En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Nya Öppna jämförelser 2016 är här!

I dag har vi publicerat en ny Öppna jämförelser som beskriver grundskolans resultat läsåret 2015/16. Rapporten är den andra för i år. För första gången släpper vi uppgifter om elevernas resultat samma år som de har gått ut 9:an. Det känns väldigt roligt att kunna presentera så pass färsk statistik! Ockelbo är den kommun som har högst sammanvägt resultat i år.

oj_grundskola_2016_webbutik

Nytt för den här gången är att all statistik finns i kommun- och landstingsdatabasen Kolada och verktyget Jämföraren där. En annan förändring är att vi från och med nästa år kommer att använda data från Skolinspektionens skolenkät när vi redovisar och analyserar elevernas syn på skolan.

Vår ambition är att Öppna jämförelser, såväl för grund- som för gymnasieskolan, ska vara så relevant som möjligt för våra medlemmar. Om du har synpunkter på hur statistiksammanställningen kan göras bättre får du gärna kontakta  Karin Hedin (karin.hedin@skl.se).

Nu ser jag fram emot en skön första advent och en spännande tid med både TIMSS, TIMSS Advanced och, så småningom, PISA! Jag är övertygad om att det finns anledning att återkomma till dessa studier snart…

storfors-blogg

Rektor Sven-Erik Rehn tillsammans med elever från Vargbroskolan i Storfors kommun. Storfors har högst resultat på elevenkäten både för årskurs 5 och årskurs 8 i årets undersökning.

En modell för att utveckla svensk skola

-Vi har en helt annan diskussion nu. Vi pratar ärligt om hur det ser ut på olika skolor och mellan olika kommuner.

Så beskriver Rose-Marie Bergman, utvecklingsstrateg i Kävlinge kommun, SKL:s Matematiksatsning som är temat för årets Öppna jämförelser grundskola. Satsningen innebär ett nytt sätt att arbeta med skolutveckling. När Öppna jämförelser-rapporten presenterades på ett seminarium förra veckan var det denna modell som var i fokus.

En tredjedel av landets kommuner deltar i Matematiksatsningen

Matematiksatsningen startade 2012 och avslutas 2016. En tredjedel av landets kommuner deltar. Alla har åtagit sig att förbättra resultaten i matematik. Satsningen innebär att alla nivåer som arbetar med skolan är med från varje kommun: politiken, förvaltningen, rektorer och lärare. Tillsammans arbetar man för att utveckla ledningen och styrningen i sin kommun. Arbetet sker både på hemmaplan och tillsammans med andra kommuner i nätverk. Bilden nedan illustrerar modellen och här kan du läsa mer om hur arbetet går till.

modell

I Kävlinge ger den tydliga riktningen från politiken resultat

BARBRO~1

Barbro Börjesson och Rose-Marie Bergman, Kävlinge kommun, deltog på SKL:s seminarium

Förutom Rose-Marie deltog även Kävlinges skolchef Barbro Börjesson. För några år sedan bestämde politiken en tydlig viljeriktning för skolan i Kävlinge som man sedan hållit fast vid. Utifrån denna har kommunen gjort riktade insatser, till exempel vad gäller kompetensutveckling. Resultaten har förbättrats och i årets Öppna jämförelser ligger kommunen på plats 40 i rankingen.

Tydliga mål och uppföljning går hand i hand

En viktig del i modellen handlar om att sätta operativa mål. Det är naturligtvis inget nytt under solen. Jag citerade Nalle Puh på seminariet: Om vi inte vet vart vi ska är det ingen idé att skynda sig. Det talar för sig självt tycker jag.

Tydliga mål och uppföljning går hand i hand. I Kävlinge följs alla elevers resultat upp två gånger per år och åtgärder kan sättas in.  Kävlinge menade också att den övergripande uppföljning som görs inom Matematiksatsningen, till exempel av hur man arbetar för att stötta elever i behov av stöd, bidrar till att hålla fokus i utvecklingsarbetet i kommunen.

Ärlighet skapar förutsättningar för utveckling

Efter två år kan vi se att diskussionerna både inom och mellan kommunerna blir alltmer uppriktiga. Det handlar om att man är öppen med vilka brister och utmaningar som finns inom organisationerna. Jag ser att det är ett steg framåt. Först då kan man börja bygga en verklig plattform för utveckling och förbättring.

Vi hör också från de kommuner som är med att förståelsen för varandras olika roller börjar öka. Lärarna kan förstå politikerna, politikerna kan förstå rektorer och lärare – tilliten blir starkare.

För att utveckla skolan räcker det inte att bara rikta in sig på lärarna, rektorerna eller politikerna var för sig. Jag är övertygad om att gemensamma krafter behövs. Det är därför jag tror på SKL:s modell.

Se seminariet i efterhand

Ännu en bild av resultaten i skolan

Idag har Skolverket presenterat resultaten för de nationella proven i årskurs sex. Liksom resultaten för årskurs nio, som kom ett par dagar efter PISA, får vi en helt annan bild av svenska elevers kunskaper i de ämnen som PISA mäter.

I Skolverkets diagram kan vi bland annat se att i alla ämnen utom religionskunskap, historia och svenska som andra språk klarar över 90 procent av både pojkarna och flickorna godkänt på proven. Det här är intressant och det är viktigt att alla dessa bilder finns med när vi diskuterar utvecklingen i skolan.

 

Källa: Skolverkets PM om resultaten på nationella proven i årskurs sex

Källa: Skolverkets PM om resultaten på nationella proven i årskurs sex

En tanke som slår mig när jag tittar på diagrammet är att flickorna har bättre resultat än pojkarna i alla ämnen. Det här är en verklig utmaning. Låt oss inspireras av Gnestas medvetna arbete. Där når pojkarna lika bra resultat som flickorna.

 

Elevernas motivation inte statisk

Igår presenterades SKL:s Öppna jämförelser Grundskola 2013. Förutom att presentera skolresultat på kommunnivå redovisar vi också vad eleverna tycker om skolan. Generellt är eleverna nöjda med skolan och undervisningen – men motivationen är en utmaning.

  • Det är bara 45 procent av eleverna i årskurs 8 som känner lust och nyfikenhet till skolarbetet.
  • Motsvarande andel i årskurs 5 var 74 procent.

Skarp analys

Många följde webbseminariet där SKL:s VD Håkan Sörman presenterade slutsatserna i rapporten. Det var intressant att ta del av Daniel Sundbergs reflektioner kring elevernas motivation utifrån ett forskningsperspektiv. Och Mattias Hallberg som företräder eleverna gjorde en skarp analys med flera intressanta poänger.

Mattias Hallberg

”Välkommet med en undersökning som frågar eleverna vad de tycker. Finns oväntat nog väldigt få” – Mattias Hallberg, Sveriges Elevkårer

Punkter för bättre motivation

Daniel Sundberg pekade bland annat på 6 punkter för att stärka elevernas motivation.

  1. Lärandeidentitet. Grundlägga en positiv lärandeidentitet: ”Jag är en sån som kan lära”
  2. Användning och mening. Elever blir mer motiverade av uppgifter som de uppfattar som meningsfulla.
  3. Pedagogik. Variation i undervisningen och lärarattityder betyder mycket.
  4. Kamratpåverkan. Att uppfattas som smart inför kompisar är viktigt. Att avslöja dåliga resultat inför en hel klass är väldigt avmotiverande.
  5. Lärande. Den egna ambitionsnivån och ansträngningen påverkas av vad lärare, föräldrar och kamrater förväntar sig.
  6. Läroplanen. Hur läroplanens mål och krav förmedlas är viktigt för att de ska framstå som nåbara för eleverna.
Daniel Sundberg

”Motivation är inte ett statiskt tillstånd utan går att påverka” – Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Här kan du se webbseminariet i efterhand.

Här finns rapporten och övrigt material.

Pressmeddelande 2013-04-10

 

 

Att välja rätt skola för sina barn

Det finns många saker som spelar in i valet av skola. Läget, ryktet, vad kompisarna väljer, skickliga lärare och givetvis skolans verksamhet. Men hur får man en riktigt bra bild av en skola? Reklamen ger en bild, andra föräldrar, grannar och vänner kan också ge sin bild. Vad som verkligen avgör måste till slut var och en själv bestämma. Valet är inte lätt. Därför är det viktigt att ge föräldrar och elever en möjlighet att jämföra skolor utifrån fakta.

För att underlätta skolvalet tar SKL, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv fram en webbplats där det ska vara enkelt att se och jämföra de olika skolor man är intresserad av. Webbplatsen kommer att visa statistik om kunskapsresultat och enkätsvar om elevers och föräldrars nöjdhet med skolan. Vi planerar att lansera webbplatsen mot slutet av 2013.

En webbplats kan självklart inte ge alla svar. Men i kombination med egna besök på skolorna ger det en klart bättre bild än dagens reklamfoldrar. Att inte mäta och utvärdera är det bästa sättet att dölja brister.

Vår sajt ska göra skolvalet lättare Debattartikel i Svenska Dagbladet, 2013-01-29

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Uppföljning och resultat
Etiketter: , , , , ,

Medborgarna allt nöjdare med förskola och skola

Nöjdheten med förskola och skola i Svenskt Kvalitetsindex är hög – igen. 75,6 procent är nöjda med förskolan, 69,5 procent med grundskolan och 69,1 procent med gymnasieskolan. Årets mätning visar dessutom att nöjdheten ökar. Särskilt när det gäller grundskolan är trenden positiv över tid.

Brukarna är mer nöjda med den kommunala servicen överlag än med servicen från statliga myndigheter. Kommunal service har ett snitt på 70,6 medan snittet för statliga myndigheter stannar på 61,4 procent.

Hur nöjda brukarna är med skolan är en bra utgångspunkt för analys och förbättringar. Det är också en spegelbild av hur väl eleverna lyckas i skolan. Ju fler som lyckas bra, desto fler elever, föräldrar och skolpersonal kommer att bli nöjda med skolan.

>Svenskt Kvalitetsindex – kundnöjdhet offentlig service 2012

skl logotyp