En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Inkluderande lärmiljöer för alla

Jag är övertygad om att en enskild elevs svårigheter inte så mycket handlar om eleven, som vår förmåga att i skolan skapa förutsättningar att möta eleven på bästa sätt.

Ett exempel på det är den synvända som lärare, rektorer och förvaltningschefer i tolv kommuner pratar om efter att ha deltagit i forsknings- och utvecklingsprogrammet Inkluderande lärmiljöer. Under tre år har de samarbetat med forskare från Malmö högskola för att skapa goda lärmiljöer för alla elever. Det gäller såväl kunskapsmässigt som socialt.

Lärmiljön i fokus

Deltagarna menar att deras fokus flyttats från individen till den lärmiljö eleven befinner sig i. Det har lett till organisatoriska förändringar som gynnar alla elever.

Utan att de flesta av oss på något sätt menar illa, så tror jag att vi ofta kör på i invanda spår och rutiner. Med andra ord – lärares och de vuxnas önskemål och förutsättningar blir grunden för hur skolan organiseras.

Men enligt skollagen ska skolan ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Och för att lyckas med vårt uppdrag behöver vi forma skolan utifrån eleverna och ta hänsyn till att människor är olika. Att nå hela vägen fram kommer att ta tid. Men denna forskning är ett viktigt steg på vägen.

Ta gärna del av styrgruppens, forskarnas respektive praktikernas perspektiv i de olika rapporterna.

2015:1 Att forma skolan efter eleverna – styrgruppens perspektiv

2015:2 Från idé till praxis – forskargruppens perspektiv

2015:3 Så gör vi! – perspektiv från praktiken

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever Skolutveckling

Vi måste ro tillsammans

Vi ska lära av de kommuner som har lyckats. Stat och kommun måste arbeta tillsammans för att lärare och rektorer ska få de bästa förutsättningarna att klara sitt uppdrag. Det skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i dag i DN.

Det är uppenbart att Gustav Fridolin lyssnat på och lärt av kommunerna på sina dialogmöten runt om i landet. Jag har också fått positiva reaktioner från mina egna medarbetare och kommunföreträdare som deltagit i mötena.

Precis som utbildningsministern skriver så finns kraften och viljan i kommunerna att åstadkomma de förändringar som är nödvändiga för att landets elever ska få den bästa möjliga skolgången. Men då krävs också rätt förutsättningar; reformer med fokus på att stärka professionen, satsningar som går till de som verkligen behöver och ett brett politiskt samförstånd om skolan.

Utbildningsministerns artikel visar att en konstruktiv kontakt mellan staten och huvudmännen är möjlig. Det är glädjande. SKL har länge efterlyst en bättre och tätare dialog med staten. Vi har ibland olika roller och intressen, men vi har också ett gemensamt ansvar.

För det räcker inte med att sitta i samma båt. Sitter vi där och bara pekar finger åt varandra så driver vi planlöst omkring. Ska vi istället komma till målet så måste vi ro tillsammans.

Nyanlända elever behöver specifika insatser

Elever som anländer till Sverige sent under grundskoletiden blir i lägre utsträckning än andra behöriga till gymnasieskolan. För att möta detta föreslår några debattörer i Aftonbladet en ny skolorganisation med särskilda studiegångar för nyanlända elever.

Jag håller med om problembilden. Ju kortare skolbakgrund och tid i Sverige desto större är utmaningen för eleven och skolan. Hur erbjuder vi alla elever samma möjligheter till framtida utbildning och yrkesliv?

Viktiga insatser i skolan

Forskningen om nyanländas lärande visar dock inte på någon organisatorisk lösning som passar alla elever. En ny skolorganisation kanske därför inte är det optimala. Däremot finns det olika insatser som redan idag kan göras på varje skola för att nyanlända elever ska lyckas i skolan, bland annat:

  • att kartlägga och planera undervisningen efter de kunskaper eleven har ”i bagaget”
  • studiehandledning på elevernas modersmål
  • undervisning i svenska som andraspråk
  • möjligheter till social inkludering med svensktalande elever

Den sista punkten har bidragit till att frågan om ”bussning” av elever har kommit upp på agendan för att nyanlända elever ska spridas över fler skolor, senast i GP.

Kommunerna behöver bättre villkor

Kommunerna behöver bättre förutsättningar att ge nyanlända elever en bra skolgång. Därför påverkar SKL för att de statliga ersättningarna ska hamna på en rimlig nivå, att kommuner ska få köpa studiehandledning av varandra som fjärrundervisning på entreprenad samt att fler lärare och andra grupper kan ta del av statliga kompetensutvecklingsinsatser.

Jag kan varmt rekommendera en ny forskningsantologi Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Lyssna också gärna till forskaren Nihad Bunars intressanta föreläsning.

 

Intresse för Expertrådet i medierna

Jag har precis läst tre korta och intressanta intervjuer av ledamöter i Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

En med Helena Sagar, lektor i Kungsbacka , en annan med Fredrik Nordvall, förvaltningschef i Hallsberg och en tredje med expertrådets ordförande Elisabet Nihlfors.

Läs gärna artiklarna. De understryker vikten av att bedriva forskning i skolan och att den sprids. Att samla erfarenheter av skolutveckling på vetenskaplig grund är Expertrådets styrka och uppdrag.

Har du erfarenheter av att sprida forskning på din skola eller i din kommun? Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet!

Första mötet för Huvudmännens expertråd för skolutveckling

Vad krävs för att få en bättre skola? I fredags var det äntligen dags för Huvudmännens expertråd för skolutveckling att mötas för första gången. I Expertrådet deltar lärare, skolledare och forskare.  Det blev en spännande eftermiddag!

Vad krävs för att utveckla undervisning och arbetssätt i skolan? De som är med i Expertrådet har praktisk erfarenhet av detta. Det är därför inte vi – utan de medverkande själva – som sätter agendan för mötet.  I fredags inventerade gruppen vilka områden de vill behandla. På kommande möten kommer det bli verkstad när gruppen ska formulera budskap om vad som behövs inom de olika områdena.

Av debatten kan man lätt tro att ingenting positivt händer i svensk skola. Det är såklart fel. Det händer massor och vi behöver bli bättre på att ta tillvara på dessa erfarenheter och exempel. Vi hoppas att Expertrådets slutsatser kan vara till nytta både för huvudmännen och för regeringen och Skolkommissionen.

Läs mer om SKL:s och Friskolornas riksförbunds gemensamma initiativ här.

Expertrådet Sörman

Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet och ordförande i Expertrådet inledde dagen tillsammans med Håkan Sörman, vd SKL och Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund.

Daniel Anderwall Sjöholm, lärare, Andreas Fejes,  professor och Per Marteus, rektor

Daniel Anderwall Sjöholm, lärare, Andreas Fejes, professor och Per Marteus, rektor

Expertrådet3

Ann-Christine Wennergren, docent, Helena Sagar, lektor och Marie Sandell, biträdande rektor

Expertrådet4

Marie Pilfalk, rektor, Ingegerd Tallberg-Broman, professor och Mats Tegmark, lektor

Expertrådet5

Fredrik Nordvall, förvaltningschef och Astrid Pettersson, professor

Expertrådet6

Sofie Lindén, pedagogik- och utvecklingschef, Anette Olin, lektor och Viktoria Malmgren, biträdande förskolechef

Podcasts, bloggar och twitter

Philip Hjalmarsson och Anna Sterlinger Ahlring är två lärare som startat podcasten Nytankeller . De lyfter fram lärare som gör skillnad, delar med sig av goda exempel och vill bidra till att höja läraryrkets status.

Jag tycker det är ett utmärkt initiativ. Det är extra värdefullt när lärare själva tar mer plats i den offentliga diskussionen om skolan. Med podcasten vill de bemöta den negativa bilden av skolan och de menar att ”lärarnas status inte kommer att höjas, förrän lärarna själva får det att hända:

– Vi måste börja se på vårt eget yrke som värdefullt och oerhört viktigt. 

– Vi måste börja lära oss att dela med oss mer av alla goda exempel och få dem att spridas. 

– Vi måste börja skryta om oss själva och våga tala om det för andra”. 

Deras ord träffar mitt i prick!

Många källor till inspiration

Låt dig inspireras av ett samtal med Sophia Stenfeldt, som startade Facebookgruppen ”Fröken Sophias undervisningstips” vilken blivit en succé. Du kan också lyssna till Emelie Hjalmarsson – en relativt ny lärare som tillsammans med sina elever har utvecklat ett unikt material om hur skolan kan arbeta med elevers förmågor i årskurs 1-3. Följ Emelie på hennes blogg.

Jag har också intervjuats i Anna och Philips podcast och pratade då om mina erfarenheter som lärare och rektor. Jag lyfte särskilt hur vi arbetade för att förebygga mobbning och vikten av att som rektor arbeta nära både elever och personal.

Podcasts, Facebook, bloggar och Twitter ger lärare ett mycket större kollegium att inspireras och stödjas av. De förmedlar lärares aktuella tankar om arbetssätt och utveckling.

Visar en annan bild

Sociala medier kan också vara en viktig kraft för att nyansera bilden av skolan. Och varje gång jag läser om spännande idéer eller följer intressanta diskussionstrådar, tänker jag att det måste vara mycket roligare att arbeta som lärare nuförtiden med all denna kunskap och alla erfarenheter så nära.

Ps. Cision har listat topp 20 pedagogbloggar. Se här

 

 

 

 

 

Expertråd för skolutveckling

Här kommer fler nyheter från Almedalen! Vi behöver lyssna på de forskare och lärare som har utvecklat skolan i praktiken. Därför bildar nu SKL och Friskolornas Riksförbund ett expertråd för skolutveckling.

Av debatten kan man lätt tro att ingenting positivt händer i svensk skola. Det är såklart fel.

På många håll runt om i Sverige arbetar skolor tillsammans med forskare för att utveckla sin skola på vetenskaplig grund. Vi kommer att ta tillvara på de erfarenheter, idéer och arbetssätt som leder till utveckling och bättre resultat för eleverna.

Bidrag till Skolkommissionen

I en debattartikel i Dagens Samhälle berättar vi idag om vårt initiativ. Vi vill ge ett konkret och konstruktivt bidrag till Skolkommissionens arbete och även ett stöd till huvudmännen.

Första mötet i september

Gruppen samlas första gången 4 september och arbetet kommer att ledas av Elisabet Nihlfors, professor Uppsala universitet. Övriga forskare och lärare kommer presenteras inom kort.

Jag ser verkligen fram emot att ta del av rådets erfarenheter och slutsatser. Det kommer bli ett spännande år!

expertråd

Statskontoret föreslår nystart för Skolverket

Idag publicerade Statskontoret sin myndighetsanalys av Skolverket. Rapportens slutsatser är tydliga: regeringen behöver förändra sin styrning och Skolverket behöver utveckla sin organisation, styrning och uppföljning. Skolverket behöver en nystart.

Regeringen måste ge Skolverket bättre förutsättningar

Statskontoret skriver att regeringskansliets detaljstyrning får konsekvenser i flera led. Bland annat leder de många och detaljerade uppdragen med bristande samordning till att skolpolitiska insatser inte får önskat genomslag.

Jag har exempelvis flera gånger skrivit om problemen med mängden riktade statsbidrag. Skolverket måste ges förutsättningar att arbeta långsiktigt och utvecklingsinsatserna behöver bli mer flexibla och anpassas till huvudmännens behov.

Kommunikationen med målgrupperna behöver bli bättre

Myndigheten behöver också förbättra kommunikationen med sina målgrupper. Statskontoret lyfter problemet med att ingen systematisk uppföljning av målgruppernas åsikter om verksamheten görs. Följden av detta är att underlag saknas för att utveckla den egna verksamheten och för att återrapportera till regeringen.

Statistiken behöver utvecklas

För att skolan ska kunna bli mer resultatstyrd behövs bra underlag i form av lättillgänglig statistik av god kvalitet. Så är det inte idag.

Skolverkets statistik behöver utvecklas, både vad gäller insamling av relevanta data och tillgängliggörandet av uppgifter på ett sätt som är anpassat efter användarnas behov. Så här skriver Statskontoret:

”I våra intervjuer med företrädare för andra myndigheter och Skolverkets målgrupper har det framkommit att det finns ett stort behov av att vidareutveckla Skolverkets statistik. Statistiken upplevs som svårtillgänglig och inte anpassad för användarnas behov. Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan konstaterade 2014 att Skolverket behövde utveckla det nationella uppföljningssystemet. För att tillgodose användarnas behov av statistik borde Skolverket enligt utredningen dels samla in nya data, dels utveckla en modern och sammanhållen publiceringsdatabas för statistiken.” (s. 83)

Nystart kräver samverkan

Efter dagens rapport råder det ingen tvekan om att det behövs en förändring. Statskontoret kallar det nystart. Här är regeringens roll viktig, liksom samverkan med andra myndigheter och organisationer. SKL bidrar gärna i det arbetet. Vi har samma mål att förbättra resultaten i skolan. Från vår sida ser vi idag flera goda exempel på hur vårt samarbete har utvecklats. Matematiklyftet är ett exempel på en insats som uppskattats av huvudmännen. Ser med tillförsikt framåt.

Trevlig helg!

 

Onyanserad statistik om skolbibliotek

Igår presenterades för första gången den nya nationella biblioteksstatistiken. Nyhetsvinkeln var att det i 90 kommuner inte finns något enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. En nyhet som under gårdagen spreds i sociala medier och kallades både för skandal, ett hot mot likvärdigheten i skolan och att huvudmän bryter mot lagen. Detta är både felaktigt och onyanserat. Sakta i backarna, skulle jag därför vilja ropa. Den här nyhetsvinkeln behöver vi bena ut ordentligt.

Felaktig tolkning av skollagen 

Inledningsvis vill jag klargöra att det varken i skollagen eller i bibliotekslagen finns några bestämmelser som ställer krav på att det ska finnas en skolbibliotekarie eller att ett skolbibliotek ska vara bemannat ett visst antal timmar i veckan. I Skolverkets definition av skolbibliotek kan man läsa att skolbibliotek är ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal…”

Om skolor har tillgång till ett bibliotek som är bemannat mindre än halvtid så bryter man således inte mot lagen, som man kan tro när man följer debatten på sociala medier.

Säg att en skola har ett skolbibliotek som är bemannat tio timmar i veckan, och resterande tid har elever tillgång till skolbiblioteket tillsammans med sina lärare. I den här undersökningen räknas man då som en av de 90 kommunerna som inte har tillgång till bemannat skolbibliotek. Slutsatsen blir därför missvisande.

Jag tycker också att det är ett problem att man godtyckligt väljer ett visst antal timmar som inte har någon grund i lagkrav och sedan kommunicerar detta utan att problematisera eller nyansera. Den bild som fastnar hos allmänheten är ju att elever i 90 kommuner inte har tillgång till ett skolbibliotek. Helt felaktigt.

Vad är ett skolbibliotek egentligen och hur många finns det?

Än mer viktig är kanske frågan om vad som egentligen är ett skolbibliotek och hur det får organiseras. Så här står det i rapporten som kom igår, sid 4:

”I 90 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka, men däremot finns det i vissa av dessa kommuner serviceställen som är integrerade folk- och skolbibliotek.”

Den här meningen gör mig förvirrad. Om vi bortser från bemanningskravet som ställs i denna undersökning skriver Skolinspektionen i sitt informationsblad om skolbibliotek att organiseringen av skolbiblioteksverksamheten kan vara flexibel och ordnas på olika sätt beroende på olika skolors behov och förutsättningar. Det finns möjlighet till olika fysiska lösningar och skolbiblioteken kan ligga antingen i skolans egna lokaler eller på rimligt avstånd från skolan. Det innebär alltså att en skola och ett folkbibliotek kan ha ett samarbete med varandra om kraven på skolbibliotek uppfylls.

Det är klart att en liten skola i glesbygden inte kan ha samma typ av bibliotek som en stor skola. Hur ska man då tolka innebörden av ordet enskilt i meningen ”I 90 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek ”? Och vad betyder fortsättningen på meningen: ”…men däremot finns det i vissa av dessa (90) kommuner serviceställen som är integrerade folk- och skolbibliotek”?

Formuleringen är svår att tyda.

Orättvis bild av elevers tillgång till skolbibliotek

Gårdagens rapport om den nationella biblioteksstatistiken är ett skolboksexempel på vad som kan hända när statistik varken problematiseras eller sätts i sitt sammanhang. En orättvis bild både av att skolor och kommuner bryter mot lagen och att elever inte har tillgång till skolbibliotek får fäste i debatten.

Skolbiblioteken har en viktig roll 

Skolbiblioteken har en viktig roll att stödja elevernas lärande. Samhället förändras när det gäller tillgång till teknik, information, kunskap, fakta och möjligheter till kommunikation. Det gör att skolbiblioteken också kommer att förändras. Digitaliseringen ger stora möjligheter.

En mer intressant diskussion än gårdagens debatt skulle istället vara hur ett modernt skolbibliotek kan se ut? Hur kan biblioteket vara en resurs för lärande och hantering av information inte bara den del av dagen eleven är i skolan, eller knutet till det fysiska rummet? Hur skolbiblioteken kan utvecklas i nära samspel med folkbiblioteken?

Läs gärna vår skrift Det obegränsade rummet – Det moderna skolbiblioteket

Fakta om skolbibliotek – läs mer på Skolinspektionens hemsida 

Följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek:

– Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.

– Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

– Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

Så här skriver Skolinspektionen i sitt informationsblad om skolbibliotek:

”… organiseringen av skolbiblioteksverksamheten kan vara flexibel och tillgången till skolbibliotek kan ordnas på olika sätt, beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. Skolornas och elevernas olika behov och förutsättningar ska kunna medföra variation i anordnandet av skolbibliotek. Lagens val av uttrycket ”tillgång till”, i stället för att reglera att varje skolenhet ska ha ett skolbibliotek, öppnar för olika fysiska lösningar, under förutsättning att kraven på hur skolbiblioteket ska fungera är uppfyllda. Skolbiblioteket bör därför ligga så att det går att använda i undervisningen, antingen i skolans egna lokaler eller på rimligt avstånd från skolan. Det kan röra sig om att en skola och ett folkbibliotek, med lokaler i direkt anslutning till varandra, har ett samarbete som innebär att alla krav på ett skolbiblioteks funktion är uppfyllda.”

 

 

 

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Klokt av Ingrid Carlgren om OECD

Ett av veckans mest intressanta och kloka inlägg i diskussionen om OECD-rapporten är Ingrid Carlgrens. Ett starkt lästips till alla som följt veckans debatt och medierapportering.

Carlgren sätter fingret på flera viktiga frågor, till exempel behovet av analys istället för att vifta bort besvärliga frågor. Hon lyfter också upp Skolverkets och de svenska kursplanernas roll, där tolkning av kravnivåer tar mycket tid från undervisningen. Hon problematiserar att ordföranden för Skolkommissionen samtidigt är generaldirektör för Skolverket. Och vilken konsensus eller enighet om behovet av en utbildningsreform – som Schleicher säger att det råder- finns det egentligen? Vilka frågor blundar vi för?

Carlgren OECD

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Sida 4 av 9« Första...23456...Sista »
skl logotyp