En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vad har hänt med Gymnasieutredningens hundra förslag?

För nästan på dagen ett år sedan skrev jag om Gymnasieutredningens betänkande. Utredningen hade lagt sina nästan hundra förbättringsförslag med syftet att få fler ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning.

Två av förslagen återkom i en promemoria från Utbildningsdepartementet under hösten – behörighetsgivande kurser på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. Båda dessa förslag är viktiga förändringar av gymnasieskolans innehåll.

SKL stödjer förslagen

Att underlätta för elever på yrkesprogram att få grundläggande högskolebehörighet, och på så sätt stimulera fortsatt lärande, ligger helt i linje med målsättningar om att öka ungdomars intresse för yrkesutbildningar och att säkra kompetensförsörjningen på framtidens arbetsmarknad.

I SKL:s  yttrande lyfter vi dock ett antal frågor som rör genomförbarhet och konsekvenser. Till exempel saknar vi en diskussion om vid vilken tidpunkt eleven ska välja bland de olika studieupplägg som beskrivs. Detta kan spela stor roll för huvudmännens och skolornas anpassning av sin organisation när yrkesprogrammens omfattning kan uppgå till mellan 2 500 och 2 800 poäng.

Genomförs förslaget kommer det ge effekt för elever som påbörjar gymnasieskolan höstterminen 2019, och i realiteten först när de går i år två och tre. Enligt promemorian beräknas att kommunernas kostnader kommer öka med 234 miljoner kronor när förändringen är fullt införd. Men mycket är oklart, till exempel inser jag att det är en ren gissningslek att försöka förutse hur många ungdomar som kommer att lockas av att läsa ett mer omfattande yrkesprogram och hur utfallet blir vad gäller andelen som fullföljer med högskolebehörighet. Som så många andra reformer på skolans område kommer även de aktuella förslagen ställa krav på mer lärarresurser. Det är en fråga som oroar.

Mer att vänta…

Vad gäller övriga cirka 95 förslag från Gymnasieutredningen berättade Erik Nilsson (statssekreterare till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström) under SKL:s gymnasiekonferens tidigare i veckan att regeringen har för avsikt att lägga en proposition ”inom kort”. Det tolkar jag som att något borde vara på gång inte alltför långt in på det nya året.

Förstod jag Erik rätt kommer en sådan proposition i nuläget inte gå vidare med förslagen om en ämnesutformad gymnasieskola och enhetliga behörighetskrav till nationella program sett till kraven på antal betyg. Regeringen har troligen avsikten att arbeta vidare i den riktningen, men främsta fokus läggs nog på att först få igenom förslagen om stödåtgärder och stärkande insatser för introduktionsprogrammen.

Gymnasieskolans styrsystem under diskussion

Såväl Gymnasieutredningen som Skolkommissionen har på olika sätt under det gångna året berört frågan om gymnasieskolans styrsystem och planeringsförutsättningar. Erik Nilsson avslutade sitt anförande med en klassisk cliffhanger, då han berättade att man har funderingar om detta på gång inom regeringskansliet, men oklart i vilken form.

Det är alltså spännande tider för gymnasieskolan framöver. Det blir intressant att se vilka förändringar som kommer att speglas i Skolbloggen om ytterligare ett år.

 

 

Mycket på gång inom gymnasieskolan

Idag har jag diskuterat gymnasieutredningens slutbetänkandeSNS tillsammans med regeringens särskilda utredare Helén Ängmo, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. På fredag den 25 november visas seminariet i SVT2 kl. 13:45.

sns-gymnasieskolan

Bra – men vingklipp inte professionen!

Jag tycker att det är en mycket väl genomförd utredning som innehåller många bra förslag. Dock tycker jag att utredningen i vissa delar föreslår åtgärder som är lite väl klåfingriga. Om vi tar bort det lokala mandatet genom för detaljerad statlig styrning riskerar vi också att vingklippa professionen och huvudmannens utvecklingsansvar.

Anna Ekström betonade behovet av samsyn kring framtidens gymnasieskola. Det håller jag verkligen med om – gymnasieskolan behöver långsiktiga lösningar där alla parter upplever sig som medaktörer och inte bara mottagare av reformer.

Introduktionsprogrammen viktiga för många elever

En högst aktuell fråga är hur vi ska tillgodose utbildningsbehoven hos de många nyanlända i gymnasieålder som kommit till Sverige på senare år. Att utveckla introduktionsprogrammen blir centralt för att ge goda förutsättningar såväl för denna grupp som för elever som gått i svensk grundskola men inte uppnått gymnasiebehörighet.

Se webbsändningen av vår gymnasiekonferens i efterhand
Utbildning för nyanlända och gymnasieutredningens slutbetänkande har varit temat för årets gymnasiekonferenser, där för övrigt Helén Ängmo och utredningens huvudsekreterare Torun Rudin varit delaktiga. Idag och imorgon genomför vi årets sista konferens i Malmö.

Förra veckan webbsände vi en del av konferensen i Stockholm, som du kan ta del av här. Del 1 i webbsändningen riktar sig framför allt till dig som arbetar med antagningsfrågor och behandlar bland annat aktuella frågor om mottagande av nyanlända elever. I del 2 berättar Jens Jording, Åsa Lindquist och Martha Liw om hur de i Malmö respektive Örebro arbetar för att ge en god utbildningsstart för nyanlända ungdomar.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

Fler elever klarar gymnasiet

Andelen elever som uppnår gymnasieexamen ökar med två procentenheter. Det gäller med några få undantag för samtliga program. Ja, du läste rätt. Enligt Skolverkets senaste statistik så har totalt sett två procentenheter fler fått sin examen inom tre år, 65 procent jämfört med 63 procent i föregående kull.

I en tioårig jämförelse framstår den senaste kullen som den med bäst genomströmning. Även bland de elever som tagit fyra år på sig att slutföra sina studier märks en klar förbättring.

Detta är förstås mycket glädjande nyheter i slutet av ett år där resultaten annars mestadels gått åt andra hållet. Som en tänkbar förklaring till förbättringen nämner Skolverket att en större andel elever fått godkänt betyg i kursen Matematik 1.

Bra jobbat elever och personal som bidragit till det positiva resultatet! Nu jobbar vi vidare i samma riktning så att trenden håller i sig och alltfler ungdomar lämnar gymnasieskolan med en fullföljd utbildning. Som både SKL och många andra visat är ju detta en mycket viktig förutsättning för framtida arbete och studier.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Det går att minska avhoppen från gymnasiet

Idag släpper SKL årets Öppna jämförelser för gymnasieskolan. Denna rapport blir faktiskt den sista i sitt slag. Inför nästa år kommer vi att förändra både innehåll och utformning.  Däremot är det inte sista gången vi lyfter temat för årets rapport. Tvärtom. Den handlar nämligen om gymnasieskolans stora utmaning – att minska avhoppen.

Små resultatförändringar

Generellt kan man säga att det inte händer så mycket när det gäller resultaten. Genomsnittligt betygspoäng och behörighet har i princip varit konstanta de senaste fyra åren. Fullföljandegraden har tyvärr också varit konstant – på en bekymmersam låg nivå. Nästan en av fyra elever fullföljer inte gymnasieskolan inom fyra år. Det är naturligtvis ett stort problem. Bakom denna siffra finns tusentals ungdomar som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och utanförskap.  Något som innebär en stor kostnad både för individ och samhälle.

Det går att vända

Men det går att vända utvecklingen. I årets Öppna jämförelser lyfter vi fram både Plug In-projektet och kommuner som har högst genomströmning av gymnasieelever i förhållande till sina socioekonomiska förutsättningar. Tranemo är den kommun som hamnar i topp på den listan.

ÖJ gy

Tranemo överträffar sitt förväntade resultat med elva procent åren 2009-2013. När vi talade med Thomas Åhman, chef på lärandesektionen, berättade han att majoriteten av eleverna från kommunen väljer att gå i kommunens egna gymnasieskola. Han lyfte fram flera förklaringar till den höga genomströmningen;  kollegialt lärande och formativ bedömning har utvecklat verksamheten de senaste åren. Att skolan och programmen till sin storlek är relativt små underlättar för lärarna att se varje elev. Kommunikations- och beslutsvägarna är korta. Thomas Åhman pekar också på att skolan sätter in tidiga stöd- och hjälpinsatser och har en välutvecklad elevhälsa.

Marit Ekstener, rektor, Thomas Åhman, sektionschef och Andreas Nelander, rektor från Tranemo fick blommor på SKL:s gymnasiekonferens i Göteborg idag.

Marit Ekstener, rektor, Thomas Åhman, sektionschef och Andreas Nelander, rektor från Tranemo fick blommor på SKL:s gymnasiekonferens i Göteborg idag.

Svåra frågor kräver samarbete

Det finns ingen tvekan om att avhopp från gymnasieskolan kommer ligga högt på agendan de närmaste åren. I budgetpropositionen framgår att förutom att tillsätta en utredning om obligatorisk gymnasieskola, avser regeringen att ”inleda samtal med den kommunala sektorn för att utarbeta en gemensam strategi”. Intressant! Jag gillar särskilt ordet samtal. Det finns nämligen inga enkla svar eller någon magisk formel som löser problemet. Men förutsättningarna blir bättre om vi jobbar tillsammans.

Jag är övertygad om att ”den kommunala sektorn” är mycket positivt inställd till ett samarbete som nu föreslås i budgetprop:en. Sektorn kommer att kunna bidra både med problembeskrivningar, erfarenheter och nya idéer om hur avhopp kan förebyggas och minskas. Inte minst med lärdomar från vårt Plug In-projekt, där fem regioner, femtio kommuner och 7 500 elever testat nya arbetssätt och metoder. Just nu pågår utvärdering av projektet, men resultatet verkar lovande. Läs mer i årets Öppna jämförelser.

 

skl logotyp