En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Hot om straff löser inga problem

”Att ge lärarna formella befogenheter att straffa störande elever med att köra ut dem eller stänga av dem löser inte ett enda problem”, skriver gymnasieläraren Marita Johansson på Brännpunkt nu i veckan apropå Metta Fjelkners uppdrag att utreda disciplinproblemen i skolan.

Som lärare känner jag mycket väl igen mig i hennes beskrivning av vad som händer i klassrummet och hur en sådan situation påverkar både mig som lärare, de andra eleverna och arbetet under resten av lektionen. Särskilt tydligt blir det när hon drar paralleller till arbetslivet och skriver: ”Tänk dig att din chef en dag blir enormt arg på en medarbetare som högljutt uttrycker motsatta åsikter och offentligt inför hela arbetsplatsen skickar hem medarbetaren för att han/hon upplevs störande.”  Johansson ställer sedan logiska följdfrågor: hur du skulle reagera och vad du skulle tänka när din kollega kommer tillbaka nästa dag? Kommer din kollega ens tillbaka? Det hela framstår då som ganska löjligt. Och varför – egentligen – tror vi att det går att vinna barn och ungdomars respekt och förtroende på ett helt annat sätt än vuxnas?

Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning på lektionerna

Tanken är naturligtvis god, det vill säga att de elever som blir kvar i klassrummet ska få lugn och ro och att straffet ska ha en avskräckande effekt. Men jag håller med Marita Johansson om att det inte fungerar särskilt bra i verkligheten. Det förstår man när man läser hennes exempel.

Självklart behöver barn och ungdomar visa lärare och varandra respekt och skolmiljön behöver vara lugn och trygg. Och det kan naturligtvis finnas tillfällen då elever kan behöva avskiljas från ett sammanhang. Men frågan är hur stora disciplinproblemen i skolan egentligen är? Attityder till skolan som publicerades förra året visade att åtta av tio lärare tycker att det finns arbetsro på nästan alla/de flesta lektioner. Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning. Samtidigt vill åtta av tio ha mer ordning och reda. Jag vet inte riktigt hur det hänger ihop.

Mer sanktioner är kontraproduktivt

Men oavsett om disciplin är ett stort problem eller ej, är det kontraproduktivt att fokusera på sanktionerna.  Som Marita Johansson skriver klarar den klart övervägande majoriteten lärare att upprätthålla ordning i sina klassrum utan att bestraffa eleverna. ”De grundar inte sin relation till eleverna på hot om straff, utan på motivation, tilltro, kunskap, glädje och utveckling. De vet att lärande främjas av en sådan miljö och attityd”. Kloka ord. Marita Johansson menar att lärarna helt enkelt inte har behov av disciplinära åtgärder.

Ett ökat fokus på bestraffning tror jag snarare riskerar att minska lärarnas auktoritet och möjlighet att vara ledare i klassrummet. Respekt och förtroende vinner man inte genom hot om bestraffning. Inte heller leder det till bättre undervisning.

Stärk kunskapen om hur man kan påverka elevernas motivation

För att förbättra resultaten i skolan behöver eleverna var med på lektionerna och det bör finnas arbetsro och arbetsglädje som motiverar dem att ta eget ansvar för sitt lärande. Det tror jag att regeringens utredare håller med om. Men vägen dit är inte mer bestraffning. Fokusera istället på att stärka lärarnas kunskap om hur man kan påverka elevernas motivation och vilja att vara i skolan.

Lästips:

Vänd frånvaro till närvaro

ÖJ grundskola 2013

Pluginnovation

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: 3
    Kategori: Elever
    Etiketter: ,

    3 Kommentarer på “Hot om straff löser inga problem”

    1. 2014-03-14 19:14
      Skrivet av
      Bengt Sundell

      I” attityder till skolan 2012 ”finns också sådant som SKL inte har något intresse av att se tex.”Lärarnas förtroende för den svenska skolan, skolpolitiker o skolmyndigheter har minskat sedan 2009″ ” lärarnas förtroende för både grund-
      skolan o gymnasieskolan har inte varit så lågt sedan 2000″. ”4 av 10 lärare upp-
      lever inte att deras skolledning är öppen för kritiska synpunkter”..”Jämfört med 2009 har andelen lärare som övervägt ett byte av yrke eller arbetsplats ökat påtagligt”. ”4 av 10 tycker att storleken på klassen de oftast undervisar i är för stor”.”Lärarna upplever i större utsträckning än eleverna arbetsro på lektionerna”.
      ”Jämfört med 2009 anser lärarna att de fått mindre inflytande…” Kan det bero på en ensidig satsning på rektorer/skolledare? ”2 av 3 lärare som övervägt att byta yrke anser att det är för mycket nytt och för stora förändringar”.Från ”landets viktigaste yrke”-dvs. lärarna har nu focus riktats mot, landets ”viktigaste ledare.”Ett land utan en nationell skolpolitik är illa ute är illa ute.

    2. 2014-03-14 14:10
      Skrivet av
      Per-Arne

      Tack för din kommentar! Vi har lyft resultaten i Attityder till skolan i olika sammanhang, även tidigare på bloggen. Bristen på förtroende och tillit i hela skolsystemet är en verklig utmaning som vi ofta återkommer både i debatten och i vårt arbete. SKL:s matematiksatsning, där närmare en tredjedel av kommunerna deltar, involverar lärare, rektorer, förvaltningsledning och politiker från varje kommun. Ett syfte är att lyssna på varandra och gemensamt komma fram till vad som behövs för att förbättra resultaten. Tanken är att stärka förtroende och tilliten till varandra och skapa förståelse för var och ens roller. Vi arbetar också för att på olika sätt lyfta fram goda exempel eftersom vi inte tror att varken läraryrket eller skolan gynnas av en ensidig negativ bild av verksamheten.

    3. 2014-03-14 18:32
      Skrivet av
      Bengt Sundell

      Chefen för PISA undersökningarna har för Sveriges del sagt att mellan färre elever i grupperna och en ordentlig satsning på lärarna så väljer han det sistnämnda. Logiskt utan sökande inga lärare-så enkelt det kan vara, när skl inte tar proffessionen på allvar. Läraryrket är inget vanligt tjänstemannayrke som helst.Varför är inte skl med i kampen mot NPM?

    skl logotyp