En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Olika mätningar – vem kan man lita på?

I tre dagar har PISA överskuggat allt annat.  Självklart är läget bekymmersamt. Samtidigt grubblar jag över hur det kommer sig att den här nedgången inte syns vare sig i betygen eller i resultaten på de nationella proven. I tisdags fick vi en katastrofbild. Igår fick vi en bild av en positiv utveckling och bra resultat.  I samma ämnen som PISA mäter.

När betygsresultaten redovisades i september såg vi en uppgång i meritvärdet, från att varit relativt stabilt under flera år. Igår publicerade också Skolverket resultaten på de nationella proven som genomfördes i våras. Resultaten har förbättrats. Proven visar inte alls den här nedgången om man tittar på samma tidsperiod som Sveriges resultat i PISA sjunkit.

I PISA 2003 var det 17 procent av de svenska eleverna som inte klarade nivå två i matematik (motsvarande godkänt), och nu, 2012, var denna siffra 27 procent. Av de elever som genomförde PISA 2003 klarade 87 procent godkänt på nationella provet när de gick i nionde klass året därpå. 2013 var denna siffra 90 procent.

Så här många elever uppnådde kunskapskraven för godkänt provbetyg för i år:

  • I matematik närmare 90 procent.
  • I svenska 96 procent
  • I engelska närmare 97 procent.

Inte så konstigt att de flesta elever har gott självförtroende i matematik då (som ju i sig är en god sak som underlättar framtida lärande).

Nu vet vi att de nationella proven inte riktigt är jämförbara över åren. Det finns också diskussioner om likvärdigheten i rättningen – oavsett om det är lärare eller skolinspektörer som rättar. Men det finns inget som tyder på att rättningen har blivit mycket sämre nu, och därmed skulle spegla det stora tappet i PISA.

Varför olika resultat?

Vi vet också att syftet med de nationella proven är att följa upp resultaten på individnivå, inte på nationell. Men de används ändå som en temperaturmätning på det nationella läget i skolan. Jag tänker inte ge mig in i en diskussion om betygens eller nationella provens varande eller icke varande. Men problemet i det här sammanhanget är att både vi på nationell nivå och huvudmännen som ansvarar för den lokala verksamheten får olika bilder av tillståndet i skolan.

Skolverket skriver själva i sin PISA-rapport: ”De jämförande analyser som gjorts av PISA:s ramverk och de svenska kursplanerna, samt de både ramverkens konkretisering i form av nationella prov och provuppgifter visar också på en god överstämmelse”.  Jag tänker att denna skrivning betyder att resultatet för PISA borde synas i nationella uppföljningar.

Hur hänger det här ihop? Den som är väl insatt i mätningar av skolresultat kan säkert göra en analys och ge förklaringar. Det kan också ligga något i det som Skolverket lyfter fram, nämligen att PISA inte spelar någon roll för den enskilde elevens framtid, och därför kanske man inte anstränger sig på samma sätt som vid de nationella proven.

Vad ska eleven tro?

Men det är inte det som är min poäng. Jag återkommer ofta till vikten av att ha en korrekt bild av verkligheten. Annars finns en risk att vi fattar beslut på fel grunder. Men just idag tänker jag mer på elevernas och föräldrarnas perspektiv. Vad betyder egentligen det här kvittot som jag fått på att mitt barn uppnår kunskapsmålen i läroplanen?  Och i mitt huvud väcks frågor som: Vad är resultatet i svensk skola? Vad är det vi mäter och hur mäter vi?

P.S. Det sämsta som kan hända efter PISA är att alla skyller på varandra om vems fel det är. Det finns inget konstruktivt i det. Det bästa som kan hända är att vi slutar käbbla och istället arbetar tillsammans, både på nationell och på lokal nivå. Det har Sundbybergs kommun bestämt sig för att göra. På nyheterna igår fick vi se att de har tillsatt en parlamentarisk kommitté med den politiska majoriteten, oppositionen, lärare och föräldrar. Syftet är att enas och arbeta långsiktigt tillsammans med övertygelsen om att det går att förbättra resultaten. Det är rätt spår tycker jag. Och ta gärna med eleverna också så att vi får en skola som känns så relevant som möjligt för dem som den är till för.

Se inslaget på nyheterna

 

 

Be Sociable, Share!

    Författare:
    Kommentarer: 1
    Kategori: Uppföljning och resultat
    Etiketter: , , ,

    En kommentar på “Olika mätningar – vem kan man lita på?”

    1. 2013-12-06 16:15
      Skrivet av
      Om PISA-resultat, betyg och raka felaktigheter | Pontus Bäckström

      […] Edman lånar det här resonemanget direkt från SKL själva, se här och […]

    skl logotyp