En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Dagen efter PISA – vikten av uthållighet, långsiktighet och samsyn

Jag tror att vi är många som är lättade efter gårdagens PISA-rapport. Känslan av försiktig optimism präglade också debatten på det seminarium jag deltog i igår eftermiddag.

Gustav Fridolin kallade resultaten för ett styrkebesked och ett erkännande för elever, lärare, rektorer och huvudmän. Andreas Schleicher från OECD var med på länk och gratulerade Sverige för ”robust improvements”.

Astrid Pettersson påpekade att Sverige 2012 var det land som hade försämrat sig mest i matematik. Nu är vi det OECD-land som förbättrat oss mest. Flera i panelen lyfte frågan om att det kanske var så att 2012 var ett avvikande år? Skolor, lärare och elever var mitt i implementeringen av alla nya reformer när undersökningen gjordes. Oavsett om detta stämmer eller inte, var panelen enig om att förra PISA-resultaten har bidragit till ett starkt fokus och en kraftsamling för att förbättra resultaten i skolan.

bildpisasem

Den ökande ojämlikheten är en utmaning

En stor del av seminariet handlade om de ökande skillnaderna mellan eleverna. Det är en oroväckande utveckling. Förslagen på åtgärder var flera; nytt skolpengssystem, säkerställa mer blandade grupper, bättre professionsutveckling, bättre arbetsvillkor och mindre undervisningstid för de lärare som arbetar i utsatta områden, anpassa läromedel och så vidare.

Jag själv lyfte fram att även om skolan kan göra mycket, kan skolan inte kompensera för allt. Vi har en kraftig boendesegregation med en EBO-lagstiftning som innebär att 70 procent av de nyanlända väljer eget boende. Många barn har därför en boendesituation som starkt missgynnar möjligheterna att klara skolan. Skolan kan inte ensam bryta den ökande ojämlikheten.

Styrningen av skolan

I diskussionen om skolans styrning pekade Matz Nilsson på att kommuner och fristående skolor fortsatt ska vara huvudmän. Men att staten bör ta ett större ansvar för en gemensam professionsutveckling. Han menade även att vi behöver en inspektion som stöder skolorna i sin utveckling.

Jag själv fick frågan om staten skulle ta ett större grepp. Jag svarade ja. Med det menar jag att staten ska ta ett bättre grepp för det som staten ansvarar för idag. Och gärna ha en bättre samverkan mellan det som är det statens ansvar och det som är huvudmännens. Kompetensförsörjningen är ett exempel. Staten behöver se till att vi har en rätt dimensionerad lärarutbildning som möter behovet av förskollärare och lärare. Medan det är professionens och arbetsgivarnas ansvar med utveckling i yrkesutövningen. Ett annat exempel är att staten behöver lösa problemet med de 60 statsbidrag som stökar till det ute i verksamheten.

När jag läser tidningarna idag kan jag inte låta bli att reflektera över hur vi pratar om vem som gör det viktiga för skolan. Ofta låter det som att staten beslutar och lärarna utför och man glömmer bort mellannivån, det vill säga huvudmännen. Statens insatser är viktiga, men det lokala, vardagliga och ständiga utvecklingsarbetet ansvarar huvudmännen och skolorna för. En tredjedel av kommunerna har i 3-4 år varit med i vår satsning för att stärka styrkedjan i kommunerna, SKL matematik PISA 2015.

Jag håller med Astrid Pettersson som på seminariet pekade på vikten av lärarnas friutrymme och att vi behöver ha mer praktiknära forskning. Särskilt glad blev jag naturligtvis när hon lyfte fram det samarbete som lärare, rektorer, skolchefer och forskare hade tillsammans i Huvudmännens expertråd. Här kan du läsa rapporten.

Bryter vi den onda cirkeln nu?

Jag tror att Skolsverige vill att vi nationella aktörer samlar oss och samarbetar. Den andan genomsyrade också debatten igår.

Jag brukar ofta prata om bilden av skolan. Nu ser vi en positiv kunskapsutveckling; både vad gäller behörigheten till gymnasieskolan och tydliga förbättringar i både TIMSS och PISA. PISA visar också att svenska elevers motivation ökar. Vi har den senaste veckan läst en inspirerande reportageserie om skolan i DN. Vågar vi hoppas på att Sverige är på väg att bryta den onda cirkeln och gå mot en mer positiv spiral?

oecdpisa

Bilden är baserad på OECD (2016). Education Governance in Action.

Här kan du se gårdagens seminarium i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

PISA upp eller ner – hur vi än vänder oss måste vi jobba lokalt

Imorgon presenteras nästa PISA-rapport. Hur det än går kan vi vara säkra på en sak: Rikspolitiker kommer att lovorda sig själva och lärarna om det går bra. Men om det går dåligt så faller ansvaret på kommunerna.

Det är givet att rektorer, lärare – och elever – ska få uppskattning för skolans framgångar. Faktum är att det händer alldeles för sällan. Och visst är det rimligt att huvudmän ska synas när det inte går bra. Men samtidigt ska vi ha i minnet att även lokala politiker, skolchefer och rektorer har en del i skolors framgångar. Samarbete mellan alla nivåer är centralt för framgångsrika skolor.

SKL vet vad som krävs

Jag vill dock framför allt påminna om att hålla i hatten och inte dras med i publikfriande lösningar om det blir en ny PISA-storm. Självfallet ska vi analysera resultaten, men i stort vill jag mena att det finns mycket kunskap om vad som krävs för bättre resultat. De lokala huvudmännen och staten har ett gemensamt ansvar för att nedanstående genomförs. Ett nära samarbete oss emellan är en grundbult. Med det menar jag inte mer styrning utan bättre styrning. Det vill säga att ansvar och befogenheter hänger ihop.

Bra lärare, som behöver en bra arbetsmiljö, kompetensutveckling och löneutveckling. Arbetssätt som främjar elevernas lärande behöver stärkas. Det gäller både i klassrummet och när lärare arbetar tillsammans. Jag träffar ofta lärare och andra medarbetare som vittnar om att denna utveckling är i full gång.

Bra ledarskap som skapar tillit mellan profession, huvudmän och stat. Lokala politiker som sätter tydliga mål samt kunniga rektorer och förskolechefer har centrala roller för att utveckla verksamheten och skapa goda förutsättningar för lärare. Här finns utrymme för förbättring. Samtidigt märker jag höga ambitioner bland kommunerna att utveckla både ledning och styrning, och undervisning och dialog med lärarna.

Bra samarbete, dels mellan staten och huvudmännen så att till exempel statliga stöd anpassas till lokala behov. Dels inom och mellan kommuner, mellan den politiska ledningen, förvaltningen, rektorer och lärare. Precis som vi har gjort i SKL:s Matematiksatsning. Min upplevelse är att SKL:s samarbete med staten har blivit bättre men behöver vässas ytterligare. Samarbetet inom och mellan kommuner är behöver ständigt hållas levande. Tillit är grunden för en bra skola.

Styrningen behöver också vara långsiktig och lyhörd inför de olika förutsättningar som finns lokalt.Generella metoder och förslag är inte alltid lösningen när behoven ser olika ut. Det vet landets kommuner som har allt från 215 till 86 335 elever där olika individer har olika behov.

Få tycks känna till historierna om dåliga resultat som vänds till positiva. Eller hur nya arbetssätt skapar glädje, motivation och trygghet både hos lärare och elever. Det är dags att vi börjar sprida berättelserna om det lokala framgångsrika skolarbetet. Det får bli mitt tidiga nyårslöfte.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Missa inte Skolriksdag 2017

Idag har vi öppnat anmälan till Skolriksdagen 2017! Gå in på skolriksdag.se och läs om plenumprogrammet som nu är klart. Missa inte mötesplatsen för dig som leder och styr skolan. Jag lovar spännande dagar med intressanta diskussioner och inspiration!

skolriksdag2017

TIMSS – ett styrkebesked för skolan

När TIMSS idag visar på ett tydligt trendbrott så är det ett kvitto på att huvudmän, skolledare, lärare och elever anstränger sig i skolan. Idag vill alla ta åt sig äran, men jag ger min eloge till dem som tagit ansvar under lång tid.

Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen, kommenterade dagens resultat på ett intressant sätt:

– Skolresultaten handlar inte bara om regeringens politik. Kommunerna har huvudansvaret för skolan. Dessutom spelar föräldrars inställning en stor roll, påpekar Åstrand. Vad som händer med våra barn i skolan, det är vårt samlade ansvar, säger han.

Klokt! Skolans utveckling är ett resultat av ansträngningar på olika nivåer. Vi behöver mer samarbete och mindre ”blame game” som Åstrand också uttrycker det.

Här är några siffror:

-Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen.

-Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

-Gymnasieeleverna som genomfört TIMSS Advanced har förbättrade resultat i matematik. Däremot går utvecklingen i fysik i andra riktningen.

-Både hög- och lågpresterande elever når bättre resultat i TIMSS 2015. Fler elever presterar på högre kunskapsnivåer och färre elever presterar på de lägre kunskapsnivåerna jämfört med TIMSS 2011.

Även om resultaten visar på en positivt utveckling presterar svenska elever i delar av studien under genomsnittet för EU och OECD. Det visar på vikten av fortsatt utvecklingsarbete.

Samarbete, ledarskap och tillit

Samtidigt som både TIMSS och PISA är viktiga indikationer på svenska elevers kunskapsutveckling över tid och i relation till andra länder så har dessa mätningar sina begränsningar. De mäter matematik, naturvetenskap, läsförmåga och digital kompetens.  De mäter alltså inte utvecklingen i hela skolan, vilket lätt kan bli uppfattningen.

Det avgörande för svensk skola – oavsett internationella och andra mätningar – är att vi fortsätter att utveckla styrning och ledning för att ge lärare bästa möjliga stöd att ge eleverna bästa möjliga undervisning. Är det något jag vill understryka så är det vikten av samarbete. Att lärare lär av varandra, att skolor lär av varandra och att kommuner lär av varandra. Det kräver ett bra ledarskap och tillit till varandra på alla nivåer – på nationell, lokal och skolnivå.

Per-Arne Andersson

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling Uppföljning och resultat
Etiketter:

Nya Öppna jämförelser 2016 är här!

I dag har vi publicerat en ny Öppna jämförelser som beskriver grundskolans resultat läsåret 2015/16. Rapporten är den andra för i år. För första gången släpper vi uppgifter om elevernas resultat samma år som de har gått ut 9:an. Det känns väldigt roligt att kunna presentera så pass färsk statistik! Ockelbo är den kommun som har högst sammanvägt resultat i år.

oj_grundskola_2016_webbutik

Nytt för den här gången är att all statistik finns i kommun- och landstingsdatabasen Kolada och verktyget Jämföraren där. En annan förändring är att vi från och med nästa år kommer att använda data från Skolinspektionens skolenkät när vi redovisar och analyserar elevernas syn på skolan.

Vår ambition är att Öppna jämförelser, såväl för grund- som för gymnasieskolan, ska vara så relevant som möjligt för våra medlemmar. Om du har synpunkter på hur statistiksammanställningen kan göras bättre får du gärna kontakta  Karin Hedin (karin.hedin@skl.se).

Nu ser jag fram emot en skön första advent och en spännande tid med både TIMSS, TIMSS Advanced och, så småningom, PISA! Jag är övertygad om att det finns anledning att återkomma till dessa studier snart…

storfors-blogg

Rektor Sven-Erik Rehn tillsammans med elever från Vargbroskolan i Storfors kommun. Storfors har högst resultat på elevenkäten både för årskurs 5 och årskurs 8 i årets undersökning.

En helt (o)vanlig skola

I helgen läste jag ett blogginlägg av en lärare, Jimmy Askelius (magisterjimmy), om hur de arbetar på Visättraskolan i Huddinge. En helt (o)vanlig skola, som Jimmy skriver. Beskrivningen är ett lysande exempel på hur bra och viktigt det är att professionens egna röster hörs i debatten om skolan.

På bloggen kan man läsa om hur Visättraskolan arbetar med sitt schema för att få en bra struktur på dagen, hur de använder förstelärarna, hur ledningen fungerar och hur skolan samverkan med fritidshemmet. Som Jimmy skriver är det också en bild av svensk skola. Fler sådana bilder behöver lyftas fram.

Titta också gärna på filmerna som skolan publicerar via Huddinge kommuns pedagogiska plattform där pedagoger delar med sig av exempel, erfarenheter och för diskussioner om vad och hur man gör i Huddinge. Jag inspirerades av filmerna om hur Visättraskolan arbetar med nyanlända elever och hur de med pompa och ståt firar skolstarten för att barn, personal och föräldrar ska känna stolthet över sin skola.

Visättraskolan

Läraren Jimmy Askelius och elever på Visättraskolan

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Skolkommissionens förslag om finansiering har fel fokus

Semestertiderna är nog över nu för de flesta av oss. Hoppas alla haft det bra i sommar!

Själv rivstartade jag vad man väl kan kalla höstsäsongen med att delta på den stora konferensen KOMMEK i Malmö. Dels vid ett seminarium om flyktingmottagandet, dels vid ett om hur vi får en bättre skola. Anna Ekström var där och presenterade Skolkommissionens förslag så här långt, och sen blev det en diskussion om dem mellan henne, Marcus Strömberg från Academedia och mig.

Precis som vid ett liknande seminarium i Almedalen blev det tydligt att vi onekligen har lite olika syn på vad som är det viktigaste för att förbättra skolan. Jag vidhåller att Skolkommissionen inte lyckats visa att det är bristande finansiering och bristfällig resursfördelning som är huvudproblemet. Utan att vi behöver bli noggrannare med hur vi använder resurserna. Hur vi arbetar i skolorna helt enkelt. Vad blir bäst för eleverna?

Då är det inte stora systemförändringar som är lösningen, utan fortsatt skolutveckling. Som det pågår mycket av i landet skolor och dess huvudmän. Det finns det alldeles för lite om i Skolkommissionens delbetänkande tycker jag. När man läser det kan man få intrycket att svensk skola har stagnerat, att den står och stampar, att det inte sker någon utveckling. Inget kunde vara mer fel.

Det görs massor för att stärka undervisningen och kompetensförsörjningen!

Bra förslag från Skolkommissionen

Men visst har Skolkommissionen bra och intressanta förslag också. Att avveckla merparten av de riktade statsbidragen låter som ljuv musik i mina öron. Det kommer också bli spännande att se vad kommissionen kommer fram till i frågan om hur vi kan bryta skolsegregationen. Det kanske blir obligatoriskt att aktivt välja skola?

Vågorna går ofta rätt höga i debatten om skolan, och ibland kan det tyckas som att vi olika aktörer står långt ifrån varandra. Fast jag är hoppfull. I grunden vill ju alla samma sak – förbättra skolan!

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Het debatt på SKL:s skolseminarium i Almedalen

Missade du SKL:s skolseminarium i Almedalen? Det blev en intressant och stundtals het debatt. Här kan du se det i efterhand.

På seminariet diskuterades både Skolkommissionens delbetänkande och rapporten från Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

Jag tänker inte förstöra spänningen genom att berätta vad som sades, utan nöjer mig här med att konstatera att SKL kommer att jobba hårt i höst för att styra diskussionen om skolans utmaningar så att den inte enbart blir en fråga om finansiering.

För att utveckla skolan måste såväl undervisningen som förutsättningarna att bedriva undervisning förbättras. Debatten om skolan borde handla mer om detta liksom hur vi stärker styrkedjan och ledarskapet. Förbättringsarbete behöver utgå från de egna lokala förutsättningarna. Vår förhoppning är nu att Skolkommissionen kommer att ta till vara på Expertrådets och lärdomar och erfarenheter i kommande slutrapport.

Det blir en spännande höst!

Trevlig sommar,

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Almedalen 16

Se diskussionen från seminariet här.

Beslut om fjärrundervisning – det första steget får inte bli det sista

Idag den 21 juni beslutade riksdagen att skolhuvudmän ska få avtala med varandra om fjärrundervisning på entreprenad i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Detta gäller från den 1 augusti.

Äntligen! Detta beslut kom inte en dag för tidigt, snarare tvärtom…

Jag har vid fem tillfällen under åren 2014, 2015 och 2016 bloggat om den här frågan som har befunnit sig mellan hopp och frustration.

I november 2014 reagerade jag på Skolinspektionens kritik av kommuner som använde sig av fjärrundervisning. I januari 2015 konstaterade jag att den proposition som då lagts inte gjorde någon skillnad för kommunerna. I februari efterlyste jag konkreta åtgärder kopplade till regeringens integrationspolitik. I mars uttryckte jag mitt missnöje med att skollagsändringarna inte öppnade för entreprenad.

Våren 2015 valde Ann-Marie Begler, dåvarande generaldirektör på Skolinspektionen, att skriva en debattartikel med SKL. Där lyfte vi tillsammans behovet av fjärrundervisning på entreprenad.

I juni gjorde SKL och Friskolornas riksförbund en skrivelse i den här frågan och på hösten tillsatte regeringen Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. I februari 2016 gratulerade jag eleverna när utredningen lade fram sitt delbetänkande.

SKL har tagit tydlig ställning och vi har envist framfört våra krav – i yttranden, i skrivelser, i direktkontakt med utbildningsministern, i media och i många andra sammanhang.

Jag har valt att lyfta fram Kramfors kommun och den modige rektorn på Ådalsskolan, Mikael Wiklund, som stått emot kritiken från Skolinspektionen för elevernas skull. Han fick för övrigt priset Guldlänken helt nyligen.

Riksdagens beslut är ett första viktigt steg, men det får inte stanna här. Fjärrundervisning på entreprenad måste tillåtas i alla de ämnen där behov finns och skolhuvudmannen bedömer att det är lämpligt.

För vad är bäst – undervisning av en behörig lärare via fjärrundervisning eller av en obehörig i klassrummet? Varför får inte skolhuvudmän köpa undervisning i mandarin, fysik eller matematik av varandra?

Nu måste också möjligheterna till distansundervisning öppnas. Jag tänker att vi är alldeles för fixerade vid att lärandet måste ske inom klassrummets fyra väggar – men lärande pågår ju hela tiden och överallt. Det vet lärare och elever – för det flippade klassrummet är verklighet.

Vi kan välja att möta verkligheten, stötta den utveckling som pågår och undanröja de juridiska hindren. Att bromsa sig in i framtiden är fel strategi. Vi måste istället vara med och påverka utvecklingen för att skolan ska kunna möta alla elevers behov av lärande här och nu och i alla delar av landet.

Ådalsskolan 1

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i arabiska.

Ådalsskolan 2

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i dari.

Här kan du hitta mina tidigare blogginlägg:

Ett viktigt steg om bättre utbildning för nyanlända

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Proposition om fjärrundervisning löser inte problemen

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter:

Mycket att vara stolt över

Nu är det skolavslutningar och många lärare, rektorer och elever tar avsked till varandra efter hårt, roligt och framgångsrikt arbete. Det finns mycket att vara stolt och glad över, men också en hel del att fundera över.

En person som visar på svårigheterna för skolan att klara krav som ställs från alla håll är rektor Henrik Lövstedt. Den här debattartikeln i Expressen har också synts en del i sociala medier. Jag känner själv igen mig i hans frustration för allas åsikter och samtidiga stolthet över skolans viktiga arbete.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

SKL

Sida 2 av 912345...Sista »
skl logotyp