En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Bra att efterfråga uppföljning och utvärdering!

Vetenskapsradion riktar idag, i sin skolgranskning Pisadoktrinen, viss kritik mot utvecklingsarbetet PRIO som SKL har utarbetat med Stockholms stad och McKinsey & Company. Kritiken handlar bland annat om bristen på mätbara effekter och att SKL har valt att sprida ett icke-utvärderat arbete till ett 50-tal kommuner. Men kritiken faller platt, tycker jag.

Långsiktig utveckling utifrån kartläggning

PRIO bygger på att få en gemensam bild av varje deltagande skolas styrkor och utvecklingsområden. Arbetet utgår från en gedigen kartläggning som utmynnar i ett antal konkreta utvecklingsområden. Det unika med PRIO är att lärarna själva deltar i, och bestämmer över, arbetets utformning och inriktning. Exakt hur möten ska effektiveras eller hur det kollegiala lärandet ska stärkas är alltså upp till varje skola. PRIO handlar alltså om att stärka professionen och den lokala handlingskraften. Det handlar om att fokusera på rätt saker.

Positiv respons från lärare och skolledare

Att kritisera just PRIO för brist på mätbara effekter är både orättvist och osakligt. Enkelt uttryckt har arbetet pågått för kort tid för att vi ska kunna visa upp några säkra resultat. Det vi har kunnat göra under den begränsade tid som arbetet pågått sedan 2013 är att undersöka hur PRIO mottagits av personal och skolledare vid de deltagande skolorna. Sådana undersökningar ingår också som en självklar del PRIO. Resultaten har visat att en överväldigande majoritet – närmare 90 procent – av såväl lärare som skolledare anser att PRIO fokuserar på rätt saker och att arbetet förväntas påverka elevernas lärande positivt. Att vi valt att gå vidare med PRIO känns därför inte konstigt. Motsatsen hade gjort det.

Ett vanligt skäl till varför olika satsningar misslyckas är annars bristen på uthållighet (vilket också McKinsey visar). Att förvänta sig omedelbara resultat av en satsning är ofta ett symptom på detta. Vi ser PRIO som ett långsikt arbete och har därför valt att följa resultaten både på kort och på lång sikt.

Tre dimensioner under sex år

Vi kommer i vår uppföljning att fokusera på tre dimensioner av PRIO:

  • Tidsanvändning och arbetssätt (kort sikt 2 år)

För att mäta om de deltagande skolorna rör sig i riktning mot en lärande organisation kommer baslinjemätningen om tid, arbetssätt och attityder att återupprepas efter fyra terminer.

  • Trivsel och arbetsbelastning (medellång sikt 2-4 år)

Här kommer vi att följa och jämföra hur situationen såg ut före PRIO-start och hur de utvecklats sig över tid.

  • Elevers studieresultat (lång sikt 4-6 år)

Här följer vi olika former av studieresultat, exempelvis betyg, genomströmning och resultat från nationella prov.

En extern referensgrupp var i början av arbetet knuten till PRIO. Gruppens medlemmar hade till uppgift att granska PRIO:s arbetssätt från sina perspektiv. Här fanns representanter från Skolverket, Skolinspektionen, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Sveriges Skolledarförbund samt ett antal skolforskare. Referensgruppen var positiv såväl till arbetets utformning som inriktning.

Bra att utvärdering diskuteras

Jag tycker att det är bra att frågan om just uppföljning och utvärdering lyfts. Avsaknaden av detta har nämligen varit närmast praxis under lång tid när det gäller nationella satsningar på skolans område. Det visade inte minst Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan i sin utredning Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer förra året.

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Skola och nyanlända toppfrågor för SKL:s nya styre

Idag har SKL haft kongress. Ny ordförande är Lena Micko (S). I sitt tal lyfte hon vikten av god ledning och styrning, bra lärare och politikers engagemang för att lyfta resultaten i skolan. Micko menade också att vi behöver få till en tät dialog med staten och att det behövs en samsyn om skolans problem och lösningar. Jag håller med vår nya ordförande. SKL:s satsningar på skolområdet handlar precis om detta.

Imorgon väljs Lena Baastad (S), kommunalråd i Örebro, till ordförande i beredningen för utbildningsfrågor.  Förhandlingsdelegationen kommer att ledas av Heléne Fritzon (S), kommunalråd i Kristianstad. Jag och mina medarbetare ser fram emot ett bra samarbete! Klart är att vi har en intensiv och spännande mandatperiod framför oss med många angelägna frågor att driva för våra medlemmar.

Jag vill också passa på att rikta ett tack till Maria Stockhaus (M) som under åtta år varit en engagerad och kunnig ordförande i SKL:s utbildningsberedning. Samtidigt har hon under samma tid varit med och lyft resultaten i Sollentunas skolor.

Nyanlända elever – central fråga för SKL

En fråga som jag lyft här på bloggen den senaste tiden handlar om kommunernas förutsättningar vad gäller mottagande av nyanlända elever. I sitt tal idag sa Lena Micko att vi måste förmå staten att stå för den extra kostnad som det innebär för den enskilda kommunen. Idag skriver också SKL:s vd, Håkan Sörman och Skolinspektionens generaldirektör, Ann-Marie Begler en gemensam debattartikel i DN om hur nya regler och resurser kan säkra asylsökandes skolgång. Läs den!

Här på kongressen hade dock statsminister Stefan Löfvén ett positivt budskap till landets kommuner idag. Under sitt tal sa han att han inte utesluter mer statliga pengar till kommuner för framförallt nyanlända barn och unga. Jag hoppas att det budskapet blir verklighet.

dn SIoch SKL

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Förra veckan presenterade regeringen delar av sin integrationspolitik. I måndags kom sju förslag som rör skolan. Fler av förslagen är intressanta, även om vi ännu inte vet i detalj vad de innebär och hur de ska genomföras eller finansieras. Här är några kommentarer:

  • Fler lärare utländsk bakgrund 

Nyanlända och flyktingar som har en lärarbakgrund ska snabbt kunna börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan dess ska de kunna arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Förslaget är bra. Det är viktigt med ett flexibelt system som tar tillvara de nyanländas kompetens. Regeringen beskriver dock inte i detalj hur det ska fungera och utredningen om ett sammanhållet system för validering presenterar sina förslag i april.

  • Studiehandledning och fjärrundervisning

Alla nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål och regeringen avser att återkomma med budgetsatsningar. Detta är en viktig fråga. Men för att det överhudtaget ska vara möjligt att genomföra – framförallt i mindre kommuner och glesbygdskommuner – måste regeringen öppna upp för fjärrundervisning. Så enkelt är det. Det finns idag flera lyckadesamarbeten där kommuner köper studiehandledning och modersmålsundervisning av hög kvalitet, med behöriga lärare, från andra kommuner. Men det är inte tillåtet idag. Alternativet – att följa lagen – skulle innebära ingen studiehandledning eller modersmålsundervisning alls för eleverna. Det är bortom all rim och reson.

Ett av regeringens förslag handlar om att fjärrundervisningen ska underlättas, men det är fortfarande högst oklart vad den propositionen verkligen kommer att innebära. Från SKL:s sida är vi ännu inte helt trygga med att en lösning är i sikte. Propositionen föreslår nämligen att statliga institutioner ska få sälja undervisning, medan kommuner bara ska få ägna sig åt det i form av försöksverksamhet vars omfattning bestäms av Skolverket.  Vi fortsätter därför att driva denna fråga – läs gärna mina mina tidigare blogginlägg.

  • SFI i kombination med vuxenutbildning

SFI-utbildningen behöver individanpassas och eleverna ska kunna kombinera språkundervisningen i SFI med andra kurser i vuxenutbildningen, till exempel en yrkesutbildning. Det är ett bra förslag och något som SKL har drivit länge. Men det görs inte i en handvändning. Det behövs förutsättningar för att anpassa vuxenutbildningen efter målgruppen. Det handlar till exempel om översättning av kursmaterial, språkstöd och studiehandledning. Vi hoppas att den kommande propositionen ska tydliggöra hur detta ska genomföras.

  • Kompetensutveckling och stöd till skolor med tuffa förutsättningar

Rektorer och lärare ska få kompetensutveckling om flerspråkighet och språk- och kunskapsutvecklande metoder. Utmärkt tycker jag, men eftersom tiden för lärare och rektorer är knapp hoppas jag att Skolverket tänker nytt vad gäller under vilka former utbildningen erbjuds.

Regeringen avser också att ge stöd till skolor som har tuffa förutsättningar genom att Skolverket ska sluta avtal med skolor med låga studieresultat. Ett intressant förslag. Självfallet är det viktigt att huvudmännen deltar aktivt i arbetet.

Integrationspolitiken måste hänga ihop

Det är enkelt att hålla med regeringen om att en bra start i skolan är en bra start i Sverige. Att snabbt komma in i skolan är avgörande för barnens utbildning och hälsa. Statens ersättning för asylsökande barn motsvarar dock endast två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat. Den undervisning och det stöd som nyanlända får i svenska skolor är fantastisk. Det ska vi fortsätta med. Men tusentals nya barn innebär inte bara fler pennor och böcker, utan fler lärare och till och med helt nya lokaler.

Integrationspolitiken måste hänga ihop. Det går inte att skruva lite här och där. Mottagande av asylsökande, boende, skolgång, insatser till arbete och statens ersättningar till kommunerna är beroende av varandra och måste fungera i alla delar. Ett bättre mottagande kräver flera brådskande beslut från staten. Olika politikområden behöver samspela och regeringen måste ha en ständig dialog med kommunerna, myndigheterna och SKL.  Läs gärna min debattartikel i Dagens Samhälle.

 

 

 

Även OECD avlivar myter

För ett par år sedan publicerade SKL den uppmärksammade rapporten ”Myter om skolan hindrar utveckling” . Nu vill flera aktörer nyansera debatten om skolan genom att göra samma sak. Det är bra!

Förra veckan läste jag först en artikel av OECD:s Andreas Schleicher. Mycket intressant.  Schleicher tar upp sju myter om de skolsystem som presterar bäst.  Vad sägs om myten ”Socioekonomiskt svaga studenter kommer alltid prestera svaga skolresultat” eller  ”Studieresultat är beroende av elevens talang”. Det är bra att OECD:s artikel får spridning. Både LO och Skolvärlden har skrivit om den om man vill läsa på svenska.

Häromdagen lyfte också Lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet fram myter om lärarutbildningen och läraryrket, till exempel  att få söker till utbildningen och att lärare inte trivs på jobbet.

Risk att missa de verkliga problemen

Det finns många myter om skolan, precis som det finns myter om vården och omsorgen. Det spelar nästan ingen roll hur mycket statistik och fakta som lyfts fram – myterna hänger fortfarande envist kvar. Kanske beror det på den allmänna bilden av skolan där specifika exempel tenderar att bli ”hela Sanningen”. Det allmänna debattläget är sällan heller till någon hjälp.

Det är klart att varken skolan eller debatten vinner på felaktiga föreställningar av verksamheten. Förutom att man fastnar i diskussioner om hur verkligheten ser ut, finns en risk att man helt enkelt missar de verkliga problemen och fattar beslut om fel insatser. Till exempel att man genomför en stor nationell reform när det egentligen är lokala lösningar som behövs.

Bättre debatt utan myter

Att avliva myter handlar inte om att blunda för de utmaningar som finns. Det handlar heller inte om att alltid tycka likadant. En debatt behöver självklart bygga på olika perspektiv och bilder. Men den blir både mer intressant och relevant om den bygger på korrekta antaganden.

Här kan du läsa min blogg från Almedalen då vår mytrapport presenterades.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

Rekordstort intresse för Skolriksdagen

Över 1000 personer är redan anmälda till årets Skolriksdag den 27-28 april! Det är faktiskt rekord med tanke på att det nästan är tre månader kvar till konferensen.

Förutom ett spännande program och en lyckad Skolriksdag för två år sedan tror jag att det finns flera förklaringar till intresset. Den heta skoldebatten och det stora engagemanget för skolan i landets kommuner och skolor – såväl i fristående som i kommunala – är en förklaring. Många ser konferensen som ett tillfälle att knyta kontakter, inspireras av andra och inhämta ny kunskap inom en rad angelägna områden.  Särskilt uppskattat är de många konkreta exempel som lyfts fram i de olika seminarierna.

Jag är övertygad om att årets program blir ett minst lika vinnande koncept som tidigare. Nu ligger alla seminarier ute på vår webb. Passa på att anmäl dig redan idag! Du som redan är anmäld kan nu välja de seminarier som intresserar dig mest.

Annons-skolriksdag-2015

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

”Den skola vi har, är den skola vi ska arbeta med!”

Så sa Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, under dagens paneldebatt om IFAU:s rapport om 1990-talets stora utbildningspolitiska reformer och vad som påverkar vad.  Med avstamp i historien sammanfattade Anna skolans framtida utmaningar så väl som man kan göra: Det handlar inte om stora reformer. Det handlar istället om att arbeta med skolans arbetsformer, med undervisningen i skolan och med den interna organiseringen av skolan. Det är det som påverkar elevernas resultat mest – och då måste vi vara eniga både om detta och om att faktiskt göra det.

Resultatnedgången kan inte förklaras av kommunal skolpolitik

IFAU:s rapport är ger en mycket god bild av reformerna och deras effekter. Rapporten visar att resultatnedgången inte kan förklaras av kommunal skolpolitik, förändrad resursfördelning och skillnader i skolors kvalitet. De ökade betygsskillnaderna mellan skolorna beror istället främst på att allt fler elever med likartad bakgrund finns på samma skolor. Det kan i sin tur kopplas till den ökande boendesegregationen och till viss del det fria skolvalet. Här kan du läsa mer om hur vi kommenterade rapporten när den publicerades i december.

Att två professorer på dagens seminarium drog olika slutsatser om rapportens analyser och slutsatser speglar dagens skoldebatt och visar att forskningsresultat ibland tolkas på olika sätt. Men olika åsikter får inte betyda låsningar för gemensamma lösningar. Här har skolans huvudmän, ledarskap och lärare ett särskilt ansvar att komma överens och samarbeta.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling

Allt mer talar för SKL

Allt mer talar för att det arbete SKL gör tillsammans med våra medlemmarför att förbättra resultat och kvalitet i våra skolor är på rätt väg. Det är tydligt att vinden blåser i vår riktning när man läser slutsatserna från rapporter och analyser som presenterats under hösten 2014.

Framgångsrik styrning och ledning

Allt mer talar för att vårt arbete handlar om rätt saker; framgångsrik styrning och ledning.

Vi har Skolinspektionens rapport, ”Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat” som kom nu i november. Rapporten bygger på de senaste fem årens inspektioner på över 6000 skolor och enkätsvar från över 400 000 elever, föräldrar och skolpersonal. Den visar att huvudmän klarar skolan om man är bra på det som vi lyfte fram redan 2009 i rapporten Framgångsrika skolkommuner. Slutsatser som vi baserat mycket av vårt utvecklingsarbete på.

Rätt huvudmannaskap

Allt mer talar för att vårt viktiga arbete för att förbättra resultat och kvalitet i våra skolor handlar om rätt saker; rätt huvudmannaskap.

Resultaten i skolan började falla redan före skolreformerna, (kommunaliseringen, friskolereformen och skolvalsreformen) på 1990-talet. Det visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Den minoritet som ihärdigt hävdar att skolans problem beror på kommunaliseringen är alltså enligt IFAU fel ute. Utvecklingen i skolan kan absolut vändas, men inte genom ett förstatligande.

Statlig självkritik om statsbidrag

Riksrevisionens rapport, december 2014, ”Specialdestinerade statsbidrag – Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?” visar tydligt att det inte är systemet det är fel på. Det vill säga det spelar ingen roll om det är staten, kommunerna eller fristående aktörer som är huvudmän. Det är hur man agerar som är det viktigaste. – Styrningen via de statliga bidragen bidrar inte till en likvärdig skola. Om bidragen ska fungera effektivt och i enlighet med skollagens intentioner bör de riktas dit de behövs bäst, säger riksrevisor Margareta Åberg, som ansvarat för rapporten.

I många år har vi fått höra att det är huvudmännen det är fel på som inte använder alla statliga satsningar. Här ger Riksrevisionen staten och Skolverket kritik för att de inte anpassar villkoren för statsbidragen efter behov och förutsättningar. Dags för statlig självkritik alltså och låt oss också slippa diskussionen om huvudmannaskap framöver.

Samarbete mellan lärare, rektorer, kommuner, staten och skolforskning!

Allt mer talar för att vårt viktiga arbete för att förbättra resultat och kvalitet i våra skolor handlar om rätt saker; samarbete mellan lärare, mellan rektorer och skolor, mellan kommuner, även med staten, skolforskning måste få ett större genomslag, digitaliseringen av undervisningen behöver intensifieras, lönerna till skickliga lärare behöver fortsätta öka, tidiga insatser till elever med särskilda behov behöver förverkligas, mm.

Asvarstagande på alla nivåer och undervisningens kvalitet

Allt mer talar för att vårt viktiga arbete för att förbättra resultat och kvalitet i våra skolor handlar om rätt saker; ansvarstagande på alla nivåer och undervisningens kvalitet.

OECD presenterade nu i december, sina preliminära resultat och rekommendationer från granskningen av det svenska skolsystemet. OECD menar att vi behöver fokusera på förbättringar inom ramen för nuvarande system. Det är det som händer i klassrummet, innehållet i skolan som OECD pekar på. Svenska skolors relativt stora självbestämmande ses som en styrka. Detta kräver att alla tar sitt ansvar menar man. Sedan de första ÖJ-rapporterna har vi i vårt skolutvecklingsarbete fokuserat just detta genom PRIO, Matematiksatsningen, PLUG-IN, skolforskning osv.

2015 kan bli ett bra år!

Allt mer talar alltså för att vårt viktiga arbete för att förbättra resultat och kvalitet i våra skolor är på rätt väg. Nu hoppas jag att debatten om skolan också tar samma riktning. Vi tycker oss märka signaler på det. I jul-och nyårshelgerna har ett antal lärare skrivit initierade artiklar i dagspressen. Mycket bra och spännande utveckling som på sikt kan stärka lärarkåren. Jag ser fram emot att hålla fart i vårt arbete och ta nya initiativ, gärna tillsammans med andra. 2015 kan bli året då det lyfter för eleverna.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling

Svårt läge kräver samförstånd

Våra tankar upptas idag naturligt nog av det svåra parlamentariska läget som Sverige befinner sig i.

Skolan var en av valets absolut viktigaste frågor. Därför finns skäl för tillförsikt. Jag vill påminna politiken på nationell nivå att ta tillvara på den relativt breda politiska samsyn som finns om att satsa på skolan.

Skolan behöver arbetsro

Skolan kommer inte att vinna på konflikt, utan behöver samförstånd, arbetsro och stabila, långsiktiga förutsättningar. Företrädarna för lärarna, skolledarna och huvudmännen har här samma tydliga budskap. Låt inte skolan bli ett slagträ i debatten.

Även om den dagliga verksamheten rullar på som vanligt, leder självklart dagens situation till osäkerhet ute i landets kommuner och skolor.

På lokal nivå är det nu viktigt att hålla i det inre utvecklingsarbetet. Kommunerna behöver fortsätta vara på tårna i frågor som till exempel tidiga insatser till elever med särskilda behov, lärarnas löneutveckling och kollegiala lärande samt digitaliseringen av skolan.

Från SKL:s sida arbetar vi både mot riksdag och regering för att ta tillvara medlemmarnas intressen. Genom våra satsningar stödjer vi den lokala utvecklingen av skolan.

Behov av samförstånd och dialog är nu viktigare än någonsin. Det gäller både på lokal och nationell nivå.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter:

Mitt i prick av OECD om den svenska skolan

Vad överraskade er mest? Den intressanta frågan ställde en journalist till OECD-teamet som granskat det svenska utbildningssystemet efter PISA-resultaten. Svaret blev bristande samförstånd. OECD-representanten hade inte väntat sig att Sverige – ett land vida känt för sin kultur av konsensus – kunde visa upp en sådan oenig bild av skolan.

Svaret träffar mitt i prick. OECD har sett att vi har en kultur där alla klagar på systemet och varandra, men att få står upp och säger att ansvaret är deras. Mer käbbel än konsensus med andra ord.

Under OECD:s möten i Sverige har de fått olika svar på frågan om vem som har ansvar för resultaten: eleverna, föräldrarna, rektorerna eller kommunerna. Det är klart att det inte blir bra då. Frågan om ansvarstagande på alla nivåer är därför central. Att samtliga aktörer i kommunerna jobbar tillsammans är också utgångspunkten för våra satsningar här på SKL.

Så här sammanfattar OECD Sveriges styrkor och utmaningar:

Decentraliseringen är en styrka

Särskilt intressant att notera är att decentraliseringen av skolan och svenska skolors jämförelsevis stora självbestämmande ses som en styrka. OECD menar att vi behöver fokusera på förbättringar inom ramen för nuvarande system. Det är framför allt innehållet i skolan, det som händer i klassrummet som OECD pekar på. Här är elevens behov i centrum, tidiga insatser för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen samt satsningar för att öka lärarnas kompetens centralt för att nå framgång. Detta kräver såklart att alla tar sitt ansvar.

Det är glädjande att utbildningsministern tar OECD:s oro över bristen på samförstånd på allvar. Initiativet att möta och lyssna på huvudmännen är bra. En skolkommission som utgår från ett helhetsperspektiv och ett vetenskapligt förhållningssätt är också lovande.

Kommunerna vill ha dialog

I onsdags när Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, inledde Skolans Ledarkonvent som vi arrangerade på Münchenbryggeriet, betonade hon att stat och huvudmän tillsammans måste arbeta för att förbättra resultaten. Hon signalerade också att Skolverkets utvecklingsinsatser kommer att anpassas till huvudmännens behov i större utsträckning och bli mer långsiktiga.

Signalerna från regeringen och myndigheter om mer dialog är mycket välkomma och något som SKL efterfrågat länge.  Jag vet att många kommuner vill jobba precis på detta sätt – att utgå från de lokala förutsättningarna men i dialog med statsmakten.

Överhuvudtaget känns det som att vindarna äntligen börjar blåsa i samarbetets riktning. Tillit och enighet nås självklart inte över en natt. Men att lyssna och prata med varandra är ett viktigt första steg mot mindre käbbel och mer konsensus. Och mer av eleven i centrum tänker jag.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Ledning och styrning Skolutveckling
Etiketter: , ,

Debattartikel idag

Idag har jag en debattartikel på Dagens samhälles webb. Den har rubriken Äntligen en kursändring i skolan. För nu finns en chans till omstart i skolan, låt oss ta den!

Läs gärna artikeln. Du hittar den här

debattartikel

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

Sida 5 av 9« Första...34567...Sista »
skl logotyp