En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Förslag om fjärr- och distansundervisning är alltför begränsade

Idag lämnade Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad sitt slutbetänkande. SKL anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående.  Det skriver vi och Friskolornas riksförbund om i en debattartikel i Svenska Dagbladet som publicerades i fredags.

Den tekniska utvecklingen går snabbt och de digitala möjligheterna i skolan ökar. Samtidigt råder det lärarbrist och skolhuvudmännens behov av samarbete har kanske aldrig varit större. Men skollagen är en stoppkloss för mer flexibel undervisning och samarbete.

Möter inte glesbygdens behov

Jag kan konstatera att de ökade möjligheterna till fjärrundervisning som utredningen föreslår nästan enbart berör högstadie- och gymnasieelever. Den möter därmed inte glesbygdens behov i tillräcklig utsträckning.

Det är också märkligt att huvudmännen ska tillåtas köpa fjärrundervisning men inte närundervisning (undervisning då lärare och elev är i samma rum) av varandra. Skolor på samma ort kan ha behov att dela på samma lärare. Möjligheterna till entreprenad måste öka.

Elevers behov på undantag

Utredningens syn på fjärrundervisning är för snäv – att det enbart är till för att möta brist på legitimerade och behöriga lärare samt alltför små elevgrupper. Vi menar att fjärrundervisning också kan innebära en kvalitetshöjning för enskilda elever, till exempel för grundskolelever som vill läsa gymnasiematte och de som behöver ämnesundervisning på sitt modersmål.

Det är också förvånande att gymnasieelever som idag kan välja program, inriktning och skola inte ges möjlighet att välja att läsa sin utbildning på distans. Här hänger inte utredningen med i utvecklingen och ser inte fördelarna utifrån elevernas perspektiv.

Det är utifrån elevernas behov som skolhuvudmän behöver få erbjuda distansundervisning som särskilt stöd i både grund- och gymnasieskolan. Huvudmännen måste också tillåtas anordna distansundervisningen själva, istället för att tvingas köpa av andra som utredningen föreslår. Denna onödiga byråkrati – som återkommer på flera ställen i utredningen – är både försvårande och förvånande.

Rädsla backar oss in i framtiden

Jag upplever att det finns en rädsla för ny teknik och att det präglar statens förhållningssätt. Om skollagen justeras i alltför liten utsträckning nu kommer lagstiftningen att fortsätta vara i otakt med tiden. Och det kan ta mycket lång tid innan lagen skapar de möjligheter som eleverna och skolan behöver.

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, skrev i en artikel för några veckor sedan att hon blir ”tokig när huvudmännen sänker ribban”. Jag blir tokig när Skolinspektionen, av alla de områden de skulle kunna granska, väljer ut just fjärrundervisningen. Vi kan inte säga att vi har dåliga resultat och klaga på skolan, och sedan samtidigt sätta stopp för initiativ som tas för att ge eleverna den bästa undervisningen.

Fjärrundervisning är i nuläget tyvärr inte lagligt. Det är besynnerligt. Modern teknik skapar en massa möjligheter för Sveriges elever, inte minst de som har de tuffaste utmaningarna att klara skolan.  Därför har vi och många kommuner drivit frågan länge.

Kramfors och Ljusdal gör rätt

Dagens exempel ger en tydlig bild av hur kreativa och bra lösningar som hjälper eleverna stoppas. Från TT idag:

”Kramfors är en av nio kommuner som köper sin modersmålsundervisning av Språkskolan i Uppsala kommun. I den undervisar totalt 120 lärare i 52 språk elever i den egna kommunen, och några av lärarna undervisar också på distans.

Språkskolans chef, Marianna Aivazova, konstaterar att även Ljusdals kommun fått kritik av Skolinspektionen.

Nu upphör Ljusdal tyvärr med undervisningen, på grund av kritiken. Vi tycker att det är så synd för eleverna, för våra lärare är utbildade och flera av dem även legitimerade.

Hon vänder sig också mot Skolinspektionens kritik att undervisningen inte blir individualiserad när den sker via länk.

Det är precis tvärtom. Det ger fler möjligheter att individualisera med modern teknik. Vi har samarbetat med Uppsala universitet, så vår modell bygger på forskning.

Marianna Aivazova konstaterar att det finns ett förslag att ändra lagen, men att inget hänt.

Vi vill ju se elevernas bästa. Vi vet ju vad en lektion i veckan kan betyda för dem. Och vi vet att många kommuner har förhoppningar om att fjärrundervisning på detta sätt ska bli lagligt.”

Kritik hur man än bär sig åt

Enligt skollagen får fjärrundervisning bara ges som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Samtidigt är det olagligt att inte erbjuda handledning i en elevs modersmål.

Det är helt orimligt att tänka sig att en enskild kommun skulle kunna tillhandahålla språkundervisning och handledning i alla dessa språk som Språkskolan kan erbjuda. Konsekvensen kan istället bli att eleverna inte får någon undervisning alls.

Hur ska kommunerna ta sig ur detta moment 22? Om man inte erbjuder undervisning och handledning i modersmål får man kritik. Om man erbjuder undervisning och handledning med behöriga och legitimerade lärare får man också kritik – för att det är på distans.

Ibland vill jag slita mitt hår. Som när staten och gammaldags lagstiftning sätter käppar i hjulet och hindrar huvudmän och skolor från att ge eleverna den bästa undervisningen. En positiv effekt av dagens uppmärksamhet i medierna är att regeringen öppnar upp för en lagändring redan under nästa år. Äntligen!

 

skl logotyp