En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Förslag om fjärr- och distansundervisning är alltför begränsade

Idag lämnade Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad sitt slutbetänkande. SKL anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående.  Det skriver vi och Friskolornas riksförbund om i en debattartikel i Svenska Dagbladet som publicerades i fredags.

Den tekniska utvecklingen går snabbt och de digitala möjligheterna i skolan ökar. Samtidigt råder det lärarbrist och skolhuvudmännens behov av samarbete har kanske aldrig varit större. Men skollagen är en stoppkloss för mer flexibel undervisning och samarbete.

Möter inte glesbygdens behov

Jag kan konstatera att de ökade möjligheterna till fjärrundervisning som utredningen föreslår nästan enbart berör högstadie- och gymnasieelever. Den möter därmed inte glesbygdens behov i tillräcklig utsträckning.

Det är också märkligt att huvudmännen ska tillåtas köpa fjärrundervisning men inte närundervisning (undervisning då lärare och elev är i samma rum) av varandra. Skolor på samma ort kan ha behov att dela på samma lärare. Möjligheterna till entreprenad måste öka.

Elevers behov på undantag

Utredningens syn på fjärrundervisning är för snäv – att det enbart är till för att möta brist på legitimerade och behöriga lärare samt alltför små elevgrupper. Vi menar att fjärrundervisning också kan innebära en kvalitetshöjning för enskilda elever, till exempel för grundskolelever som vill läsa gymnasiematte och de som behöver ämnesundervisning på sitt modersmål.

Det är också förvånande att gymnasieelever som idag kan välja program, inriktning och skola inte ges möjlighet att välja att läsa sin utbildning på distans. Här hänger inte utredningen med i utvecklingen och ser inte fördelarna utifrån elevernas perspektiv.

Det är utifrån elevernas behov som skolhuvudmän behöver få erbjuda distansundervisning som särskilt stöd i både grund- och gymnasieskolan. Huvudmännen måste också tillåtas anordna distansundervisningen själva, istället för att tvingas köpa av andra som utredningen föreslår. Denna onödiga byråkrati – som återkommer på flera ställen i utredningen – är både försvårande och förvånande.

Rädsla backar oss in i framtiden

Jag upplever att det finns en rädsla för ny teknik och att det präglar statens förhållningssätt. Om skollagen justeras i alltför liten utsträckning nu kommer lagstiftningen att fortsätta vara i otakt med tiden. Och det kan ta mycket lång tid innan lagen skapar de möjligheter som eleverna och skolan behöver.

Beslut om fjärrundervisning – det första steget får inte bli det sista

Idag den 21 juni beslutade riksdagen att skolhuvudmän ska få avtala med varandra om fjärrundervisning på entreprenad i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Detta gäller från den 1 augusti.

Äntligen! Detta beslut kom inte en dag för tidigt, snarare tvärtom…

Jag har vid fem tillfällen under åren 2014, 2015 och 2016 bloggat om den här frågan som har befunnit sig mellan hopp och frustration.

I november 2014 reagerade jag på Skolinspektionens kritik av kommuner som använde sig av fjärrundervisning. I januari 2015 konstaterade jag att den proposition som då lagts inte gjorde någon skillnad för kommunerna. I februari efterlyste jag konkreta åtgärder kopplade till regeringens integrationspolitik. I mars uttryckte jag mitt missnöje med att skollagsändringarna inte öppnade för entreprenad.

Våren 2015 valde Ann-Marie Begler, dåvarande generaldirektör på Skolinspektionen, att skriva en debattartikel med SKL. Där lyfte vi tillsammans behovet av fjärrundervisning på entreprenad.

I juni gjorde SKL och Friskolornas riksförbund en skrivelse i den här frågan och på hösten tillsatte regeringen Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. I februari 2016 gratulerade jag eleverna när utredningen lade fram sitt delbetänkande.

SKL har tagit tydlig ställning och vi har envist framfört våra krav – i yttranden, i skrivelser, i direktkontakt med utbildningsministern, i media och i många andra sammanhang.

Jag har valt att lyfta fram Kramfors kommun och den modige rektorn på Ådalsskolan, Mikael Wiklund, som stått emot kritiken från Skolinspektionen för elevernas skull. Han fick för övrigt priset Guldlänken helt nyligen.

Riksdagens beslut är ett första viktigt steg, men det får inte stanna här. Fjärrundervisning på entreprenad måste tillåtas i alla de ämnen där behov finns och skolhuvudmannen bedömer att det är lämpligt.

För vad är bäst – undervisning av en behörig lärare via fjärrundervisning eller av en obehörig i klassrummet? Varför får inte skolhuvudmän köpa undervisning i mandarin, fysik eller matematik av varandra?

Nu måste också möjligheterna till distansundervisning öppnas. Jag tänker att vi är alldeles för fixerade vid att lärandet måste ske inom klassrummets fyra väggar – men lärande pågår ju hela tiden och överallt. Det vet lärare och elever – för det flippade klassrummet är verklighet.

Vi kan välja att möta verkligheten, stötta den utveckling som pågår och undanröja de juridiska hindren. Att bromsa sig in i framtiden är fel strategi. Vi måste istället vara med och påverka utvecklingen för att skolan ska kunna möta alla elevers behov av lärande här och nu och i alla delar av landet.

Ådalsskolan 1

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i arabiska.

Ådalsskolan 2

Elev på Ådalsskolan som får fjärrundervisning i dari.

Här kan du hitta mina tidigare blogginlägg:

Ett viktigt steg om bättre utbildning för nyanlända

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Proposition om fjärrundervisning löser inte problemen

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering Skolutveckling
Etiketter:

Ett viktigt steg mot bättre utbildning för nyanlända

Idag tog utbildningsministern emot delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandling på modersmål. Det handlar om att öppna möjligheterna till fjärrundervisning på entreprenad – något som vi på SKL länge har arbetat för.

Allt som oftast har Skolinspektionen kritiserat kommuner för att de inte har sett till att alla nyanlända elever har fått studiehandledning på sitt modersmål. Men att eleverna inte har fått det har ju berott på att det har saknats studiehandledare i dessa språk i kommunen. Samtidigt har kommunen inte haft tillåtelse att köpa studiehandledning av andra kommuner eller huvudmän. Kommunerna har därmed suttit i en ”rävsax”.

En del kommuner och rektorer har valt att öppet stå på elevernas sida och bryta mot lagen så som Mikael Wiklund i Kramfors. Jag är glad att han och kommunen har hållit ut trots kritiken från Skolinspektionen. Skolinspektionen å sin sida har ju hela tiden tyckt som vi men tvingats kritisera kommunerna på grund av otidsenlig lagstiftning.

Om allt går enligt planen har vi skollagsändringarna på plats från den 1 augusti.

Grattis alla elever med andra modersmål! Nu kommer lagstiftningen ikapp verkligheten.

Beslut om fjärrundervisning drabbar nyanlända

Idag fattar Riksdagen beslut om fjärrundervisning. Regeringen och alliansen är överens om att den behövs, men i det nya lagförslaget ges fortfarande ingen möjlighet att köpa fjärrundervisning av en annan kommun. Ett beslut som drabbar nyanlända elever och elever i glesbygd.

In i det sista har vi och flera andra försökt få regeringen att inse konsekvenserna av beslutet. Riksdagsdebatten igår handlade mycket om förutsättningarna för små skolor i glesbygden, där möjligheten till fjärrundervisning är en viktig fråga. Däremot var inte frågan om nyanlända elever särskilt framträdande i debatten. Synd, eftersom jag skulle vilja säga att där är behovet av fjärrundervisning akut. Mottagandet av nyanlända elever är stort över hela landet.

Bra reportage i TV4   

Riksdagens beslut gör många besvikna. Se detta inlägg på TV4-nyheterna.  Så här säger rektor Mikael Wiklund, rektor på Ådalsskolan i Kramfors som köper fjärrundervisning från Språkskolan i Uppsala:

”Varför jag bryter mot lagen? Jo, för att dessa elever har laglig rätt att få modersmålsundervisning och studiehandledning. I och med att jag inte vill bryta mot den lagen, bryter jag mot den andra helt enkelt”

Det är lätt att förstå honom. Det är helt orimligt för lilla Kramfors att få tag i behöriga och legitimerade lärare i tio olika språk för 25 elever. Kramfors är inte ensam om att vara i en liknande situation. Vilken lagparagraf i skollagen ska rektorerna välja? Om jag vore rektor på samma skola skulle jag också välja den som hjälper eleverna.

Bra verksamhet kan fortsätta?

Jag föreslår att berörda kommuner så snabbt som möjligt kommer med i den försöksverksamhet som föreslås. Kanske skulle någon form av dispens fram till försöksverksamheten kunna vara möjlig? Hur ska eleverna annars få tillgång till undervisning och studiehandledning på modersmål?

Om man tolkar riksdagsdebatten igår gav den dock lugnande besked. På direkt fråga från Ulrika Carlsson (C) om hur regeringen ska säkerställa att den goda verksamheten som finns ute i landet ska få fortsätta, sa Gunilla Svantorp (S) inte bara att hon räknade med att huvudmännen skulle fortsätta bryta mot lagen, utan också att hon hoppades att verksamheten skulle fortsätta.

Se själv 44 minuter in i Riksdagsdebatten:

riksdagsdebatt

Beslutet rimmar illa med regeringens integrationsförslag

Dagens riksdagsbeslut rimmar illa med regeringens promemoria ”Utbildning för en bra start i Sverige” som presenterades för ett par veckor sedan (läs mitt tidigare blogginlägg). Det är mycket märkligt hur regeringen ena veckan kan skriva att fjärrundervisning ska underlättas – och ett par veckor därpå fatta ett beslut som innebär raka motsatsen.

Förra veckan diskuterade också Gustav Fridolin och Lina Axelsson, grundskolechef i Nyköpings kommun, skolsegregation i SVT morgon. Diskussionen handlade om SVT:s undersökning som visar att de skolor som har lägst resultat har en hög andel invandrade elever och nyanlända elever.

När SVT:s journalist frågade utbildningsministern vad politikerna gör för att förbättra läget, sa Gustav Fridolin en sak som gjorde att jag hajade till. Han sa bland annat att vi har nya regler för hur man ska ta emot nyanlända. Att nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål är en sådan regel. När då huvudmännen hittar bra sätt att leva upp till regeringens krav, sätter regeringen istället käppar i hjulet för det. Jag undrar om de själva förstår vidden av detta beslut.

Lyssna på eleverna

Fridolin menade i TV4-inslaget att vi måste lösa relationen mellan lärare och elev först. Den är redan löst menar jag. Titta på Språkskolan i Uppsala som har upparbetade rutiner, samarbete med universitet och drivit på kvalitetsutvecklingen i modersmålsundervisning och handledning. Eller varför inte lyssna på vad eleverna säger i reportaget?

Staten måste ge huvudmännen förutsättningar

Staten måste helt enkelt ge huvudmännen rimliga förutsättningar att klara sitt uppdrag. Fjärrundervisning på entreprenad är bara en av flera frågor. I ett större sammanhang handlar det också om att statens ersättning för asylsökande elever endast motsvarar två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna själva skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat.

Hoppfull på lång sikt

Jag vet att det finns politisk vilja att lösa frågan om fjärrundervisning, både hos regering och oppositionen. Kanske saknas full insikt i problemet? Jag hoppas att det går snabbt. Och blir rätt. För elevernas skull.

 

 

Fakta om dagens beslut:

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning (men däremot inte med en annan kommun). De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utbildningsutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Vidare vill utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

 

Bra integrationsförslag för skolan, nu behövs konkreta åtgärder

Förra veckan presenterade regeringen delar av sin integrationspolitik. I måndags kom sju förslag som rör skolan. Fler av förslagen är intressanta, även om vi ännu inte vet i detalj vad de innebär och hur de ska genomföras eller finansieras. Här är några kommentarer:

  • Fler lärare utländsk bakgrund 

Nyanlända och flyktingar som har en lärarbakgrund ska snabbt kunna börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan dess ska de kunna arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Förslaget är bra. Det är viktigt med ett flexibelt system som tar tillvara de nyanländas kompetens. Regeringen beskriver dock inte i detalj hur det ska fungera och utredningen om ett sammanhållet system för validering presenterar sina förslag i april.

  • Studiehandledning och fjärrundervisning

Alla nyanlända ska få studiehandledning på sitt modersmål och regeringen avser att återkomma med budgetsatsningar. Detta är en viktig fråga. Men för att det överhudtaget ska vara möjligt att genomföra – framförallt i mindre kommuner och glesbygdskommuner – måste regeringen öppna upp för fjärrundervisning. Så enkelt är det. Det finns idag flera lyckadesamarbeten där kommuner köper studiehandledning och modersmålsundervisning av hög kvalitet, med behöriga lärare, från andra kommuner. Men det är inte tillåtet idag. Alternativet – att följa lagen – skulle innebära ingen studiehandledning eller modersmålsundervisning alls för eleverna. Det är bortom all rim och reson.

Ett av regeringens förslag handlar om att fjärrundervisningen ska underlättas, men det är fortfarande högst oklart vad den propositionen verkligen kommer att innebära. Från SKL:s sida är vi ännu inte helt trygga med att en lösning är i sikte. Propositionen föreslår nämligen att statliga institutioner ska få sälja undervisning, medan kommuner bara ska få ägna sig åt det i form av försöksverksamhet vars omfattning bestäms av Skolverket.  Vi fortsätter därför att driva denna fråga – läs gärna mina mina tidigare blogginlägg.

  • SFI i kombination med vuxenutbildning

SFI-utbildningen behöver individanpassas och eleverna ska kunna kombinera språkundervisningen i SFI med andra kurser i vuxenutbildningen, till exempel en yrkesutbildning. Det är ett bra förslag och något som SKL har drivit länge. Men det görs inte i en handvändning. Det behövs förutsättningar för att anpassa vuxenutbildningen efter målgruppen. Det handlar till exempel om översättning av kursmaterial, språkstöd och studiehandledning. Vi hoppas att den kommande propositionen ska tydliggöra hur detta ska genomföras.

  • Kompetensutveckling och stöd till skolor med tuffa förutsättningar

Rektorer och lärare ska få kompetensutveckling om flerspråkighet och språk- och kunskapsutvecklande metoder. Utmärkt tycker jag, men eftersom tiden för lärare och rektorer är knapp hoppas jag att Skolverket tänker nytt vad gäller under vilka former utbildningen erbjuds.

Regeringen avser också att ge stöd till skolor som har tuffa förutsättningar genom att Skolverket ska sluta avtal med skolor med låga studieresultat. Ett intressant förslag. Självfallet är det viktigt att huvudmännen deltar aktivt i arbetet.

Integrationspolitiken måste hänga ihop

Det är enkelt att hålla med regeringen om att en bra start i skolan är en bra start i Sverige. Att snabbt komma in i skolan är avgörande för barnens utbildning och hälsa. Statens ersättning för asylsökande barn motsvarar dock endast två tredjedelar av vad andra elever kostar, resten måste kommunerna skjuta till. Och då är inte ens modersmålsundervisning, studiehandledning och kartläggning inräknat. Den undervisning och det stöd som nyanlända får i svenska skolor är fantastisk. Det ska vi fortsätta med. Men tusentals nya barn innebär inte bara fler pennor och böcker, utan fler lärare och till och med helt nya lokaler.

Integrationspolitiken måste hänga ihop. Det går inte att skruva lite här och där. Mottagande av asylsökande, boende, skolgång, insatser till arbete och statens ersättningar till kommunerna är beroende av varandra och måste fungera i alla delar. Ett bättre mottagande kräver flera brådskande beslut från staten. Olika politikområden behöver samspela och regeringen måste ha en ständig dialog med kommunerna, myndigheterna och SKL.  Läs gärna min debattartikel i Dagens Samhälle.

 

 

 

Proposition om fjärrundervisning löser inte problemen

Härom dagen började jag noggrant läsa propositionen Möjligheter för fjärrundervisning (prop. 2014/15:44) som kom i december. Döm om min förvåning när jag upptäckte att det bara är de statliga specialskolorna och sameskolan (också statlig) som ska få sälja fjärrundervisning från den 1 juli.

Detta innebär att skollagen öppnar för fjärrundervisning i de samiska språken och i teckenspråk. Och det är ju bra, men långtifrån tillräckligt.

Vad händer med alla elever som idag får tillgång till studiehandledning och modersmål tack vare fjärrundervisning? Ska de tvingas avbryta undervisningen på grund av den skollagsändring som genomförs den 1 juli 2015?

Beror regeringens bedömning på att den fjärrundervisningen som specialskolorna och sameskolan erbjuder är bättre utvärderad eller håller högre kvalitet? – Jag tror inte det.

Språkskolan i Uppsala kommun har erbjudit fjärrundervisning i närmare 10 år och säljer i nuläget till nio kommuner. Skolan har behöriga lärare med hög utbildningsnivå, varav flera med lärarlegitimation. Den moderna tekniken har gjort att fjärrundervisningen fungerar bra. Språkskolan har dessutom ett samarbete med Uppsala universitet. Varför vill regeringen stoppa detta?

Konsekvensen blir att många nyanlända elever inte får modersmålsundervisning och studiehandledning. Varför då? – De råkar bo i exempelvis glesbygdskommuner som inte lyckas rekrytera lärare i alla de språk som behövs.

Försöksverksamhet inte tillräckligt

Finns det då ingen öppning alls? – Jo, men bara som försöksverksamhet då skolhuvudmän kan ansöka hos Skolverket om att få ingå. Att enbart förlita sig till detta innebär en risk för att eleverna tvingas avbryta sina studier.

Förslaget måste omprövas

SKL anser att det saknas hållbara skäl att inte ändra i skollagen så att kommuner kan få erbjuda andra kommuner och skolhuvudmän fjärrundervisning på entreprenad. Tekniken finns idag och det bedrivs fjärrundervisning av god kvalitet. Det är skollagen som inte är i takt med tiden.

Vår lojalitet måste finnas hos nyanlända elever, elever med andra modersmål och elever i glesbygden. Därför måste skollagsförslaget omprövas så att både stat och kommun kan erbjuda fjärrundervisning från den 1 juli.

Här kan du läsa mitt tidigare blogginlägg ”Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte”

 

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Digitalisering
Etiketter: ,

Förbud mot fjärrundervisning – så dumt att det finns inte

Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, skrev i en artikel för några veckor sedan att hon blir ”tokig när huvudmännen sänker ribban”. Jag blir tokig när Skolinspektionen, av alla de områden de skulle kunna granska, väljer ut just fjärrundervisningen. Vi kan inte säga att vi har dåliga resultat och klaga på skolan, och sedan samtidigt sätta stopp för initiativ som tas för att ge eleverna den bästa undervisningen.

Fjärrundervisning är i nuläget tyvärr inte lagligt. Det är besynnerligt. Modern teknik skapar en massa möjligheter för Sveriges elever, inte minst de som har de tuffaste utmaningarna att klara skolan.  Därför har vi och många kommuner drivit frågan länge.

Kramfors och Ljusdal gör rätt

Dagens exempel ger en tydlig bild av hur kreativa och bra lösningar som hjälper eleverna stoppas. Från TT idag:

”Kramfors är en av nio kommuner som köper sin modersmålsundervisning av Språkskolan i Uppsala kommun. I den undervisar totalt 120 lärare i 52 språk elever i den egna kommunen, och några av lärarna undervisar också på distans.

Språkskolans chef, Marianna Aivazova, konstaterar att även Ljusdals kommun fått kritik av Skolinspektionen.

Nu upphör Ljusdal tyvärr med undervisningen, på grund av kritiken. Vi tycker att det är så synd för eleverna, för våra lärare är utbildade och flera av dem även legitimerade.

Hon vänder sig också mot Skolinspektionens kritik att undervisningen inte blir individualiserad när den sker via länk.

Det är precis tvärtom. Det ger fler möjligheter att individualisera med modern teknik. Vi har samarbetat med Uppsala universitet, så vår modell bygger på forskning.

Marianna Aivazova konstaterar att det finns ett förslag att ändra lagen, men att inget hänt.

Vi vill ju se elevernas bästa. Vi vet ju vad en lektion i veckan kan betyda för dem. Och vi vet att många kommuner har förhoppningar om att fjärrundervisning på detta sätt ska bli lagligt.”

Kritik hur man än bär sig åt

Enligt skollagen får fjärrundervisning bara ges som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Samtidigt är det olagligt att inte erbjuda handledning i en elevs modersmål.

Det är helt orimligt att tänka sig att en enskild kommun skulle kunna tillhandahålla språkundervisning och handledning i alla dessa språk som Språkskolan kan erbjuda. Konsekvensen kan istället bli att eleverna inte får någon undervisning alls.

Hur ska kommunerna ta sig ur detta moment 22? Om man inte erbjuder undervisning och handledning i modersmål får man kritik. Om man erbjuder undervisning och handledning med behöriga och legitimerade lärare får man också kritik – för att det är på distans.

Ibland vill jag slita mitt hår. Som när staten och gammaldags lagstiftning sätter käppar i hjulet och hindrar huvudmän och skolor från att ge eleverna den bästa undervisningen. En positiv effekt av dagens uppmärksamhet i medierna är att regeringen öppnar upp för en lagändring redan under nästa år. Äntligen!

 

skl logotyp