En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

En modell för att utveckla svensk skola

-Vi har en helt annan diskussion nu. Vi pratar ärligt om hur det ser ut på olika skolor och mellan olika kommuner.

Så beskriver Rose-Marie Bergman, utvecklingsstrateg i Kävlinge kommun, SKL:s Matematiksatsning som är temat för årets Öppna jämförelser grundskola. Satsningen innebär ett nytt sätt att arbeta med skolutveckling. När Öppna jämförelser-rapporten presenterades på ett seminarium förra veckan var det denna modell som var i fokus.

En tredjedel av landets kommuner deltar i Matematiksatsningen

Matematiksatsningen startade 2012 och avslutas 2016. En tredjedel av landets kommuner deltar. Alla har åtagit sig att förbättra resultaten i matematik. Satsningen innebär att alla nivåer som arbetar med skolan är med från varje kommun: politiken, förvaltningen, rektorer och lärare. Tillsammans arbetar man för att utveckla ledningen och styrningen i sin kommun. Arbetet sker både på hemmaplan och tillsammans med andra kommuner i nätverk. Bilden nedan illustrerar modellen och här kan du läsa mer om hur arbetet går till.

modell

I Kävlinge ger den tydliga riktningen från politiken resultat

BARBRO~1

Barbro Börjesson och Rose-Marie Bergman, Kävlinge kommun, deltog på SKL:s seminarium

Förutom Rose-Marie deltog även Kävlinges skolchef Barbro Börjesson. För några år sedan bestämde politiken en tydlig viljeriktning för skolan i Kävlinge som man sedan hållit fast vid. Utifrån denna har kommunen gjort riktade insatser, till exempel vad gäller kompetensutveckling. Resultaten har förbättrats och i årets Öppna jämförelser ligger kommunen på plats 40 i rankingen.

Tydliga mål och uppföljning går hand i hand

En viktig del i modellen handlar om att sätta operativa mål. Det är naturligtvis inget nytt under solen. Jag citerade Nalle Puh på seminariet: Om vi inte vet vart vi ska är det ingen idé att skynda sig. Det talar för sig självt tycker jag.

Tydliga mål och uppföljning går hand i hand. I Kävlinge följs alla elevers resultat upp två gånger per år och åtgärder kan sättas in.  Kävlinge menade också att den övergripande uppföljning som görs inom Matematiksatsningen, till exempel av hur man arbetar för att stötta elever i behov av stöd, bidrar till att hålla fokus i utvecklingsarbetet i kommunen.

Ärlighet skapar förutsättningar för utveckling

Efter två år kan vi se att diskussionerna både inom och mellan kommunerna blir alltmer uppriktiga. Det handlar om att man är öppen med vilka brister och utmaningar som finns inom organisationerna. Jag ser att det är ett steg framåt. Först då kan man börja bygga en verklig plattform för utveckling och förbättring.

Vi hör också från de kommuner som är med att förståelsen för varandras olika roller börjar öka. Lärarna kan förstå politikerna, politikerna kan förstå rektorer och lärare – tilliten blir starkare.

För att utveckla skolan räcker det inte att bara rikta in sig på lärarna, rektorerna eller politikerna var för sig. Jag är övertygad om att gemensamma krafter behövs. Det är därför jag tror på SKL:s modell.

Se seminariet i efterhand

Be Sociable, Share!

    Inga kommentarer på “En modell för att utveckla svensk skola”

    skl logotyp