En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Nationella proven når inte sitt syfte

Är de nationella proven rätt verktyg för att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning? Tveksamt, menade Anders Jönsson, biträdande professor på Kristianstads universitet och en av konstruktörerna till de nationella proven på det seminarium som SKL arrangerade på riksdagen igår.

Proven ger en ögonblicksbild

Jönsson pekade på flera anledningar till att syftet med de nationella proven inte uppnås. En är att proven ges sällan och är belagda med sekretess. De blir punktinsatser som ger en ögonblicksbild av vad eleverna kan.

En annan handlar om att krav på standardisering och mätsäkerhet ger starka begränsningar i uppgifternas utformning och därmed vad som kan mätas. För att få stabila och säkra resultat mäter vi det som är lätt att mäta. En av deltagarna på seminariet formulerade sig klokt: ”Det blir för mycket fokus på att göra det mätbara viktigt, istället för att mäta det viktiga.”

Saknar ett nationellt uppföljningssystem

De nationella proven kan inte användas för att följa elevernas kunskapsutveckling över tid eftersom de inte är jämförbara år från år. Inte heller betygen anses som tillförlitliga för att följa kunskapsutvecklingen. Det är märkligt att vi inte har ett nationellt uppföljningssystem som vi inte kan lita på, utan är hänvisade till de internationella undersökningarna för att kunna säga något om hur det går för de svenska eleverna.

Undervisningen anpassas efter proven

Ett ytterligare problem är att proven endast kan pröva en liten del av kursplanen. Det bidrar till det som kallas ”teach to the test”, det vill säga att undervisningen anpassas efter innehållet i proven. Det som passar in i det standardiserade provformatet tenderar således att bli styrande för undervisningen. Det här är problematiskt.

Proven tidskrävande

Nationella prov tar tid – både från undervisningen och för rättning och administration. Om vi – utöver diskussionen ovan – lägger till alla timmar som både lärare och elever ägnar åt dessa prov koncentrerat till ett antal veckor på våren, blir det än mer tydligt att det är dags att tänka till och tänka om.

Inspireras av andra länder

Jag tycker att vi ska titta på de länder som har ett system där man har delat på de syften som de nationella proven har. Det innebär att man har ett system som stödjer lärarna i deras bedömning och betygssättning och ett annat för att få en bred bild av hur det går för nationen.

På så sätt skulle Skolverket kunna utveckla bedömningsstöd med tydligt syfte att stödja lärarna i deras undervisning och betygssättning. En slags provbank som skolorna skulle kunna använda formativt och flexibelt under hela skolåret, samt ha ett kollegialt, gemensamt lärande kring.

För att få en bild av kunskapsutvecklingen i landet skulle man kunna göra undersökningar med ett representativt urval i landet. På så sätt kan man täcka in flera områden i kursplanerna, liknande ett ”stort prov som klipps i bitar” som Anders Jönsson uttryckte sig. Alla gör nämligen inte alla prov. Ett sådant system skulle inte vara lika betungande för skolan och inte heller lika styrande för undervisningens innehåll.

Tilltro till uppföljningssystemet behövs

Vi måste mäta rätt saker och på rätt sätt. Nationella prov är nödvändigt, men frågan är hur många och på vilket sätt? SKL:s utgångspunkt i den här debatten är att vi måste kunna följa kunskapsutvecklingen över tid och att vi behöver stärka lärarnas betygssättning och bedömning. Vi behöver tilltro till det uppföljningssystem som vi har. Jag hoppas att den pågående utredningen om nationella prov hittar kloka vägar framåt.

Klicka på bilden som sammanfattar SKL:s syn på de nationella proven:

bild np

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: Bli först att kommentera
    Kategori: Uppföljning och resultat
    Etiketter:

    Inga kommentarer på “Nationella proven når inte sitt syfte”

    skl logotyp