En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Intressant analys av de statliga lönesatsningarna

Riksrevisionen presenterade i veckan en granskning av karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Underrubriken ”Högre lön, men sämre sammanhållning” speglar väl den bild vi ser.

Högre lön

Från 2011 har lärarnas löner ökat i reella tal. Samtidigt har lönespridningen ökat. För att få hela bilden av lärarnas löneökningar behöver statens satsningar kompletteras med vad kommunerna satsat under samma tid. Och faktum är att även utan lärarlönelyftet har löneutvecklingen för lärarkåren de senaste åren varit bättre i jämförelse med andra yrkesgrupper inom kommuner och landsting.

Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder kronor, utöver märket, på lärarlöner, vilket i första hand ligger bakom de senaste årens högre lönenivå. Vi ska ha i minne att det statliga stödet sker under ett par år medan kommunernas lönebildning sker kontinuerligt. I ljuset av detta är slentrianmässiga kommentarer från facken om att huvudmännen borde skjutit till mer av egna medel något onyanserade.

Sämre sammanhållning

I Riksrevisionens rapport beskrivs hur de statliga lönemedlen på många håll bidragit till osämja och bristande sammanhållning bland lärarna. Det väcker flera frågor. Lönespridning är vanligt i andra yrken, särskilt i akademiska. En ökad lönespridning har också varit något som såväl fack, arbetsgivare och regering eftersträvat som ett led i att stärka läraryrkets attraktivitet.

Samtidigt beskriver rapporten att ”det skapats en jargong mellan lärare om att det finns förstelärare, andrelärare och tredjelärare, eller sistelärare”. Det är framför allt lärarna själva som har talat i dessa termer. Detta är problematiskt och en fråga som behöver diskuteras.

En reflektion är att valet av namn – ”förstelärare” – synes ha varit olyckligt samt att det är problematiskt då staten reglerar vilka yrken och yrkestitlar som ska användas lokalt.

Rekommendationer för framtiden

Av debatten får man lätt intrycket att om bara huvudmännen hade skjutit till mer pengar, så hade reformen fungerat bra. Det är inte alls självklart. Riksrevisionens reflektion är mer nyanserad: ”Det är svårt att avgöra om det är regeringens utformning av Lärarlönelyftet, de förväntningar som fanns på reformen eller huvudmännens sätt att fördela löneökningar i Lärarlönelyftet som skapat missnöjet.” Denna slutsats är viktig att ha med sig.

Det är också värt att notera är att även Riksrevisionen pekar på vikten av att reformer är väl förberedda och förankrade, tydliga i sin utformning och ger tillräckligt med tid för implementering lokalt. Jag kan bara hålla med – se gärna mitt inlägg när lyftet drogs igång.

Samråd för att vässa reformerna

För att möta skolans utmaningar har SKL i sitt remissvar över Skolkommissionen föreslagit ett närmare samarbete mellan staten, som sätter ramarna, och skolans huvudmän som ansvarar för verksamheten. SKL föreslår ett arbetande råd mellan staten, kommunerna och professionen.

I rådet ska alla nya reformer och andra förändringar diskuteras utifrån principerna om full finansiering, tydlig ansvarsfördelning och en plan för genomförande. Allt för att bra förslag ska kunna genomföras på bästa sätt. Att arbeta vidare med finslipning av befintliga statsbidrag för lärarlöner bör vara en del i detta arbete.

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: Bli först att kommentera
    Kategori: Okategoriserade

    Inga kommentarer på “Intressant analys av de statliga lönesatsningarna”

    skl logotyp