En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Barngrupperna minskar i förskolan och fritidshemmen

Barngrupperna blir något mindre både i fritidshemmen och förskolan. Det visar Skolverkets nya statistik. Men i sina rubriker väljer Skolverket istället att markera att det är stor brist på utbildad personal i fritidshem och förskola.

Det är flera saker i dessa pressmeddelanden som gör mig frustrerad. Skolverket hade – för ovanlighetens skull – kunnat välja att lyfta fram de positiva siffrorna.

1. Antalet barn i förskolan blir fler från år till år. Trots detta minskar alltså barngrupperna något jämfört med förra året. Samtidigt är personaltätheten konstant sedan många år tillbaka. Skolverkets siffror visar till exempel att det är fler barn idag jämfört med förra året som går i en mindre barngrupp, det vill säga en grupp med 15 barn eller färre.

2. Den totala kostnaden för förskolan har ökat successivt under flera år, enbart mellan 2013-2014 med 4,8 procent. Att utgifterna ökar är i och för sig inte alltid positivt, men i detta fall visar det på en fortsatt satsning i kommunerna.

3. Vad gäller fritidshemmen ser vi ett trendbrott där barngrupperna minskar och personaltätheten ökar något. Det bekräftar den bild vi får från verksamheten ute i kommunerna.

Jag tycker att det hade varit värt att lyfta detta i rubriken istället för att – som oftast – fokusera på något negativt.

Statens ansvar att utbilda tillräckligt många

Skolverket skriver att arbetsgivarna har ett stort ansvar att göra förskolläraryrket attraktivt och ge personalen bra förutsättningar. Det är sant. Men dagens problem är näppeligen att det går runt en stor mängd utbildade lärare för fritidshem och förskollärare som inte får jobb. Kommunerna fullkomligen skriker efter utbildad personal och anställer de som finns. Jag frågar mig varför inte Skolverket någonstans lyfter fram statens ansvar? Det är inte arbetsgivarnas ansvar eller skuld att antalet utbildningsplatser vid lärosätena inte motsvarar behoven.

Antingen måste staten aktivt gå in och öka antalet platser på utbildningarna eller så måste lärosätena göra det själva genom en intern omfördelning, vilket inte är det enklaste att få till stånd. Vi vet exempel på lärosäten som tvärtom dragit ner på antalet platser trots att huvudmännen pekat på behovet av fler. Det finns också huvudmän som känt sig tvungna att köpa uppdragsutbildningar via lärosätena för dessa yrkeskategorier.

Damned if you do – damned if you don´t

Statens önskemål är att barngrupperna minskar. Ett tvetydigt riktmärke för förskolan har införts (läs gärna mitt tidigare blogginlägg om detta). När statistiken nu visar ett trendbrott för fritidshemmen och att barngrupperna minskar något i förskolan, så får arbetsgivarna istället kritik för att andelen utbildad personal har minskat. Vad arbetsgivarna än gör blir det alltså fel.

Jag önskar att debatten vore mer nyanserad och problematiserande. Det finns nämligen inte en chans att göra allt samtidigt. Minska barngrupperna, öka personaltätheten OCH höja andelen utbildad personal på samma gång? Nej, det går inte att trolla med knäna. Än mindre när det saknas utbildad personal.

Till denna debatt bör man också ta hänsyn till att SCB redan nu spår en stor ökning av barn i åldern 1-5 år – och då har man inte räknat med antalet asylsökande. Kostnaderna och behovet av personal kommer att öka. Ett annat perspektiv att ta hänsyn till är önskan att rekrytera fler män till förskolan. Skolverkets statistik visar att det finns flest män i gruppen årsarbetare utan utbildning för arbete med barn.

Det är lätt att peka på brister. Men det är huvudmännen som behöver ta de svåra besluten och prioritera mellan olika insatser och verksamheter. En mer ödmjuk hållning från staten vore passande.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

 

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Okategoriserade
Etiketter: , , ,

Förskolan i topp!

Idag är jag på plats på Kvalitetsmässan i Göteborg. Och på tal om kvalitet så känns det roligt att inleda dagen med goda nyheter, som att läsa resultatet av Svenskt kvalitetsindex (SKI) årliga mätning av kundnöjdhet. Undersökningen visar samma resultat år från år, nämligen att medborgarna, brukarna, överlag är mycket nöjda med kommunernas service.

Både förskolan, grundskolan och gymnasieskolan utmärker sig med höga betyg. För dessa tre verksamheter ökar också resultaten i år jämfört med förra året. För förskolan har resultat inte varit så högt sedan 2007!

Faktum är att förskolan ligger i topp av alla undersökta områden, tillsammans med tandvården. Förskoleminister Maria Arnholm uttryckte nyligen att vi ska vara stolta över den svenska förskolan: ”Den är unik både i sin kvalitet och omfattning”. Det visar också SKI-undersökningen.

Nöjdheten mäts på en skala 0-100. Några exempel på resultat:

  • Förskolan får ett indexvärde på 78,9, grundskolan 71,3 och gymnasieskolan 69,9.
  • Hemtjänsten 66,5 och äldreboenden 67,4.
  • Sjukvård privat 74,3 och offentlig 69,4.
  • Sämre går det för en del statlig verksamhet som Arbetsförmedlingen med ett index på 41 och Försäkringskassan på 57, betydligt sämre resultat än den mesta kommunala verksamheten.

En annan intressant twist är att de som kommer i kontakt med vård och skola är mer positiva än vad den allmänna bilden ger sker av.

Men vi är inte nöjda med detta utan arbetar vidare med förbättringar, t ex förskolans tillgänglighet, elevernas resultat i matematik och läsförståelse samt en mer likvärdig skola. Hur SKL arbetar med att stärka kvaliteten i förskola och skola kommer att vara aktuellt under flera av Kvalitetsmässans seminarium. Jag ska försöka hinna med att rapportera här på bloggen från dessa!

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Förskola
Etiketter: ,

skl logotyp