En blogg från SKL

SKL:s skolblogg

Alla elever ska lyckas. Alla skolor ska vara bra skolor.

Vad har hänt med Gymnasieutredningens hundra förslag?

För nästan på dagen ett år sedan skrev jag om Gymnasieutredningens betänkande. Utredningen hade lagt sina nästan hundra förbättringsförslag med syftet att få fler ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning.

Två av förslagen återkom i en promemoria från Utbildningsdepartementet under hösten – behörighetsgivande kurser på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. Båda dessa förslag är viktiga förändringar av gymnasieskolans innehåll.

SKL stödjer förslagen

Att underlätta för elever på yrkesprogram att få grundläggande högskolebehörighet, och på så sätt stimulera fortsatt lärande, ligger helt i linje med målsättningar om att öka ungdomars intresse för yrkesutbildningar och att säkra kompetensförsörjningen på framtidens arbetsmarknad.

I SKL:s  yttrande lyfter vi dock ett antal frågor som rör genomförbarhet och konsekvenser. Till exempel saknar vi en diskussion om vid vilken tidpunkt eleven ska välja bland de olika studieupplägg som beskrivs. Detta kan spela stor roll för huvudmännens och skolornas anpassning av sin organisation när yrkesprogrammens omfattning kan uppgå till mellan 2 500 och 2 800 poäng.

Genomförs förslaget kommer det ge effekt för elever som påbörjar gymnasieskolan höstterminen 2019, och i realiteten först när de går i år två och tre. Enligt promemorian beräknas att kommunernas kostnader kommer öka med 234 miljoner kronor när förändringen är fullt införd. Men mycket är oklart, till exempel inser jag att det är en ren gissningslek att försöka förutse hur många ungdomar som kommer att lockas av att läsa ett mer omfattande yrkesprogram och hur utfallet blir vad gäller andelen som fullföljer med högskolebehörighet. Som så många andra reformer på skolans område kommer även de aktuella förslagen ställa krav på mer lärarresurser. Det är en fråga som oroar.

Mer att vänta…

Vad gäller övriga cirka 95 förslag från Gymnasieutredningen berättade Erik Nilsson (statssekreterare till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström) under SKL:s gymnasiekonferens tidigare i veckan att regeringen har för avsikt att lägga en proposition ”inom kort”. Det tolkar jag som att något borde vara på gång inte alltför långt in på det nya året.

Förstod jag Erik rätt kommer en sådan proposition i nuläget inte gå vidare med förslagen om en ämnesutformad gymnasieskola och enhetliga behörighetskrav till nationella program sett till kraven på antal betyg. Regeringen har troligen avsikten att arbeta vidare i den riktningen, men främsta fokus läggs nog på att först få igenom förslagen om stödåtgärder och stärkande insatser för introduktionsprogrammen.

Gymnasieskolans styrsystem under diskussion

Såväl Gymnasieutredningen som Skolkommissionen har på olika sätt under det gångna året berört frågan om gymnasieskolans styrsystem och planeringsförutsättningar. Erik Nilsson avslutade sitt anförande med en klassisk cliffhanger, då han berättade att man har funderingar om detta på gång inom regeringskansliet, men oklart i vilken form.

Det är alltså spännande tider för gymnasieskolan framöver. Det blir intressant att se vilka förändringar som kommer att speglas i Skolbloggen om ytterligare ett år.

 

 

Mycket på gång inom gymnasieskolan

Idag har jag diskuterat gymnasieutredningens slutbetänkandeSNS tillsammans med regeringens särskilda utredare Helén Ängmo, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och professor Jonas Olofsson vid Malmö högskola. På fredag den 25 november visas seminariet i SVT2 kl. 13:45.

sns-gymnasieskolan

Bra – men vingklipp inte professionen!

Jag tycker att det är en mycket väl genomförd utredning som innehåller många bra förslag. Dock tycker jag att utredningen i vissa delar föreslår åtgärder som är lite väl klåfingriga. Om vi tar bort det lokala mandatet genom för detaljerad statlig styrning riskerar vi också att vingklippa professionen och huvudmannens utvecklingsansvar.

Anna Ekström betonade behovet av samsyn kring framtidens gymnasieskola. Det håller jag verkligen med om – gymnasieskolan behöver långsiktiga lösningar där alla parter upplever sig som medaktörer och inte bara mottagare av reformer.

Introduktionsprogrammen viktiga för många elever

En högst aktuell fråga är hur vi ska tillgodose utbildningsbehoven hos de många nyanlända i gymnasieålder som kommit till Sverige på senare år. Att utveckla introduktionsprogrammen blir centralt för att ge goda förutsättningar såväl för denna grupp som för elever som gått i svensk grundskola men inte uppnått gymnasiebehörighet.

Se webbsändningen av vår gymnasiekonferens i efterhand
Utbildning för nyanlända och gymnasieutredningens slutbetänkande har varit temat för årets gymnasiekonferenser, där för övrigt Helén Ängmo och utredningens huvudsekreterare Torun Rudin varit delaktiga. Idag och imorgon genomför vi årets sista konferens i Malmö.

Förra veckan webbsände vi en del av konferensen i Stockholm, som du kan ta del av här. Del 1 i webbsändningen riktar sig framför allt till dig som arbetar med antagningsfrågor och behandlar bland annat aktuella frågor om mottagande av nyanlända elever. I del 2 berättar Jens Jording, Åsa Lindquist och Martha Liw om hur de i Malmö respektive Örebro arbetar för att ge en god utbildningsstart för nyanlända ungdomar.

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Elever
Etiketter: ,

skl logotyp