En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vilken roll ska kommunerna ha?

Igår dominerades nyheterna självklart av Skolkommissionens delrapport. Det är idag ingen tvekan om att SKL ställer sig både kritisk och frågande till en hel del av förslagen. Här är ett par sammanhang där jag kommenterat rapporten:

Bättre styrning inte samma sak som mer styrning

I Studio 1 pekade jag igår på att det är bekymmersamt att Skolkommissionen menar att det krävs en bred uppslutning för Skolkommissionens förslag och en nationell samling för skolan – samtidigt som de ansvariga för skolan inte är delaktiga i diskussionen.

När vi ställer frågor om vad ökad statlig styrning betyder menar Anna Ekström i Studio 1 att vår kritik är orättvis, och att alla huvudmän vill ha ett bra och långsiktigt samarbete med staten. Jag är den förste att skriva under på att vi vill ha ett bra och långsiktigt samarbete med staten och bättre förutsättningar för huvudmännen. I min värld betyder det dock inte mer styrning från staten, utan bättre styrning.

Och om det hela nu handlar om att få till ett långsiktigt och bra samarbete mellan stat och huvudmän – som Anna Ekström uttryckte sig – kan jag inte låt bli att undra varför i hela friden huvudmännen inte är delaktiga i Skolkommissionen på samma sätt som lärare och skolledare representeras via sina förbund. Kommunikation och dialog är centralt. Skrivningen nedan i betänkandets sammanfattning talar sitt tydliga språk:

”Kommissionen vill framhålla vikten av att kommande förändringar sker i en ordnad process i nära samarbete med lärare och skolledare”

Skolkommissionen önskar samarbete utan att vilja lyssna –i alla fall inte på huvudmännen.

Vilken roll ska kommunerna ha?

VLT:s ledare  menar att SKL ställer en berättigad fråga när vi varnar för övertro på statlig styrning och undrar vilken roll kommunerna i så fall får. Jag ställer mig undrande om det är värt för kommunerna att vara huvudmän för skolan om ansvar och befogenheter inte hänger ihop? Kommunerna har kvar ansvaret att sköta allt, men befogenheterna att styra minskas. Samtidigt är det huvudmännen som kommer få kritik från staten för brister som man då inte har mandat att åtgärda, t.ex. resurser.

VLT:s ledare fångar en del av otydligheten i följande mening:

Kommunerna ska fortsatt vara huvudmän, men det kan enligt kommissionen krävas större enheter eller mer samverkan. Kan det konkret betyda att Hallstahammar och Surahammar borde gå samman med Västerås i en skolorganisation?

Flera av förslagen lämnar läsaren med liknande funderingar.

Glöm inte lärarna

Jag medverkade även i TV4-nyheterna.  Åsa Grönlund, lärare på Bräntbergsskolan, avslutade reportaget på ett klokt sätt. Hon menade att oavsett huvudman är det viktigaste ”entusiastiska lärare med bra arbetsmiljö som får syssla med det som de har utbildning för, att vara lärare, att undervisa”.

Jag tycker att lärarna tyvärr hamnade i skymundan i gårdagens debatt. Ja, det gäller även de allra viktigaste – eleverna. Det mesta kretsade runt staten och organisation.

Nödvändigt med samarbete

Vi kommer nu att läsa i rapporten i detalj. Det finns även en hel del som ser lovande ut, t.ex. förslagen för att stärka professionen. Flera av Skolkommissionens förslag ligger också i linje med de slutsatser som huvudmännens expertråd kom fram till. Jag hoppas att huvudmännens erfarenheter – såväl positiva som negativa – och idéer kommer att tas tillvara och att Skolkommissionen gör verklighet av det samarbete de säger är nödvändigt. Liksom att de stora förslagen – om de blir verklighet – kommer att inledas med den försöksverksamhet som kommissionen själv efterfrågar.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Under rubriken ”Skolkommission på fel kurs” kommenterar vi Skolkommissionens förslag och kräver att förslaget går på remiss.

SKL sprider dokumenterat framgångsrik modell för språkutveckling i alla ämnen

Det största rummet i SKL-huset är fullt till bristningsgränsen av pedagoger och skolledare och ett förväntansfullt sorl lägger sig när dagens program inleds. Vi är glada att äntligen påbörja fortbildningssatsningen för att sprida Skriva sig till lärande, STL, nationellt.

STLblogg1

Fullsatt på kick-off för STL

STL är en konkret metod för språkutveckling i alla ämnen som har direkt påverkan på undervisningen och därmed elevers upplevelser och lärande i skolan. Tekniken används som hävstång tillsammans med pedagogiska metoder som vi redan vet fungerar väl, så som formativ bedömning och återkoppling.

Goda resultat från STL i Sollentuna

Under lång tid har satsningar gjorts på inköp av teknik till skolor, men påvisbara effekter på elevers resultat har saknats och få studier har initierats. Därför har förväntningarna på Annika Agélii Genlott och Åke Grönlunds forskningsresultat från STL i Sollentuna varit stora och artikeln som nu publicerats i Computers & Education har på kort tid fått stor spridning i undervisningskretsar. Studien visar i korthet att metoden leder till ökad likvärdighet mellan könen samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Förutom förbättrade resultat upplever elever arbetssättet motiverande, utvecklande och socialt, då de läser och återkopplar på varandras texter.

Stort intresse för satsningen

Intresset från kommuner har varit mycket stort och nu är arbetet alltså igång med 11 kommuner. STL i SKL:s regi är ett språng för att förändra undervisning och lärande tillsammans. Genom det nationella perspektivet vill vi, på vetenskaplig grund, öka likvärdigheten skolor och kommuner emellan. Vi är glada att ha Annika som vår kursledare. Annika och Åke kommer också med forskningsperspektiv följa kursen för att studera hur spridning av innovation fungerar från en kommun till andra.

Vi på SKL ser fram emot att få genomföra den här spännande resan tillsammans med Eslöv, Falköping, Gävle, Järfälla, Karlstad, Lidingö, Malmö, Nacka, Sigtuna, Skellefteå och Sollentuna.

STLblogg2

Annika Agélii Genlott, som leder fortbildningen, hälsar deltagarna välkommen.

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter: ,

Spännande vecka på SKL

Nästa vecka arrangerar SKL två seminarier med angelägna och högaktuella teman: ”Nyanlända elever – hur skapar vi en bra skolgång?” och ”Bättre likvärdighet med digitaliserade prov”. Missa inte dessa!

Tema nyanlända elever i årets ÖJ grundskola

Nyanlända elever är temat i årets Öppna jämförelser – grundskola. Situationen är ansträngd i många kommuner och det är svårt att leva upp till alla krav i skollagstiftningen. Men det finns tydliga framgångsfaktorer för de som lyckas väl. Rapporten publiceras måndagen den 25 april. På seminariet berättar Filipstad och Södertälje om sitt arbete. Vi redovisar även läget för den allmänna resultatutvecklingen i kommunerna. Vilka kommuner ligger i topp i år?

Bättre likvärdighet med digitaliserade prov

Nyligen presenterade utredningen om nationella prov sitt betänkande. Förslagen har fått stort genomslag i media. Det här är en fråga som vi på SKL arbetar intensivt med. På seminariet onsdagen den 27 april, handlar diskussionen om hur ett likvärdigt system för kunskapsbedömning kan se ut och hur digitaliseringen kan stärka ett sådant system. Regeringens utredare, Tommy Lagergren, är en av deltagarna. Jag själv ser särskilt fram emot att lyssna på den provkonstruktör från Australien som kommer att delta på videolänk. Vad kan vi lära oss av Australien som har kommit långt när det gäller digitaliseringen av prov?

Varmt välkomna till SKL nästa vecka! Anmäl er via länkarna ovan om ni vill följa seminarierna på plats. Frukostsmörgås och kaffe serveras. För att se dem på webben behövs ingen föranmälan och du kan antingen se direkt eller i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

30 kloka förslag från Expertrådet

Idag har SKL och Friskolornas riksförbund fått rapporten med slutsatser och rekommendationer från Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

Vad är nytt kanske man undrar när man läser rapporten? Mycket förekommer redan i skoldebatten. Och det är poängen. Det är precis det här som skolan behöver. Förslag på strategiskt, långsiktigt arbete som grundar sig på analys och erfarenheter från verksamheten. Inga enkla oneliners som lätt slår igenom i debatten, men som inte får någon effekt i praktiken. Inga genvägar, utan hårt arbete med fokus på det som fungerar. Inga undanflykter, att det är någon annan som ska lösa dina problem.

Flera saker är unika med Expertrådets arbete:

1, Utgångspunkten är vad som fungerar istället för att låsa sig vid problemen

Den breda gruppen av ledamöter har själva sett vad som fungerar i klassrummen, i förskolor och skolor och hos huvudmännen. Expertrådet står med fötterna i skolans mylla. Jag är därför övertygad om att deras slutsatser är rätt väg att gå för att tackla skolans utmaningar i praktiken.

2, Expertrådets arbetssätt

Vi har samlat 22 lärare, forskare och rektorer vid tre tillfällen. Inför första mötet fick alla ledamöter lyfta fram de tre perspektiv som de ville att gruppen skulle behandla. På mötena har frågeställningar och slutsatser diskuterats och däremellan har texter behandlats och exempel skickats in. Alla har varit delaktiga och bidragit. Jag är imponerad av den energi som funnits i arbetet och det har varit slående att det inte funnits skillnad i slutsatser mellan forskare och praktiker, vilket man kanske skulle vänta sig. Jag tror det beror på att Expertrådets personer har erfarenhet av praktiskt arbete i skolan.

3, Expertrådets helhetsgrepp

Att ett så brett, kompetent råd samfällt ger dessa rekommendationer väger tungt. Expertrådet lämnar totalt 30 rekommendationer som riktar sig till regeringen, huvudmännen, rektorer och lärare.

Arbetet fortsätter

Från SKL:s sida kommer vi att arbeta vidare med Expertrådets rapport på olika sätt. Det vore också värdefullt om huvudmän lokalt samlar skolledare och professionen och utifrån slutsatserna ser vad just de behöver göra lokalt. Detta är en viktig poäng i Expertrådets analys.

Behoven och utmaningarna mellan skolor och huvudmän ser olika ut. Man måste börja gräva där man står – som Expertrådets ordförande, Elisabet Nihlfors, brukar säga. Och man kan börja redan nu. Låt dig gärna inspireras av den mängd exempel som finns i rapporten och hör av dig om du själv har dokumenterad erfarenhet inom de områden som Expertrådet lyfter. Tanken är att hemsidan ska vara levande.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

 

Testa elevhälsan som första linje

Skolkuratorernas rop på hjälp idag i Svenska Dagbladet  väcker flera tankar hos mig. För det första att det är i skolan som alla barn och ungdomar är. Skolan är deras vardag och där har de viktiga vuxenkontakter utanför hemmiljön. Det innebär att skolan har möjlighet att tidigt fånga upp elever som mår dåligt. Det innebär också att skolan och inte minst skolkuratorerna känner frustrationen över att inte kunna hjälpa alla som behöver det.

Elevhälsans uppdrag är i grova drag fokuserat på elevernas skolprestationer. Att arbeta förebyggande och främjande för att eleverna ska uppnå kunskapskraven. Det är i grunden något bra. Men kanske innebär det också att det uppstår ett glapp för att möta behoven av stöd vid lindrig eller måttlig psykisk ohälsa.

Vi på SKL har sedan länge flaggat för att det behövs en första linje för psykisk ohälsa. Ett komplement till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) när det gäller lindrig till medelsvår psykisk ohälsa. Det finns några modeller för detta i landet men hittills ingen som bygger på elevhälsan. Men vi ser att finns ett stort värde i att elevhälsan finns i skolan, i barnens och ungdomarnas vardag och att de själva kan söka kontakt.

Intresset för elevhälsans potential som första linje, både på nationell och lokal nivå är stort. Vi har uppvaktat Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet i frågan och är beredda att hålla i en försöksverksamhet som syftar till en förstärkt elevhälsa. Genom att utveckla en första linje som ger tidiga och lättillgängliga insatser kan fler barn och unga få stöd och hjälp efter behov.

Nu väntar vi på klartecken från Utbildningsdepartementet så att vi kan testa elevhälsan som första linje. I förlängningen kan försöksverksamheten visa på en eller flera framgångsrika modeller som kan spridas till flera kommuner och landsting.

Författare:
Kommentarer: 5
Kategori: Elever Skolutveckling

Kollektivavtalet visar på tillit

SKL och lärarorganisationerna har kommit överens om att förlänga kollektivavtalet till sista mars 2018. Det är stort. Det är viktigt för eleverna, lärarna och den svenska skolan.

Att vi tillsammans förlänger avtalet visar på en tillit från lärarorganisationerna till landets kommuner. De senaste årens löneökningar har lagt en grund för förtroende. Landets huvudmän har ett stort ansvar att förvalta denna tillit – det gör vi genom att den fortsatta positiva utvecklingen för läraryrket fortsätter.

Ett fortsatt avtal visar också på ett gemensamt ansvarstagande för att ge skolan arbetsro. Istället för en uppslitande avtalsrörelse finns nu möjlighet att kraftsamla kring de områden som avtalet pekar ut: lärarnas arbetsmiljö, lärarnas karriärmöjligheter, att bidra till kopplingen mellan lön och resultatutveckling och att dra nytta av erfarenheter och forskning inom skolområdet.

Tillit viktigaste förutsättningen

Jag brukar säga att det inte finns någon quick fix för att förbättra skolans resultat. Men om det finns någon förutsättning som är viktigare än någon annan så är det nog tillit mellan lärare, skolledning och den politiska ledningen. Och tillit är förstås inget som man enbart kan prata sig till, den är främst ett resultat av konstruktiva handlingar och en öppen kommunikation mellan oss människor. Jag hoppas att dagens avtal kan stödja en sådan utveckling.

Som sagt så pekar avtalet ut flera områden där SKL och lärarorganisationerna ska jobba vidare. Ett sådant område är att nyanlända barn och elever får sina rättigheter och behov tillgodosedda. Vi ska tillsammans verka för att nyanlända lärares kompetens tas tillvara. Jag är glad över att våra organisationer på detta sätt tar ansvar för det akuta läge som dagens flyktingsituation innebär.

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL

Riktade statsbidrag i skolan stökar till det

Riktade statsbidrag innebär merarbete för kommunerna och får inte den effekt som syftet är. Det får vi på SKL tydliga signaler om från våra medlemmar.

De riktade statsbidragen till skola och förskola är fler än någonsin. Sammantaget uppgår de till uppåt 10 miljarder kronor.

Det är såklart mycket pengar. Men man ska komma ihåg att det fortfarande bara är några få procent av de 230 miljarder som skolväsendet kostar under ett år.

Problemen med riktade bidrag handlar inte bara om det omfattande arbete som krävs för att söka och redovisa dem. Utan också om hur bidragen stökar till det i kommunens planerings- och budgetprocess. Särskilt när bidragen införs med kort varsel, ansökningstid är kort och bidragen ställer krav på medfinansiering. Inte minst det senare gör att kommuner avstår från att överhuvudtaget ansöka.

Ett av de senaste införda statsbidragen, det för mindre barngrupper i förskolan, är ett talande exempel på detta. Där har en tredjedel av bidragspotten blivit över, vilket belyses bland annat i en artikel i Göteborgsposten.

Staten allt mer lyhörd

Utvecklingen mot allt fler riktade statsbidrag och dess konsekvenser lyfts fram i SKL:s senaste ekonomirapport. Där blir det tydligt att systemet med riktade statsbidrag har nåtts väg ände och behöver ses över på bred front.

Och som jag ser det är förutsättningarna goda att få till en dialog med staten om det. På Gustav Fridolins träffar med kommunerna runt om i landet har vi hört utbildningsministern självkritiskt prata om att riktade statsbidrag har inbyggda problem och att bidragen är för många. Lite olyckligt då kan jag tycka att det i budgetpropositionen för 2016 kommer flera nya riktade statsbidrag…

Men, det är bra att vi och regeringen i grunden delar problembilden och att något måste göras. Och det är bra att kommunerna är på tårna i frågan. Efter inspel från kommunerna har SKL listat ett antal förslag på åtgärder, varav flera sammanfaller med sådant som både Skolverket själva och Riksrevisionen lyft fram.

Förslag om bättre fördelning

En åtgärd som behövs är att fördela statsbidragen mer efter behov. Här har Skolverket på regeringens uppdrag tagit fram ett första utkast på hur det skulle kunna gå till, vilket du kan höra mer om i ett inslag i Sveriges Radio. Några oklarheter kvarstår dock kring hur det skulle fungera i praktiken, bland annat vilka av de många statsbidragen som ska fördelas mer efter behov.

Effektiv fördelning gynnar eleverna

Frågan om riktade statsbidrag kan inte avfärdas som något som bara ekonomer bekymrar sig över. Det handlar om hur vi får mest ut av de pengar som kommun och stat tillsammans satsar på den svenska skolan. Ju mer effektivt vi fördelar och använder dem, desto bättre blir det ju faktiskt för eleverna.

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL

”En pizza med extra allt”

Att som elev beskriva sin lärare så säger en hel del om engagemang, motivation och glädje i lärandet. Citatet gäller läraren Cecilia Johansson som igår mottog priset Guldäpplet för sitt sätt att på ett nytänkande sätt integrera IT i sin undervisning i svenska och historia i årskurs 7-9 på Helenelundsskolan i Sollentuna.

Guldäpplemingel

Lärarförbundets Robert Fahlgren presenterar kvällens huvudpersoner, Guldäpplevinnaren Cecilia Johansson, Tülay Gürgün och Jenny Edvardsson som delar på andraplatsen samt Micke Kring, vinnare av juryns särskilda pris.

För att ge de tysta flickorna en röst och motivera pojkar till att skriva integrerade Cecilia tidigt bloggar och offentligt skrivande i sin undervisning, något som visade sig fungera väl. Hennes arbetssätt har tidigare medfört en vinst i Webbstjärnan 2010 samt priset Årets pedagog i Sollentuna 2012.

Cecilias pedagogiska målsättning är att skapa en modern och inspirerande lärandemiljö som stödjer ungdomars språkutveckling och digitala bildning, och som bryter den nedåtgående trenden med sämre läsförståelse.

Parallellt med sin undervisning har Cecilia forskarutbildat sig och skrivit en lic-avhandling om hur det kollaborativa författarskapet påverkar både hur och vad eleverna lär sig samt hur det synliggör lärprocessen. Det här är ett lysande exempel på hur beprövad erfarenhet blir till vetenskaplig grund genom att pedagoger beforskar sin egen undervisning.

I en modern undervisning används IT på ett pedagogiskt genomtänkt sätt som leder till ett breddat och fördjupat lärande och som inkluderar alla elever.  Som jag skrivit om tidigare har vi goda förutsättningar i Sverige för att detta ska vara normen, då tillgången till digitala verktyg generellt är god i våra skolor.

Det är viktigt att vi lyfter fram och lär av de lärare som går före. Priset Guldäpplet är ett sätt att sprida beprövade erfarenheter, och vi är glada att vi i år hade hela 82 nominerade till priset från stora delar av landet. I går kväll hade jag förmånen att få träffa många av dem under det kvällsmingel som SKL står värd för varje år i samband med prisceremonin.

Min förhoppning är att vi blir ännu fler nästa år.

”Leda för resultat i skolan” har sparkat igång!

Nu har vi dragit igång pilotomgången av SKL:s satsning ”Leda för Resultat i skolan”!

Iréne Bengtsson, socialchef i Oxelösund berättade om erfarenheter från Leda för resultat i socialtjänsten.

Iréne Bengtsson, socialchef i Oxelösund berättade om erfarenheter från Leda för resultat i socialtjänsten.

Det var inspirerande att träffa de tio pilotkommunerna och ta del av deras tankar om projektet. Vi siktar på att piloten ska leda till ett ordinarie program från nästa höst. Det kommer att bli en pusselbit i en förbättrad styrning av skolan där alla delar av kommunens ledning arbetar tillsammans för elevens bästa.

Var och en av deltagarna i pilotomgången ska genomföra ett förändringsprojekt där elevernas resultat, erfarenheter och upplevelser sätts i centrum. Allt för ofta talar vi om eleverna och gör förändringar som påverkar dem – utan att prata med dem och involvera dem i arbetet. I Leda för Resultat är eleverna i centrum.

Programmet bygger på SKL:s erfarenheter av tidigare satsningar, bland annat Leda för resultat i socialtjänsten och SKL PISA 2015. I Leda för Resultat i socialtjänsten har 127 kommuner deltagit. Programmets unika inslag är att förvaltningens ledningsgrupper och stödfunktioner har deltagit tillsammans. SKL PISA 2015 är vårt utvecklingsprogram för styrning och ledning för att nå bättre resultat i matematik där 86 kommuner deltar. Även i detta program är samverkan mellan de olika ledningsnivåerna för skolan och mellan deltagande kommuner ett bärande inslag.

Deltagande kommuner är Habo, Håbo, Skellefteå, Staffanstorp, Trollhättan, Tyresö, Täby, Vårgårda, Ängelholm. Även ett komunmalförbund deltar, nämligen Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbund

Alla kan inte bli ingenjörer och lärare – men fler borde få chansen

Häromdagen lyssnade jag till ungdomarna Alex, Adam, Andrea och Malin som berättade om vad som triggat igång deras teknikintresse. Deras entusiasm smittade av sig på ett åttiotal åhörare som hade samlats på seminariet på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), där jag var en av tre moderatorer.

Temat för dagen var hur vi i skolan och genom aktiviteter på fritiden kan stimulera barns och ungdomars intresse för matematik, naturkunskap och teknik.

Vi fick också höra Värnamo kommun berätta om vad de gör för att locka många elever till naturvetenskapsprogrammet. SKL:s vd Håkan Sörman gav sin syn på behovet av teknisk och naturvetenskaplig kompetens inom offentlig sektor och vad SKL som arbetsgivarorganisation kan göra i frågan.

Seminariet är en del satsningen KOOLT (Kompetensförsörjning och långsiktigt teknikintresse) som SKL driver tillsammans med IVA och Sveriges Ingenjörer. Du hittar mer information om KOOLT och en länk till seminariet här (länk till SKL:s webb).

Sida 3 av 912345...Sista »
skl logotyp