt 80 lärare från olika delar av landet. Nomineringarna väckte stor medial uppmärksamhet lokalt och inte enbart vinnarna av stipendierna lyftes som stjärnor. Det är ett pris för att hylla professionen. Visst finns det lärare hos er som du vill hylla? Årets nominering är öppen fram till den 1 juni. Läs mer om kriterier och hur nomineringen går till här. Jag hoppas på ännu fler nomineringar i år.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

Fler elever klarar gymnasiet

Andelen elever som uppnår gymnasieexamen ökar med två procentenheter. Det gäller med några få undantag för samtliga program. Ja, du läste rätt. Enligt Skolverkets senaste statistik så har totalt sett två procentenheter fler fått sin examen inom tre år, 65 procent jämfört med 63 procent i föregående kull.

I en tioårig jämförelse framstår den senaste kullen som den med bäst genomströmning. Även bland de elever som tagit fyra år på sig att slutföra sina studier märks en klar förbättring.

Detta är förstås mycket glädjande nyheter i slutet av ett år där resultaten annars mestadels gått åt andra hållet. Som en tänkbar förklaring till förbättringen nämner Skolverket att en större andel elever fått godkänt betyg i kursen Matematik 1.

Bra jobbat elever och personal som bidragit till det positiva resultatet! Nu jobbar vi vidare i samma riktning så att trenden håller i sig och alltfler ungdomar lämnar gymnasieskolan med en fullföljd utbildning. Som både SKL och många andra visat är ju detta en mycket viktig förutsättning för framtida arbete och studier.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Mobbning, försäkringar och påståenden

Mobbning är helt oacceptabelt och ska inte förekomma i skolan. Mobbning slår hårt. Såren är svåra att läka. Lärare, övrig skolpersonal och huvudmän har ett stort ansvar att förebygga, sätta stopp och ge stöd. Men när huvudmän försäkrar sig mot juridiska kostnader i mobbningsfall så har det inget att göra med att kommunen på något sätt accepterar mobbning.

Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman uttrycker i medier att det är ”svårt att förstå hur kommuner kan lägga pengarna på en försäkringspremie istället för på det förebyggande arbetet mot mobbning”. Hennes uttalanden har fått stor spridning. När den mot mobbing engagerade skådespelaren Morgan Alling i Aktuellt ombeds kommentera Beo:s påstående blir hans svar att skolan skiter i problemet och köper sig fri i stället. Utbildningsminister Gustav Fridolin har också reagerat starkt mot kommuner som tecknar försäkringarna.

Så skapas bilden av att kommunerna bara bryr sig om pengar och inte om barnen. För vad ska man tro? Det här låter ju inte klokt. Men det är inte är sant. Och det är absolut inte konstruktivt.

Förebyggande arbete ett villkor för försäkringen

Precis som staten och andra aktörer, bör även kommunerna ha möjlighet att försvara sig juridiskt mot ersättningskrav för att vara varsam med skattebetalarnas pengar.

Men att försäkringarna i sig skulle leda till att kommunerna slarvar med sitt beslutsfattande är taget ur luften. Det är lika rimligt att tro som att en bilist medvetet kör sämre för att den har en trafikförsäkring.

Vad som definitivt får Beos argumentation att spricka är att en förutsättning för den aktuella försäkringen är att kommunerna arbetar förebyggande mot mobbning. Gör man inte det, så faller alltså inte försäkringen ut.

Man kan förstås ifrågasätta dessa försäkringar ändå. Men att dra slutsatsen att kommunerna därför inget gör eller struntar i barnen är en ohederlig argumentation. Det tar dessutom fokus från den viktiga sakfrågan – hur skolorna kan jobba mot mobbning.

Sverige bäst i världen mot mobbning

Jag vill understryka att det finns all anledning att reagera när enskilda skolor och kommuner brister i sitt arbete mot mobbning. Men kritiken ska inte vara svepande och ogrundad. Jag vet att de allra flesta skolledare skolor tar frågan om mobbning och en god värdegrund på största allvar. Arbetet på skolorna med dessa frågor är omfattande.

SKL och andra organisationer har en viktig uppgift att sprida de arbetssätt som bidrar till en bra skolmiljö och minskad mobbning. Och enligt universitetslektor Björn Johansson – medförfattare till Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning – är Sverige bäst i världen att arbeta med mobbning.  Han menar att det inte finns någon enkel metod att arbeta med mobbning. Det står att läsa i WHO-rapporten Bullying victimization 2002-2010.

Björn Johansson menar att det inte finns någon enkel metod eller lösning som fungerar universellt. Det handlar om att skapa ett bra klimat på hela skolan. Det resonemanget ligger helt i SKL:s linje – att bygga upp en positiv, tillitsfull och inkluderande lärmiljöer för alla.

Till hjälp har alla skolor formella lagar och dokument. Både skollagen och diskrimineringslagen skyddar barn och elever från diskriminering och kränkningar. Dessutom ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan varje år med åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter hos barn och elever.

Vi måste bli bättre hela tiden

Men självklart räcker det inte att vara bäst i världen då flera tusen elever varje dag går till skolan med oro i magen och flera tusen varje dag hånas, retas och en del till och med blir slagna. Vi måste hela tiden bli ännu bättre. Det behövs ett ständigt pågående arbete med skolans värdegrund.

SVT:s satsning Morgans mission är ett bra exempel på en konstruktiv satsning mot mobbning. Att frågan engagerar visar inte minst tittarnas egna kommentarer. Ta en titt själv på de välfyllda webbsidorna! Passa också på att se SVT:s reportage från Gävle som arbetar framgångsrikt mot mobbning.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef, SKL

Författare:
Kommentarer: 11
Kategori: Elever Okategoriserade
Etiketter: ,

Stor satsning för att minska avhoppen inom gymnasieskolan

Skolinspektionen presenterar idag en granskning av studieavbrotten på gymnasieskolans yrkesprogram. Inspektionen har besökt 20 fristående och 10 kommunala gymnasieskolor och intervjuat bl.a. lärare och elever som riskerar att inte nå en yrkesexamen. En dyster bild framträder. En bild som dock går att förändra – det visar Plug in, Sveriges största samverkansprojekt för att minska avhoppen inom gymnasieskolan.

Skolinspektionens granskning visar att undervisningen inte utgår från elevernas behov, orsaker till frånvaro utreds sällan,  förtroendefulla relationer mellan elever och lärare behöver utvecklas och att elevhälsans kompetenser används för lite. I artikeln av Maria Sundén Jelmini i SvD kan man läsa om ett slags moment 22 där eleverna säger att de inte får något stöd och lärarna säger att eleverna inte kan få stöd om de inte är i skolan.

Högt på agendan

Minskade studieavhopp står högt på vår agenda här på SKL och i många av landets kommuner och skolor. Under tre år har vi drivit Plug in-projektet som jag nämnde ovan. Ett 50-tal kommuner har prövat nya metoder för att få fler ungdomar att fullfölja gymnasiet och att få de som redan hoppat av att återvända till skolan. Det har exempelvis handlat om uppsökande verksamhet, coachning av enskilda ungdomar, utveckling av specialpedagogiskt stöd eller av rutiner som rör det kommunala informationsansvaret. Här kan du läsa mer.

Metoder som fungerar

De framgångsfaktorer som Skolinspektionen lyfter i sin granskning går hand i hand med de som vi sett både inom Plug In projektet och våra rapporter ”Vänd frånvaro till närvaro” och ”Att motverka studieavbrott”. Mycket handlar om att skapa förtroendefulla relationer mellan elev och lärare (eller annan vuxen), att det finns någon som lyssnar, visar engagemang och inte ger sig. Många skolor inom Plug in vittnar om färre avhopp och elever som återvänder till studierna när de får mer personligt stöd, tydliga planer och anpassad studiegång. Elevcoacher är ett framgångsrecept.

Fortsatt satsning för att minska avhoppen

Plug in kommer nu fortsätta i tre år till och bygga på kunskap om det som varit framgångsrikt under de här första åren. Projektet får också ett tydligare fokus på det förebyggande arbetet i skolorna – precis det som Skolinspektionen granskat. Nyanlända elever och 15-åringar är nya målgrupper som kommer att ingå. Det innebär att man kan pröva metoder och arbetssätt för att fånga upp elever i riskzonen redan i årskurs nio. Sammanlagt satsas nu 150 miljoner kronor.

Det är viktigt att skolornas arbete för att förebygga avbrott granskas. För att kunna förbättra verksamheten är det dock minst lika viktigt att lyfta fram och sprida de goda exemplen, som vi bland annat sett inom Plug in. Läs till exempel om Beda Hallbergs gymnasium i Kungsbacka i senaste numret av Skolporten.

 

Idag firar vi fritidshemmen!

Idag firar vi fritidshemmens dag. Runt om i landet uppmärksammar elever och personal det fina arbete som görs på många fritidshem. Ändå gnager det lite när jag vet att det skulle kunna vara ändå mycket bättre. Fritidshemmen har en potential som inte utnyttjas. Det finns en kraft och en möjlighet i fritidshemmens pedagogik som kan stödja elevernas och skolans utveckling  – om vi arbetar på rätt sätt.

I år har vi bättre verktyg för att stödja en sådan utveckling än vad vi har haft tidigare. Skolverket har tagit fram nya allmänna råd och vi har tagit fram ett stödmaterial för lokala politiker och tjänstemän.

Huvudmännen lägger stora summor på att erbjuda omsorg för eleverna utanför skoltid. Kanske behövs det extra resurser för att stärka verksamhetens kvalitet. Det handlar dock inte bara om att öka resurserna, utan dessa måste sättas in där de bäst behövs. Hur det ska gå till, ser man bäst i den enskilda kommunen.

Inga enkla lösningar

När vi firar fritidshemmens dag nästa år hoppas jag att det är många kommuner som har påbörjat ett reellt utvecklingsarbete för att stärka kvaliteten i fritidshemmen. Det finns dock inga quick fixes.  Det behövs ett systematiskt arbete utifrån samtliga de områden som vi presenterar i stödmaterialet: innehåll, processer, struktur och resultat.

Här hittar du SKL:s stödmaterial till förtroendevalda och förvaltnings- och skolledning.

Läs mer om de nya allmänna råden här. Där finns också en film på 20 minuter. En kortversion (8 min) av filmen finns här.

bloggfritidshemmen

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Fritidshem Okategoriserade
Etiketter:

Mer statlig styrning är inte svaret

OECD:s granskning av det svenska skolsystemet har präglat veckans skoldebatt. En klok analys görs av Tomas Selin, lärarstudent, i en debattartikel i Dagens Samhälle. Han menar att det är en felsyn att tro att det är bristen på central styrning som är orsaken till resultatutvecklingen. Istället behövs bättre förutsättningar för skolutveckling ges i skolorna. Lösningen är inte ett systemskifte.

Selin lyfter tre konkreta förslag:

”1. Ge lärare förutsättningar att bedriva ämnesdidaktisk och annan verksamhetsnära forskning.
2. Ge lärare utrymme till kollegialt arbete och kompetensutveckling.
3. Ge lärarna långsiktig yrkesutveckling med tillhörande lönekarriär för att motverka lärarkrisen.”

Jag håller med. På presskonferensen varnade OECD för att genomföra reformer som dels går förbi klassrummet, dels inte innebär stöd till lärare, skolor och huvudmän.

Inget likhetstecken mellan statlig styrning och bra styrning

På seminariet som departementet bjöd in till i måndags diskuterades naturligtvis behovet av att förbättra styrkedjan. Men jag blir trött när jag hör slutsatser som sätter ett likhetstecken mellan statlig styrning och bra styrning. Minnet är bra men kort, brukar man säga. Jag tänker dock inte fördjupa mig i missnöjet som fanns när staten var huvudman.

Snarare vill jag poängtera att en utredning och implementering av en systemreform skulle – under år framöver – flytta fokus och energi från det som verkligen behövs: bättre stöd till lärare, rektorer och huvudmän. Det vore synd om vi skulle fastna där – så långt från klassrummet. Både huvudmän och staten behöver istället ta ansvar för att ett bättre stöd för skolutveckling. Helst tillsammans. Helst nu.

Konkret verkstad

Efter att ha följt debatten denna vecka kan jag inte nog understryka att det inte finns några enkla lösningar, som t.ex. förstatligande. I de gemensamma strategier som OECD efterfrågar är långsiktighet och samarbete nyckelord. Samtidigt tror jag att centrala aktörer behöver bli konkreta snabbt. Verktyg och verkstad, kanske man skulle kunna säga.

Till exempel: vi vet genom OECD:s analys att lärarna ser behov av mer kunskap om kursplanerna. Det är en fortbildning som alltid kommer behövas genom hela yrkeslivet för en lärare.  Hur kan vi få till det på ett bättre sätt än idag? Hur bör Skolverkets utbildningsinsatser utformas för detta? Hur kan vi webbasera flera kurser för att underlätta för många lärare att delta? Hur kan vi ordna stöd och levande diskussion om kursplanerna i olika ämnen på webben i större utsträckning än idag? Hur ser ersättningssystemen ut för Lärarlyftet? Hur kan lärarutbildningen förbereda studenterna bättre? Hur kan huvudmännen organisera för att skapa bra förutsättningar för bättre kompetensutveckling och mer kollegialt lärande?

Ett samarbete på riktigt – för att låna OECD:s ord från presskonferensen – borde handla om precis sådana här saker. Vad vi alla ska göra utifrån våra olika roller.

Skolriksdagen – en bra verkstad!

Apropå samarbete och lära av varandra genomförde vi Skolriksdagen förra veckan. Här var det verkstad! På ett fullsatt Waterfront samlades cirka 2 300 skolchefer och förtroendevalda från hela landet på Skolriksdagen för att bli inspirerade och få ny kunskap. Två intensiva och spännande dagar.

#skolriksdag trendade på Twitter dessa dagar. Här kan du följa twitterflödet i efterhand.

Gustav Fridolin

Utbildningsminister Gustav Fridolin gästade Skolriksdag 2015

Vellinge, Malung-Sälen och Lidingö blev topp 3 i årets Öppna jämförelser Grundskola. Här tillsammans med Gustav Fridolin, Håkan Sörman och Lena Micko.

Seminarium staten och huvudmännen

Spännande diskussion på seminarium med stat och huvudmän och hur vi kan arbeta tillsammans för skolutveckling. Moderator Gabriella Ahlström, Marcus Strömberg AcadeMedia, undertecknad, Anna Ekström Skolverket, Ann-Marie Begler Skolinspektionen

James Nottingham inspirerade i plenum. Här intervjuas han på plats av elever från Skapaskolan i Huddinge.

bild aida

Linn Svansbo, operativ chef på Sveriges Elevkårer och Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Stående ovation för Sara Lund

Stående ovation för Sara Lund som bloggade om det på Saraclaesblogg.se. Klicka och läs!

 

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Okategoriserade

När skolan inte fungerar

Timbro presenterar idag en rapport med 50 skolor som underpresterat under lång tid. Budskapet är att dessa istället ska drivas av erfarna privata aktörer.

Oavsett vad man gillar förslaget, så sätter Timbro fingret på en högst angelägen fråga. Hur kan samhället agera kraftfullt när skolan inte fungerar? Jag tänker att eleverna förstås struntar i vem som gör vad – det viktiga är att vi vuxna tar vårt ansvar och ser till att skolan fungerar.

Just för att stötta de kommuner som har stadigt svaga eller vikande resultat drog SKL förra månaden igång satsningen Skolanalys. Tillsammans med kommunen analyserar SKL orsaker till varför verksamheten inte fungerar. Nästa steg är att prioritera förändringar. Brister beror sällan på att inget görs, utan att ledningen inte lägger fokus på rätt saker eller att man behöver vara mer uthållig i sina strategier.

Även Skolverket har nyligen dragit igång stöd som är riktat mot huvudmän som har problem med kvalitet och resultat. Vi ser goda förutsättningar att arbeta tillsammans.

Göra rätt, men inte göra lika

Skolor är olika. Elever är olika. Lärare är olika. Och skolhuvudmän är olika. Då är det svårt att tro att lösningen på svåra problem är att göra lika. Med Skolanalys utgår vi ifrån kommunens egna förutsättningar.

Låt oss tillsammans ge stöd till de skolor och kommuner som bäst behöver.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Okategoriserade

Sida 2 av 3123
skl logotyp