En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Barngrupperna minskar i förskolan och fritidshemmen

Barngrupperna blir något mindre både i fritidshemmen och förskolan. Det visar Skolverkets nya statistik. Men i sina rubriker väljer Skolverket istället att markera att det är stor brist på utbildad personal i fritidshem och förskola.

Det är flera saker i dessa pressmeddelanden som gör mig frustrerad. Skolverket hade – för ovanlighetens skull – kunnat välja att lyfta fram de positiva siffrorna.

1. Antalet barn i förskolan blir fler från år till år. Trots detta minskar alltså barngrupperna något jämfört med förra året. Samtidigt är personaltätheten konstant sedan många år tillbaka. Skolverkets siffror visar till exempel att det är fler barn idag jämfört med förra året som går i en mindre barngrupp, det vill säga en grupp med 15 barn eller färre.

2. Den totala kostnaden för förskolan har ökat successivt under flera år, enbart mellan 2013-2014 med 4,8 procent. Att utgifterna ökar är i och för sig inte alltid positivt, men i detta fall visar det på en fortsatt satsning i kommunerna.

3. Vad gäller fritidshemmen ser vi ett trendbrott där barngrupperna minskar och personaltätheten ökar något. Det bekräftar den bild vi får från verksamheten ute i kommunerna.

Jag tycker att det hade varit värt att lyfta detta i rubriken istället för att – som oftast – fokusera på något negativt.

Statens ansvar att utbilda tillräckligt många

Skolverket skriver att arbetsgivarna har ett stort ansvar att göra förskolläraryrket attraktivt och ge personalen bra förutsättningar. Det är sant. Men dagens problem är näppeligen att det går runt en stor mängd utbildade lärare för fritidshem och förskollärare som inte får jobb. Kommunerna fullkomligen skriker efter utbildad personal och anställer de som finns. Jag frågar mig varför inte Skolverket någonstans lyfter fram statens ansvar? Det är inte arbetsgivarnas ansvar eller skuld att antalet utbildningsplatser vid lärosätena inte motsvarar behoven.

Antingen måste staten aktivt gå in och öka antalet platser på utbildningarna eller så måste lärosätena göra det själva genom en intern omfördelning, vilket inte är det enklaste att få till stånd. Vi vet exempel på lärosäten som tvärtom dragit ner på antalet platser trots att huvudmännen pekat på behovet av fler. Det finns också huvudmän som känt sig tvungna att köpa uppdragsutbildningar via lärosätena för dessa yrkeskategorier.

Damned if you do – damned if you don´t

Statens önskemål är att barngrupperna minskar. Ett tvetydigt riktmärke för förskolan har införts (läs gärna mitt tidigare blogginlägg om detta). När statistiken nu visar ett trendbrott för fritidshemmen och att barngrupperna minskar något i förskolan, så får arbetsgivarna istället kritik för att andelen utbildad personal har minskat. Vad arbetsgivarna än gör blir det alltså fel.

Jag önskar att debatten vore mer nyanserad och problematiserande. Det finns nämligen inte en chans att göra allt samtidigt. Minska barngrupperna, öka personaltätheten OCH höja andelen utbildad personal på samma gång? Nej, det går inte att trolla med knäna. Än mindre när det saknas utbildad personal.

Till denna debatt bör man också ta hänsyn till att SCB redan nu spår en stor ökning av barn i åldern 1-5 år – och då har man inte räknat med antalet asylsökande. Kostnaderna och behovet av personal kommer att öka. Ett annat perspektiv att ta hänsyn till är önskan att rekrytera fler män till förskolan. Skolverkets statistik visar att det finns flest män i gruppen årsarbetare utan utbildning för arbete med barn.

Det är lätt att peka på brister. Men det är huvudmännen som behöver ta de svåra besluten och prioritera mellan olika insatser och verksamheter. En mer ödmjuk hållning från staten vore passande.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

 

 

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Okategoriserade
Etiketter: , , ,

Idag firar vi fritidshemmen!

Idag firar vi fritidshemmens dag. Runt om i landet uppmärksammar elever och personal det fina arbete som görs på många fritidshem. Ändå gnager det lite när jag vet att det skulle kunna vara ändå mycket bättre. Fritidshemmen har en potential som inte utnyttjas. Det finns en kraft och en möjlighet i fritidshemmens pedagogik som kan stödja elevernas och skolans utveckling  – om vi arbetar på rätt sätt.

I år har vi bättre verktyg för att stödja en sådan utveckling än vad vi har haft tidigare. Skolverket har tagit fram nya allmänna råd och vi har tagit fram ett stödmaterial för lokala politiker och tjänstemän.

Huvudmännen lägger stora summor på att erbjuda omsorg för eleverna utanför skoltid. Kanske behövs det extra resurser för att stärka verksamhetens kvalitet. Det handlar dock inte bara om att öka resurserna, utan dessa måste sättas in där de bäst behövs. Hur det ska gå till, ser man bäst i den enskilda kommunen.

Inga enkla lösningar

När vi firar fritidshemmens dag nästa år hoppas jag att det är många kommuner som har påbörjat ett reellt utvecklingsarbete för att stärka kvaliteten i fritidshemmen. Det finns dock inga quick fixes.  Det behövs ett systematiskt arbete utifrån samtliga de områden som vi presenterar i stödmaterialet: innehåll, processer, struktur och resultat.

Här hittar du SKL:s stödmaterial till förtroendevalda och förvaltnings- och skolledning.

Läs mer om de nya allmänna råden här. Där finns också en film på 20 minuter. En kortversion (8 min) av filmen finns här.

bloggfritidshemmen

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Fritidshem Okategoriserade
Etiketter:

Både huvudmän och staten behöver göra mer för fritidshemmen

I veckan presenterade Skolverket siffror som visar att förutsättningarna för fritidshemmen fortsätter att försämras. Personaltätheten försämras, gruppstorlekarna ökar och personalens utbildningsnivå går ner. Det är inga stora skillnader mellan 2013 och 2014, men situationen har stadigt försämrats under lång tid.  Det är problematiskt.

Här behövs en kraftsamling både från stat och huvudmän. Här i bloggen skriver jag om några viktiga delar i en sådan satsning.

Ge fritidshemmen goda förutsättningar

De yttre förutsättningarna,  personaltäthet och personalens utbildningsnivå, behöver stärkas.  Vi behöver bli bättre på att ta tillvara på den potential som fritidshemmens verksamhet kan ge eleverna. Det handlar både om en meningsfull fritid, att främja elevernas lärande och erbjuda en god omsorg då föräldrarna arbetar. Fritidshemmens pedagogik ger eleverna möjlighet att tillämpa de kunskaper de tillägnar sig i skolan och att utveckla de icke-kognitiva förmågorna.

Sprida de goda exemplen

Vi möter många kommuner som på olika sätt tagit nya grepp för att stärka kvalitetsarbetet i fritidshemmen, till exempel Borås och Varberg. En del kommuner har inrättat förstelärartjänster i fritidshemmen som ett led i sitt kvalitetsarbete, till exempel Nässjö, Botkyrka, Helsingborg, Kalmar och Karlstad. Flera kommuner har inrättat nätverk för fritidspedagoger och lärare i fritidshem. Många är på gång att påbörja utvecklingsarbeten –  att inspireras och dra nytta av varandras erfarenheter är viktigt. Här kan SKL bidra genom vårt arbete.

Bygg ut lärarutbildningen

Här måste staten göra mer. Det finns stort intresse för att bli lärare i fritidshem, söktrycket är stort och utbildningsplatserna måste bli fler. Det är en av de lärargrupper där rekryteringsbehovet är som störst, och det måste även synas i lärosätenas utbildningsutbud. Att även lärare i fritidshem och fritidspedagoger får legitimation kan vara ett sätt att stärka professionen.

Stärk kompetensutvecklingen

Det behöver finnas en god kompetensutveckling för alla grupper som arbetar i fritidshemmen. Det vetenskapliga förhållningssättet kan stärkas genom att lärare i fritidshem arbetar tillsammans med universitet och högskolor. Barnskötare som arbetar i fritidshem kan ges möjlighet till kompetensutveckling och de som inte är utbildade för arbete med barn kan erbjudas sådan utbildning. En god kompetensförsörjning förutsätter att det finns relevanta utbildningar, bland annat på universitet och högskolor, som kan erbjudas med en flexibilitet som gör det möjligt för många att delta.

Låt lärare i fritidshem ingå i statliga satsningar

Det finns nu ett flertal satsningar där staten riktar sig till lärare, och till eleverna i de yngre åren. Här måste fritidshemmens potential bli tydlig och synas som det värdefulla komplement till skolan som den kan vara. Se till att fritidshemmen blir en del i alla satsningar för elever i de yngre åren och se till att lärare i fritidshem inkluderas i alla satsningar på lärare.

En god samverkan mellan fritidshem och skola och ett tydligt pedagogiskt ledarskap är centrala frågor

Fritidshemmen och skolan träffar samma elever, oftast i samma lokaler. Alla vuxna runt barnet måste samarbeta och på bästa sätt utnyttja varandras kompetenser för att eleverna ska få bäst möjligheter att utvecklas. Att underlätta en sådan samverkan är tillsammans med att stödja rektorns pedagogiska ledarskap för fritidshemmen några av de viktigaste faktorerna för en god kvalitet i fritidshemmens verksamhet.

Stärka det systematiska kvalitetsarbetet

När SKL samlade en rad olika intressenter i början av 2014 för att slå fast vad som är en fritidshemsverksamhet med god kvalitet visade det sig att det inte fanns någon tydlig bild av hur man skulle arbeta i en sådan verksamhet. Det fanns nationella styrdokument, men de var inte ett tillräckligt praktiskt stöd för att styra mot en god verksamhet. Allt för många huvudmän hade för liten kunskap om fritidshemmens verksamhet och på många håll har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete saknats.

För att stödja kommunerna i arbetet med att stärka kvaliteten i fritidshem presenterade SKL hösten 2014 ett stödmaterial för politiker och förvaltning. Du kan läsa mer om det stödmaterialet i ett tidigare inlägg här på bloggen. Tillsammans med Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem, som togs fram under 2014,finns nu ett bra stöd för att utveckla verksamheten.

Under hösten 2014 presenterade Skolverket och SKL tillsammans de båda stöden för en rad kommuner. Vi hoppas att nå än fler under 2015.

Avslutningsvis – situationen inom fritidshemmen är bekymmersam. Samtidigt är jag hoppfull inför framtiden med tanke på att frågan finns på agendan på ett helt annat sätt än för ett par år sedan.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Fritidshem Okategoriserade
Etiketter:

Kvalitet i fritidshemmen – stödmaterial klart

En händelserik vecka går mot sitt slut. Vi har fått en budgetproposition som har ett fokus på samarbete och utveckling vad gäller skolan. Det är bra. Dock finns en del frågetecken vad gäller till exempel finansiering, men det får jag återkomma till när vi gjort djupare analyser.

Utöver BP:n har denna vecka gått i fritidshemmens tecken här på SKL. I onsdags publicerade vi Stöd för att utveckla kvaliteten i fritidshem. Det är ett material som riktar sig till skolhuvudmän – politiker och förvaltning.

Faktum är att fritidshemmen har varit högt på SKL:s agenda sedan februari då SKL bjöd in till en hearing för att diskutera fritidshemmens kvalitet. Hearingen blev ett bra avstamp och startskott för vårt arbete.  Här kan du läsa om diskussionerna under mötet. SKL har sedan fortsatt samtalen med olika intressanter. Resultatet är nu detta material som vi hoppas ska underlätta huvudmännens arbete.

SKL:s Facebooksida kan du läsa om hur några av de som varit delaktiga i att ta fram materialet ser på hur det kan användas.

SKL:s utbildningsberedning har också varit engagerade i arbetet. Maria Stockhaus kommenterade materialet så här .

Under den närmaste tiden kommer SKL att presentera materialet runt om i landet tillsammans med Skolverket som informerar om de nya allmänna råden för fritidshem. Jag vill också uppmuntra er som börjar jobba med materialet att höra av er till oss om hur ni använder det och vad ni tycker!

Trevlig helg

PS. Apropå BP:n och kopplingen till fritidshemmen hoppas vi att en del av de öronmärkta pengarna till högskoleplatser går till grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. Här är söktrycket bra. På Malmö högskola var det t .ex. 12,7 sökande per plats i höstas.

Vi behöver ta tillvara fritidshemmens potential

Gruppstorlekar, personaltäthet och personalens utbildningsnivå i fritidshemmen går åt fel håll, enligt ny statistik från Skolverket. Det gäller inte överallt. Men där så är fallet är det allvarligt för verksamhetens kvalitet och resultat.  För barnen och de anställda.

De senaste åren har fokus legat på skolan. Det finns skäl till det. Men det är viktigt att komma ihåg att fritidshemmet också är en del av skolan och följer samma läroplan. De allra flesta barn i årskurserna F-3 går på fritidshem. Det handlar om att se hela skoldagens potential, inte bara den obligatoriska delen av dagen.

Det är därför dags att på bred front lyfta utvecklingsfrågorna även inom fritidshemmen. SKL har därför tagit initiativ till att ge kommunerna stöd i arbetet med att stärka fritidshemmens kvalitet. Startskottet var den hearing som SKL bjöd in till i februari. Det blev en spännande dag som visade att det finns engagemang och vilja att stärka kvaliteten i fritidshemmen. Här kan du se presentationer och filmer från dagen och inspireras av goda exempel.

Stödmaterial och bättre statistik

SKL kommer under året att ta fram ett material för att stödja huvudmännens analys av fritidshemmens kvalitet.  Det blir förhoppningsvis ett bra komplement till Skolverkets allmänna råd, som också väntas komma under året.

Det är även viktigt att skärskåda statistiken. Fritidshemmen är ett område där det finns för många felkällor. Förändringar i definitioner och organisation försvårar jämförelser över tid. Vi ser också att man inte rapporterar in likadant i olika kommuner, och det verkar enklare att tyda definitionerna på skolområdet. Här har vi ett utvecklingsarbete att göra.

Jag hörde till exempel från Uppsala kommun hur deras siffror om personaltäthet ändrades markant över en natt när Skolverket övergick från att räkna årsarbetare till anställda. I Uppsala hade man angivit fritidshemspersonalen som deltid i skolan och på deltid i fritidshemmen, en organisation som är vanlig på många håll. Hur kunde definitionsförändringen slå så stort i Uppsala, men inte på andra håll? Vi tror att det beror på att man tolkar instruktionerna olika. Hur påverkar det här siffrorna? Det vet vi inte. Vi har påtalat behovet av mer rättvisande statistik till Skolverket.

Fritidshemmen har mycket att ge barnen

Oavsett ändrade definitioner och andra statistiska problem kan vi konstatera att vi behöver bli bättre på att utnyttja den potential som fritidshemmens verksamhet utgör. Det handlar om en viktig del av barnens vardag.  Vi hoppas att det utvecklingsarbete som SKL har påbörjat ska bli ett stöd till våra medlemmar. Frågan är om man kan förbättra kvalitet och resultat i skolan utan bra fritidshem?

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Fritidshem
Etiketter:

Kvalitet i fritidshem – vad är viktigt?

Igår skrev jag om barn i behov av särskilt stöd. En annan fråga som jag tycker att det behövs mer kunskap om är: Vad är kvalitet i fritidshemmen?

Fritidshemmen är idag en integrerad del av skolans verksamhet som de flesta yngre skolbarn får del av. Ändå talar vi sällan om vad som händer under alla de timmar barnen tillbringar där och vad som borde hända. Alltför ofta nämns fritidshemmen i negativa ordalag, att barngrupperna blivit större eller att det är för få fritidspedagoger i verksamheten. – Det är sant, och det ska vi arbeta för att förändra. Tillsammans med Lärarförbundet har vi lyft vikten av att fritidspedagogerna finns med i legitimations- och karriärtjänstreformer. Men vi måste även tala mer om vad vi vill. Vilka förväntningar finns på fritidshemmen? Har barn, föräldrar, skola och ansvariga samma förväntningar? Hur kan skola och fritids tillsammans ge alla barn möjlighet att möta läroplanens mål på bästa sätt?

Det här är frågor som jag inte har svaret på. Men det är frågor vi borde ställa oftare. Handen på hjärtat – hur många av er skolchefer och skolpolitiker frågar rektorerna om utvecklingen på fritids när ni frågar om skolan?

SKL vill lyfta fritids. Men det behövs fler verktyg för detta. Ett är att förbättra statistiken om det som går att mäta. Ett annat är att främja forskning om fritidshemmen. Jag ser därför fram emot fritidshemsbiennalen den 30 september. Vi behöver också bli bättre på att sprida goda arbetssätt och erfarenheter. Därför är jag särskilt glad åt ett nytt initiativ – Nu lyfter vi fritids – hemsidan som blir klar under de närmaste dagarna. Där kommer engagerade fritidspedagoger att presentera bra verksamhet runt om i landet. Även Barnverket lyfter på sin hemsida fram goda exempel. Detta inspirerar till utveckling.

Vi behöver en mer gemensam bild av vad fritids ska vara där olika perspektiv kommer till tals. SKL planerar därför att bjuda in olika intressenter till en hearing för att höra hur andra ser på vad som är kvalitet på fritids. Håll utkik framöver efter mer information. Och hör gärna av dig om du har tips på innehåll eller vill bidra med din syn på kvalitet på fritidshemmen.

Författare:
Kommentarer: 7
Kategori: Fritidshem
Etiketter: , ,

skl logotyp