En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Otåligheten växer – växla upp skolans digitalisering

Det finns många skäl för en ökad och mer samlad digitalisering i skolan. Från SKL:s sida konstaterar vi att digitala hjälpmedel och metoder i skolan kan underlätta både integration, lärarnas administrativa börda och inte minst lärarbristen genom att utöka fjärr- och distansundervisning. Alternativa verktyg ger också möjlighet till en mer individanpassad och inkluderande undervisning.

Bara de senaste dagarna har flera aktörer gett uttryck för sin otålighet när det gäller skolans digitalisering. Forskare, verksamhetschefer och företrädare för flera universitet hävdade i Dagens Samhälle i veckan att Sverige behöver en digital framtidsvision där skolans digitalisering är en viktig del. Och idag presenterar Lärarförbundet en åtgärdslista för hur skolan kan påskynda sitt arbete.

Vi vet att många huvudmän redan gör mycket – det visar inte minst nomineringarna till utmärkelsen Guldtrappan som belönar utveckling för digitalt lärande – men det behövs ett samlat grepp och en nationell kraftsamling för en likvärdig utveckling. Detta lämnade SKL en framställan om till regeringen vid årsskiftet. I framställan säger vi bland annat att vi är redo att bidra till att förverkliga den nationella IT-strategi som Skolverket la fram för snart ett år sedan, men också att det behövs en grundläggande infrastruktur, till exempel genom nationella it-standarder. Dessutom framhåller vi vikten av att skolan lär ut digitala färdigheter. Det är nödvändigt med tanke på Sveriges framtida utveckling och att dagens elever behöver rustas för framtida arbetsmarknad. Nu följer vi upp vår framställan, bland annat genom möten med utbildningsdepartementet och ledamöter i utbildningsutskottet.

Det är bra att vi är flera som på olika sätt uttrycker att skolans digitala utveckling går för långsamt. Vi behöver öka takten, vi behöver göra det tillsammans och vi kan inte vänta!

Per-Arne Andersson

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Spännande vecka på SKL

Nästa vecka arrangerar SKL två seminarier med angelägna och högaktuella teman: ”Nyanlända elever – hur skapar vi en bra skolgång?” och ”Bättre likvärdighet med digitaliserade prov”. Missa inte dessa!

Tema nyanlända elever i årets ÖJ grundskola

Nyanlända elever är temat i årets Öppna jämförelser – grundskola. Situationen är ansträngd i många kommuner och det är svårt att leva upp till alla krav i skollagstiftningen. Men det finns tydliga framgångsfaktorer för de som lyckas väl. Rapporten publiceras måndagen den 25 april. På seminariet berättar Filipstad och Södertälje om sitt arbete. Vi redovisar även läget för den allmänna resultatutvecklingen i kommunerna. Vilka kommuner ligger i topp i år?

Bättre likvärdighet med digitaliserade prov

Nyligen presenterade utredningen om nationella prov sitt betänkande. Förslagen har fått stort genomslag i media. Det här är en fråga som vi på SKL arbetar intensivt med. På seminariet onsdagen den 27 april, handlar diskussionen om hur ett likvärdigt system för kunskapsbedömning kan se ut och hur digitaliseringen kan stärka ett sådant system. Regeringens utredare, Tommy Lagergren, är en av deltagarna. Jag själv ser särskilt fram emot att lyssna på den provkonstruktör från Australien som kommer att delta på videolänk. Vad kan vi lära oss av Australien som har kommit långt när det gäller digitaliseringen av prov?

Varmt välkomna till SKL nästa vecka! Anmäl er via länkarna ovan om ni vill följa seminarierna på plats. Frukostsmörgås och kaffe serveras. För att se dem på webben behövs ingen föranmälan och du kan antingen se direkt eller i efterhand.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Delaktiga och motiverade elever – redo att ta sig an världen

Igår presenterade Skolverket sitt förslag till nationell strategi för skolans digitalisering.  SKL har länge efterlyst en strategi och mycket av förslaget är bra. Dock finns en del frågetecken. Läs vår kommentar här.

Det finns en stor potential för skolan och eleverna om vi tar vara på digitaliseringens möjligheter på ett bättre sätt. Ett tydligt exempel på det visade det jubileumsseminarium som arrangerades på SKL förra veckan för att fira att Guldäpplet har delats ut i femton år till lärare som förnyat sin undervisning med digitalisering.

Ger elever röster utanför klassrummet

Inbjudna talare var de tidigare stipendiaterna Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan Skara och Martin Fernström, lärare på Årstaskolan Stockholm. Båda två pratade om vikten av att ge eleverna en röst och hur digitalisering i olika former gör att rösterna når utanför klassrummets gränser. Eleverna blir delaktiga och kan påverka det demokratiska samhället.

Uppgifter som man ägnar tid åt i skolan behöver vara relevanta och kännas meningsfulla för eleverna. På Årstaskolan används uttrycket ”rika” uppgifter och som exempel lyfts koncepten ”Viktiga romaner av riktiga författare” som publiceras på Bibblis.se och Talasomted.se som fått spridning långt utanför Sveriges gränser. Ylvas gymnasieelever både skriver och redigerar Wikipedia och bidrar på det sättet till både sin egen och andras kunskapsbildning. De bloggar och poddar och når ut via exempelvis Teentime.nu – ”världens nuaste webbshow”, som eleverna kallar den, med ett direktsänt avsnitt i veckan.

Titta på seminariet i efterhand

Professor Åke Grönlund från Örebro Universitet samtalade med Ylva, Martin och Beter Becker från DiU om hur lärande utvecklas och fördjupas med hjälp av digitalisering och hur kollegialt lärande kan utveckla och sprida innovativa metoder.

Seminariet, med Guldäpplets partners och Datorn i Utbildningen som värdar – webbsändes och om du missade det kan du ta del av det här.

Nominera din lärare innan första juni

Till Guldäpplet 2015 nominerades drygt 80 lärare från olika delar av landet. Nomineringarna väckte stor medial uppmärksamhet lokalt och inte enbart vinnarna av stipendierna lyftes som stjärnor. Det är ett pris för att hylla professionen. Visst finns det lärare hos er som du vill hylla? Årets nominering är öppen fram till den 1 juni. Läs mer om kriterier och hur nomineringen går till här. Jag hoppas på ännu fler nomineringar i år.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

PISA understryker vikten av genomtänkt IT-strategi

Gårdagens PISA-rapport är inte upplyftande. Vid digital problemlösning hamnar svenska 15-åriga elever under OECD-snittet, liksom de gör när problemlösningen sker på traditionellt sätt. Eleverna presterar något bättre när de läser digitalt än analogt och hamnar här runt snittet för OECD. Resultaten är inte önskvärda, men de är heller inga nyheter för oss som arbetar med och i skolan.

Sveriges elever har god tillgång till teknik, men vi inte är lika duktiga på att använda tekniken i undervisningen. Vi lever dock i ett samhälle där vi alla behöver vara digitalt kompetenta för att kunna verka både som medborgare och i yrkeslivet. Frågan är därför inte om IT ska in i undervisningen, utan om hur.

Lärarnas IT-kompetens

Något som lärarna själv länge efterfrågat är stöd för att utveckla pedagogisk IT-kompetens. Viljan är stor i lärarkåren att använda digitala verktyg och på sociala medier sker ett livligt utbyte av idéer. Också det stora antalet nomineringar till årets Guldäpple, och den otroligt höga nivån på de nominerade, är ett tecken på hur duktiga lärarna är på att utveckla sin undervisning med digitalt stöd.  Men att skälla på dem som inte klarar det på egen hand är inte rätt väg att gå. Det behövs mer forskning och utvecklingsarbete som kan stödja lärarna för att utveckla lärandet med digitala verktyg på ett genomtänkt och strukturerat sätt i all undervisning.

På TV4-nyheterna igår kväll visades ett bra reportage om hur Myrsjöskolan i Nacka jobbar. Skolan har haft tydliga mål och satsat på fortbildning av lärare. På Myrsjöskolan har resultaten förbättrats sedan man började använda datorer och eleverna berättar hur de lär sig mer matematik med hjälp av IT.

Se klippet:

pisa digitalisering

LIKA-verktyget ger stöd

Resultatet i PISA-rapporten baserar sig på uppgifter från 2012. Mycket har hänt och är på gång sedan dess. Ett nytt verktyg är LIKA – it-tempen för skola och förskola. Det är ett stöd till rektorer och förvaltning att fokusera på rätt saker för att skapa förutsättningar för en genomtänkt IT-användning. Efter 1 år har vi haft cirka 3 000 användare. Inom kort publicerar vi en fördjupande rapport om hur LIKA används. Läs mer om LIKA och SKL:s arbete med skolans digitalisering här.

SKL ser behov av gemensam kraftsamling och en nationell strategi för skolans digitalisering. Vi har tillsammans med ett antal nyckelaktörer lämnat ett förslag på en strategi till regeringen, i vilken det finns förslag på olika initiativ som bör tas. Det är nu hög tid att regeringen samlar aktörerna och att vi gemensamt agerar för att stimulera utvecklingen, stärker kompetensen och ökar nyttan av digitalisering.

Min förhoppning är att regeringens uppdrag till Skolverket om att ta fram och genomföra ett nationellt utvecklingsprogram om IT som pedagogiskt och administrativt verktyg är ett steg i rätt riktning. Vägen framåt är att använda IT i skolan på ett genomtänkt sätt så att det blir ett verktyg för lärande – inte att använda mindre IT.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter: ,

Proposition om fjärrundervisning löser inte problemen

Härom dagen började jag noggrant läsa propositionen Möjligheter för fjärrundervisning (prop. 2014/15:44) som kom i december. Döm om min förvåning när jag upptäckte att det bara är de statliga specialskolorna och sameskolan (också statlig) som ska få sälja fjärrundervisning från den 1 juli.

Detta innebär att skollagen öppnar för fjärrundervisning i de samiska språken och i teckenspråk. Och det är ju bra, men långtifrån tillräckligt.

Vad händer med alla elever som idag får tillgång till studiehandledning och modersmål tack vare fjärrundervisning? Ska de tvingas avbryta undervisningen på grund av den skollagsändring som genomförs den 1 juli 2015?

Beror regeringens bedömning på att den fjärrundervisningen som specialskolorna och sameskolan erbjuder är bättre utvärderad eller håller högre kvalitet? – Jag tror inte det.

Språkskolan i Uppsala kommun har erbjudit fjärrundervisning i närmare 10 år och säljer i nuläget till nio kommuner. Skolan har behöriga lärare med hög utbildningsnivå, varav flera med lärarlegitimation. Den moderna tekniken har gjort att fjärrundervisningen fungerar bra. Språkskolan har dessutom ett samarbete med Uppsala universitet. Varför vill regeringen stoppa detta?

Konsekvensen blir att många nyanlända elever inte får modersmålsundervisning och studiehandledning. Varför då? – De råkar bo i exempelvis glesbygdskommuner som inte lyckas rekrytera lärare i alla de språk som behövs.

Försöksverksamhet inte tillräckligt

Finns det då ingen öppning alls? – Jo, men bara som försöksverksamhet då skolhuvudmän kan ansöka hos Skolverket om att få ingå. Att enbart förlita sig till detta innebär en risk för att eleverna tvingas avbryta sina studier.

Förslaget måste omprövas

SKL anser att det saknas hållbara skäl att inte ändra i skollagen så att kommuner kan få erbjuda andra kommuner och skolhuvudmän fjärrundervisning på entreprenad. Tekniken finns idag och det bedrivs fjärrundervisning av god kvalitet. Det är skollagen som inte är i takt med tiden.

Vår lojalitet måste finnas hos nyanlända elever, elever med andra modersmål och elever i glesbygden. Därför måste skollagsförslaget omprövas så att både stat och kommun kan erbjuda fjärrundervisning från den 1 juli.

Här kan du läsa mitt tidigare blogginlägg ”Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte”

 

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter: ,

Att leda skolans digitala utveckling – webbinarium

Samhället digitaliseras. Vi jobbar, handlar och går till psykologen online. Dagens och morgondagens samhälle förutsätter digitalt kompetenta medborgare. Digitaliseringen kan inte väljas bort, inte heller av skolan. Hur hanterar skolans ledare den digitala utmaningen så att datorer och internet möjliggör en positiv skolutveckling?

I morse sände vi ett webbinarium från SKL som tog upp den frågan. Forskaren Åke Grönlund presenterade slutsatserna från forskningsprojektet Unos Uno – Att förändra skolan med teknik. Johanna Karlén presenterade Självskattningsverktyget LIKA – it-tempen för skolan. Slutligen fördes ett expertsamtal om hur vi får tekniken att bli det pedagogiska verktyg vi vill att det ska vara.

Tillit och tålamod

En slutsats var att vi behöver lita på professionen och skapa ett tillåtande klimat där det är tillåtet att testa sig fram och våga dela med sig. Det behövs också tålamod och uthållighet – förändringsarbete tar tid. Ledningen måste stå på sig när kritiker menar att tekniken inte leder till bättre resultat.  Forskningen visar att resultaten inte kommer av sig själv när vi stoppar datorer i händerna på elever och lärare. Vi behöver arbeta genomtänkt.

Om du missade webbinariet kan du se det igen här .

Trevlig helg,

Per-Arne

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, skrev i en artikel för några veckor sedan att hon blir ”tokig när huvudmännen sänker ribban”. Jag blir tokig när Skolinspektionen, av alla de områden de skulle kunna granska, väljer ut just fjärrundervisningen. Vi kan inte säga att vi har dåliga resultat och klaga på skolan, och sedan samtidigt sätta stopp för initiativ som tas för att ge eleverna den bästa undervisningen.

Fjärrundervisning är i nuläget tyvärr inte lagligt. Det är besynnerligt. Modern teknik skapar en massa möjligheter för Sveriges elever, inte minst de som har de tuffaste utmaningarna att klara skolan.  Därför har vi och många kommuner drivit frågan länge.

Kramfors och Ljusdal gör rätt

Dagens exempel ger en tydlig bild av hur kreativa och bra lösningar som hjälper eleverna stoppas. Från TT idag:

”Kramfors är en av nio kommuner som köper sin modersmålsundervisning av Språkskolan i Uppsala kommun. I den undervisar totalt 120 lärare i 52 språk elever i den egna kommunen, och några av lärarna undervisar också på distans.

Språkskolans chef, Marianna Aivazova, konstaterar att även Ljusdals kommun fått kritik av Skolinspektionen.

Nu upphör Ljusdal tyvärr med undervisningen, på grund av kritiken. Vi tycker att det är så synd för eleverna, för våra lärare är utbildade och flera av dem även legitimerade.

Hon vänder sig också mot Skolinspektionens kritik att undervisningen inte blir individualiserad när den sker via länk.

Det är precis tvärtom. Det ger fler möjligheter att individualisera med modern teknik. Vi har samarbetat med Uppsala universitet, så vår modell bygger på forskning.

Marianna Aivazova konstaterar att det finns ett förslag att ändra lagen, men att inget hänt.

Vi vill ju se elevernas bästa. Vi vet ju vad en lektion i veckan kan betyda för dem. Och vi vet att många kommuner har förhoppningar om att fjärrundervisning på detta sätt ska bli lagligt.”

Kritik hur man än bär sig åt

Enligt skollagen får fjärrundervisning bara ges som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Samtidigt är det olagligt att inte erbjuda handledning i en elevs modersmål.

Det är helt orimligt att tänka sig att en enskild kommun skulle kunna tillhandahålla språkundervisning och handledning i alla dessa språk som Språkskolan kan erbjuda. Konsekvensen kan istället bli att eleverna inte får någon undervisning alls.

Hur ska kommunerna ta sig ur detta moment 22? Om man inte erbjuder undervisning och handledning i modersmål får man kritik. Om man erbjuder undervisning och handledning med behöriga och legitimerade lärare får man också kritik – för att det är på distans.

Ibland vill jag slita mitt hår. Som när staten och gammaldags lagstiftning sätter käppar i hjulet och hindrar huvudmän och skolor från att ge eleverna den bästa undervisningen. En positiv effekt av dagens uppmärksamhet i medierna är att regeringen öppnar upp för en lagändring redan under nästa år. Äntligen!

 

Snabbt, bra och gratis

”Tänk om vi kunde göra det svåra lättare?” Orden kommer från Björn Söderlund, Lidingö stad, och beskriver tanken bakom LIKA – it-tempen för skolan.

LIKA, som presenterades på ett seminarium på SKL igår, är ett verktyg som på ett enkelt sätt – och helt gratis – kan användas för att ta tempen på skolans digitalisering. Det ger en snabb nulägesbild men ger också automatiskt en handlingsplan där man kan se vad som behöver prioriteras.

Maria Stockhaus, som inledde, pekade på att för att utveckla skolan med digital teknik behövs ett strategiskt arbete inom flera områden. LIKA handlar om att få en bild både av ledarskap, infrastruktur, kompetens och användning – alla viktiga delar som måste fungera för att nå bra resultat.

Jag själv följde seminariet via webben och det var inspirerande att lyssna på de rektorer och IT-strateger som varit med och testat verktyget. De var eniga om att det här är något som man verkligen har nytta av som rektor och skolledare. Enkelt, självinstruerande och lätt att kommunicera var ord som gick som en röd tråd genom seminariet.

Verktyg för skolutveckling

Elisabeth Teghult, rektor i Kungsbacka menade att verktyget tilltalar henne som pressad rektor för att det är snabbt och enkelt, men underströk också att det är ett viktigt redskap för skolutveckling.

Jag tycker att kopplingen mellan digitalisering och skolutveckling är central. Jag håller med Elisabeth om att det inte går att jobba med LGR 11 utan digitala redskap, och det är positivt att LIKA uppfattas som ett hjälpsamt verktyg.

Digitalisering är inget enskilt spår

Det är också en självklarhet att LIKA inte bara ska vara ett enskilt spår framöver, utan kan ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för skolan som helhet. Piloterna beskrev att verktyget redan nu gjort det lätt att svara på de frågor som rör digitalisering. Det blir enkelt att ha koll på vad man behöver göra, vad man har gjort och vad som hänt. Man kan lätt gå tillbaka och se vilka självskattningar man gjorde förra terminen och vad som blivit bättre.

Bra underlag för it-satsningar

LIKA används av rektorer men också av huvudmän på övergripande nivå. Med verktyget kan man få en bild både av de gemensamma utmaningar som finns och vad som fungerar bra eller dåligt på enskilda skolor. Björn Söderlund beskrev på ett intressant sätt hur Lidingö har börjat använda rektorernas värderingar som beslutsunderlag för sina it-satsningar i kommunen. Och det är precis så verktyget borde användas tycker jag.

LIKA bygger på en överenskommelse mellan SKL och regeringen. Här kan du läsa mer om LIKA och här hittar du verktyget

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Digitalisering
Etiketter: , ,

Äntligen en strategi för skolans digitalisering!

digitalisering

Det är många med mig som är glada för att en nationell strategi för skolans digitalisering just nu håller på att växa fram. Att strategin arbetas fram bland annat på strategibloggen gör att också du kan följa utvecklingen och bidra med tankar, idéer och konkreta förslag.

Karin Nygårds, pionjär inom programmering för barn uttrycker sig så här:

”En sådan här chans vill man ju inte missa! Har många tankar om digitaliseringen och vill gärna vara med och bidra.”

Mycket mer än datorer

Skolans digitalisering innebär så mycket mer än att sätta datorer eller läsplattor i händerna på eleverna. Forskning visar att digitaliseringen om den genomförs på ett genomtänkt sätt, utvecklar både lärares arbetssätt och elevernas förmågor och självförtroende. För att möta alla utmaningar och möjligheter krävs nytänkande, innovationskraft och ett modigt ledarskap.

Därför tycker jag det är positivt att så många aktörer genomensamt tagit initiativ till strategiarbetet genom Nationellt forum för skolans digitalisering. Edward Jensinger, utvecklingschef i Helsingborg, som medverkar i en av referensgrupperna, skriver:

”Jag upplever Forumet för skolans digitalisering som en av de viktigaste åtgärderna för att komma till rätta med skolans generella problem som har ökat de senaste åren. Bara en sådan sak att alla dessa tunga organisationer vill vara med och utveckla.”

Med gemensamma krafter kan vi underlätta skolans digitalisering. Men det viktigaste förändringsarbetet står såklart rektorer, lärare och elever för.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter:

SKL tar it-täten

Maria Stockhaus, ordf i SKL:s utbildningsberedning, tillsammans med elever från Vallaskolan i Södertjälje

Maria Stockhaus, ordf i SKL:s utbildningsberedning, tillsammans med elever från Vallaskolan i Södertjälje

Det är omöjligt att tänka sig en vardag utan internet och digitala resurser. Men det går fortfarande att hitta skolor där den moderna tekniken ännu inte gjort några större avtryck. Positivt är att mycket har hänt de senaste tio åren.  Det är dock ingen lätt resa och utmaningarna är flera, särskilt för mindre kommuner.

SKL samlade därför igår departement, myndigheter och organisationer till en hearing  för att diskutera hur vi tillsammans kan stödja utvecklingen och ta oss an de svårigheter som finns. Jag ser att det finns flera angelägna frågor där vi med gemensamma krafter skulle kunna göra skillnad och styra utvecklingen åt rätt håll.

Eva-Lís Sirén, ordf Lärarförbundet, och elever från Vallaskolan i Södertälje

Eva-Lís Sirén, ordf Lärarförbundet, och elever från Vallaskolan i Södertälje

En sådan fråga är juridiska svårigheter. Hur gör vi bra upphandlingar både vad gäller teknik och plattform? Vi har även en lagstiftning som inte hänger med. Jag tänker på PUL-lagstiftningen från 1998 som hindrar pedagogerna från att använda effektiva och bra verktyg, såsom molntjänster. En fråga som ställdes igår var vem det är som leder skolans digitalisering? Är det IT-avdelningen eller verksamheten?  De kreativa pedagogernas arbete kan hämmas av IT-avdelningens säkerhetsfrågor. Hur kan man få till en bra balans här?

En annan svårighet handlar naturligtvis om kompetens. Kompetensen hos varje individ får naturligtvis stor påverkan.  Jag tror att ju fler som använder it som ett pedagogiskt verktyg, desto synligare blir nyttan av det. En central fråga blir därför hur vi hittar bra pedagogiskt innehåll och lyckas få till en delningskultur i skolan? I diskussionen på hearingen lyftes även ledarskapets betydelse. Många rektorer har lägre it-kompetens än lärarna. Då är det också svårt att leda utvecklingen.

På hearingen var det tydligt att alla ansåg att det är dags att arbeta tillsammans för att lösa utmaningarna på bästa sätt. Därför bildar vi nu ett nationellt forum för digitalisering av skolan som består av en strategisk grupp av beslutsfattare på hög nivå. Till forumet kommer arbetsgrupper med representanter från myndigheter och organisationer knytas som ska arbeta med de frågor som forumet pekar ut som prioriterade. Det kommer bli spännande att hålla i det här arbetet!

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Digitalisering
Etiketter: , ,

Sida 1 av 212
skl logotyp