En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Det behövs nationell statistik om skolfrånvaro

I Dagens Samhälle uppmärksammar Malin Gren Landell och Aggie Öhman, bloggaren Prestationsprinsen, Skolverkets avvisande hållning till uppdraget att samla in och sammanställa nationell frånvarostatistik ”Frånvarande elever går under samhällets radar”.

Jag är förvånad över att Skolverket är så oförstående. SKL har länge pekat på behovet av ett nationellt uppföljningssystem där huvudmän och skolor kan följa bland annat elevernas betyg, resultat på nationella prov, avhopp och skolplacering i realtid. Uppgifter om skolnärvaro skulle kunna vara en del i ett sådant system.

Statistik ger viktig information

Regeringens utredare av skolfrånvaro, Malin Gren Landell, gjorde i sitt betänkande bedömningen att Skolverket bör få i uppdrag att samla in och redovisa nationell statistik från huvudmän om såväl giltig som ogiltig frånvaro. SKL håller med om att den här statistiken behövs. Den ger viktig information, för vi vet att det finns ett samband mellan elevers skolnärvaro och deras möjligheter att uppnå gymnasiebehörighet. Läs mer i SKL:s remissyttrande över Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Att uppmärksamma frånvaron kan i sig bidra till en minskning, då det leder till ett mer systematiskt arbete för att minska frånvaron. Det arbete som krävs av skolor och huvudmän med att samla in och ställa samman närvarostatistik ger viktig information i det systematiska kvalitetsarbetet.

Per-Arne Andersson

Lär dig mer om hur man gör jämförelser och analyser av data

I slutet av november publicerades Öppna jämförelser för grundskolan. En nyhet i rapporten var att vi från och med nu kommer att presentera all statistik i Koladas Jämföraren. Jag vill passa på att tipsa om att RKA (Rådet för främjande av lokala analyser) under våren genomför kostnadsfria webbutbildningar om hur man använder databasen för att göra jämförelser och analyser. Utbildningen kan följas live eller ses i efterhand. Onsdagen den 18 januari är första tillfället!

Hör också gärna av er till mina medarbetare Karin Hedin eller Lena Jutdal och dela med er av hur ni använder Öppna jämförelser.

Vi är intresserade av era tankar om hur vi på SKL kan utveckla våra analyser och jämförelser av data så att de blir användbara för kommunernas utvecklingsarbete på bästa sätt.

Kolada webbutbildning

PISA upp eller ner – hur vi än vänder oss måste vi jobba lokalt

Imorgon presenteras nästa PISA-rapport. Hur det än går kan vi vara säkra på en sak: Rikspolitiker kommer att lovorda sig själva och lärarna om det går bra. Men om det går dåligt så faller ansvaret på kommunerna.

Det är givet att rektorer, lärare – och elever – ska få uppskattning för skolans framgångar. Faktum är att det händer alldeles för sällan. Och visst är det rimligt att huvudmän ska synas när det inte går bra. Men samtidigt ska vi ha i minnet att även lokala politiker, skolchefer och rektorer har en del i skolors framgångar. Samarbete mellan alla nivåer är centralt för framgångsrika skolor.

SKL vet vad som krävs

Jag vill dock framför allt påminna om att hålla i hatten och inte dras med i publikfriande lösningar om det blir en ny PISA-storm. Självfallet ska vi analysera resultaten, men i stort vill jag mena att det finns mycket kunskap om vad som krävs för bättre resultat. De lokala huvudmännen och staten har ett gemensamt ansvar för att nedanstående genomförs. Ett nära samarbete oss emellan är en grundbult. Med det menar jag inte mer styrning utan bättre styrning. Det vill säga att ansvar och befogenheter hänger ihop.

Bra lärare, som behöver en bra arbetsmiljö, kompetensutveckling och löneutveckling. Arbetssätt som främjar elevernas lärande behöver stärkas. Det gäller både i klassrummet och när lärare arbetar tillsammans. Jag träffar ofta lärare och andra medarbetare som vittnar om att denna utveckling är i full gång.

Bra ledarskap som skapar tillit mellan profession, huvudmän och stat. Lokala politiker som sätter tydliga mål samt kunniga rektorer och förskolechefer har centrala roller för att utveckla verksamheten och skapa goda förutsättningar för lärare. Här finns utrymme för förbättring. Samtidigt märker jag höga ambitioner bland kommunerna att utveckla både ledning och styrning, och undervisning och dialog med lärarna.

Bra samarbete, dels mellan staten och huvudmännen så att till exempel statliga stöd anpassas till lokala behov. Dels inom och mellan kommuner, mellan den politiska ledningen, förvaltningen, rektorer och lärare. Precis som vi har gjort i SKL:s Matematiksatsning. Min upplevelse är att SKL:s samarbete med staten har blivit bättre men behöver vässas ytterligare. Samarbetet inom och mellan kommuner är behöver ständigt hållas levande. Tillit är grunden för en bra skola.

Styrningen behöver också vara långsiktig och lyhörd inför de olika förutsättningar som finns lokalt.Generella metoder och förslag är inte alltid lösningen när behoven ser olika ut. Det vet landets kommuner som har allt från 215 till 86 335 elever där olika individer har olika behov.

Få tycks känna till historierna om dåliga resultat som vänds till positiva. Eller hur nya arbetssätt skapar glädje, motivation och trygghet både hos lärare och elever. Det är dags att vi börjar sprida berättelserna om det lokala framgångsrika skolarbetet. Det får bli mitt tidiga nyårslöfte.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

TIMSS – ett styrkebesked för skolan

När TIMSS idag visar på ett tydligt trendbrott så är det ett kvitto på att huvudmän, skolledare, lärare och elever anstränger sig i skolan. Idag vill alla ta åt sig äran, men jag ger min eloge till dem som tagit ansvar under lång tid.

Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen, kommenterade dagens resultat på ett intressant sätt:

– Skolresultaten handlar inte bara om regeringens politik. Kommunerna har huvudansvaret för skolan. Dessutom spelar föräldrars inställning en stor roll, påpekar Åstrand. Vad som händer med våra barn i skolan, det är vårt samlade ansvar, säger han.

Klokt! Skolans utveckling är ett resultat av ansträngningar på olika nivåer. Vi behöver mer samarbete och mindre ”blame game” som Åstrand också uttrycker det.

Här är några siffror:

-Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen.

-Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

-Gymnasieeleverna som genomfört TIMSS Advanced har förbättrade resultat i matematik. Däremot går utvecklingen i fysik i andra riktningen.

-Både hög- och lågpresterande elever når bättre resultat i TIMSS 2015. Fler elever presterar på högre kunskapsnivåer och färre elever presterar på de lägre kunskapsnivåerna jämfört med TIMSS 2011.

Även om resultaten visar på en positivt utveckling presterar svenska elever i delar av studien under genomsnittet för EU och OECD. Det visar på vikten av fortsatt utvecklingsarbete.

Samarbete, ledarskap och tillit

Samtidigt som både TIMSS och PISA är viktiga indikationer på svenska elevers kunskapsutveckling över tid och i relation till andra länder så har dessa mätningar sina begränsningar. De mäter matematik, naturvetenskap, läsförmåga och digital kompetens.  De mäter alltså inte utvecklingen i hela skolan, vilket lätt kan bli uppfattningen.

Det avgörande för svensk skola – oavsett internationella och andra mätningar – är att vi fortsätter att utveckla styrning och ledning för att ge lärare bästa möjliga stöd att ge eleverna bästa möjliga undervisning. Är det något jag vill understryka så är det vikten av samarbete. Att lärare lär av varandra, att skolor lär av varandra och att kommuner lär av varandra. Det kräver ett bra ledarskap och tillit till varandra på alla nivåer – på nationell, lokal och skolnivå.

Per-Arne Andersson

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling Uppföljning och resultat
Etiketter:

Nya Öppna jämförelser 2016 är här!

I dag har vi publicerat en ny Öppna jämförelser som beskriver grundskolans resultat läsåret 2015/16. Rapporten är den andra för i år. För första gången släpper vi uppgifter om elevernas resultat samma år som de har gått ut 9:an. Det känns väldigt roligt att kunna presentera så pass färsk statistik! Ockelbo är den kommun som har högst sammanvägt resultat i år.

oj_grundskola_2016_webbutik

Nytt för den här gången är att all statistik finns i kommun- och landstingsdatabasen Kolada och verktyget Jämföraren där. En annan förändring är att vi från och med nästa år kommer att använda data från Skolinspektionens skolenkät när vi redovisar och analyserar elevernas syn på skolan.

Vår ambition är att Öppna jämförelser, såväl för grund- som för gymnasieskolan, ska vara så relevant som möjligt för våra medlemmar. Om du har synpunkter på hur statistiksammanställningen kan göras bättre får du gärna kontakta  Karin Hedin (karin.hedin@skl.se).

Nu ser jag fram emot en skön första advent och en spännande tid med både TIMSS, TIMSS Advanced och, så småningom, PISA! Jag är övertygad om att det finns anledning att återkomma till dessa studier snart…

storfors-blogg

Rektor Sven-Erik Rehn tillsammans med elever från Vargbroskolan i Storfors kommun. Storfors har högst resultat på elevenkäten både för årskurs 5 och årskurs 8 i årets undersökning.

Tankeväckande om skolpengen och glädjande om niornas resultat

Jag vill lyfta fram två intressanta nyheter idag. Dels om skolpengen på DN debatt, dels om elevernas gymnasiebehörighet.

DN debatt beskriver Lärarförbundet skolpengssystemets brister. Hur ett bra system ska se ut behöver diskuteras mycket ingående. De negativa effekterna av skolpengssystemet som Lärarförbundet lyfter fram i DN-artikeln gör mig ännu mer orolig eftersom Skolkommissionen föreslår en statlig skolpeng. Dagens bristfälliga system i central kostym riskerar bli än mer stelbent och slå ännu mer fel.

Den mest intressanta frågan när det gäller skolans finansiering är naturligtvis hur vi använder våra resurser på bästa sätt. Förhoppningsvis kan artikeln initiera en diskussion om en bättre lösning på dagens brister i fördelningssystemet. Men inget talar för att stora strukturförändringar är svaret.

Låt oss istället ägna debatten åt det som är avgörande för en positiv utveckling i svensk skola – hur vi utvecklar undervisningen, hur lärarnas kompetens används, arbetsmiljön och ledarskapet.

Bättre resultat i årskurs nio

Den andra nyheten handlar om betygsresultaten i årskurs 9, som visar en resultatförbättring för nästan alla elevgrupper. Såväl nyinvandrade elever som elever som invandrat i årskurs 1-5 har bättre resultat i år än tidigare.

Det här visar att hårt arbete på skolor och bland huvudmän har gett resultat. Inte minst är det glädjande att betygen i matematik förbättrats.

I motsatt riktning går däremot resultaten för den ökande elevgruppen med okänd bakgrund. Gruppen domineras av asylsökande elever och elever som alldeles nyligen fått uppehållstillstånd.

Här kan du läsa mer om nyanlända elever och SKL:s arbete för att stödja huvudmännen.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

I Filipstad och Södertälje ökar resultaten och andelen nyanlända

Filipstad och Södertälje är två kommuner som har ett stort mottagande av asylsökande och nyanlända elever. Samtidigt har de lyckats höja kunskapsresultaten. Idag berättade de om sitt arbete i samband med att SKL släppte Öppna jämförelser – Grundskola 2016, tema nyanlända elever.

Nästan en årskull elever till Sverige förra året

Förra året kom drygt 70 000 barn i åldern 0-17 år till Sverige. Håkan Sörman, som inledde seminariet med att gå igenom de övergripande resultaten i rapporten, pekade på att detta självklart innebär stora utmaningar för kommuner, förskolor och skolor. Intressant att notera är att bland de tjugo kommuner som har högst sammanvägt resultat i Sverige, varierar andelen elever med utländsk bakgrund mellan 5,5 och 26 procent.

Den kommun på topp 20 som har högst andel elever med utländsk bakgrund är Filipstad. Kommunen har under flera år stadigt förbättrat sina resultat och ligger i år på plats sex. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har ökat med 20 procentenheter sedan 2009. Samtidigt har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 10 till 26 procent.

Även Södertälje har gjort en imponerande resa. Södertälje har gått från plats 272 till plats 129 i SKL:s ranking. Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har ökat från 136 till 190.

Filipstad och Södertälje har gjort liknande satsningar

Båda kommunerna var överens om framgångsfaktorerna och har gjort liknande satsningar:

En närvarande rektor. Kommunerna har fokuserat på rektors roll som pedagogisk ledare. I Filipstad besöker rektorerna klassrummen två gånger i veckan, har coachande samtal med lärarna och utnyttjar sin möjlighet att delegera. I Södertälje provar man ett funktionellt delat ledarskap där det nationella uppdraget separeras från de kommunala.

Fokus på utveckling av undervisning och lärarnas kompetens. Kommunerna satsar t.ex. på ämnesdidaktiker och förstelärare som leder utvecklingen i olika ämnen, tvålärarsystem, utvecklingslärare som coachar lärarna i klassrummen osv.

Systematiskt kvalitetsarbete med tydlig uppföljning av elevernas kunskaper. Fokus är på de nationella målen.

Tydlig styrning och samsyn mellan politik och tjänstemän.

Flexibilitet viktig framgångsfaktor

Under diskussionen var panelen överens om att flexibilitet är en viktig framgångsfaktor. Ing-Marie Jonsson, rektor i Filipstad, berättade om hur skolorna är flexibla på olika sätt. Kommunen har både förberedelseklasser, direktintegrering för de yngre barnen och successiv integrering. Kommunen ser att det är en stor skillnad om man kommer i låg- eller mellanstadiet eller om man kommer senare. Äldre elever behöver ofta mer tid.

Peter Fredriksson menade att vi har mycket kunskap idag om hur ett bra mottagande ska gå till och vi behöver förhålla oss till den kunskap som finns.

Håkan Sörman framhöll att den flexibilitet som krävs på lokal nivå även behöver finnas på nationell nivå, och pekade på de krav som SKL ställer till regeringen.

Lokaler och lärare är utmaningen

Panelen var också enig om att de största utmaningarna är brist på behöriga lärare och brist på lokaler. En annan utmaning, som Peter Fredriksson pekade på, var att de kommuner som tidigare inte haft stort mottagande inte har så mycket erfarenheter. Därför är behovet av kunskapsspridning stort.

Behov av nationellt stöd

Panelen riktade två önskemål till staten. Full ersättning för de kostnader som kommuner har för nyanlända elever och en massiv kompetensutvecklingsinsats för svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt – helst genom distansundervisning.

Engagemang och kreativitet på lokal nivå

Se gärna webbinariet i efterhand. Diskussionerna visar återigen det engagemang, den kreativitet och det fokus på att hitta lösningar som finns lokalt. Från SKL:s sida fortsätter vi uppmärksamma detta och driver samtidigt bättre regelverk och förutsättningar från statens sida.

FilipstadSödertälje

Kristina Cunningham, SKL, Ing-Marie Jonsson, Filipstad, Gun Palmqvist, Filipstad, Peter Fredriksson, Södertälje och Håkan Sörman, SKL diskuterar framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med nyanlända elever.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Spännande vecka på SKL

Nästa vecka arrangerar SKL två seminarier med angelägna och högaktuella teman: ”Nyanlända elever – hur skapar vi en bra skolgång?” och ”Bättre likvärdighet med digitaliserade prov”. Missa inte dessa!

Tema nyanlända elever i årets ÖJ grundskola

Nyanlända elever är temat i årets Öppna jämförelser – grundskola. Situationen är ansträngd i många kommuner och det är svårt att leva upp till alla krav i skollagstiftningen. Men det finns tydliga framgångsfaktorer för de som lyckas väl. Rapporten publiceras måndagen den 25 april. På seminariet berättar Filipstad och Södertälje om sitt arbete. Vi redovisar även läget för den allmänna resultatutvecklingen i kommunerna. Vilka kommuner ligger i topp i år?

Bättre likvärdighet med digitaliserade prov

Nyligen presenterade utredningen om nationella prov sitt betänkande. Förslagen har fått stort genomslag i media. Det här är en fråga som vi på SKL arbetar intensivt med. På seminariet onsdagen den 27 april, handlar diskussionen om hur ett likvärdigt system för kunskapsbedömning kan se ut och hur digitaliseringen kan stärka ett sådant system. Regeringens utredare, Tommy Lagergren, är en av deltagarna. Jag själv ser särskilt fram emot att lyssna på den provkonstruktör från Australien som kommer att delta på videolänk. Vad kan vi lära oss av Australien som har kommit långt när det gäller digitaliseringen av prov?

Varmt välkomna till SKL nästa vecka! Anmäl er via länkarna ovan om ni vill följa seminarierna på plats. Frukostsmörgås och kaffe serveras. För att se dem på webben behövs ingen föranmälan och du kan antingen se direkt eller i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

30 kloka förslag från Expertrådet

Idag har SKL och Friskolornas riksförbund fått rapporten med slutsatser och rekommendationer från Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

Vad är nytt kanske man undrar när man läser rapporten? Mycket förekommer redan i skoldebatten. Och det är poängen. Det är precis det här som skolan behöver. Förslag på strategiskt, långsiktigt arbete som grundar sig på analys och erfarenheter från verksamheten. Inga enkla oneliners som lätt slår igenom i debatten, men som inte får någon effekt i praktiken. Inga genvägar, utan hårt arbete med fokus på det som fungerar. Inga undanflykter, att det är någon annan som ska lösa dina problem.

Flera saker är unika med Expertrådets arbete:

1, Utgångspunkten är vad som fungerar istället för att låsa sig vid problemen

Den breda gruppen av ledamöter har själva sett vad som fungerar i klassrummen, i förskolor och skolor och hos huvudmännen. Expertrådet står med fötterna i skolans mylla. Jag är därför övertygad om att deras slutsatser är rätt väg att gå för att tackla skolans utmaningar i praktiken.

2, Expertrådets arbetssätt

Vi har samlat 22 lärare, forskare och rektorer vid tre tillfällen. Inför första mötet fick alla ledamöter lyfta fram de tre perspektiv som de ville att gruppen skulle behandla. På mötena har frågeställningar och slutsatser diskuterats och däremellan har texter behandlats och exempel skickats in. Alla har varit delaktiga och bidragit. Jag är imponerad av den energi som funnits i arbetet och det har varit slående att det inte funnits skillnad i slutsatser mellan forskare och praktiker, vilket man kanske skulle vänta sig. Jag tror det beror på att Expertrådets personer har erfarenhet av praktiskt arbete i skolan.

3, Expertrådets helhetsgrepp

Att ett så brett, kompetent råd samfällt ger dessa rekommendationer väger tungt. Expertrådet lämnar totalt 30 rekommendationer som riktar sig till regeringen, huvudmännen, rektorer och lärare.

Arbetet fortsätter

Från SKL:s sida kommer vi att arbeta vidare med Expertrådets rapport på olika sätt. Det vore också värdefullt om huvudmän lokalt samlar skolledare och professionen och utifrån slutsatserna ser vad just de behöver göra lokalt. Detta är en viktig poäng i Expertrådets analys.

Behoven och utmaningarna mellan skolor och huvudmän ser olika ut. Man måste börja gräva där man står – som Expertrådets ordförande, Elisabet Nihlfors, brukar säga. Och man kan börja redan nu. Låt dig gärna inspireras av den mängd exempel som finns i rapporten och hör av dig om du själv har dokumenterad erfarenhet inom de områden som Expertrådet lyfter. Tanken är att hemsidan ska vara levande.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

 

Fler elever klarar gymnasiet

Andelen elever som uppnår gymnasieexamen ökar med två procentenheter. Det gäller med några få undantag för samtliga program. Ja, du läste rätt. Enligt Skolverkets senaste statistik så har totalt sett två procentenheter fler fått sin examen inom tre år, 65 procent jämfört med 63 procent i föregående kull.

I en tioårig jämförelse framstår den senaste kullen som den med bäst genomströmning. Även bland de elever som tagit fyra år på sig att slutföra sina studier märks en klar förbättring.

Detta är förstås mycket glädjande nyheter i slutet av ett år där resultaten annars mestadels gått åt andra hållet. Som en tänkbar förklaring till förbättringen nämner Skolverket att en större andel elever fått godkänt betyg i kursen Matematik 1.

Bra jobbat elever och personal som bidragit till det positiva resultatet! Nu jobbar vi vidare i samma riktning så att trenden håller i sig och alltfler ungdomar lämnar gymnasieskolan med en fullföljd utbildning. Som både SKL och många andra visat är ju detta en mycket viktig förutsättning för framtida arbete och studier.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Sida 1 av 512345
skl logotyp