En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – hur då?

Hur ska vi se på begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan och hur ska vi få till det i praktiken? De här frågorna diskuterades nu i veckan på konferensen ”Forskning lyfter” i Göteborg, som arrangeras av Skolverket runt om i landet i vår.

En av mina medarbetare var på plats och berättar att det inte gick att ta miste på engagemanget och intresset för frågan bland de huvudmän och rektorer som var samlade.

Ja, du får prova nytt!

Det behövs flera insatser på nationell och lokal nivå för att det här ska bli verklighet. Jag har tidigare här på bloggen skrivit om behovet av samverkan både mellan kommuner och mellan kommuner och lärosäten.

På konferensen i Göteborg handlade samtalen på konferensen om utmaningar för den enskilda skolan. Hur ska man få till ett kollegialt lärande som inte stannar vid att bara byta erfarenheter om vad man har gjort? Hur ska man kunna sålla och veta vilken forskning man ska luta sig mot när forskningen säger olika? Om undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, får man då prova nytt?

Ja, man får prova nytt. Det var ett tydligt besked från Skolverket och det känns bra tycker jag. Hur ska du annars som verksam i skolan kunna utveckla och hitta nya vägar?

Ett bra exempel

Rektorerna på Mikael Elias gymnasium i Göteborg berättade om sin resa som började i ett behov av att prata mer pedagogik och skapa förutsättningar för sådana samtal. Samtidigt kom skollagens skrivning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det här mynnade ut i en ambitiös satsning med en lång lista med forskare som bjöds in till skolan för att presentera och diskutera intressant forskning med personalen på skolan.

Rektorerna tyckte att det här var en lysande idé. Forskarna skulle väcka frågor hos lärarna som sedan tillsammans skulle reflektera över forskningsresultaten. Ett lärosäte skulle också knytas till skolan för att handleda rektorer och lärare. De lyckades skapa förutsättningar för pedagogiska samtal, men snart upptäckte de att de missat en sak. De hade missat att från början fundera på vad det var som de behövde veta och vad det skulle leda till.

Rektorerna sa öppet att den här fortbildningssatsningen inte riktigt blev som de tänkt sig och att de behöver tänka om. Vissa skulle ha kallat det för ett misslyckande, men rektorerna valde klokt nog att se det som ett lärande.

De tog nu hjälp av en forskare för att diskutera hur de skulle kunna göra istället. Vad man gjorde var att utgå från kollegiala samtal och fånga upp den samlade kompetensen på skolan. Personalen delades in i grupper och lärarna intervjuade varandra parvis utifrån två frågor:

  • Vilka egenskaper, kompetenser, förhållningssätt är särskilt viktiga att bidra till hos eleverna?
  • Vilka är dina viktigaste lärdomar om hur man bidrar till dessa?

En lärande organisation

Efteråt har man samlat ihop alla dessa bilder och nu fått en gemensam karta. Den samlade kompetensen på skolan har synliggjorts och man har fått insikter som man inte haft förut. De lärdomar som man dragit gör att man utifrån sin egen systematiska analys och med hjälp av forskning börjat ifrågasätta varför man gör på ett visst sätt och har inneburit att skolan förändrat sin organisation, hur schemat läggs, vad som ska prioriteras och hur rektorerna ser på sitt eget ledarskap.

Berättelsen från Mikael Elias gymnasium sätter fingret på vikten av att verksamheten är delaktig på riktigt och betydelsen av att medvetet och systematiskt reflektera över sin egen verksamhet. Som en av rektorerna klokt sa: ”En lärdom är att det kan bli fel om vi lyssnar för mycket på andra innan vi lyssnat på oss själva”.

Se Skolverkets hemsida för presentationer och underlag från konferensen.

Be Sociable, Share!

    Inga kommentarer på “Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – hur då?”

    skl logotyp