En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

”Små grupper i förskolan är inte det viktigaste”

Jag har lånat min rubrik från en artikel i SvD idag. Artikeln beskriver att Skolverkets riktmärken om mindre barngrupper uppfattas som orealistiska och svåra att leva upp till av ett antal förskolechefer i Stockholm. Fokus är istället på att hitta skicklig personal.  

Barngruppers storlek är något som engagerar och som skapar rubriker. Artikeln i SvD visar att frågan är komplex och att det inte går att sätta likhetstecken mellan storlek på en grupp och kvalitet. När förskolecheferna själva får önska är det välutbildad personal som står överst på listan för att förbättra verksamheten – det betyder mer än antalet barn i barngruppen. Jag förstår deras bild.

När Skolverket kom med sina riktmärken skrev jag ett blogginlägg där jag ställde mig kritisk till dessa. Självklart negligerar jag inte vikten av en lämplig storlek på barngruppen. Det har så klart betydelse. Antalet relationer till vuxna och andra barn bör beaktas. Men vad som är den optimala storleken beror på många olika faktorer, som barnens ålder, förskolans lokaler, personaltäthet, antal barn med särskilda behov eller barn med annat modersmål.

Allt fler barn går i förskolan

Som också framgår i dagens artikel krockar Skolverkets riktmärken med den verklighet som många kommuner möter idag: att allt fler barn går i förskolan, att det är brist på förskollärare, att stora pensionsavgångar är att vänta och att många nyanlända barn ska börja.

Jag vill påpeka att det från debatten är lätt att få intrycket av att kommuner inte prioriterar förskolan. Det är fel. Kommunerna har aldrig satsat så mycket som nu på förskolan. Faktum är att kommunerna lyckats bibehålla den höga personaltätheten trots kraftigt ökat antal barn i förskolan, senaste siffran var 5,2 barn per årsarbetare.

Från avdelning till barngrupp – missa inte seminarium på Skolriksdagen

Riktmärken innebär även en stelbent syn på organisation och arbetssätt. ”Har man en bra organisation och kan dela grupper under dagen säger barngruppstorleken väldigt lite”, menar Ulla Messing, förskolechef i Kärrtorp i SvD:s artikel.

På SKL:s konferens Skolriksdagen som går av stapeln den 24-25 april arrangerar vi ett seminarium som handlar precis om detta. Kom och lyssna på Kungsbackas förskolor som har genomfört ett förändringsarbete för att skapa mindre barngrupper av sina förskoleavdelningar. Huvudmannen och förskolechefer har gemensamt sett till att pedagogernas tid och förskolans miljöer används på bästa sätt utifrån barnens vistelsetider. Arbetet har lett till en ökad kvalitet ur många olika aspekter för både barn och personal. Även Pia Williams, forskare från Göteborgs universitet deltar, och lyfter flera av de faktorer som är viktiga för en hög kvalitet i förskolan. Läs mer på skolriksdag.se.

Per-Arne Andersson

Avdelningsdirektör

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter: ,

Riktmärken utvecklar inte förskolan

I fredags kom Skolverket med nya riktmärken för hur stora barngrupperna i förskolan bör vara för 1-3 åringar och för 4-5 åringar. Det är få frågor som berör och engagerar såväl föräldrar, personal som politiker lika mycket.

Faktum är dock att Sverige tillsammans med Island har högst personaltäthet i förskolan i OECD där genomsnittet är 14 barn per vuxen. De nya riktmärkena handlar inte om personaltäthet, men det är bra att ha denna bild med sig när man ser på den svenska förskolan.

Skolinspektionens flygande inspektion har visat att barngrupperna är mindre och personaltätheten bättre än vad vi tror. Det högsta genomsnittliga antalet närvarande barn i grupperna var 11,9 barn och den lägsta personaltätheten uppgick som lägst i snitt till 4,8 barn.

Fakta är också att nio av tio föräldrar är nöjda med förskolans verksamhet. Och att det inte finns någon forskning som definierar vad som är en liten eller för stor grupp eller visar att en viss storlek på gruppen är optimal för barns utveckling och lärande.

Ändå är barngruppernas exakta storlek den fråga som fortsätter att skapa rubriker. Och nu alltså även ett politiskt beslut om riktmärken som inte är bindande.

Personalens utbildning och kompetens

Jag negligerar inte vikten av en lämplig storlek på barngruppen. Det har så klart betydelse. Antalet relationer till vuxna och andra barn bör beaktas. Men vad som är den optimala storleken beror på många olika faktorer, som barnens ålder, förskolans lokaler, personaltäthet, antal barn med särskilda behov eller barn med annat modersmål.

I de allra flesta förskolor löser man detta. Många kommuner i Sverige brottas inte med att barngrupperna är för stora och har inte heller valt att organisera verksamheten i småbarnsavdelningar. Många organiserar sina avdelningar på andra sätt än vad riktmärkena anger.

Därför är jag bekymrad över att dessa riktmärken kommer att uppfattas som bindande av föräldrar, personal och beslutsfattare. Det leder till en kedja av förväntningar, krav, förändringar i verksamheter som idag fungerar och stora kostnader att organisera mindre grupper, när det kanske är helt andra åtgärder som behövs lokalt. Det är inte givet att kvaliteten på verksamheten automatiskt förbättras för att det blir några färre i barngruppen.

Från debatten är det lätt att få intrycket att kommuner inte prioriterar förskolan. Det är fel. Kommunerna har aldrig satsat så mycket som nu på förskolan. Vi måste lyfta blicken från barngruppernas storlek och ta oss an de riktigt stora utmaningarna: att allt fler barn går i förskolan, att det är brist på förskollärare, att stora pensionsavgångar är att vänta och att många nyanlända barn ska börja i förskolan.

Jag önskar därför en bredare debatt om att utveckla förskolans kvalitet och att stärka personalens kompetens – som är den viktigaste kvalitetsfaktorn.

Hur följa upp?

Det finns flera oklarheter kring riktmärkena. En handlar om statistik och uppföljning.

Hur ska riktmärket om 6-12 barn per grupp tolkas? Är alltså tolv barn i en grupp lika bra som sex? Skolverket har statistik för de förskolor som har småbarnsavdelningar, men är tydliga med att det saknas statistik för gruppen 4-5 åringar. Vad kommer statens uppföljning att utgå ifrån?

Vem betalar?

En annan oklarhet handlar om kostnader och vem som betalar.

Hur kompenserar staten kommunerna för de organisationsförändringar som måste till? Kostnaden för en enda mellanstor kommun kan bli 300 miljoner kronor om kommunen utgår från riktmärkena. Statens nuvarande satsning på statsbidrag om att minska barngruppers storlek i förskolan ligger på totalt 890 miljoner kronor. Här behöver staten möta SKL för att räkna på kostnaderna så att kommunerna får den ersättning som riktmärkena kommer att kosta. En annan fråga är hur statsbidraget som finns för tillfället ska kopplas till riktmärkena?

Kvaliteten behöver ständigt utvecklas

Den svenska förskolan har hög kvalitet och personalen gör ett fantastiskt arbete. Men bra måste bli alltid bli bättre. För att stödja kommunernas utvecklingsarbete tar SKL därför fram kvalitetskriterier för förskolan. Ett femtiotal kommuner testar nu ett analysverktyg.

Den svenska förskolan ska fortsätta vara i världsklass. En förskola där barn är trygga, har roligt och utvecklas och där personal mår bra och trivs. För att nå dit behöver vi diskutera hur vi kan utveckla kvaliteten. Den diskussionen är bredare än en siffra för hur liten eller stor en barngrupp är.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Förskola
Etiketter: , , ,

Fler män i förskolan

Hur kan man göra för att få fler män att börja arbeta i förskolan? Vilka strategier kan fungera? Hur upplever män som arbetar i förskolan sitt yrke? Dessa frågeställningar är några av de teman som man kan läsa om i SKL:s nya antologi ”Fler män i förskolan”. I boken hittar man också en sammanställning av aktuell forskning.

Många ungdomar intresserade av förskolläraryrket

Antologin är intressant för den tar upp frågan om män i förskolan utifrån flera infallsvinklar. En självklar handlar naturligtvis om att förskolan behöver rekrytera många kompetenta medarbetare de närmaste åren, både barnskötare och förskollärare. Närmare 50 000 fram till år 2023 enligt prognosen.

Undersökningar visar att tjejer och killar i åldern 15–24 år kan tänka sig att jobba inom förskolan i ungefär lika hög grad. Fyra av tio unga killar kan se en framtid inom förskolan. Hur gör vi som arbetsgivare verklighet av detta intresse?

Manliga förskollärarstudenter har brokig arbetslivserfarenhet

Att gå på gymnasiemässor och försöka locka män att söka förskollärarutbildningen är viktigt, men det räcker inte, enligt Mia Heikkilä, fil dr, lektor i pedagogik, Mälardalens högskola. När man tittar på de män som studerar till förskollärare har de nämligen ofta en brokig bakgrund och många har haft andra typer av arbete innan, ofta inom traditionellt ”manliga” branscher.

En viktig gemensam nämnare är dock att de någon gång har provat på att arbeta inom förskolan. En klok väg att gå kan därför vara att arbeta strategiskt med till exempel feriejobb och arbetslivsorientering. I antologin kan man läsa om hur det kan gå till.

Flera vägar in i yrket

Jag tror att det är viktigt att arbeta på flera fronter. En är att fundera över den bild av förskolläraryrket som förmedlas. En annan är att skapa fler möjligheter att testa yrket och även möjligheter att byta yrke mitt i livet.

Här behöver man hitta skärningspunkter med andra yrken och utbildningar. För det krävs naturligtvis kunskap om vilken ytterligare kompetens som behövs för arbete i förskolan. Olika aktörer behöver också arbeta tillsammans; huvudmän, fackliga företrädare, lärosäten och andra myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen.

Fler män i förskolanEn fråga med fler dimensioner

Förutom behovet av kompetensförsörjning, rymmer frågan både jämställdhets- och kvalitetsaspekter. I antologin vänder och vrider vi även på dessa perspektiv. Män ska till exempel inte lockas till förskolan för att fylla någon specifik ”manlig” funktion. Och fler män i förskolan är inte lösningen för att uppnå en jämställd förskola.

Men det kan vara en av flera vägar för arbetsplatsen att lyfta frågan om jämställdhet och realisera förskolans uppdrag om att motverka traditionella könsmönster.

Vad säger de manliga förskollärarna själva?

Jag tycker att en intressant del i antologin är att läsa om vad männen som arbetar i förskolan själva säger. Ofta handlar deras reflektioner om att vara en minoritet i en arbetsgrupp – något som de både har positiva och negativa erfarenheter av.

Mia Heikkilä uttryckte sig på ett klokt sätt på ett seminarium på SKL –  nämligen att det är en utmaning att vi både behöver synliggöra och osynliggöra frågan på samma gång. Alltså – samtidigt som vi behöver lyfta fram och arbeta på olika sätt för att locka och bibehålla män i förskolan behöver frågan normaliseras. Män i förskolan behöver bli något som är normalt.

 

Bakgrund

Bakgrunden till antologin är det arbete som SKL tillsammans med bland annat den dåvarande regeringen och Skolverket startade för att bredda rekryteringen till förskolan.

SKL bildade ett nätverk för erfarenhetsutbyte och idéutveckling tillsammans med sju kommuner och haft forskaren Mia Heikkilä knuten till arbetet.

Antologin vänder sig främst till dig som arbetsgivare, i rollen av förtroendevald eller chef. Den vänder sig även till dig som på annat sätt arbetar med att utveckla förskolan. Vi hoppas att texterna ska bidra med både kunskap och inspiration.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter:

Välbesökta konferenser om fristående förskolor

För några dagar sedan genomförde vi och Friskolornas riksförbund den sista i en serie konferenser om kommunerna och de fristående förskolorna.

När det gäller fristående förskolor så är det ju kommunen som godkänner och utövar tillsyn över dem. SKL och Friskolornas riksförbund, som ju också organiserar fristående förskolor, får många likartade frågor från våra respektive medlemmar om regelverket för detta. Det kan handla om allt från vem som ska ta ut föräldraavgifterna till hur kommunen ska göra om den i sin tillsyn bedömer att något brister på en fristående förskola. Så bland annat de frågorna togs upp under de välbesökta konferenserna.

Jobbar du i en kommun med godkännande och tillsyn av fristående förskolor? Ta då gärna en titt på SKL:s webbaserade egenvärdering. Där kan du och dina kollegor ta tempen på kommunens rutiner.

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola
Etiketter:

Vad är kvalitet i förskolan?

Den svenska förskolan är unik, både i kvalitet och i omfattning. Det är inte mina ord, utan förskoleministerns, Maria Arnholm. Jag håller med. Ett kvitto på detta fick vi när Skolverkets föräldraundersökning nyligen presenterades. Nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan. Därför är jag bekymrad över att en bild av svensk förskola i kris håller på att få fäste i den mediala debatten.

Bilden av förskolan är ett av skälen till att SKL bjöd in till konferens den 4:e oktober förra veckan. Att samla verksamhetschefer för att diskutera hur vi stärker en gemensam bild av förskolan och inte låta enstaka röster tala för alla.

Relationen mellan barn och pedagog är grunden

Sven Persson, professor i pedagogik, pratade om att grunden för kvalitet är hur relationerna och mötet mellan barn och pedagog fungerar. Sven menade också att det är en utmaning att få ihop de båda perspektiven omsorg och lärande i en helhet. Jag delar Svens tankar. Däremot tycker jag att det är olyckligt att man i den här diskussionen ofta hamnar i det polariserande ”förskolan ska inte vara som skolan” och som ofta bygger på stereotypa bilder på vad skola är.

Det finns en risk att man befäster de onödiga men skarpa gränserna, ett ”vi och dom”, mellan förskola och skola. Istället behöver vi mer av ömsesidigt samarbete och helhetssyn både vad gäller omsorg och lärande. Här har både skolan och förskolan mycket att lära av varandra.

Utveckla kvaliteten systematiskt

Det var intressant att höra Lisa Dessle, förskolechef, som delade med sig av sina erfarenheter att arbeta för en förskola på vetenskaplig grund. Marita Andersson från Inspira Förskolor och skolor AB beskrev hur de på ett systematiskt sätt arbetar tillsammans med pedagogerna för att reflektera över barnens lärmiljö.

I dokumentationen från konferensen kan du läsa mer om deras utvärderingsverktyg och arbetssätt. Jag fastnade särskilt för det som Marita sa: ”Bara genom att vi går ut och ställer frågor gör att verksamheten utvecklas”.

Vad är kvalitet i förskolan?

En central fråga är förstås Vad är kvalitet i förskolan? Eller som Lotta Valentin, kultur- och utbildningschef i Nacka kommun, uttryckte det: ”Vad är det som gör att håret reser sig?” Den där känslan att här, här har vi något riktigt bra, som man kan känna när man kliver in över tröskeln på en förskola eller skola. Hur fångar vi det? Jag ser fram emot fortsatta diskussioner på konferensen i Malmö den 18 oktober. 

 

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Förskola
Etiketter: ,

Myten om barngrupper i förskolan avlivad – igen

Nu är höstterminen igång, och därmed också debatten om skolan!

Nya forskningsresultat från Göteborgs universitet visar att det inte finns några tydliga samband mellan barngruppernas storlek och förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Det kunde vi se på TV 4 i går. En massa andra faktorer spelar in; vilka barn som finns i gruppen, hur lokalerna ser ut och så vidare.

Frågan om barngruppernas storlek i förskolan har länge varit het i debatten. Att grupperna hela tiden blir större kablas allt som oftast ut i media. Men tvärtom har såväl gruppstorlek som personaltäthet varit konstanta sedan 1995 trots att antalet inskrivna barn ökat med 120 000 under perioden. Jag har all respekt för att stora grupper kan vara ett problem på vissa förskolor, men det är inte ett generellt problem.

Minister Maria Arnholm kommenterade gårdagens rapport att hon själv inte var överraskad över resultaten, men att hon förstår att allmänheten är det eftersom det låter annorlunda i debatten. Hon sa också att det är hälsosamt att vi har fokus på kvalitet, och inte bara på barngruppens storlek.

Diskutera de verkliga utmaningarna

Kvaliteten i centrum är också mitt och SKL:s motto. Därför behöver diskussionen och debatten om förskolans och skolans behov handla om det som är verkliga utmaningar, grundad på väl underbyggd fakta och forskning.  Inte att försöka hitta lösningar på sådant som egentligen inte är något generellt problem.

Om skolans aktörer – och gärna medierna – nu först litar på fakta och tillsammans konstaterar att barngrupperna inte har ökat, och sedan lyssnar på de nya forskningsresultaten, så hoppas jag att detta är startskottet för en nyanserad diskussion om vad som är viktigt för kvalitet i förskolan. Och självklart: att vi är eniga om att tillsammans arbeta för detta.

Jag vill tipsa om de konferenser som SKL genomför i höst som handlar om att leda förskolan mot ökad kvalitet och måluppfyllelse.

Rapport om myter

På SKL:s skolseminarium i Almedalen i somras avlivade vi ett antal myter och presenterade rapporten Myter om skolan hindrar utveckling.  Seminariet fick sedan utmärkelsen ”Almedalens bästa möte 2013”!diplom

Jag hoppas att det positiva mottagandet som seminariet och vår nya skrift har fått är ett kvitto på att all fler tycker att det behövs en ökad samsyn om skolans utmaningar.

Se SKL: s seminarium här

Se inslaget på TV4-nyheterna här (11 minuter in i programmet)

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Förskola
Etiketter: , , ,

Många firade fritids och förskola

I förra veckan firades både Fritidshemmens dag (14 maj) och Förskolans dag (16 maj) i hela landet. För många barn och elever innebar det en extra rolig dag med olika typer av aktiviteter. Fritids på Aspuddens skola i Stockholm bjöd på eldshow och Saltängens förskola i Nacka firande med hattparad.

De här dagarna synliggör viktiga verksamheter som förtjänar mer positiv uppmärksamhet. Från SKL:s sida kommer vi att lyfta fram fritidshemmens och förskolornas verksamhet framöver och hoppas att vi kan inspirera våra medlemmar att göra det samma.

Saltängens förskola

På Saltängens förskola i Nacka firande man Förskolans dag med hattparad

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Förskola Fritidshem
Etiketter: , , ,

Svartmåla inte förskolan!

Ett stort bekymmer är att specifika problem i skolans värld ofta sägs vara generella problem. Nu verkar turen ha kommit till förskolan. Allt oftare hörs påståenden om att barngruppernas storlek som inte visar hela bilden och som aldrig lyfter fram vad som faktiskt är positivt. Det leder till en snedvriden bild av förskolan. Vem tjänar på det? Inte är det verksamheten, personalen eller barnen.

SKL:s VD skriver om detta i sin senaste krönika. Jag tycker den är så bra så jag klipper in hela krönikan här. Håll tillgodo!

”Svenska förskolan är världsledande

Det finns saker att reda ut efter att TT på eget vis tolkat ny statistik från Skolverket om barngrupperna i förskolan. Ett positivt pressmeddelande skrevs i helgen om till en skräckinjagande nyhet.

Enligt Skolverket går det nu fler barn än någonsin i förskolan – nästan en halv miljon. Trots att antalet barn har ökat med 10 000 jämfört med i fjol så är storleken på den genomsnittliga barngruppen oförändrad.

Ser vi tio år tillbaka är antalet barn i förskolan i dag nästan 150 000 (!) fler. Men inte heller under den tiden har snittstorleken på grupperna blivit större. Även personaltätheten har fortsatt att vara konstant. Snittgruppen har i dag 16,9 barn och det går 5,3 barn per personal.

Istället för att uppmärksamma detta skriver nyhetsbyrån att fler barn riskerar att fara illa och att allt fler ett- till treåringar går i grupper med över 17 barn.

Vad som inte nämns är att antalet småbarnsgrupper med färre än tio barn samtidigt ökar. Det blir också fel när vissa experter hävdar att just 17 barn är en ultimat gräns för god kvalitet. Varje förskola har sina unika förutsättningar. Barn har olika behov. Det är vanligt att personal och barn på en avdelning under dagen delar upp sig i mindre grupper – detta säger måttet inget om.

SKL förnekar inte att det finns verksamheter som brister. I de fallen måste kommunen vidta åtgärder så att alla barn får den omsorg och det lärande de ska ha. Samtidigt ser vi att grund- och gymnasieskolan efter många år av svartmålning nu har fått ett orättvist dåligt rykte. Låt nu inte förskolan svartmålas på samma sätt.

Den svenska förskolan är världsledande. Vi har stor andel utbildad personal, vår personaltäthet är hög och vårt pedagogiska arbete med barnen är eftersträvansvärt. När andra länder vill utveckla sina förskolor har de oss som förebild.

Håkan Sörman”

Länk till SKL:s sida där Håkan Sörmans krönika publicerades.

Olika bilder av barngrupper

När mina barn var små och gick i förskolan ville jag förstås att de skulle mötas med värme, ha roligt, få pedagogiska utmaningar och vistas i en trygg miljö. Jag har därför full förståelse för de föräldrar som reagerar på brister i förskolans verksamhet. Men jag vet också att personal och ansvariga politiker har höga ambitioner för barnen.

Ändå brister det ibland, vilket senast SVT velat påvisa i ett antal inslag om stora barngrupper i förskolan. Det är i grunden bra att medierna granskar offentlig och privat verksamhet. Dock menar jag att SVT:s beskrivning av problemet med barngrupperna kantrar. Det samlade intrycket är att flertalet av landets förskolor har för stora barngrupper. Det stämmer inte.

Enligt SVT:s egen undersökning går 13 procent av barnen i grupper om 25 barn eller fler. Det står i stark kontrast mot Skolverkets officiella siffror på 3,6 procent. Ingen av dessa siffror säger dock något om kvaliteteten på verksamheten. Till exempel ser många förskolor till att dela upp sina större grupper i olika verksamheter utifrån ålder på barnen. Personaltätheten i förskolan är i snitt en personal på 5,3 barn. Så har det sett ut under en längre tid. Ju yngre barnen är desto högre personaltäthet.

Det finns också undersökningar som visar att personaltätheten är ännu högre om man räknar antal närvarande barn och personal jämfört med om man bara räknar personal per inskrivna barn. Det har sina naturliga förklaringar. När barnen blir sjuka stannar de hemma men om personalen blir sjuk försöker man täcka upp med vikarier. Med detta sätt att mäta är personaltätheten 4,4 barn per personal.

Faktum är att den allra vanligaste barngruppen har färre än 15 barn. Men det finns ingen optimal barngruppsstorlek som passar alla. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan. Därför är det nödvändigt att ständigt anpassa gruppstorlekar och personaltäthet till de förutsättningar som råder i varje förskola.

I SVT:s inslag vittnar personal om bristfällig verksamhet. Det inte kan försvaras. Även om det kan finnas rimliga förklaringar om stor inflyttning och högt barnafödande i en kommun, så måste kommunen ha en åtgärdsplan. För barnens, föräldrarnas och personalens skull.

Men överlag håller svenska förskolor mycket hög klass. Många länder vill lära av oss och den stora majoriteten av föräldrarna är nöjda. I det sammanhanget är det lite märkligt att SVT väljer att endast ge utrymme för ett stort antal kritiska personer i sina inslag. Kommunerna, som har ansvaret och är de anklagade/utpekade, har hittills inte fått komma till tals. Så formas allmänhetens bild av förskolan.

Medborgarna allt nöjdare med förskola och skola

Nöjdheten med förskola och skola i Svenskt Kvalitetsindex är hög – igen. 75,6 procent är nöjda med förskolan, 69,5 procent med grundskolan och 69,1 procent med gymnasieskolan. Årets mätning visar dessutom att nöjdheten ökar. Särskilt när det gäller grundskolan är trenden positiv över tid.

Brukarna är mer nöjda med den kommunala servicen överlag än med servicen från statliga myndigheter. Kommunal service har ett snitt på 70,6 medan snittet för statliga myndigheter stannar på 61,4 procent.

Hur nöjda brukarna är med skolan är en bra utgångspunkt för analys och förbättringar. Det är också en spegelbild av hur väl eleverna lyckas i skolan. Ju fler som lyckas bra, desto fler elever, föräldrar och skolpersonal kommer att bli nöjda med skolan.

>Svenskt Kvalitetsindex – kundnöjdhet offentlig service 2012

skl logotyp