En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Får elever rätt stöd?

På allt fler håll diskuteras hur skolan på bästa sätt ska ge elever det stöd som de behöver. Tyvärr blir det ofta enbart en fråga om resurser och alltför sällan en fråga om kompetens och förhållningssätt.

Alla elever som behöver särskilt stöd har rätt att få det, oavsett om de har en diagnos eller inte. Det ökade antalet elever som får diagnoser har delvis att göra med att vi får allt större kompetens att diagnostisera. Här är det viktigt att skilja på den medicinska utredningen och den pedagogiska. Den pedagogiska ska ge skolan den kunskap som behövs för att på bästa sätt stötta eleven att nå skolans mål, både med och utan olika medicinska diagnos.

Lärarnas kompetens är det mest centrala för att alla elever ska kunna nå målen. Det är här specialpedagogerna kommer in. De ska vara rektorns och lärarnas stöd för att ska verksamheten anpassas till det enskilda barnet. Glädjande nog kan vi konstatera att specialpedagogerna har ökat i antal under många års tid. Antalet speciallärare kommer också att öka med den utbildningen. Det är viktigt att den specialpedagogiska kompetensen utnyttjas på ett strategiskt sätt, något som jag också uppfattade i en diskussion mellan rektorer på twitter igår. Här har SPSM och Skolverket en viktig uppgift att informera och stödja skolor och huvudmän.

I framgångsrika skolkommuner finns tydliga rutiner för att tidigt upptäcka de elever som riskerar att inte nå målen. Det finns också rutiner för att sätta in konkreta insatser anpassade efter den enskilda eleven samt följa upp – och förändra – detta stöd. Det viktiga är inte elevhälsans organisation utan hur elevhälsans kompetenser finns tillgängliga för elever, lärare och rektor. Forskning visar att skolorna behöver arbeta mer inkluderande. Samtidigt måste det finnas tillgång till särskilda insatser för den grupp elever som behöver ett kontinuerligt särskilt stöd utanför ordinarie verksamhet.

Vi behöver mer kunskap om hur vi möter alla barn , hur vi skapar bra förutsättningar för att tidigt ge elever det stöd de behöver och kunskap om hur vi på bästa sätt använder våra resurser. Så kan alla skolor kan bli bra skolor. För alla barn.

Läs mer i Myter om skolan hindrar utveckling

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Vänersborg har halverat frånvaron

Att barn och unga inte är närvarande i skolan är ofta ett tecken på problem av något slag. I skolan, hemma eller med kompisar. Förutom den uppenbara risken att det finns en risk att de här eleverna inte klarar skolans kunskapskrav, löper de också en ökad risk att drabbas av psykosociala problem. Att arbeta för ökad skolnärvaro är en vinst både för individen och för samhället.

Skolinspektionen har nyligen presenterat resultatet av sin kvalitetsgranskning om grundskolans arbete för att främja närvaro och motverka frånvaro. De utvecklingsområden som Inspektionen lyfter fram ligger i linje med det som SKL konstaterat i arbetet med projektet Psynk – psykisk hälsa, barn och unga.  Det handlar bl.a. om:

  • behov av bättre samverkan mellan myndigheter,
  • bättre samarbete med elever och vårdnadshavare,
  • att snabbt ta reda på orsakerna till frånvaron,
  • elevhälsans förebyggande och främjande arbete och
  • tydligare uppföljning av elevers närvaro.

Kommuner kan och vill öka närvaron

Jag upplever att många kommuner är intresserade av att förbättra sitt skolnärvaroarbete. I början av maj publicerade SKL Vänd frånvaro till närvaro. Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Den beskriver hur kommuner kan arbeta för att öka skolnärvaron. I rapporten lyfter vi fram Vänersborg som har lyckats halvera frånvaron i både grund- och gymnasieskolan. Jag är imponerad av deras systematiska arbete!

Precis som vi ser i andra sammanhang är politikernas intresse och engagemang viktigt. I Vänersborg finns ett nära samarbete mellan tre nämnder som alla har skrivit in ökad skolnärvaro som ett mål och efterfrågar resultat från organisationen. Nya rutiner för vad som gäller från första ogiltiga frånvarotillfället har införts. Nu har skolan koll på varje elev och har varken korridorsittare eller hemmasittare längre.

En central framgångsfaktor handlar om att lyssna på eleverna och göra dem delaktiga i skolnärvaroarbetet. I Vänersborg intervjuas alla elever som har frånvaro av kurator eller socialpedagog. Syftet är att få en bild av elevens syn både på sin skol- och livssituation.

Vill du veta mer om Vänersborgs arbete kan du läsa rapporten eller se filmen från det fullsatta seminariet på Skolriksdagen.

Stadig ökning av elevhälsopersonalen

I P1 Morgon uttrycker SSR oro över att ökningen av antalet kuratorer är för långsam. Statssekreterare Bertil Östberg konstaterar att det tar tid att hitta rätt personer och att anställa. Jag instämmer. Vi är båda övertygade om att den pågående elevhälsosatsningen kommer att ge effekt, både när det gäller antalet kuratorer och andra yrkesgrupper. Jag vet att kommunernas intresse för att få del av Skolverkets riktade statsbidrag är stort.

Kommuner satsar på elevhälsan

Många kommuner vill göra – och gör faktiskt – personalförstärkningar inom elevhälsan. Färsk statistik över elevhälsopersonalen i kommunala grund- och gymnasieskolor visar att antalet anställda inom elevhälsans samtliga yrkesgrupper har ökat sedan år 2000. Till exempel ökade antalet skolkuratorer med 63 procent och antalet skolpsykologer med 78 procent mellan 2000 och 2012

Statistik elevhälsopersonal 2010-2012

I relation till elevkullarna är ökningen i själva verket ännu större. De senaste tolv åren har antalet elever i kommunernas grundskolor minskat med mer än 229 000, eller 23 procent. I de kommunala gymnasieskolorna var minskningen 26 000, vilket motsvarar nio procent.

Elevhälsans arbete är viktigt

SKL:s Öppna Jämförelser grundskola 2013 visar att nio av tio elever känner sig trygga i skolan. Samtidigt får vi inte blunda för att det finns elever som mår dåligt, känner sig stressade och har bristande tilltro till sin kompetens. Det är mycket utanför skolan som påverkar barns och ungas psykiska hälsa, inte minst sociala medier. Det måste skolan ta på allvar och därför är elevhälsans arbete centralt.

När samhället och behoven förändras behöver vi hitta nya sätt att arbeta. Jag vill tipsa om SKL:s projekt Psynk – psykisk hälsa, barn och unga som vi driver sedan 2012. På projektets elevhälsosida finns både spännande exempel på hur skolan och samhället kan jobba och länkar till intressanta webbseminarier.

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: , ,

Skolkuratorerna har blivit fler

Nyligen presenterade Novus och Akademikerförbundet SSR en undersökning som bygger på intervjuer med 424 skolkuratorer. Bara tre av tio kuratorer anser sig ha tid att arbeta med förebyggande insatser för elevernas hälsa. I medierna har detta vinklats som resultatet av nedskärningar på skolorna. Men fakta ger en annan bild.

När jag tittar på SKL:s personalstatistik visar den att elevhälsans personalgrupper tillhör de som har ökat mest i svensk skola. Antalet kuratorer i kommunernas grund- och gymnasieskolor ökade med 51 procent mellan år 2000 och 2011.

I relation till elevkullarna är ökningen av kuratorer i själva verket ännu större. De tio senaste åren har antalet elever i kommunernas grundskolor minskat med drygt 230 000. I gymnasieskolan var minskningen inte lika stor (drygt 15 000).

Jag vill inte förringa de intervjuade kuratorernas upplevelse. De pekar bland annat på sociala medier som påverkar elevernas psykiska hälsa, och därmed kuratorernas arbetssituation, negativt. Skolan påverkas självklart av sociala medier och olika samhällsförändringar. Det kräver nya arbetssätt i elevhälsan.

Skollagen fastställer vilka yrkesgrupper och kompetenser det ska finnas tillgång till inom elevhälsan. Men ”tillgång till” handlar inte enbart om antalet anställda, utan också om organisation och arbetssätt. Svaret är alltså inte alltid mer resurser.

För att stödja utvecklingen av nya arbetssätt, bland annat i elevhälsan, driver SKL projektet Psynk – psykisk hälsa, barn och unga. På projektets elevhälsosida finns länkar till flera intressanta webbseminarier.

Sida 2 av 212
skl logotyp