En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Givande konferens om skola på vetenskaplig grund

”Jag är särskilt glad över att orden PISA och kris inte har nämnts på hela dagen, utan att det har varit en framåtsyftande och inspirerande dag”. Så inledde Per Thullberg sitt anförande på konferensen ”En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” som SKL bjöd in till igår tillsammans med bland andra de fackliga organisationerna.

roll-ups

SKL, Lärarförbundet, Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv (ej med på bilden) bjöd tillsammans in till konferens

Syftet med dagen var att lärares och skolledares perspektiv skulle stå i centrum. Så blev det också. Och jag är särskilt glad över att budskapen och reflektionerna väl speglade de frågor som vi arbetar för tillsammans med parterna. Den gemensamma synen bådar gott. Vi hade också valt en lämplig dag eftersom utredningen om inrättandet av ett Skolforskningsinstitut precis lämnat sitt delbetänkande till regeringen.

Flera saker återkom i diskussionerna. Här sammanfattar jag några medskick från dagen. Håll utkik på vår hemsida där vi kommer att lägga upp material från konferensen.

Vikten av långsiktighet

Det här är inga konstigheter, egentligen, upprepade lärarna som stod på scenen. Ett vetenskapligt förhållningssätt måste vara något som blir en naturlig del i arbetet på skolan.  Det handlar om att kritiskt reflektera över sin egen undervisning utifrån forskning och erfarenheter tillsammans med sina kollegor. Det måste finnas strukturer för hur det ska gå till, något som vi fick flera exempel på under dagen. Det här är inte något som kan åstakommas genom ett tillfälligt projekt utan behöver tydligt synas i ledningen av skolan – från politisk nivå till rektorsnivå.

Ha en plan

Det är viktigt att ha en tanke om varför man gör en viss satsning, till exempel att en lärare går en forskarskola.  Hur ser behoven ut? Hur ska vi använda lärarens kompetens på bästa sätt under forskarutbildningen och efter?

Vetenskapligt förhållningssätt stärker professionalisering och ger bättre undervisning.

Det händer att skolan och undervisningen ifrågasätts. Lärare och rektorer på scenen beskrev hur kunskapen och förmågan att reflektera över varför man väljer att göra på ett visst sätt stärker yrkesspråket  och ger självförtroende. Om man är trygg i varför man gör på ett visst sätt så blir man också trygg i relationen till föräldrar, kollegor, ledning och omvärld. Man kan stå upp för sin verksamhet.  Vi fick höra flera exempel på hur det bidragit till ökad arbetsglädje och bättre undervisning.

Det finns inte en metod med stort M

Alla deltagare, också Per Thullberg som informerade om det kommande Skolforskningsinstitutet, påpekade att det inte finns en metod med stort M. Det finns inga ”quick fixes” och man kan inte tro att en forskningssammanställning löser allt. Om vi bara ser lärare som forskningskonsumenter så kommer det inte heller hända något. Ett varningens ord lyftes mot en alltför instrumentell användning av forskning, och att vi behöver vara vaksamma mot de ”heta” och enkla lösningarna.

Verksamheten måste vara med

Som svaret på varningen ovan var talarna eniga om att verksamheten behöver vara med på tåget.  Man måste hitta former för kollegiala samtal så att forskningsresultat tas hand om på ett klokt sätt. Forskningen behöver också bli mer praktiknära och utgå från de frågeställningar som är angelägna för de som jobbar i skolan. Thullberg var tydlig med att företrädare från verksamheten kommer att finnas med i Skolforskningsinstitutets arbete.

Viktigt att få prova sig fram

Det behövs mer tillit till lärarkåren att man kan förhålla sig till forskning.  Det är viktigt att lärare får prova sig fram och att det är tillåtet att få göra misstag. Arbetar man systematiskt så lär man sig något av dem.  Hur skulle utveckling ske om vi aldrig får prova nytt?

Sammantaget en mycket givande dag med många kloka medskick till det fortsatta arbetet med institutet.

panelen

Magnus Blixt, lärare, Anna Karlefjärd, lärare och doktorand, Christer Andersson, rektor, Lotta Engdahl, kvalitetssamordnare och Bodil Båvner, SKL diskuterar med regeringens utredare, Per Thullberg

Vad vet Hans-Albin Larsson?

I fredags läste jag en intervju i Lärarnas tidning med professor Hans-Albin Larsson som ska ingå i Björklunds utbildningsvetenskapliga råd. Döm om min förvåning när jag läste svaret på följande fråga:

Regeringen får ibland kritik för att driva en politik som inte vilar på forskning. Håller du med om det?
– Ja, ibland stämmer det. Men det är svårt med skolforskning eftersom det ofta inte går att generalisera. Sveriges Kommuner och Landsting tror att det är som med knäoperationer att man kan hitta en optimal metod och sedan rekommendera den till alla. Men elever är olika, lärare är olika och lokalerna de arbetar i skiljer sig åt.

Hur har Hans-Albin Larsson kommit fram till att SKL har den ståndpunkten? Jag blir verkligen förbryllad. SKL tycker nämligen precis tvärtom.

Om Hans-Albin Larsson hade brytt sig om att kolla fakta istället för att häva ur sig vilda påståenden skulle han till exempel känna till det samarbete för att stärka kopplingen mellan forskning och skola  som vi har med bland andra Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

Så här skriver vi i vår gemensamma programförklaring som antogs 2011:

”Problemet är att det idag inte finns tillräcklig systematisk kunskap om vilka metoder och arbetssätt som forskningen visat är verkningsfulla. Att som skolledare och lärare ha detta stöd är ett viktigt första steg för att, utifrån sin erfarenhet och sin professionella bedömning av elevens behov och andra förutsättningar, i varje situation kunna välja den bäst lämpade metoden bland ett antal möjliga.”

Tydligare än så kan det inte bli.

Om Hans-Albin Larsson vill veta mer om vår överenskommelse finns information här.

Vi arrangerar också en gemensam konferens den 15 maj med titeln ”En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – exempel och erfarenheter från lärare och skolledare”.

Du är varmt välkommen, Hans-Albin Larsson. Jag lovar att vi inte kommer att säga ett enda ord om att hitta den optimala metoden. Istället kommer vi att prata om hur forskningen kan involvera skolans professioner, hur forskarutbildade lärares kompetens kan användas i ett kollegialt lärande och hur man kan göra för att bepröva sin egen erfarenhet.

Ps. Forskning ger inga enkla svar och lösningar som går att omsätta direkt i klassrummet. Verksamma i skolan behöver samtala om och reflektera över forskningsresultat utifrån egna erfarenheter och lokala behov. Jag formulerade mig så här i en replik på en debattartikel i Lärarnas tidning.

Myten om barngrupper i förskolan avlivad – igen

Nu är höstterminen igång, och därmed också debatten om skolan!

Nya forskningsresultat från Göteborgs universitet visar att det inte finns några tydliga samband mellan barngruppernas storlek och förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Det kunde vi se på TV 4 i går. En massa andra faktorer spelar in; vilka barn som finns i gruppen, hur lokalerna ser ut och så vidare.

Frågan om barngruppernas storlek i förskolan har länge varit het i debatten. Att grupperna hela tiden blir större kablas allt som oftast ut i media. Men tvärtom har såväl gruppstorlek som personaltäthet varit konstanta sedan 1995 trots att antalet inskrivna barn ökat med 120 000 under perioden. Jag har all respekt för att stora grupper kan vara ett problem på vissa förskolor, men det är inte ett generellt problem.

Minister Maria Arnholm kommenterade gårdagens rapport att hon själv inte var överraskad över resultaten, men att hon förstår att allmänheten är det eftersom det låter annorlunda i debatten. Hon sa också att det är hälsosamt att vi har fokus på kvalitet, och inte bara på barngruppens storlek.

Diskutera de verkliga utmaningarna

Kvaliteten i centrum är också mitt och SKL:s motto. Därför behöver diskussionen och debatten om förskolans och skolans behov handla om det som är verkliga utmaningar, grundad på väl underbyggd fakta och forskning.  Inte att försöka hitta lösningar på sådant som egentligen inte är något generellt problem.

Om skolans aktörer – och gärna medierna – nu först litar på fakta och tillsammans konstaterar att barngrupperna inte har ökat, och sedan lyssnar på de nya forskningsresultaten, så hoppas jag att detta är startskottet för en nyanserad diskussion om vad som är viktigt för kvalitet i förskolan. Och självklart: att vi är eniga om att tillsammans arbeta för detta.

Jag vill tipsa om de konferenser som SKL genomför i höst som handlar om att leda förskolan mot ökad kvalitet och måluppfyllelse.

Rapport om myter

På SKL:s skolseminarium i Almedalen i somras avlivade vi ett antal myter och presenterade rapporten Myter om skolan hindrar utveckling.  Seminariet fick sedan utmärkelsen ”Almedalens bästa möte 2013”!diplom

Jag hoppas att det positiva mottagandet som seminariet och vår nya skrift har fått är ett kvitto på att all fler tycker att det behövs en ökad samsyn om skolans utmaningar.

Se SKL: s seminarium här

Se inslaget på TV4-nyheterna här (11 minuter in i programmet)

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Förskola
Etiketter: , , ,

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?

Igår medverkade Anders Knape på en hearing på Riksdagen där en diskussion fördes om Utbildningsutskottets nya rapport ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?”. En intressant rapport där vi skriver under på vartenda ord i slutsatserna!

  • Det behövs mer och bättre forskning med koppling till det praktiska arbetet i skolan – behov av nära samverkan mellan forskare och de som är verksamma i skolan
  • Den forskning som finns måste spridas på ett systematiskt sätt
  •  Hur ny kunskap kommer till bättre användning handlar både om forskning och beprövade erfarenheter
  • Alla, både beslutsfattare och tjänstemän, liksom skolledare och lärare på den enskilda skolan har ett gemensamt ansvar för att ny kunskap kommer till användning i skolan

Två av resultaten i enkätstudien till lärarna fångade särskilt min uppmärksamhet; ett bekymmersamt och ett positivt.

Bana väg för ny kunskap

Enkäten visar att en klar majoritet av lärarna upplever att de har behov av ny kunskap för att kunna utveckla utbildningen. Men jag blev förvånad när jag läste att bara hälften anser att det egentligen ingår i deras arbete att ta del av ny kunskap.   Vi har länge varit eniga om att kompetensutveckling, som att fördjupa sig och hålla sig uppdaterad inom både sitt ämne och didaktik- och metodutveckling, ingår i arbetsuppgifterna. Kan man tolka resultatet så att lärarna värderar kunskap men har svårt att hitta utrymme till det inom uppdraget?

Att ta del av ny kunskap är något som måste angå alla.  Inte bara de lärare som själva deltar i forskning. Rapporten pekar på att mer strukturerat arbete och delat ansvar kan vara en del av lösningen. Det håller jag med om. Det behövs mer av nytänkande och samarbete i skolan. Jag är övertygad om att det både minskar arbetsbelastning och leder till bättre resultat.

Alla möjligheter att arbeta med ett vetenskapligt förhållningssätt

Ett glädjande resultat i enkäten att det inte bara är stora skolor, eller skolor hos stora huvudmän som ser möjligheter att arbeta med ett vetenskapligt förhållningsätt. Tvärtom är resultaten likartade för olika slags skolor, för olika slags huvudmän, oberoende vilken examen läraren som besvarat enkäten har eller hur länge sedan det var som man själv gick en lärarutbildning. Det här är en bra utgångspunkt för ett fortsatt gemensamt arbete där vi kan vända oss till alla skolor. Så att alla skolor kan bli bra skolor.

Jag hoppas att det forskningsinstitut som SKL verkat för under lång tid och som nu är på gång, blir den mötesplats för verksamma i skolan och forskare som vi önskat. Med ett gemensamt ansvar och ett arbetssätt som bygger på att professionen, skolledarna och huvudmännen är delaktiga kommer det nog att hända saker!

Läs mer

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Skola på vetenskaplig grund
Etiketter: ,

Elevernas motivation inte statisk

Igår presenterades SKL:s Öppna jämförelser Grundskola 2013. Förutom att presentera skolresultat på kommunnivå redovisar vi också vad eleverna tycker om skolan. Generellt är eleverna nöjda med skolan och undervisningen – men motivationen är en utmaning.

  • Det är bara 45 procent av eleverna i årskurs 8 som känner lust och nyfikenhet till skolarbetet.
  • Motsvarande andel i årskurs 5 var 74 procent.

Skarp analys

Många följde webbseminariet där SKL:s VD Håkan Sörman presenterade slutsatserna i rapporten. Det var intressant att ta del av Daniel Sundbergs reflektioner kring elevernas motivation utifrån ett forskningsperspektiv. Och Mattias Hallberg som företräder eleverna gjorde en skarp analys med flera intressanta poänger.

Mattias Hallberg

”Välkommet med en undersökning som frågar eleverna vad de tycker. Finns oväntat nog väldigt få” – Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer

Punkter för bättre motivation

Daniel Sundberg pekade bland annat på 6 punkter för att stärka elevernas motivation.

  1. Lärandeidentitet. Grundlägga en positiv lärandeidentitet: ”Jag är en sån som kan lära”
  2. Användning och mening. Elever blir mer motiverade av uppgifter som de uppfattar som meningsfulla.
  3. Pedagogik. Variation i undervisningen och lärarattityder betyder mycket.
  4. Kamratpåverkan. Att uppfattas som smart inför kompisar är viktigt. Att avslöja dåliga resultat inför en hel klass är väldigt avmotiverande.
  5. Lärande. Den egna ambitionsnivån och ansträngningen påverkas av vad lärare, föräldrar och kamrater förväntar sig.
  6. Läroplanen. Hur läroplanens mål och krav förmedlas är viktigt för att de ska framstå som nåbara för eleverna.
Daniel Sundberg

”Motivation är inte ett statiskt tillstånd utan går att påverka” – Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Här kan du se webbseminariet i efterhand.

Här finns rapporten och övrigt material.

Pressmeddelande 2013-04-10

 

 

Lärande viktigare än medfödd begåvning

Med stort intresse läser jag Skolverkets nya analys om vad som behövs för att nå toppresultat i skolan. Det gläder mig att slutsatserna bekräftar det som senare års forskning visat. Skolan gör skillnad!

Det är inte den medfödda begåvningen som avgör om en elev kommer att nå de högsta resultaten. Det som bidrar till goda prestationer är i istället stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare. 

De elever som når de högsta resultaten är också mer motiverade, anstränger sig, har en mer positiv uppfattning om sin relation till lärarna och tror på sin egen förmåga i större utsträckning än de elever som presterar på medelnivå.

Det är tydligt att vi inte längre kan se på begåvning som något som är medfött och statiskt. Låt oss istället tala om barns förmågor, inlärda och utvecklingsbara, som går att påverka genom undervisning.

En viktig poäng är att de faktorer som är viktiga för att nå de högsta resultaten i skolan gäller för alla elever, inte bara de som presterar på högsta nivå.

Under våren kommer SKL att uppmärksamma hur skolan kan arbeta på olika sätt för att motivera alla elever. Jag ser fram emot nästa års Öppna jämförelser för grundskolan som har det spännande temat elevers lust att lära!

Skolverkets rapport: Medfödd begåvning mindre viktigt för toppresultat

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Elever
Etiketter: , , , , ,

Läxor löser inte skolans utmaningar

Diskussionen om läxhjälp är intensiv. Det finns skolor där man ger fler läxor. Det finns skolor där man ger färre läxor. Och det finns skolor där man inte ger läxor alls. Alla med motivet att barnen lär sig bäst på just det sättet.

Det finns många åsikter om läxor. Förespråkare lyfter bland annat fram att eleverna får tillfälle till nödvändig fördjupning och att läxorna skapar en kontakyta mellan skolan och hemmet. Skeptiker framhåller bland annat att läxor förstärker en ojämlikhet mellan elever och tar tid från andra viktiga samtal mellan familjens medlemmar.

Vad säger då forskningen? Även här råder delade meningar. Professor John Hattie lyfter fram två centrala poänger:

  • Om läxor ska ges bör det vara uppgifter som eleverna ska klara utan lärarstöd. Det kan till exempel vara att repetera glosor, läsa skönlitteratur eller diskutera ett ämne med sina föräldrar och återberätta i klassen.
  • Som alltid är det optimala att anpassa skoluppgiften till varje enskild elev. Inte samma läxa till alla, alltså.

Utan att ta ställning till läxor eller inte, konstaterar Hattie att läxor ger en begränsad effekt på elevernas lärande eftersom läraren inte aktivt är involverad i lärprocessen. Skolans stora utmaning ligger alltså inte i att ge fler läxor, utan att utforma undervisningen i klassrummet så att den blir lustfylld och effektiv och möjligtvis också att ge bättre läxor. Då kommer eleverna vilja ägna mer tid åt skolarbetet även utanför klassrummet.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: , , , , ,

Kommuner och högskolor samarbetar om skolforskning

I Skåne händer det. Likaså i Dalarna. Och nu senast igår, i Mälardalen. Det jag talar om är att kommuner på olika sätt bestämmer sig för att samverka för att stärka kopplingen mellan forskning och skola.

Igår invigdes Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL). I dagsläget är det Västerås och Eskilstuna kommuner tillsammans med Mälardalens högskola som bestämt sig för en långsiktig satsning. Alla kommuner i regionen bjuds in att delta i samarbetet, där forskningsbaserad skolutveckling blir en kärnfråga. Forsknings- och utvecklingsprojekt genomförs inom fyra temaområden – matematik, mångfald, övergångar mellan förskola och skola samt entreprenörskap i skolan.

Anders Teljebäck, Ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Västerås

Anders Teljebäck (s), Ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Västerås inviger Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL)

Att få en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en utmaning som hela Skolsverige står inför. Hur ska vi nå dit? Jag är övertygad om att det behövs en mängd saker. SKL arbetar aktivt med frågan, bland annat tillsammans med lärarorganisationerna.

Ett bra sätt är det som MKL nu gör. Skånekommunerna har slutit liknande avtal, likaså kommunerna nära Högskolan Dalarna. På så sätt utvecklar kommuner och högskolan tillsammans ny kunskap om de frågor som är viktiga för verksamheten. Tillsammans blir man stark!

Vi kommer nyfiket att följa de spännande initiativ som pågår ute i landet. För en sak är säker, det är mycket som händer. Om du följer länken kan du se film från en konferens som SKL arrangerade 18 oktober där MKL och andra spännande samarbeten presenterades.

Skriv gärna en kommentar om du har egna erfarenheter eller idéer.

Att göra flera saker rätt, på samma gång

För att lyckas i en verksamhet brukar rådet vara att prioritera – att göra rätt sak. Det gäller också i skolans värld. Men skolan är inte en fabrik eller ett varuhus som ska producera och sälja varor. Rätt sak för skolan betyder att göra flera saker rätt, på samma gång.

Från vänster: Bosse Svensson, utbildningschef och Johanna Lundén, rektor i Essunga, Elisabeth Persson, universitetslektor och Bengt Persson, professor vid Borås Högskola, när de besökte mig och mina medarbetare i härom veckan.

Ett exempel är Essunga kommun. Jag träffade dem återigen förra veckan när de var på SKL tillsammans med forskare från Borås Högskola. Det är alltid lika uppfriskande att höra om deras förändringsarbete.

Essunga har på några år gjort en resa från att vara en av Sveriges sämsta skolkommuner till en av de bästa. De har tagit till sig skolforskningens rön och förändrat förhållningssätt och arbetssätt på djupet och bredden. Det handlar bland annat om undervisningsmetoder, förväntningar på elever och personal, samarbete mellan lärare och att ge rektor förutsättningar att vara en pedagogisk ledare. Att ta del av Essungas förändring borde vara obligatoriskt för alla som jobbar med att utveckla skolan. På tal om det kan jag tipsa om en film om Essungas synvända som du kan se här.

Också SKL:s arbete för skolan har förändrats. Vi tar allt oftare fram studier och goda exempel för att inspirera våra medlemmar att förbättra elevernas resultat.

Vår utgångspunkt är egentligen självklar – alla elever ska lyckas och alla skolor ska vara bra skolor. Vi har sammanfattat vår strategi i åtta punkter. De handlar om att ta tag i problemen och utgå från det som fungerar bra. Vår ordförande Anders Knape skrev nyligen en debattartikel om detta som jag tycker är värd att läsa. Du hittar den här.

skl logotyp