En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Rekordhög skoltrivsel

Andelen 15-åringar som trivs bra i skolan är historiskt hög och de flesta är positiva till sina lärare. Skoltrivseln har ökat i alla åldrar sedan 1980-talet. Det visar Folkhälsomyndighetens undersökning om Skolbarns hälsovanor som har genomförts vart fjärde år sedan 1985.

Resultaten är glädjande och bekräftar den bild som vi får i SKL:s elevenkät. Vår enkät, som är den största av sitt slag i Sverige, har visat att den övervägande majoriteten är positiva till skolan och upplever att de får hjälp och stöd av sina lärare. Resultaten för de 203 kommuner som deltar i årets enkät kommer att släppas redan nu i december. Håll utkik! Jag håller tummarna för att det blir en positiv medial avslutning på höstterminen.

Stress är en utmaning

Ett resultat i Folkhälsomyndighetens undersökning sticker dock ut.  Det handlar om att 13-åringarnas stress över skolarbetet har fördubblats på fyra år. Det är bekymmersamt. Unga flickors psykiska hälsa är också oroväckande. Jag tänker att här har både lärare, elevhälsan och föräldrar ett ansvar och en viktig roll i att fånga upp dessa problem och ge eleverna stöd.

I detta sammanhang vill jag tipsa om ett seminarium som vi bjöd in till i november. Seminariet handlade om hur skolresultat och psykisk hälsa hänger ihop och hur vi kan främja psykisk hälsa både i skolan och förskolan. Här kan du se seminariet i efterhand.

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Studiero

Studiero är på tapeten. Det är bra. I dagens Svenska Dagbladet skriver LR och Moderaterna om en enkätundersökning som LR gjort bland sina medlemmar och i går hade P1 ett spännande reportage.

Personligen tror jag att om man sätter för mycket tilltro till sanktionsmöjligheterna som finns i skollagen – att utvisa eleven från lektionen, kvarsittning och att omhänderta föremål – ja då går man vilse. I samma sekund som läraren tar till något av detta så har man i någon mån förlorat.

Alla har ett ansvar

Därför är det bra att artikelförfattarna betonar allas ansvar för att skapa studiero: lärare, elever, rektor och även föräldrar. Min starka övertygelse är att vi skapar studiero genom tillitsfulla attityder, att tro på varandras goda vilja att ge och ta stöttning där det behövs.

Mycket att lära av goda exempel

Med andra ord så handlar det om mer samarbete utifrån tillit snarare än klander och hårdare regelverk. Radioinslaget igår visade precis det. Det handlade om hur en klass gått från kaos till studiero.

Vägen dit byggde på att inte skuldbelägga och hänga ut enskilda barn och den enskilda läraren. Föräldrarna förde fram sina synpunkter på ett konstruktivt sätt till läraren, som aldrig kände sig hotad. Alla vuxna i barnens närhet – lärare, rektor och föräldrar – tog sitt ansvar och såg till att barnen fick samma budskap överallt. Att den yngre nyutbildade läraren fick en äldre mentor spelade också roll. Sist men inte minst, smågrejer som att se till att eleverna fick bekvämare stolar. Ja, det finns mycket att lära från denna klass!

Ny Öppna jämförelser grundskola kommer i morgon!

I morgon tisdag släpper SKL rapporten Öppna jämförelser (ÖJ) Grundskola 2014. Det är åttonde gången vi presenterar jämförelser på kommunnivå över resultat- och resursindikatorer. ÖJ är ett stöd till kommuner att utifrån ett styrnings- och ledningsperspektiv förbättra resultaten i skolan. Jag är stolt över att vi tar fram detta stöd till våra medlemmar!

Jag är också stolt över att vi håller i den största elevenkäten i Sverige, som vi för tredje året i rad redovisar i ÖJ. Enkäten riktas till elever i årskurs 5 och 8 som får svara vad de tycker om skolan och undervisningen. Det är något vi alla kan bli bättre på – att lyssna på eleverna! Enkäten är frivillig för kommunerna att använda och det blir allt fler kommuner som använder den. Första året (2011) var det 122 kommuner som använde den och nu, tredje året den använts, är vi uppe i 192 kommuner. Över 104 000 elever i årskurs 5 och 8 har bevarat enkäten! Resultaten och kommunrankningen för 2013 blir offentliga i morgon.

Sist men inte minst är jag även nöjd med att vi som tema i året ÖJ Grundskola har ”En modell för att utveckla svensk skola”. Utifrån kända framgångsfaktorer för styrning och ledning har vi tagit fram en arbetsmodell för att höja resultaten i skolan. Denna modell prövar vi sedan några år i skarpt läge i 86 kommuner i vår matematiksatsning, som tar sikta på bättre resultat i PISA 2015. Nu är det dags för oss att föra ut kunskap om hur denna arbetsmodell kan användas även för andra ämnen och områden i skolan.

Visst låter detta spännande!? Vi släpper ÖJ i morgon under ett webbsänt seminarium kl 9:00-9:45 på http://www.skl.se. Hoppas du tittar!

Gemensam satsning på mottagande av nyanlända

Nu är SKL:s och Skolverkets gemensamma satsning på mottagande av nyanlända elever igång.

Den 11 mars träffades de kommuner som vill dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter för att stötta andra kommuner som tar emot nyanlända elever. Tolv erfarna kommuner spridda över landet – från Luleå i norr till Malmö i söder kommer att vara med.

Intresserade kommuner kommer på olika sätt kunna ta kontakt med de erfarna kommunerna för att ställa frågor eller diskutera sådant som rör utbildningen för nyanlända elever.

Olika spetskompetenser

De deltagande kommunerna visar ett stort engagemang – en stark vilja att både dela med sig och att förbättra sin egen verksamhet för att kunna erbjuda en så bra utbildning som möjligt för nyanlända elever.

Kommunerna har olika spetskompetenser som till exempel organisation, mottagningsenhet, språkutvecklande arbetssätt, språkintroduktion och kartläggning av elevernas kunskaper. Ingen är proffs på allt och alla har sådant de behöver utveckla – men de har stor erfarenhet.

Bra samarbete

Jag är glad över att vi får möjlighet att göra den här satsningen tillsammans med Skolverket. De är experter på lagstiftningen och våra medlemmar är experter på mötet med nyanlända elever i vardagen.

Jag tänker att den praktiska kunskap som kommuner har behöver tas till vara. Många gånger finns det inget facit men samtal kan bidra till ett ömsesidigt lärande och att man hittar lösningar.

Gå gärna in på vår hemsida om läs mer om satsningen.

Skolverket har tagit fram ett nytt material som heter Att bana väg för nyanländas lärande – mottagande och skolgång.

Hot om straff löser inga problem

”Att ge lärarna formella befogenheter att straffa störande elever med att köra ut dem eller stänga av dem löser inte ett enda problem”, skriver gymnasieläraren Marita Johansson på Brännpunkt nu i veckan apropå Metta Fjelkners uppdrag att utreda disciplinproblemen i skolan.

Som lärare känner jag mycket väl igen mig i hennes beskrivning av vad som händer i klassrummet och hur en sådan situation påverkar både mig som lärare, de andra eleverna och arbetet under resten av lektionen. Särskilt tydligt blir det när hon drar paralleller till arbetslivet och skriver: ”Tänk dig att din chef en dag blir enormt arg på en medarbetare som högljutt uttrycker motsatta åsikter och offentligt inför hela arbetsplatsen skickar hem medarbetaren för att han/hon upplevs störande.”  Johansson ställer sedan logiska följdfrågor: hur du skulle reagera och vad du skulle tänka när din kollega kommer tillbaka nästa dag? Kommer din kollega ens tillbaka? Det hela framstår då som ganska löjligt. Och varför – egentligen – tror vi att det går att vinna barn och ungdomars respekt och förtroende på ett helt annat sätt än vuxnas?

Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning på lektionerna

Tanken är naturligtvis god, det vill säga att de elever som blir kvar i klassrummet ska få lugn och ro och att straffet ska ha en avskräckande effekt. Men jag håller med Marita Johansson om att det inte fungerar särskilt bra i verkligheten. Det förstår man när man läser hennes exempel.

Självklart behöver barn och ungdomar visa lärare och varandra respekt och skolmiljön behöver vara lugn och trygg. Och det kan naturligtvis finnas tillfällen då elever kan behöva avskiljas från ett sammanhang. Men frågan är hur stora disciplinproblemen i skolan egentligen är? Attityder till skolan som publicerades förra året visade att åtta av tio lärare tycker att det finns arbetsro på nästan alla/de flesta lektioner. Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning. Samtidigt vill åtta av tio ha mer ordning och reda. Jag vet inte riktigt hur det hänger ihop.

Mer sanktioner är kontraproduktivt

Men oavsett om disciplin är ett stort problem eller ej, är det kontraproduktivt att fokusera på sanktionerna.  Som Marita Johansson skriver klarar den klart övervägande majoriteten lärare att upprätthålla ordning i sina klassrum utan att bestraffa eleverna. ”De grundar inte sin relation till eleverna på hot om straff, utan på motivation, tilltro, kunskap, glädje och utveckling. De vet att lärande främjas av en sådan miljö och attityd”. Kloka ord. Marita Johansson menar att lärarna helt enkelt inte har behov av disciplinära åtgärder.

Ett ökat fokus på bestraffning tror jag snarare riskerar att minska lärarnas auktoritet och möjlighet att vara ledare i klassrummet. Respekt och förtroende vinner man inte genom hot om bestraffning. Inte heller leder det till bättre undervisning.

Stärk kunskapen om hur man kan påverka elevernas motivation

För att förbättra resultaten i skolan behöver eleverna var med på lektionerna och det bör finnas arbetsro och arbetsglädje som motiverar dem att ta eget ansvar för sitt lärande. Det tror jag att regeringens utredare håller med om. Men vägen dit är inte mer bestraffning. Fokusera istället på att stärka lärarnas kunskap om hur man kan påverka elevernas motivation och vilja att vara i skolan.

Lästips:

Vänd frånvaro till närvaro

ÖJ grundskola 2013

Pluginnovation

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet

När jag valde läraryrket gjorde jag det för att jag ville göra skillnad. Jag vet att vi är många som känner så.  Därför blev jag glad när jag läste Attityder till skolan 2012 som Skolverket presenterade idag. Trots att undersökningen gjorts mitt under den mest intensiva perioden av reformarbetet tycker nio av tio lärare att det är meningsfullt att gå till jobbet. 85 procent av lärarna trivs ganska eller mycket bra i den skola de arbetar i. Nio av tio lärare trivs både med sina kollegor och eleverna. Vilken kraft i arbetet för att stärka läraryrkets attraktivitet tänker jag! Jag hoppas att vi kan ta tillvara på den!

Intressant är att Skolverket inte gör den vinklingen. Rubriken på pressmeddelandet var ”Fler lärare är stressade och fler elever saknar stöd”. Det är alltså det budskapet som kablas ut och som kommer att fastna i var och ens minne. Och återigen har den svarta bilden av skolan fått en ytterligare mörkare nyans.

Ja, det är bekymmersamt att hälften av lärarna under det senaste året har övervägt att byta yrke. I tidigare undersökningar var motsvarande en siffra en tredjedel. Andelen lärare som känner sig stressade har ökat sedan 2009. Det blundar vi inte för. Det är en aktuell fråga som både regering och parter arbetar med. Men idag fanns det så många positiva resultat som hade kunnat motivera en annan rubrik.

Elever trivs och är trygga i skolan

Jag är glad att resultaten, precis som tidigare år, visar att elever trivs och är trygga i skolan. Motivationen hos äldre elever är lägre än hos yngre elever, vilket också vi sett i våra undersökningar. Här finns möjligheter till utveckling.

Resultaten visar att andelen äldre elever som får stöd och hjälp minskar. Det är självklart inte bra. Även om vi har en minskning från förra mätningen anser lärare över tid att allt fler elever får det stöd som de behöver. Siffran har ökat från 23 till 43 procent sedan 1997. En utveckling som för övrigt skett i en tid då vi ökat ambitionsnivån att alla barn ska lyckas i skolan.

Intressant sommarläsning

Det finns många intressanta resultat, men här är några frågor som väckte mitt omedelbara intresse:

  • Föräldrarnas syn på skolan har förbättrats sedan attitydundersökningen 2003. Föräldrarnas förtroende för skolan har ökat. De flesta är nöjda med barnens lärare. De flesta tycker att storleken på klassen oftast är lagom stor. Jämfört med 2003 tycker påtagligt fler att de får bra information från skolan om hur det går i skolan för deras barn. Roligt!

 

  • Inte lika roligt är att lärarnas förtroende för skolpolitiker både på riksnivå och kommunnivå är fortsatt lågt. Här behöver vi stärka förtroendet och tilliten i hela systemet.  Mötesplatser, dialog och lyssna på varandra.

 

  • Åtta av tio lärare tycker att det finns arbetsro på nästan alla/de flesta lektioner. Nio av tio lärare tycker att det är en positiv och trevlig stämning. Samtidigt vill åtta av tio lärare ha mer ordning och reda.  Hur hänger det ihop?

Här har vi en guldgruva med underlag till spännande diskussioner framöver!

 

 

Bra resultat i Skolinspektionens granskning

Skolinspektionen presenterade i morse sin flygande granskning om asylsökande barns rätt till utbildning. En granskning som för övrigt omfattar gömda och papperslösa barn som får samma rätt som asylsökande först från och med den första juli i år. Skolinspektionen har alltså gjort granskningen innan lagändringen trätt i kraft.

Jag, liksom Inspektionen tycker att det är glädjande att kommunerna är positivt inställda till att ta emot  asylsökande barn och att de bejakar reformen. De flesta ser inte heller lagändringen som något bekymmer. Faktum är att 96 procent av kommunerna erbjuder asylsökande barn utbildning inom grundskolan inom en månad. Motsvarande siffror för gymnasieskolan är 92 procent. Ett fantastiskt resultat som förtjänar beröm.

Asylsökande, gömda och papperslösa barn har rätt till utbildning, men har ingen skolplikt.  Skolinspektionen konstaterar att ungefär 78 procent av barnen deltar i utbildningen i grundskolan. För barn i gymnasieåldern är siffran lägre, där deltar omkring 59 procent. Eftersom gymnasieskolan är en frivillig skolform är det inte konstigt att siffrorna är lägre.

Endast 2 procent i grundskolan och 3 procent i gymnasieskolan uppger att asylsökande inte erbjuds utbildning i den tidsomfattning de har rätt till. Nästan alla erbjuder också eleverna särskilt stöd.

Kommunerna är förberedda

Ändå får man en annan bild när man läser Inspektionens debattartikel på Brännpunkt: ”Trots att papperslösa barns rätt till skolgång träder i kraft nästa vecka har få kommuner förberett sig, visar vår granskning. Mer måste göras för att säkra undervisningen”.  För mig är det svårt att förstå vad som måste förberedas särskilt när kommunerna inte ser att lagändringen är något bekymmer. 40 procent av kommunerna erbjuder redan idag gömda och papperslösa barn utbildning, utan att få ersättning för detta.

Jag undrar för det första hur Skolinspektionen tänker sig att kommunerna ska förbereda sig när de inte i förväg vet om det kommer några gömda, papperslösa eller asylsökande barn, om det kommer 2 eller 102 barn, vilka språk de talar och vilka ämneskunskaper de har? Hur ska det praktiskt gå till? Ska kommunerna i förväg ha en stab med studiehandledare för olika språk? Kommunerna har ju heller inte någon skyldighet att söka upp gömda och papperslösa barn.

För det andra är det så att kommunerna tar emot gömda och papperslösa barn inom samma system som man tar emot asylsökande och andra nyanlända elever. Kommunerna gör ingen skillnad på dessa barn. Och varför skulle de göra det?

Ej tillförlitlig data

Antalet papperslösa och gömda barn i Sverige uppskattas till cirka 2000-4000. Omkring 450 av dessa är kända av kommunerna. Det är inte så konstigt, vilket också Skolinspektionen konstaterar. De pekar också på att kommunerna inte har tillförlitliga uppgifter om antalet asylsökande. Det är inte heller så konstigt eftersom Migrationsverket idag inte har någon skyldighet att informera kommunerna om asylsökande. Detta är ett problem. Vi har längre drivit frågan att både kommuner och landsting behöver information för att kunna ha förutsättningar att planera och genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt.

Fokus på rätt saker

Istället för att kritisera kommuner för att de inte är förberedda för något som de inte vet ska hända eller något som de redan gör, tror jag att det skulle ge mer nytta att lägga tid på att nå ut med information till målgruppen på ett bra sätt. Information om asylsökande, gömda och papperslösas  rätt till utbildning, hur de ska gå tillväga och – inte minst – hur viktigt det är både med grundskola och gymnasieskola för ett liv i Sverige. Sådan information kan finnas på kommuners hemsidor, hos frivilligorganisationer, kyrkor och invandrarföreningar.

 

Fakta

  • Asylsökande barn har samma rätt att gå i skola som barn som är folkbokförda i Sverige, men de har ingen skolplikt. Detta gäller alla barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Rätten till skolgång gäller också gymnasiet. Gymnasieelever som har fyllt 18 år har rätt att avsluta sin utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola, om studierna har påbörjats före det att eleven fyllt 18 år.
  • Det är den kommun som barnet vistas i som ansvarar för att barnet får utbildning på samma villkor som andra barn i kommunen. Kommunen ska ta emot barnet i skolan så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Rätten till utbildning gäller även om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats och gäller fram till att barnet lämnar landet.
  • Skolan ansvarar för att alla elever får en individuellt anpassad undervisning och att deras utveckling planeras och följs noga genom hela skoltiden. För de asylsökande barnen innebär det att de exempelvis ska erbjudas modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och anpassad studiegång om så krävs. Det är viktigt att kommunen kartlägger och bedömer asylsökande barns tidigare kunskaper för att de ska kunna få den utbildning de har rätt till.
  • Asylsökande barn har inte skolplikt.
  • Från och med 1 juli 2013 gäller samma regler även för så kallade papperslösa och gömda barn.

 

Skolan behöver mer samsyn

Det har varit många positiva reaktioner i veckan på att staten, facken, friskolorna och Sveriges Kommuner och Landsting är eniga om hur förutsättningarna för lärarna ska utvecklas.

Här är ett exempel från DN:s ledarsida:

Det finns många relevanta tankar i den artikel om skolan som publicerades på DN Debatt den 3 juni. Bara att den skrivs är ett gott tecken, att utbildnings­minister Jan Björklund tillsammans med de två lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting samt Friskolornas riksförbund visar enighet i denna ödesfråga.

Ur mitt perspektiv är enigheten i frågan om läraryrket ett första steg i rätt riktning. Men skolan behöver ännu mer av samsyn. Jag tänker då främst på behovet av att utveckla undervisningen så att alla elever varje dag och varje lektion får den bästa undervisningen. För att det ska vara möjligt – på bred front och långsiktigt – behövs samsyn på flera områden.

  • Samsyn kring behovet av att använda digitala verktyg i undervisningen,
  • samsyn kring behovet av mer kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av varandra och
  • samsyn kring behovet av att förbättra ledningen och styrningen av skolan.

När det gäller den sista punkten syftar jag i första hand på tre områden där ledningen och styrningen av skolan behöver förbättras.

  1. Sammanhållen ledning och tydliga roller. Att de olika nivåerna i skolan är sammanlänkade. Den politiska nivån, förvaltningsledningsnivån, rektorer och lärare. Deras respektive roller ska vara tydliga och fungera tillsammans.
  2. Värdegemenskap. Att alla elever och vuxna i skolan ska ha höga förväntningar på varandra. Att alla värderar lärarkompetens och lärarsamverkan som det viktigaste för skolans utveckling och framgång.
  3. Bra rutiner för uppföljning och individuellt stöd. Att alla nivåer är involverade i hur uppföljning, analys och återkoppling ska ske och hur skolan ska ge stöd till varje enskild elev som behöver det.

Att eleverna återkommer i flera av mina punkter här utgör ingen slump. Vi måste komma ihåg att det vi gör och prioriterar i skolan alltid bör utgå från eleverna – och hur de ska få förutsättningarna att själva prestera sitt bästa i skolan.

———————————————————-

Debattartikel (DN debatt 2013-06-03): ”Tio förändringar som ska rädda svensk skola

Ledare (Erik Helmersson, DN 2013-06-04): ”Bättre sent än aldrig

Elevernas motivation inte statisk

Igår presenterades SKL:s Öppna jämförelser Grundskola 2013. Förutom att presentera skolresultat på kommunnivå redovisar vi också vad eleverna tycker om skolan. Generellt är eleverna nöjda med skolan och undervisningen – men motivationen är en utmaning.

  • Det är bara 45 procent av eleverna i årskurs 8 som känner lust och nyfikenhet till skolarbetet.
  • Motsvarande andel i årskurs 5 var 74 procent.

Skarp analys

Många följde webbseminariet där SKL:s VD Håkan Sörman presenterade slutsatserna i rapporten. Det var intressant att ta del av Daniel Sundbergs reflektioner kring elevernas motivation utifrån ett forskningsperspektiv. Och Mattias Hallberg som företräder eleverna gjorde en skarp analys med flera intressanta poänger.

Mattias Hallberg

”Välkommet med en undersökning som frågar eleverna vad de tycker. Finns oväntat nog väldigt få” – Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer

Punkter för bättre motivation

Daniel Sundberg pekade bland annat på 6 punkter för att stärka elevernas motivation.

  1. Lärandeidentitet. Grundlägga en positiv lärandeidentitet: ”Jag är en sån som kan lära”
  2. Användning och mening. Elever blir mer motiverade av uppgifter som de uppfattar som meningsfulla.
  3. Pedagogik. Variation i undervisningen och lärarattityder betyder mycket.
  4. Kamratpåverkan. Att uppfattas som smart inför kompisar är viktigt. Att avslöja dåliga resultat inför en hel klass är väldigt avmotiverande.
  5. Lärande. Den egna ambitionsnivån och ansträngningen påverkas av vad lärare, föräldrar och kamrater förväntar sig.
  6. Läroplanen. Hur läroplanens mål och krav förmedlas är viktigt för att de ska framstå som nåbara för eleverna.
Daniel Sundberg

”Motivation är inte ett statiskt tillstånd utan går att påverka” – Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Här kan du se webbseminariet i efterhand.

Här finns rapporten och övrigt material.

Pressmeddelande 2013-04-10

 

 

Att välja rätt skola för sina barn

Det finns många saker som spelar in i valet av skola. Läget, ryktet, vad kompisarna väljer, skickliga lärare och givetvis skolans verksamhet. Men hur får man en riktigt bra bild av en skola? Reklamen ger en bild, andra föräldrar, grannar och vänner kan också ge sin bild. Vad som verkligen avgör måste till slut var och en själv bestämma. Valet är inte lätt. Därför är det viktigt att ge föräldrar och elever en möjlighet att jämföra skolor utifrån fakta.

För att underlätta skolvalet tar SKL, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv fram en webbplats där det ska vara enkelt att se och jämföra de olika skolor man är intresserad av. Webbplatsen kommer att visa statistik om kunskapsresultat och enkätsvar om elevers och föräldrars nöjdhet med skolan. Vi planerar att lansera webbplatsen mot slutet av 2013.

En webbplats kan självklart inte ge alla svar. Men i kombination med egna besök på skolorna ger det en klart bättre bild än dagens reklamfoldrar. Att inte mäta och utvärdera är det bästa sättet att dölja brister.

Vår sajt ska göra skolvalet lättare Debattartikel i Svenska Dagbladet, 2013-01-29

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: , , , , ,

Sida 1 av 212
skl logotyp