En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

LR:s rapport väcker fler frågor än svar

Idag är det  Skolans dag. En dag då vi gemensamt skulle kunna kraftsamla för att lyfta fram allt som är bra i skolan. Att få elever, lärare och rektorer att känna sig stolta och fulla av självförtroende och engagemang över sin verksamhet och sitt uppdrag.  Men som ett brev på posten publicerar LR istället en rapport som inte bara är dyster, utan också väcker fler frågor än svar.

LR konstaterar att likvärdigheten i svensk skola minskar. Det stämmer. Skillnaden mellan skolor har ökat. Den har fördubblats  och förklarar närmare tjugo procent av den totala variationen i resultat. Skillnader mellan kommunerna förklarar bara drygt tre procent. Märkligt nog utelämnar LR att skriva att närmare 80 procent av skillnaderna i resultat förklaras av skillnader inom samma skola. Det är viktigt att ha hela den bilden framför sig när vi pratar om en likvärdig skola.

Jag saknar också ett resonemang om hur staten skulle vara bättre på att garantera likvärdigheten än kommunerna.  Statskontorets rapport – som LR behöver läsa lite noggrannare – visar ju att skillnaderna mellan kommunernas resurstilldelning till skolorna är mindre idag än innan kommunaliseringen. Skillnaderna var alltså större när skolan var statlig. Och den största delen av skillnaderna förklaras av strukturella faktorer som befolkningstäthet.

Ett problem i den här diskussionen är också att man talar om skolan som om den vore en ö, isolerad från ett samhälle som ser helt annorlunda ut jämfört med för 25 år sedan. Sverige är inte längre lika homogent och det ställer andra krav på skolan.  Jag saknar en analys som visar hur staten skulle vara bättre på att hantera det än kommunerna.

LR hänvisar till SKL:s positionspapper där vi skriver att ”lokala variationer är en garant för likvärdighet”. Ja, eftersom Sverige ser olika ut, så kan vi inte göra på samma sätt överallt. Likvärdigt betyder inte likadant. Skolverket var tydliga förra veckan när de konstaterade att det inte finns någon universalmodell för resursfördelning som fungerar effektivt i alla kommuner. Tvärtom sa de ordagrant att det ”optimala sättet att fördela resurser på, med avseende på likvärdighet och studieresultat, formas av kommunen själv”. LR ropar på nationell finansiering, men lyckas inte förklara hur det ska gå till. Jag blir ännu mer konfunderad när LR ställde sig kritiska till de siffror som nyligen visade att lärartätheten var lägst i de socioekonomiskt starka kommunerna där eleverna når högst resultat. Hur ska då en nationell elevpeng se ut som tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar? Jag får inte ihop resonemanget.

En slutsats i rapporten att är lärare måste få ökad frihet att pedagogiskt avgöra om undervisningssituationen anpassas på ett optimalt sätt, t.ex. om det ska vara undervisning i halvklass eller särskilda undervisningsgrupper. Självklart ska lärarnas professionella bedömning vara ett viktigt underlag när beslut om resursfördelning fattas. Men jag skulle vilja veta mer om hur LR tänker sig att ett sådant system skulle gå till? Ska notan skickas till staten?

En annan sak som slår mig när jag läser rapporten är att det finns ingen forskning och inga studier som kan visa att de försämrade studieresultaten beror på kommunaliseringen.  Bara för att man säger samma sak flera gånger blir det inte mer sant. I det sammanhanget vet jag inte riktigt hur jag ska tolka LR:s rop efter ytterligare en utredning av kommunaliseringen – innan den utredning som pågår ens har presenterats?

Det vi säkert vet är att stora administrativa reformer inte är bra om man vill utveckla och förbättra ett skolsystem på Sveriges nivå. Det är inte det som gör skillnad. McKinseys analys ”How the world’s most improved school systems keep getting better” är ett intressant lästips. Låt skolan få arbetsro och kraftsamla istället på det som vi vet har betydelse för elevernas resultat. Nästa år på Skolans dag hoppas jag att allt ljus hamnar på lärare, elever och rektorer.

Läs SKL:s webbkommentar

Be Sociable, Share!

    3 Kommentarer på “LR:s rapport väcker fler frågor än svar”

    1. 2013-09-10 20:29
      Skrivet av
      Pether Bjornsson

      LR har vi för våra synder, det har gått så långt att våra journalister, omedelbart, när något handlar om skolan, springer till dem, detta då det vet att de får ett avvikande svar. Mycket av denna rapport är rsppakalja, men i stort har de rätt, vi måste skapa en grund. Skolans resurser kan inte fördelas av några amatörer i en nämnd. Vi kan inte låta dessa människor påverka våra elever och lärares arbetsmiljö och framtid. Och du, du skrev intressant läsning kring McKinsey, hoppas du förstår att den är lika ihålig som en Schweizerost.

    2. 2013-09-10 20:36
      Skrivet av
      Pether Bjornsson

      Glömde föresten din utsvävning av lokala variationer, om vi tillåter lokala variationer hur befrämjar det likvärdigheten, antar att det måste till ett styrmedel i så fall. Om vi låter tio personer på en gata baka bullar som ska innehålla samma ingredienser, kommer då alla bullar se likadana ut? Svaret är på förhand nej. Några av dem kommer att ta mer eller mindre av de olika ingredienserna, godtyckligt, för de tror, eller någon har sagt att bullarna blir godare då. Lite taskigt att jämföra elever och bullar, men rätt talande eller hur?

    3. 2013-09-10 08:50
      Skrivet av
      Per-Arne

      Hej Pether, Tack för dina kommentarer. Vi tror inte att staten har bättre kompetens än kommunerna att fördela resurser. Hur ska staten veta bättre än kommunen hur elevernas behov på de olika skolorna ser ut? Kommunernas förutsättningar och behov ser olika ut. Skolverket, dvs. staten, var tydlig i sin bedömning förra veckan, att det inte finns någon optimal modell, utan att fördelning av resurser bör ligga på kommunerna för att garantera likvärdighet och effektivitet. Det har också skett en positiv utveckling de senaste åren, konstaterar Skolverket. Men jag håller med om att fortsatt utveckling behövs. Jag vill också tipsa dig om vår rapport ”Myter om skolan hindrar utveckling”, där du kan läsa mer om bl.a. likvärdighet. Länken finns i mitt inlägg ovan. Med vänlig hälsning, Per-Arne.

    skl logotyp