En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Elevhälsan som första linje – BUP flyttar in

Under julen skrev media om långa väntetider för barn och ungdomar till BUP i Stockholm och den oro som många föräldrar känner. Jag har tidigare här på bloggen skrivit om behovet av det som SKL kallar ”Elevhälsan som första linje”. Efter studiebesök i Skottland förra veckan är jag än mer övertygad om att det skulle vara en klok väg att prova.

Vems är ansvaret?

Elevhälsan som första linje handlar om en förstärkt elevhälsa där andra verksamheter som exempelvis BUP och socialtjänsten bidrar med sina resurser och kompetens. Syftet är att bättre möta barns och ungas behov av stöd. Det är inte ovanligt att skolan ser behoven av behandlande insatser som andra verksamheter behöver göra tillgängliga.

Den psykiska ohälsan har ökat, framförallt bland flickor. Antalet nyanlända elever har ökat. Skolans insatser räcker inte alltid till och när samverkan med primärvård och barn och ungdomspsykiatri (BUP) inte fungerar så drabbar det eleverna. Samarbetet och ansvarsfördelningen fungerar olika bra i olika kommuner och inom olika stadsdelar.

BUP flyttar in

En bättre lösning skulle kunna vara att samhället satsar resurserna mer samlat där alla barn och ungdomar befinner sig – i skolan. Det är där vi kan göra tidiga insatser och därmed även stärka det förebyggande arbetet.

SKL har därför lämnat en skrivelse till regeringen om att få starta upp en försöksverksamhet med en förstärkt elevhälsa där BUP ”flyttar in” i skolan.  Tanken är att till exempel BUP, primärvården och socialtjänsten bättre skulle kunna bistå skolan med sina kompetenser så att de blir lättillgängliga och att man tidigt skulle kunna möta barnens behov. Utredningar skulle göras i skolans kontext och syfta till att ge skolan verktyg för att bättre stötta eleverna.

Blicken mot Skottland

På SKL har vi sedan en tid tillbaka varit intresserade av Skottlands arbete med GIRFEC, ”Getting It Right for Every Child”. Förra veckan besökte SKL:s utbildningsberedning skolor i Skottland. Vi slogs av den helhetssyn man har på det enskilda barnet. Man har försökt skapa ett finmaskigt nät som ska fånga upp varje barns behov av samhällets insatser. Förskolorna och skolorna har förstärkts med personal från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Och man samlas gemensamt kring de barn som riskerar att fara illa, inte mår bra eller har stora utmaning i sin skolgång på något sätt. Det blir ett riktat stöd i barnens vardag.

I ett exempel vi förevisades i Glasgow släppte inte hemskolan taget om eleven som fortsatte ingå i sitt ordinarie sammanhang minst en dag i veckan. Tiden utökades varsamt successivt och såväl lärarna på hemskolan som eleven och familjen fick stöd i att utveckla strategier för en lyckad skolgång under placeringstiden. Detta exempel byggde på en samverkan mellan motsvarande socialförvaltning och utbildningsförvaltning.

Ser fram emot respons från regeringen

Organisation och arbetssätt är nyckeln för att det ska fungera för varje barn. Det var de skolchefer och rektorer vi träffade eniga om. På skolorna vi besökte bollades inte eleverna mellan skolan, socialtjänst och vården. Det var ingen diskussion om vem som har ansvar för att stå för en viss insats. Organisationen byggs utifrån det enskilda barnets behov och inte utifrån de traditionella stuprören. En s.k. ”named person” ansvarar för att samordna insatserna.

SKL vill gärna se en bred försöksverksamhet som provar ett sådant arbetssätt och vi ser fram emot återkoppling från regeringen. Tillsammans kan vi ta ytterligare ett steg för att motverka barns psykiska ohälsa.

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: 10
    Kategori: Elever
    Etiketter:

    10 Kommentarer på “Elevhälsan som första linje – BUP flyttar in”

    1. 2017-01-18 09:08
      Skrivet av
      Ann Lötbom

      Hej,

      Ett mycket intressant förslag!
      Förutom tidiga insatser för eleven gör det att alla professioner i elevhälsan får ökad tid till att arbeta mer förebyggande.
      Dessutom blir samarbetet lättare kring eleven när vi ingår i samma organisation.

      Vänliga Hälsningar
      Ann Lötbom
      Verksamhetsansvarig skolsköterska
      Sollentuna

    2. 2017-01-18 13:27
      Skrivet av
      Susanne Enhörning

      Så roligt och uppmuntrande att se skolan som ett socialt nav i familjers liv!

      Susanne Enhörning
      Elevhälsan Helsingborg

    3. 2017-01-18 20:31
      Skrivet av
      Stefan Boström

      Att BUP med sin kliniska verksamhet skulle flytta in i skolan är ett mycket olyckligt och olyckligt förslag. Skolan ska vara en verksamhet med salutogen inriktning, och för det finns redan alla kompetensers medverkan lagstadgade. BUP har en viktig funktion, att utreda och behandla barnpsykiatriska tillstånd, men inte i skolan! Skribenten verkar anta att BUPs kompetens är överordnad och ”bättre” än den som redan finns i skolan. Om man tar den psykologiska kompetensen som exempel: En klinisk psykolog är duktig på att utreda och behandla psykiatriska tillstånd. Den kompetensen är långt ifrån central i elevhälsan vars uppdrag främst är att FÖREBYGGA ohälsa och vara HÄLSOFRÄMJANDE. Där behövs det istället kunskap i pedagogisk psykologi (lärandets psykologi), organisationspsykologi och hälsopsykologi i kombination med kunskaper i handlednings- och konsultationsmetoder.

      Varför inte förstärka BUPs organisation på BUP och Elevhälsan på elevhälsan? Välmående verksamheter samverkar bättre med varandra. Varför ska just BUP flytta in i skolan? Då kan väl lika gärna andra medicinska specialiteter göra detsamma?

      /Stefan Boström
      Leg. Psykolog i skolan

    4. 2017-01-18 20:48
      Skrivet av
      Mona Holm

      Den 19-20/9 -16 hade SKL två workshop-dagar med fokus på om och i så fall hur en metodbok skulle utformas för Elevhälsan. Jag och ett 60-tal representanter för hela landets Elevhälsa deltog. Alla yrkesgrupper var representerade. Även representanter för olika intressegrupper och fackliga föreningar deltog. Förutom fokus på ev metod/handbok diskuterades förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. På individ, grupp och organisationsnivå. Även olika förslag på utvecklingsområden inom Elevhälsan togs upp.

      Moderator Ing-Marie Wieselgren lyfte under dagarna hur olika departement och andra intressenter ”är och drar” i Elevhälsan för att kunna svara upp mot de behov som finns hos barn och vuxna. Samtliga medverkande som yttrade sig ansåg att Elevhälsans uppdrag bör vara just det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Detta oavsett yrkeskategori och år i yrket.

      När samverkan och samarbete diskuterades som förslag på åtgärd kring elever framkom en viss frustration över BUPs aktuella situation i flera delar av landet med bl a vakanta tjänster, stor personalomsättning, urholkning av kompetens osv. Det är därför svårt att se hur BUP:s interna organisatoriska problem skulle gynna Elevhälsans arbete. Fram för allt inte hur detta förslag skulle kunna utgöra ett utökat stöd till eleverna. Misstanken som börjar växa är – försöker vissa delar inom SKL lösa en organisations problem genom att flytta delar av den till Elevhälsan?

    5. 2017-01-18 21:24
      Skrivet av
      Annika Kylberg Johnsson

      Vilket fullständigt absurt förslag!!
      Elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Barnpsykiatrins uppdrag är att utreda och behandla psykisk ohälsa på specialistnivå. Två helt olika uppdrag med helt olika fokus!
      Elevhälsans psykologiska del är specialister på pedagogisk psykologi (lärandets psykologi) och har till uppgift att främja lärande samt undanröja hinder för lärande. Det görs knappast genom att vi ytterligare individualiserar de utmaningar som står att finna och är hinder för barns lärande.
      I skolan ska alla barn och ungdomar ha möjlighet att vara just barn. Inte patienter! Att förlägga psykiatrisk behandling inom skolans väggar skulle vara förödande och går heller inte i linje med skollagens intentioner om Elevhälsans uppdrag.
      Det här förslaget kan inte ses som nåt annat än ett försök att maskera barnpsykiatrins haveri genom att lägga över ansvaret (och kostnaden?) till kommunerna. För det enskilda barnet skulle det innebära att man tvingas in i en patientroll i den skola där man helst av allt vill vara som de andra. Jämför om din arbetsgivare hade krävt att din behandlande läkare eller psykolog kom till din arbetsplats och kallade dig till behandling!
      Nej snälla SKL, tänk om och tänk rätt!! Ta del av skollagens intentioner, ta del av de utmaningar som barnpsykiatrin står inför och åtgärda på rätt nivå och på rätt sätt. Skyll inte svårigheten med samverkan på BUP:s lokalisering. Ge istället barnpsykiatrin och socialtjänsten tillräckligt med resurser, säkra god arbetsmiljö för medarbetarna där så att de stannar på sina arbetsplatser så ska vi nog kunna samverka fullt ut. För den viljan finns, det är oftast resurserna som brister…
      Annika Kylberg Johnsson
      leg psykolog, elevhälsan Helsingborg

    6. 2017-01-18 21:35
      Skrivet av
      Magnus Nilsson

      Tanken är bra – att rikta resurser där de kommer till mest nytta.

      Men. Och detta är ett viktigt ”men”.

      Elevhälsa är definierad som det som är inriktad på att underlätta, skapa och upprätthålla upplägg i skolmiljön som främjar inlärning. ”I” skolan finns inget vardagligt behov av diagnoser, däremot behövs funktionsbeskrivningar kopplade till de förmågor elever förväntas ha i skolan.

      Motsvarar förmågorna inte förväntningen behöver skolan färdighetsträna och/eller miljöanpassa.

      ”Behandla” är inte en skol- eller elevhälsofråga.

      Ha gärna nära samarbete mellan skola, Bup, primärvård och Soc så info överlämningar och annan samverkan går snabbt.

      Men ska extra resurser sättas till så bör det börjas med att ordna grundbemanning och organisationsstruktur inom landstinget. Inte ”bygga in” ett fristående Bup i Elevhälsan.

      Barns ohälsa ska kunna mötas på rätt plats utifrån aktuella besvär. Ordna resurser så Bup/primärvård faktiskt har möjlighet till nära samverkan. Vi behöver inte gå över ån efter vatten och tycka det är nyskapande.

      /Magnus Nilsson
      Skolpsykolog
      Dalarna

    7. 2017-01-18 21:52
      Skrivet av
      Ingela Roxenby

      Jag måste säga att jag blir ganska oroad och tveksam till förslaget. Skolan har inte behandlande uppdrag oavsett om det är av psykiatrisk eller somatisk karaktär. Skolan ska verka för att skapa pedagogiska lärmiljöer för varje elev utifrån dess behov och förutsättningar. För det uppdraget har vi ett tvärprofessionellt team av olika kompetenser. alla dessa insatser ska leda till specialpedagogiska anpassningar för eleven.
      Vi ska arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser för att skapa en skola för alla elever, med eller utan särskila behov.
      Efter BUP, vem ska då flytta in? Vi vet ju att fler och fler barn är, och blir mer och mer överviktiga, ska barnöverviktsenheterna flytta in? Dyslexi och Dyskalkyli är stort, ska Logopedmottagningarna då flytta in? Många barn som riskerar att bli kriminella, ska polisen också ha lokaler på skolan?
      Ja exemplen kan göras många på instanser som vi behöver samverka med för våra elever i skolan. Men att ”flytta in” där finns det stora frågetecken som bör adresseras. Hoppas verkligen att regeringen inte ger sitt godkännande utan att ha fått ut det på remiss till elevhälsans personal, och inte enbart skolans rektorer.
      Ingela Roxenby
      Enhetschef och psykolog
      Malmö stad

    8. 2017-01-18 14:05
      Skrivet av
      Per-Arne

      Hej och tack för kloka kommentarer! Det är spännande att den här frågan ger upphov till debatt med olika synpunkter och perspektiv. Jag vill förtydliga att formuleringen ”flyttar in” är ett tillspetsat bildspråk från min sida. Syftet med att pröva en första linje med elevhälsan som bas är att tillgängliggöra flera kompetenser som behövs för att fånga upp elevers behov tidigt. Tanken är inte att ge elevhälsan ett utvidgat uppdrag gentemot hur det är definierat idag. Det som Skottland har lyckats med är att samla resurser och kompetenser runt den enskilda eleven och i mindre utsträckning fastna i stuprör. De olika kompetenserna som jag nämner i inlägget skulle ingå i försöket med sina ordinarie uppdrag och befogenheter. Allt för att ge bästa möjliga stöd till eleverna med förebyggande arbete och tidiga insatser och i barnens vardag. SKL har inget färdigt förslag men känner till flera kommuner och landsting som är intresserade av att komma igång med ett utvecklingsarbete med den här inriktningen. Genom att prova nya arbetssätt och samverkansformer kan vi sedan dra slutsatser om såväl nytta som svårigheter.

    9. 2017-01-18 14:15
      Skrivet av
      Förtydligande Om En Första Linje Med Elevhälsan Som Bas | SKL:s Skolblogg

      […] blogginlägg tidigare i veckan har fått både positiva och kritiska kommentarer. Det är spännande att den […]

    10. 2017-01-18 17:10
      Skrivet av
      Mona Holm

      Hej Per-Arne,
      och tack för svar. Jag ser själv mycket positivt på samverkan och anser att det är absolut nödvändigt att se barnet i sitt sammanhang för bästa möjliga hjälp.

      I Västerbotten har vi flera i grunden fungerande former för samverkan. HLT (Hälsa Lärande Trygghet) i första linjen, SIP (Samordnad Individuell Planering) i både första linjen och på specialist nivå. Vidare finns ett flertal samverkansavtal. Det vi sett i Umeå är att denna samverkan är mycket effektiv och bra för familjer med många kontakter. Det erbjuder ett helhetsperspektiv och att barnets behov blir synliggjort. Det vi också sett är hur snabbt denna samverkan kan upplösas pga olika skeenden i de olika organisationerna. Det som blivit extra tydligt är hur viktig implementeringen av samverkansavtal och dess metoder är. Utan det upprätthålls inte samarbetet och barnet och dess familj riskerar åter att falla mellan stolarna. Det som, enligt min erfarenhet, har varit största anledningen till att vi ”fastnar i stuprör” är när skola, BUP, Socialtjänst, Habilitering mfl genomgår någon form av omorganisation eller förlorar medarbetare eller av annan anledning förlorar kompetens. De nya medarbetarna är inte insatta i uppdraget, samverkansavtal mm och barn och deras familjer bollas åter runt runt. Mycket slitsamt för barnen och slöseri av resurser genom att administrerationen ökar.

      Min fråga är väl närmast om vi ska omorganisera innan vi lyckats genomföra/implementera och utvärdera de samverkansformer som redan finns.

      Hälsningar
      Mona Holm
      Leg psykolog
      Elevhälsan
      Tidigare BUP i 20 år

    skl logotyp