En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Sverige toppar kunskapsmätning

Sverige ligger i topp! Det var goda nyheter igår när den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter (PIAAC) presenterades.

Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem via IT/dator. Endast fyra länder ligger över OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden; Finland, Nederländerna, Sverige och Norge.

Den slutsats som dras i rapporten är att stora delar av den vuxna befolkningen i Sverige har de färdigheter som behövs för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Yngre har bättre kunskaper

Ett intressant resultat är om man tittar på skillnader mellan olika åldersgrupper. Undersökningen visar att yngre personer i ålderspannet 20-39 år har högre genomsnittliga poäng i läsning och räkning än äldre personer 50-65 år. Högst poäng har åldersgruppen 25-29 år, det vill säga en grupp som började i skolan under 90-talet. Lägst poäng har de äldsta och de yngsta, 16-19 år, vilket enligt rapporten inte är så konstigt eftersom de fortfarande befinner sig i utbildning.

När jag läser det här tänker jag att det i alla fall inte var bättre förr. Det verkar inte alls som att skolan blir sämre och sämre om man ser på färdigheterna både för olika åldersgrupper och åldersgruppernas resultat i förhållande till utbildningsnivå. De yngre som idag har en gymnasial utbildning ligger ungefär på liknande nivå för äldre som har en eftergymnasial utbildning.

Vuxenutbildning bidrar till toppresultat

En annan sak som slår mig – och som rapporten lyfter fram – är att Sverige sedan länge haft ett väl utbyggt system för vuxenutbildning jämfört med de flesta andra länder. Sverige är ett av de länder som har högst deltagande i utbildning och livslångt lärande. Jag tror att det bidrar till Sveriges topplacering. Att det finns möjligheter att hämta in kunskaper i vuxen ålder skapar goda möjligheter för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.

Så grattis Sverige!

PS. Idag säger jag också grattis till Piteå som fått Lärarförbundets pris för årets bästa skolkommun!

Be Sociable, Share!

    5 Kommentarer på “Sverige toppar kunskapsmätning”

    1. 2013-10-09 13:22
      Skrivet av
      Imorgon kommer PISA! | Från 80 till 100

      […] tänka på att PISA inte ger hela bilden av ett utbildningssystem. Jag vill lyfta fram den första internationella undersökningen av vuxnas färdigheter, PIAAC, som presenterades tidigare i höstas. Sverige låg i topp! När man mäter 25-åringars […]

    2. 2013-10-09 22:11
      Skrivet av
      Bernt A

      SKL och dess föregångare Kommunförbundet har i decennier motarbetat skolan och dess lärare. Är det inte dags att byta strategi?

    3. 2013-10-09 15:14
      Skrivet av
      Per-Arne

      Hej Bernt! Att SKL motarbetar både skolan och lärare är en grov anklagelse utan någon som helst grund i verkligheten. För vad skulle vi tjäna på att skolan blir sämre?! Vi arbetar hårt för att stödja utvecklingen i skolan. Till exempel håller i flera utvecklingsprojekt där omkring hälften av landets kommuner ingår! Vi arbetar också mycket med att främja forskning om och i skolan på många sätt, tillsammans med andra aktörers såsom lärarfacken. Allt detta gör vi för att förbättra resultaten i skolan. Det tycker jag är en bra strategi. Den tänker vi inte överge.

    4. 2013-10-09 20:26
      Skrivet av
      Bernt A

      Jag inser att det är provokativt att säga som jag gör. Men vad vi har sett i de kommunala skolorna är att både mängden undervisning och andra arbetsuppgifter har ökat i mängd utan att något annat har tagits bort. Allt handlar om att få så många lektioner genomförda som möjligt till lägsta möjliga (kortsiktiga) kostnad. Avtalet från 1995 vill SKL inte kännas vid utan har tvärtom drivit rättigheten till att överutnyttja lärarna ända upp i Arbetsdomstolen. Lärarnas utrymme att utveckla sina lektioner, till elevernas bästa, har krympts till intet. Rektorer talar maktspråk till lärare som dristar sig att säga sin mening. Personalen slits ut, Få vill utbilda sig i fyra-fem år för att därefter få en arbetssituation i vilken man ständigt känner sig otillräcklig. Många kommuner vill komma undan att betala ut de lönehöjningar som är avtalade.

      Jag vet inte vilken verklighet du ser, Per-Arne, men den jag ser har gjort mig cynisk. Inte inför mina elever, naturligtvis, men inför mig själv Det gillar jag inte. Jag är övertygad om att det finns skolutvecklare högt uppe i SKL som har det bästa intentioner i världen, men det är i klassrummen, där elever och lärare möts, som alla dessa intentioner skall sättas i verket. Resurserna behöver omfördelas, en större del av skolpengen bör gå till det ställe där elever och lärare är.

      Tänk om kommunerna, som arbetsgivare, ville gå i bräschen för en ny sorts uppskattning av oss lärare? Inte främst lönemässigt, även om det är viktigt, utan främst respekt och erkännande av all den värdefulla kunskap vi besitter och kämpar för att få förmedla till våra elever, dessa som betyder så mycket för oss!

    5. 2013-10-09 13:37
      Skrivet av
      Per-Arne

      I den bästa av världar skulle vi, både du och jag, skriva och berätta om hur fantastsikt roligt, spännande och utvecklande lärararbetet är. Jag arbetade som lärare i 15 år innan jag blev skolledare, rektor och förvaltningschef. Alla lektioner där jag tycker att jag lyckades gav energi till att fortsätta utveckla undervisningen. Responsen som man får från eleverna i sådana situationer är något som andra yrken inte erbjuder.

      Samtidigt vet jag inte vilken överblick du har dvs hur många skolor du har inblick i. I Skolverkets rapport om lärares arbetstid i grundskolan som kom i våras finns inget stöd för att undervisningstiden ökat. Lärarna i undersökningen undervisade ca 17 timmar per vecka. Det kan såklart finnas undantag men det är inte tal om den massiva ökning som vissa vill göra gällande. Främst verkar det vara annat som huvudsakligen staten eller statliga myndigheter, främst skolinspektionen, ligger bakom. Jag tänker förstås på att administrationen – främst i form av ökade dokumentationskrav – tynger lärarkåren. Helt orimligt

      Båda du och jag är överens om att lönerna för lärare ska upp. Min och SKLs uppfattning är att detta ska ske under de närmaste åren. Kollektivavtalet som löper över flera år har de senaste två åren gett lärarna mer än alla andra yrkeskårer. Det är unikt! Jag är också övertygad om att man ska börja med de ”bästa” lärarna, bra lärare ska ha bra betalt!

      Du nämner att det behövs ”en ny sorts uppskattning” som inte behöver vara kopplad till lön. Jag blir nyfiken: Har du något tips om vad det skulle kunna vara?

    skl logotyp