En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Nedslående siffror

OECD PISA 2013Så kom då PISA-resultaten i tisdags. Nedslående siffror. Sällan har media svämmat över så mycket med skoldebatt. Det kan vara både bra och dåligt. Bra, om rätt saker hamnar i fokus. Dåligt, om debatten leder till panikåtgärder.

Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning, kommenterade i tisdags resultaten genom att peka på två utvecklingsområden: 1) att lärare lär av varandra och utvecklar det kollegiala samarbetet samt 2) att  lärarna måste få rätt stöd genom att politik, förvaltning, rektorer och lärare samarbetar. Klok kommentar, tycker jag. Ni hittar hela uttalandet här.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter:

Imorgon kommer PISA!

Imorgon smäller det. PISA-resultaten publiceras och många sitter på nålar idag. PISA är den bästa mätning som finns om man vill få en bild av ett lands resultatutveckling i naturvetenskap, matematik och läsning och samtidigt jämföra sig med andra länder. Det finns ingen mätning som mäter det PISA mäter lika bra som PISA gör, skulle man kunna säga. Det är inte många som ifrågasätter det. Däremot är det fler som funderar över hur stor påverkan PISA har. Även OECD själva har analyserat frågan i rapporten ”The Policy Impact of PISA”. Utbildningssystem reformeras med hänvisning till PISA. Läroplaner ändras. Resultaten har kommit att styra den utbildningspolitiska dagordningen i världen på ett sätt som få kunde föreställa sig när undersökningen sjösattes.

Torbjörn Sandén, Åbo akademi, som talade på Skolans ledarkonvent förra veckan, tillhör en av dem som ställer sig undrande till den betydelse som PISA fått . Han menade att PISA är en ögonblicksbild av en dag i 15-åringars liv. Det är en mycket bra bild, men den säger naturligtvis inte allt. Som exempel jämförde han resultaten mellan delar i Finland. I Västra Finland mår eleverna bäst, det går bra när de slutar skolan och det är Finlands mest framgångsrika industriområden – men de har Finlands sämsta resultat i PISA. I Östra Finland är det tvärtom.

Hur det går för Sverige och övriga länder den här gången får vi veta imorgon. Det har gått rykten i Finland om att de inte längre befinner sig på topp tio i matematik. Vart ska vi då vallfärda?

Oavsett om Sverige har anledning att fira eller inte, tror jag att det är viktigt att tänka på att PISA inte ger hela bilden av ett utbildningssystem. Jag vill lyfta fram den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter, PIAAC, som presenterades tidigare i höstas. Sverige låg i topp! När man mäter 25-åringars kompetenser tillhör Sverige de bästa i Europa. Det var synd att denna undersökning inte fick någon större uppmärksamhet.  En av mina medarbetare visade den här bilden över hur Sverige ligger till i förhållande till EU-genomsnittet och EU:s målsättningar i allt från förskola till högre utbildning och deltagande i livslångt lärande.

Sverige och EU:s utbildningsmål för 2020

Sverige och EU:s utbildningsmål för 2020

Vi får alltså inte glömma bort att utbildningssystemet är så mycket mer än det som ryms i PISA. PISA är bra och värdefullt, men det är en fara om vi dömer ett helt utbildningssystem på grund av resultaten.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: ,

Sverige toppar kunskapsmätning

Sverige ligger i topp! Det var goda nyheter igår när den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter (PIAAC) presenterades.

Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem via IT/dator. Endast fyra länder ligger över OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden; Finland, Nederländerna, Sverige och Norge.

Den slutsats som dras i rapporten är att stora delar av den vuxna befolkningen i Sverige har de färdigheter som behövs för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Yngre har bättre kunskaper

Ett intressant resultat är om man tittar på skillnader mellan olika åldersgrupper. Undersökningen visar att yngre personer i ålderspannet 20-39 år har högre genomsnittliga poäng i läsning och räkning än äldre personer 50-65 år. Högst poäng har åldersgruppen 25-29 år, det vill säga en grupp som började i skolan under 90-talet. Lägst poäng har de äldsta och de yngsta, 16-19 år, vilket enligt rapporten inte är så konstigt eftersom de fortfarande befinner sig i utbildning.

När jag läser det här tänker jag att det i alla fall inte var bättre förr. Det verkar inte alls som att skolan blir sämre och sämre om man ser på färdigheterna både för olika åldersgrupper och åldersgruppernas resultat i förhållande till utbildningsnivå. De yngre som idag har en gymnasial utbildning ligger ungefär på liknande nivå för äldre som har en eftergymnasial utbildning.

Vuxenutbildning bidrar till toppresultat

En annan sak som slår mig – och som rapporten lyfter fram – är att Sverige sedan länge haft ett väl utbyggt system för vuxenutbildning jämfört med de flesta andra länder. Sverige är ett av de länder som har högst deltagande i utbildning och livslångt lärande. Jag tror att det bidrar till Sveriges topplacering. Att det finns möjligheter att hämta in kunskaper i vuxen ålder skapar goda möjligheter för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Så grattis Sverige!

PS. Idag säger jag också grattis till Piteå som fått Lärarförbundets pris för årets bästa skolkommun!

Arbetet i klassrummet viktigaste åtgärden

Diskussionen om elevernas minskade likvärdighet fortsätter. Ett exempel är LR:s utredare Pontus Bäckström som på sin blogg frågar om SKL bryr sig om de ökade skillnaderna mellan elevers resultat i olika kommuner.

SKL:s uppfattning är att ökad likvärdighet nås bäst genom att förbättra undervisningen i varje klassrum – alla elever ska nås av god undervisning och alla skolor ska vara bra skolor. Vi ser att så är inte fallet. Den absolut största variationen av resultat, närmare 80 procent, finns mellan elever inom samma skola. Detta säger LR inte emot. Att skillnaderna har ökat markant mellan skolor (fördubblats från 10 till 20 procent), det säger vi inte emot.

Att skillnaderna även ökat mellan kommuner säger vi inte heller emot. Det är bland annat därför vi driver flera stora utvecklingsprojekt för skolan och tar fram Öppna jämförelser. De senare belyser skillnader mellan kommuner och ger ett bra analysunderlag och är en sporre för utveckling och förbättring.

Läraren viktigast

Men att Sverige ska inleda stora dyra reformer som tar sin utgångspunkt i de 3 procent som består av skillnader på kommunnivå när forskningen visar att det är läraren och undervisningen som har störst betydelse – det vänder vi oss emot. En
sådan reform skulle ju till ringa del beröra likvärdighetens problem. Vi är eniga med forskarna Holmlund och Böhlmark att ”Skolan har ett större effektiviseringsproblem än jämlikhetsproblem”.

SKL och landets kommuner vill precis lika gärna som Lärarnas Riksförbund ha en likvärdig skola – och ett samhälle där föräldrarnas bakgrund inte påverkar enskilda elevers resultat. Idag tycks vi ha delvis olika slutsatser hur vi bäst når dit. Samtidigt finns frågor där våra organisationer samarbetar bra, till exempel inom skolforskning. Jag hoppas att vårt samarbete kan breddas till fler frågor och att vi ytterligare kan närma oss i frågan om vilka åtgärder som ger störst effekt för elevernas resultat.

I Gnesta lyckas killarna lika bra som tjejerna i skolan

Diskussionen om varför killar lyckas sämre i skolan än tjejer är lika gammal som själva skillnaden och skillnaden har snarare ökat än minskat. Idag har pojkar sämre betyg än flickor i alla ämnen utom idrott. Det är också fler killar än tjejer som slutar nian utan godkända betyg. Att anstränga sig i skolan verkar inte stämma med bilden av hur en kille ska vara.

Men det är ingen naturlag som säger att det ska vara så här. Och det går att vända utvecklingen. Det visar Gnesta kommuns arbete på högstadiet i Frejaskolan, som deltog i SKL:s program för hållbar jämställdhet (HÅJ).

Killarna tuffa, tjejerna stressade

När Gnesta tittade närmare på ”hur en kille ska vara” så handlade det mycket riktigt om att inte plugga. Skolan var oviktig och killar skaffade sig i stället status genom att knuffa på varandra i korridoren och vara bra i idrott. Lärarnas förväntningar på killarna var lägre än på tjejerna.

Tjejerna var mer stressade i skolan, de upplevde fritiden mindre positivt och de kände sig mer otrygga utomhus på kvällar och nätter. Också det ett mönster som känns igen från nationell nivå.

Medvetet arbete har gett resultat

För att höja killarnas skolprestationer och minska tjejernas stress och otrygghet fick lärarna utbildning om normer som begränsar flickor och pojkar i skolarbetet. Skolan införde nolltolerans för killarnas bråk, även sådant som bara var ”på skoj”. Eleverna diskuterade könsnormer på lektionerna.

Arbetet gav resultat. Från att ha legat under riksgenomsnittet, har killarna idag betydligt bättre betyg. 2012 var det nästan 80 procent som nådde målen i alla ämnen i nian, lika stor andel som tjejerna.

Viktiga erfarenheter från Gnesta

Erfarenheten från Gnesta är tydlig: om vi menar allvar med att förbättra resultaten och särskilt höja pojkars skolprestationer kan vi inte bortse från att det också är en fråga om könsnormer och jämställdhet! Många kommuner har deltagit och deltar i HÅJ. De som känner igen sig i Gnesta har goda skäl att göra samma sak.

Gnesta

Tabellen visar andelen pojkar som klarade målen i årskurs 9 vt 2012 i landet som helhet och i Gnesta.

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: , , ,

Det behöver inte ta så lång tid att se resultat

Idag presenterade Per Thullberg delbetänkandet ”Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer”.

Och tid kommer det att ta innan vi förväntas se några resultat av alla reformer. Runt år 2020 närmare bestämt. Om de nu överhuvudtaget kommer att förändra något. Thullberg konstaterar nämligen att effekterna av de olika åtgärderna är osäkra.

Thullberg menar också att implementering av reformer i skolan är väldigt komplicerat, men att implementeringen så här långt uppfyller flera av de faktorer som anses vara avgörande för om den ska lyckas. Jag antar att han inte räknar in lärarlegitimationen i detta?

Det går att förbättra resultaten

Självklart händer inte saker över en natt. Självklart tar det tid innan vi ser effekter av reformer som till exempel förändring av lärarutbildningen. Men jag vet också att det går att även på kort tid förbättra resultaten i skolan. Titta på Essunga, Vårgårda, Kramfors och Ontario i Kanada!

Det handlar om hårt gemensamt arbete där alla nivåer, från politisk ledning till lärare, är delaktiga.

Nu behövs långsiktighet, dialog och arbetsro

Per Thullberg lyfter upp några saker som jag håller med om. Nu behöver skolan arbetsro. Stat och skolhuvudmän måste våga vara uthålliga och fokusera på det som forskning och erfarenhet visar har betydelse för skolans resultat. Och jag är övertygad om att en bättre dialog och mer samarbete mellan staten och huvudmännen skulle ha stor betydelse för skolans utveckling.

Var på tårna

Nu är det viktigare än någonsin att du som skolchef eller kommunpolitiker är på tårna.En bra ledning och styrning är en förutsättning för att förändringar ska förverkligas. Det är också vårt tema för Skolriksdagen den 6-7 maj. Då samlas närmare 2000 personer för att diskutera vad vi kan göra för att förbättra resultaten i skolan. Det kommer att bli två dagar med konkreta exempel som på kort tid kan ge resultat. Om du inte är på plats kan du följa oss på #Skolriksdag.

Jag vill också tipsa om veckans debattartikel i Dagens Samhälle. Där kan du läsa vad som togs upp i inledningstalet från den första Skolriksdagen 1989!

Fokus på rätt saker

Mattias Hallberg från Sveriges Elevkårer sa en klok sak på vårt seminarium igår. Han lyfte frågan om vilken roll den negativa bilden av skolan spelar för hur viktig och meningsfull eleverna uppfattar att skolan är? Det tänkte jag på när jag slog upp dagens DN och möttes av ”94% av skolorna inte klarar kraven” och ”Grundskolorna i Sverige håller inte måttet”. Suck.

Artikeln handlade om andelen skolor som får anmärkningar av Skolinspektionen. Missförstå mig inte – jag tycker att det är viktigt med en kraftfull Skolinspektion för att trygga att skolan följer regelverken och stödjer måluppfyllelsen. Man ska heller inte blunda för att det finns skolor som har problem som man måste ta på allvar och komma tillrätta med.

Inspektionens uppdrag handlar om avvikelserapportering

MEN vi får inte glömma är att Skolinspektionens uppdrag är att göra en avvikelserapportering, dvs hitta diskrepans mellan ett fullt uppfyllt uppdrag och verkligheten. Det innebär alltså att en skola som har en fantastisk pedagogisk verksamhet med hög måluppfyllelse, men har missat något formkrav får en anmärkning. Idag meddelar Skolinspektionen positiva omdömen vid den muntliga genomgången men det syns sällan i den skriftliga rapporteringen. En skola som inte får någon anmärkning kan man likna vid att få högst betyg på alla områden, både i verksamhet och formkrav. Fantastiskt att det ens finns sådana verksamheter där man inte kan se några som helst brister. I artikeln saknas en diskussion om gradskillnaden i anmärkningarna. Handlar det om att elever inte får det behov av stöd de behöver eller om att dokumentationen i de skriftliga omdömena (som för övrigt snart ska avskaffas) är bristande?

Hög ambitionsnivå

Jag tycker också att vi behöver komma ihåg att ambitionsnivån och kraven på skolan har höjts markant de senaste åren. Det är bra. Men om man inte problematiserar den här typen av undersökningar så bidrar den bara till att förstärka en inte alltid rättvis bild av skolans arbete. Vi ska ta det på allvar när det är allvar. Lika viktigt är att lyfta fram det som fungerar bra och ha en nyanserad diskussion om vad som är viktigt för att utveckla skolan. Och komma ihåg inte slå sig till ro – alla alltid kan bli bättre. Säkert även de som inte har fått någon anmärkning alls.

Ensidigt fokus på kritik hämmar utvecklingen

Jag skulle vilja se en Skolinspektion som handlade både om att bedöma vad som fungerar bra i verksamheten och identifiera områden där förbättringar behöver göras. Om man ensidigt fokuserar på det som inte fungerar riskerar det att hämma kreativitet, utveckling och måluppfyllelse. Fokus blir då snarare på att inte göra fel än att göra rätt. Inspektionernas enbart negativa ingångsvärde främjar varken kvalitetsutveckling eller måluppfyllelse.

Elevernas motivation inte statisk

Igår presenterades SKL:s Öppna jämförelser Grundskola 2013. Förutom att presentera skolresultat på kommunnivå redovisar vi också vad eleverna tycker om skolan. Generellt är eleverna nöjda med skolan och undervisningen – men motivationen är en utmaning.

  • Det är bara 45 procent av eleverna i årskurs 8 som känner lust och nyfikenhet till skolarbetet.
  • Motsvarande andel i årskurs 5 var 74 procent.

Skarp analys

Många följde webbseminariet där SKL:s VD Håkan Sörman presenterade slutsatserna i rapporten. Det var intressant att ta del av Daniel Sundbergs reflektioner kring elevernas motivation utifrån ett forskningsperspektiv. Och Mattias Hallberg som företräder eleverna gjorde en skarp analys med flera intressanta poänger.

Mattias Hallberg

”Välkommet med en undersökning som frågar eleverna vad de tycker. Finns oväntat nog väldigt få” – Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer

Punkter för bättre motivation

Daniel Sundberg pekade bland annat på 6 punkter för att stärka elevernas motivation.

  1. Lärandeidentitet. Grundlägga en positiv lärandeidentitet: ”Jag är en sån som kan lära”
  2. Användning och mening. Elever blir mer motiverade av uppgifter som de uppfattar som meningsfulla.
  3. Pedagogik. Variation i undervisningen och lärarattityder betyder mycket.
  4. Kamratpåverkan. Att uppfattas som smart inför kompisar är viktigt. Att avslöja dåliga resultat inför en hel klass är väldigt avmotiverande.
  5. Lärande. Den egna ambitionsnivån och ansträngningen påverkas av vad lärare, föräldrar och kamrater förväntar sig.
  6. Läroplanen. Hur läroplanens mål och krav förmedlas är viktigt för att de ska framstå som nåbara för eleverna.
Daniel Sundberg

”Motivation är inte ett statiskt tillstånd utan går att påverka” – Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Här kan du se webbseminariet i efterhand.

Här finns rapporten och övrigt material.

Pressmeddelande 2013-04-10

 

 

Koll på läget – men sen då?

Framgångsrika skolkommuner tar systematiskt reda på hur det går för eleverna. Ja, allt fler kommuner blir bättre på det. Nästa steg tycks vara svårare – att veta hur informationen som samlas in kan användas på bästa sätt.

Skolorna och huvudmännen behöver relevanta fakta för att förbättra eleverna resultat. Vi måste se till att vi mäter det vi har nytta av och drar mer nytta av det vi mäter. Därför är det väldigt bra att Regionförbundet Örebro i samarbete med SKL i dagarna arrangerar en nationell konferens på temat ”Koll på läget – men sen då?”.

Jag ser fram emot att höra mer från mina medarbetare som är på plats på konferensen. Det jag har hört om första dagen har varit positivt. Den avslutades med ett panelsamtal om angelägna frågor. Till exempel hur vi kan analysera data för att öka likvärdigheten i skolan, inte minst mellan flickor och pojkar.

Jag hoppas att resultatet av konferensen blir ett ökat intresse för uppföljning och analyser hos deltagande kommuner. Här ska SKL vara med och vara ett stöd i arbetet.

Paneldebatt

Panelen: Gabriella Ahlström (moderator), Matz Nilsson (Skolledarna), Bodil Båvner (SKL), Kjell Nyman (Utbildningsdepartementet), Helen Ängmo (Skolverket), Gunnar Olausson (Skolinspektionen), Peter Morfelt (Regionförbundet Örebro)

Att välja rätt skola för sina barn

Det finns många saker som spelar in i valet av skola. Läget, ryktet, vad kompisarna väljer, skickliga lärare och givetvis skolans verksamhet. Men hur får man en riktigt bra bild av en skola? Reklamen ger en bild, andra föräldrar, grannar och vänner kan också ge sin bild. Vad som verkligen avgör måste till slut var och en själv bestämma. Valet är inte lätt. Därför är det viktigt att ge föräldrar och elever en möjlighet att jämföra skolor utifrån fakta.

För att underlätta skolvalet tar SKL, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv fram en webbplats där det ska vara enkelt att se och jämföra de olika skolor man är intresserad av. Webbplatsen kommer att visa statistik om kunskapsresultat och enkätsvar om elevers och föräldrars nöjdhet med skolan. Vi planerar att lansera webbplatsen mot slutet av 2013.

En webbplats kan självklart inte ge alla svar. Men i kombination med egna besök på skolorna ger det en klart bättre bild än dagens reklamfoldrar. Att inte mäta och utvärdera är det bästa sättet att dölja brister.

Vår sajt ska göra skolvalet lättare Debattartikel i Svenska Dagbladet, 2013-01-29

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: , , , , ,

Sida 4 av 512345
skl logotyp