En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Ministerns första uppgift – att lyssna

Imorgon utses regeringen och vi får en ny utbildningsminister. Ett av Sveriges viktigaste uppdrag.

För en vecka sedan bloggade jag om Per Thullbergs utredning ”Utvärdera för utveckling”. Jag skrev att jag hoppades att utredningens kloka förslag blir en central utgångspunkt för den kommande regeringens arbete.

Vi är flera som gillar slutsatserna i betänkandet. Budskapet ligger i linje med forskning, erfarenheter från andra länder – och – sunt förnuft. Emma Leijnse, reporter på Sydsvenskan, fångar detta på ett lysande sätt i denna artikel. Jag hoppas att hon också fångar den nya ministerns öra.

emma leijnse

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

Vad är kvalitet?

Har precis kommit hem från Kvalitetsmässan i Göteborg. Jag tänker på kvalitet, ett ord som vi nu vänt ut och in på under tre dagar. Det är lätt att fastna i begreppen – kvalitet, processer, utveckling och system. Det mesta låter till slut likadant. Vi behöver konkreta exempel med kött och blod för att förstå vad kvalitet är.

Essunga, liksom Haninge kommun, medverkade på SIQ:s seminarium om en Synvända i skolan. Jag agerade moderator, om än något hes i halsen. Jag sammanfattar synvändan med en skola där man tar ansvar för resultaten och där man inte skyller på ”dåliga” elever. Här talar vi verkligen om kvalitet i praktiken!

Synvändan lär oss att kunskapsresultaten inte bara ger svar på hur eleverna lyckats eller misslyckats, utan är ett instrument för skolans analys av vad man behöver göra mer eller mindre av. Det är en skola där ingen lärare är tillräckligt bra på allt, alltid – utan en skola där lärare ständigt lär mer av varandra och av forskningen. Johanna Lundén uttryckte det som att ”stjäla” av andra, ”Learning by stealing”.

Min käpphäst, att arbetet måste genomsyra alla nivåer, politiken, förvaltningen, rektorerna och lärarna, kom också upp i diskussionen. Här krävs uthållighet och fokus.

Nu, när jag samlar ihop alla intryck, vill jag lägga till något jag hörde Mark Levengood säga på sitt seminarium om Livslångt lärande. Han slog ett slag för kreativitet och menade att man inte får bygga sådana fasta kvalitetssystem att det inte finns utrymme för kreativt tänkande. Vi får inte vara rädda för förändring och för att prova nya arbetssätt, för som han sa: ”Är man någorlunda vettig så lär man sig snabbt av sina misstag”. Det måste vara tillåtet att testa nytt, annars händer det aldrig något med Kvaliteten. Det gäller såväl skolledare som lärare och elever, tänker jag.

Karriärvägar för lärare – möjligheter och knäckfrågor

Få har missat att det nu finns tydligare karriärvägar för lärare. Intresset och uppslutningen från kommunerna är stor!

Nästan alla kommuner sökte bidraget trots att det var kort om tid för planering och beslut. Nu återstår att få lärartjänsterna på plats med både innehåll och form som möter reformens syfte på bästa sätt. För att stötta kommunerna ordnar SKL tillsammans med Skolverket just nu fyra konferenser för erfarenhetsutbyte. Dessa riktar sig framför allt till politiker och tjänstemän på kommunal nivå. Startskottet gick förra veckan och jag ser själv fram emot att delta på den avslutande konferensen i Örebro nästa vecka.

Under de två första dagarna har mina medarbetare har slagits av att kommunerna verkligen drar nytta av den flexibilitet som reformen ger. De allra flesta sätter också in de nya tjänsterna i ett större sammanhang på ett tydligt sätt. Roligt att höra tycker jag! Det var ju något som vi särskilt lyfte fram i det stödmaterial som vi skrev i våras. På konferenserna hör vi också att kommunerna överlag är positivt inställda till karriärlärare som ett styrmedel för att differentiera löner och arbetsuppgifter.

Karriärtjänster ska stötta de lokala utvecklingsbehoven och kan därför se ut på olika sätt. Trots att förutsättningarna mellan kommuner varierar ser vi att det är samma knäckfrågor som dyker upp på olika ställen. En sådan fråga är naturligtvis den om de medel som regeringen avsatt hittills kommer att finnas kvar efter 2016? Kanske får frågan ett tydligare svar redan i årets budgetproposition som snart presenteras.

På varje konferens berättar en mindre och en större kommun om sitt arbete och det finns stort utrymme för erfarenhetsutbyte.  Jag vill passa på att tipsa om de goda exempel som vi idag har på vår hemsida, där vi allt eftersom bygger på med redovisningar från konferenserna.

Hittills har vi bland annat hört om:

  • Att både Sollentuna och Herrljunga kopplar de nya förstelärartjänsterna till de andra karriärtjänster som redan har inrättats (lärarcoacher i Sollentuna och utvecklingslärare i Herrljunga) och ser till så att dessa kompletterar varandra.
  • Att förstelärarna i Sollentuna ska utöva ett tydligt pedagogiskt ledarskap, utveckla en lärande organisation och förväntas bjuda in till klassrumsbesök och leda pedagogiska diskussioner.
  • Att i Tomelilla är inkludering och vetenskapligt förhållningssätt viktiga hörnstenar. Kriterierna liknade en slags tjänst som redan fanns, som pedagogisk tränare, och en av dessa blev även förstelärare. Framöver ska fler tjänster inrättas med utgångspunkt att varje förstelärare ska påverka många barns lärande.
  • Att i  Ängelholm ska förstelärarna bland annat planera och leda förbättringsarbete på skolan samt att hantera de reaktioner som följer av förändringarna. En annan aspekt är att stärka lärares innovativa, utvecklande och gemensamma lärande.
  • Att i Herrljunga var det stor enighet om urvalet till fyra tjänster från de 29 som sökte efter en process som bestod av utvärdering av rektor, provcoaching av kollega, ansökningar med vad man ville genomföra och elevintervjuer.

 

 

Bättre vägledning för framtidsval och arbetsliv

Så här i sommarlovstider känns nog hösterminen avlägsen för de flesta. Många elever har gjort olika val inför skolstarten i höst som jag hoppas att de kommer att känna sig nöjda med. Men några kommer att ändra sig. De kommer upptäcka att de hellre vill läsa ett annat språk, gymnasieprogram eller på en annan skola när de väl påbörjar höstens studier. I dagens komplicerade utbildningssystem är det extra viktigt med en väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Och i dag har SKL presenterat ett metodstöd för kommuner som vill utveckla sin studie- och yrkesvägledning

Bra studie- och yrkesvägledning ökar motivationen  

Studie- och yrkesvägledningen är till för att ge eleverna bra förutsättningar att hantera alla val som de ställs inför. I en bredare bemärkelse ger den eleverna bättre kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar och om arbetslivet. Det kan i sin tur stärka studiemotivationen och öka genomströmningen i skolan. Dessutom har den en viktig funktion genom att stärka elevernas nätverk och kontakter på arbetsmarknaden.

SKL:s nya metodstöd tar sin utgångspunkt från 10 kommuner som har utvecklat sitt arbete med arbetslivsfrågor i skolan och med sin studie- och yrkesvägledning. Det är ett väldigt intressant material som jag hoppas kan ge inspiration till ert eget arbete!

Läs mer

Vilken är din bild av skolan?

Jag har länge grubblat på hur vi kan få en nyanserad bild av skolan. Inte en bild som skönmålar eller blundar för det som inte fungerar. Men en bild som också lyfter fram det positiva som händer i våra klassrum. Det engagemang som finns hos lärare och elever. En bild som visar goda exempel som vi kan lära oss av.

Trött på bilden av skolan

Och jag tror faktiskt att vi är rätt många som grubblar på samma sak just nu. Att vi är rätt många som börjar tröttna på den nattsvarta bild som målas upp av en skola i fritt fall. I helgen läste jag Ann-Marie Körlings inlägg som liknar debatten med en sorglig båtresa. Som motvikt uppmanar hon lärare att skicka in några rader om vad som händer just nu i klassrummen, stort som smått.

Lyft fram medarbetarna

När jag läste hur en lärare på Gotland undervisar elever så att de redan i årskurs fem blir små civilingenjörer och hur en lärare i Alvik flippar lektioner så att andra lärare och elever kan lära och dela, då tänkte jag på det som Carin Götblad sa på Skolriksdagen förra veckan. Vi vet att media styr bilden av en verksamhet. Vi vet också att det blir en förenklad bild – särskilt med tanke på att de flesta bara läser rubrikerna. Som ledare är det därför viktigt att vi hela tiden medvetet kommunicerar det som vi vill lyfta fram. Och det gör vi bäst genom att involvera de medarbetare som finns på våra förskolor och skolor i diskussionen om verksamheten och hur den kan utvecklas. Vi behöver med en dåres envishet uppmärksamma positiva saker som händer i vardagen och som gör skillnad för våra barn och elever. Stort, som smått. Det här måste vi göra ofta.

 Finska lärare imponerade av svensk skola

På tal om olika bilder av skolan vill jag passa på att tipsa om den här artikeln i Västerbottenkuriren. Ett antal finska lärare på studiebesök som är imponerade av den svenska skolan. Det är minst sagt nyttigt att lyfta blicken och fundera på vad som styr våra föreställningar. Vad som är sant och vad är inte? Vilken är din bild av skolan?

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skolutveckling
Etiketter: ,

Det behöver inte ta så lång tid att se resultat

Idag presenterade Per Thullberg delbetänkandet ”Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer”.

Och tid kommer det att ta innan vi förväntas se några resultat av alla reformer. Runt år 2020 närmare bestämt. Om de nu överhuvudtaget kommer att förändra något. Thullberg konstaterar nämligen att effekterna av de olika åtgärderna är osäkra.

Thullberg menar också att implementering av reformer i skolan är väldigt komplicerat, men att implementeringen så här långt uppfyller flera av de faktorer som anses vara avgörande för om den ska lyckas. Jag antar att han inte räknar in lärarlegitimationen i detta?

Det går att förbättra resultaten

Självklart händer inte saker över en natt. Självklart tar det tid innan vi ser effekter av reformer som till exempel förändring av lärarutbildningen. Men jag vet också att det går att även på kort tid förbättra resultaten i skolan. Titta på Essunga, Vårgårda, Kramfors och Ontario i Kanada!

Det handlar om hårt gemensamt arbete där alla nivåer, från politisk ledning till lärare, är delaktiga.

Nu behövs långsiktighet, dialog och arbetsro

Per Thullberg lyfter upp några saker som jag håller med om. Nu behöver skolan arbetsro. Stat och skolhuvudmän måste våga vara uthålliga och fokusera på det som forskning och erfarenhet visar har betydelse för skolans resultat. Och jag är övertygad om att en bättre dialog och mer samarbete mellan staten och huvudmännen skulle ha stor betydelse för skolans utveckling.

Var på tårna

Nu är det viktigare än någonsin att du som skolchef eller kommunpolitiker är på tårna.En bra ledning och styrning är en förutsättning för att förändringar ska förverkligas. Det är också vårt tema för Skolriksdagen den 6-7 maj. Då samlas närmare 2000 personer för att diskutera vad vi kan göra för att förbättra resultaten i skolan. Det kommer att bli två dagar med konkreta exempel som på kort tid kan ge resultat. Om du inte är på plats kan du följa oss på #Skolriksdag.

Jag vill också tipsa om veckans debattartikel i Dagens Samhälle. Där kan du läsa vad som togs upp i inledningstalet från den första Skolriksdagen 1989!

Fokus på rätt saker

Mattias Hallberg från Sveriges Elevkårer sa en klok sak på vårt seminarium igår. Han lyfte frågan om vilken roll den negativa bilden av skolan spelar för hur viktig och meningsfull eleverna uppfattar att skolan är? Det tänkte jag på när jag slog upp dagens DN och möttes av ”94% av skolorna inte klarar kraven” och ”Grundskolorna i Sverige håller inte måttet”. Suck.

Artikeln handlade om andelen skolor som får anmärkningar av Skolinspektionen. Missförstå mig inte – jag tycker att det är viktigt med en kraftfull Skolinspektion för att trygga att skolan följer regelverken och stödjer måluppfyllelsen. Man ska heller inte blunda för att det finns skolor som har problem som man måste ta på allvar och komma tillrätta med.

Inspektionens uppdrag handlar om avvikelserapportering

MEN vi får inte glömma är att Skolinspektionens uppdrag är att göra en avvikelserapportering, dvs hitta diskrepans mellan ett fullt uppfyllt uppdrag och verkligheten. Det innebär alltså att en skola som har en fantastisk pedagogisk verksamhet med hög måluppfyllelse, men har missat något formkrav får en anmärkning. Idag meddelar Skolinspektionen positiva omdömen vid den muntliga genomgången men det syns sällan i den skriftliga rapporteringen. En skola som inte får någon anmärkning kan man likna vid att få högst betyg på alla områden, både i verksamhet och formkrav. Fantastiskt att det ens finns sådana verksamheter där man inte kan se några som helst brister. I artikeln saknas en diskussion om gradskillnaden i anmärkningarna. Handlar det om att elever inte får det behov av stöd de behöver eller om att dokumentationen i de skriftliga omdömena (som för övrigt snart ska avskaffas) är bristande?

Hög ambitionsnivå

Jag tycker också att vi behöver komma ihåg att ambitionsnivån och kraven på skolan har höjts markant de senaste åren. Det är bra. Men om man inte problematiserar den här typen av undersökningar så bidrar den bara till att förstärka en inte alltid rättvis bild av skolans arbete. Vi ska ta det på allvar när det är allvar. Lika viktigt är att lyfta fram det som fungerar bra och ha en nyanserad diskussion om vad som är viktigt för att utveckla skolan. Och komma ihåg inte slå sig till ro – alla alltid kan bli bättre. Säkert även de som inte har fått någon anmärkning alls.

Ensidigt fokus på kritik hämmar utvecklingen

Jag skulle vilja se en Skolinspektion som handlade både om att bedöma vad som fungerar bra i verksamheten och identifiera områden där förbättringar behöver göras. Om man ensidigt fokuserar på det som inte fungerar riskerar det att hämma kreativitet, utveckling och måluppfyllelse. Fokus blir då snarare på att inte göra fel än att göra rätt. Inspektionernas enbart negativa ingångsvärde främjar varken kvalitetsutveckling eller måluppfyllelse.

Koll på läget – men sen då?

Framgångsrika skolkommuner tar systematiskt reda på hur det går för eleverna. Ja, allt fler kommuner blir bättre på det. Nästa steg tycks vara svårare – att veta hur informationen som samlas in kan användas på bästa sätt.

Skolorna och huvudmännen behöver relevanta fakta för att förbättra eleverna resultat. Vi måste se till att vi mäter det vi har nytta av och drar mer nytta av det vi mäter. Därför är det väldigt bra att Regionförbundet Örebro i samarbete med SKL i dagarna arrangerar en nationell konferens på temat ”Koll på läget – men sen då?”.

Jag ser fram emot att höra mer från mina medarbetare som är på plats på konferensen. Det jag har hört om första dagen har varit positivt. Den avslutades med ett panelsamtal om angelägna frågor. Till exempel hur vi kan analysera data för att öka likvärdigheten i skolan, inte minst mellan flickor och pojkar.

Jag hoppas att resultatet av konferensen blir ett ökat intresse för uppföljning och analyser hos deltagande kommuner. Här ska SKL vara med och vara ett stöd i arbetet.

Paneldebatt

Panelen: Gabriella Ahlström (moderator), Matz Nilsson (Skolledarna), Bodil Båvner (SKL), Kjell Nyman (Utbildningsdepartementet), Helen Ängmo (Skolverket), Gunnar Olausson (Skolinspektionen), Peter Morfelt (Regionförbundet Örebro)

Att göra flera saker rätt, på samma gång

För att lyckas i en verksamhet brukar rådet vara att prioritera – att göra rätt sak. Det gäller också i skolans värld. Men skolan är inte en fabrik eller ett varuhus som ska producera och sälja varor. Rätt sak för skolan betyder att göra flera saker rätt, på samma gång.

Från vänster: Bosse Svensson, utbildningschef och Johanna Lundén, rektor i Essunga, Elisabeth Persson, universitetslektor och Bengt Persson, professor vid Borås Högskola, när de besökte mig och mina medarbetare i härom veckan.

Ett exempel är Essunga kommun. Jag träffade dem återigen förra veckan när de var på SKL tillsammans med forskare från Borås Högskola. Det är alltid lika uppfriskande att höra om deras förändringsarbete.

Essunga har på några år gjort en resa från att vara en av Sveriges sämsta skolkommuner till en av de bästa. De har tagit till sig skolforskningens rön och förändrat förhållningssätt och arbetssätt på djupet och bredden. Det handlar bland annat om undervisningsmetoder, förväntningar på elever och personal, samarbete mellan lärare och att ge rektor förutsättningar att vara en pedagogisk ledare. Att ta del av Essungas förändring borde vara obligatoriskt för alla som jobbar med att utveckla skolan. På tal om det kan jag tipsa om en film om Essungas synvända som du kan se här.

Också SKL:s arbete för skolan har förändrats. Vi tar allt oftare fram studier och goda exempel för att inspirera våra medlemmar att förbättra elevernas resultat.

Vår utgångspunkt är egentligen självklar – alla elever ska lyckas och alla skolor ska vara bra skolor. Vi har sammanfattat vår strategi i åtta punkter. De handlar om att ta tag i problemen och utgå från det som fungerar bra. Vår ordförande Anders Knape skrev nyligen en debattartikel om detta som jag tycker är värd att läsa. Du hittar den här.

skl logotyp